2009:1. Befolkningsutvecklingen 2008 i Stockholms län

Transkript

1 2009:1 Befolkningsutvecklingen 2008 i Stockholms län Befolkningsprognos

2

3 Befolkningsutvecklingen i Stockholms län 2008 När, var, hur vänder det? 2009:1

4 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden utförs som ett samarbete mellan RTK/SLL, SCB, USK AB och Demografikonsulten, samt adjungerade forskare. Förfrågningar: Åke Nilsson, Demografikonsulten, Ulla Moberg, RTK, Projektledare Ulla Moberg Regionplane- och trafikkontoret, Stockholm läns landsting Box 4414, Stockholm Besök Västgötagatan 2 Tfn , Fax rtk@rtk.sll.se Grafisk form: Jan-Aage Haaland, Ateljén SCB Karta: RTK RTN ISSN XXXX-XXXX

5 Innehåll Innehåll 3 Sammanfattning 4 Stockholms län närmar sig 2-miljonersgränsen... 4 Fler födda och ökad fruktsamhet utrikes födda... 4 Folkökningen i länet koncentreras till Stockholms stad och kranskommunerna... 4 Lägre utflyttning av barnfamiljer från Stockholms stad... 4 Lägre tillväxt i förortskommunerna... 4 Inledning 5 Rekordstor folkökning med för tredje året i rad... 5 Länets utveckling år 2008 är en kopia av år Inflyttarna till länet bosätter sig i Stockholms stad eller i kranskommunerna... 7 Utflyttningen från länet jämnt fördelad mellan kommunerna... 8 Två tredjedelar av utvandrarna kommer ifrån Stockholms stad, Nacka, Solna, Huddinge och Botkyrka flyttar mellan kommunerna i länet årligen... 8 Färre småhus sålda... 9 Inget omedelbart samband mellan inflyttning och utflyttning... 9 Stockholms stad svarade för ungefär 50 procent av länets folkökning... 9 Lägre utflyttning av barnfamiljer från Stockholms stad år Ökad inflyttning fler födda Ökad fruktsamhet Inflyttningen till småhuskommunerna avtog redan i slutet av år Jämförelse med 1990-talskrisen Fortsatt koncentration av utrikes födda Tabell 3 Tabell

6 Sammanfattning Stockholms län närmar sig 2-miljonersgränsen I slutet av år 2008 var personer folkbokförda i Stockholms län. Folkmängden ökade med ca för tredje året i rad. Antalsmässigt har inte länet haft så stor folkökning tidigare. Under flera år på 1960-talet var dock folkökningen större i förhållande till folkmängden. Fler födda och ökad fruktsamhet Antalet födda ökade med 500 år 2008 och uppgick till Det summerade fruktsamhetstalet (antal barn per kvinna) blev 1,92 vilket är en uppgång med 1 procent jämfört med utrikes födda De utrikes födda ökade med år 2008 och uppgick till i slutet av år 2008 enligt folkbokföringen. En tumregel är att de utrikes födda svarar för ca 50 procent av länets folkökning. År 2008 var procenttalen 49 jämfört med 52 år Var 5:e person eller 20,2 procent av länets befolkning är född utomlands. Folkökningen i länet koncentreras till Stockholms stad och kranskommunerna De centralt belägna kommunerna har haft störst folkökning år Stockholms stad har ökat med till invånare och har därmed passerat toppnoteringen från 1960 med ca personer. Huddinge har ökat med (45 procent mer än 2007) och nått folkmängden , Solna med (+23 procent) och nått samt Sundbyberg med (+82 procent) och nått folkmängden Lägre utflyttning av barnfamiljer från Stockholms stad Inflyttningen till Stockholms stad av familjer med barn i förskoleåldern har ökat sedan millennieskiftet. Utflyttningen har också ökat och fr.o.m i samma takt som inflyttningen d.v.s. flyttnettot har i stor sett varit konstant. År 2008 minskade utflyttningen och det negativa flyttnettot på barn från år 2007 reducerades med ca 600 barn år Lägre tillväxt i förortskommunerna Den ekonomiska krisen har bl.a. medfört att antalet köp av småhus gått ned med 13 procent jämfört med år Inflyttningen har avtagit till förortskommuner där småhusen dominerar. Störst nedgång har observerats i Salem (nedgång med 25 procent jämfört med 2007), Nykvarn (-17 procent), Värmdö (-15 procent) och Ekerö (-12 procent). Som en följd av den minskade inflyttningen har folkmängden bara ökat med 62 personer i Danderyd (jämfört med 297 år 2007), i Ekerö med 92 (386 år 2007), i Nykvarn med 109 (317 år 2007), i Salem med 112 (350 år 2007) och på Värmdö med 506 personer jämfört med år

7 Inledning Rekordstor folkökning med för tredje året i rad För tredje året i rad ökade folkmängden år 2008 med ca personer i Stockholms län. I slutet av år 2008 var personer folkbokförda i länet. Antalsmässigt har inte folkmängden ökat med så många personer tidigare. Men i förhållande till folkmängden var folkökningen under flera år på 1960-talet högre i dåvarande Stockholms län och Stockholms stad. På 1960-talet var hög inflyttning från övriga Sverige och låg utflyttning till övriga Sverige den dominerande orsaken till den stora folkökningen. Den kraftiga folkökningen åren beror på en osedvanligt hög invandring. I genomsnitt har ca personer registrerats som inflyttade från utlandet åren Under 10-årsperioden var det genomsnittliga antalet inflyttade från utlandet ca Om det är fråga om ett skift i migrationsflödet till länet är för tidigt att säga. Det är vanligt att migrationen varierar kraftigt mellan åren. Klart är dock att den långsiktiga trenden tyder på en ökad invandring till länet. Diagram 1 Inflyttade till Stockholms län från övriga Sverige och utlandet samt utflyttade från Stockholms län till övriga Sverige och utlandet Tusental År Inrikes inflyttade Inrikes utflyttade Utrikes inflyttade Utrikes utflyttade Källa: SCB:s befolkningsstatistik. Kommentar: Kurvorna över den inrikes inflyttningen och inrikes utflyttningen har ungefär samma utseende med tillägget att kurvan över utflyttningen är tidsförskjuten 4-5 år, m.a.o. det finns ett starkt samband mellan inflyttning och återutflyttning. Så länge arbetskraftsinvandringen pågick fanns ett liknande mönster i den utrikes omflyttningen. Numera finns en inte obetydlig utvandring av svenskar som återvänder inom några år. 5

8 Det är inte bara invandringen som bidrar till den stora folkökningen utan också ökat barnafödande. De tre senaste åren har det fötts i genomsnitt ca barn i länet jämfört med ca per år under 10-årsperioden dessförinnan. Diagram 2 Födda, döda och födelseöverskott Stockholms län Tusental Levande födda Döda Födelseöverskott År Källa: SCB:s befolkningsstatistik. Kommentar: Föräldraförsäkringens konstruktion medför att födelsetalet samvarierar med konjunkturen. När arbetslösheten är låg föds många barn medan det under perioder då efterfrågan på arbetskraft är låg föds få barn. Från 1980-talets början har dödligheten gått ned kraftigt (d.v.s. medellivslängden har ökat) vilket medfört att antalet dödsfall i stort sett varit konstant trots en växande och åldrande befolkning. Länets utveckling år 2008 är en kopia av år 2007 Stockholms läns folkmängd ökade med år 2008 vilket överstiger ökningen året innan med 335 personer. Ett ökat födelsetal med 527 nyfödda och färre döda gjorde att födelseöverskottet ökade med 772 personer jämfört med 2007 (se tabell 1). Både inflyttningen och utflyttningen har minskat något år 2008 jämfört med år Inflyttningen från övriga Sverige minskade med personer till och inflyttningen från utlandet minskade med personer till Utflyttningen minskade i något mindre omfattning till övriga Sverige med 593 personer och till utlandet med personer. Statistiken över flyttningar till och från utlandet har inte lika god tillförlitlighet som den övriga befolkningsstatistiken. Ungefär procent av de som registreras som invandrare har fått uppehållstillstånd som flyktingar. År 2006 var andelen så hög som 24 procent. Tiden mellan inresa och beviljat uppehållstillstånd 6

9 varierar. Det gör att det är svårt att dra slutsatser om förhållandevis små variationer i invandringen. Statistiken över utvandringen har mindre god tillförlitlighet. Enligt en evalveringsstudie som RTK f.n. genomför registrerades bara ca 75 procent av dem som utvandrade åren från Stockholms län samma år som de lämnade landet. Samtidigt ingår i statistiken personer som Skatteverket avregistrerar som utvandrade. Avregistreringen sker något eller ett par år efter att personen utvandrat. I verkligheten kan utvandringen ha minskat eller ökat mer än vad statistiken visar. Tabell 1 Befolkningsförändringar i Stockholms län år 2007 och 2008 År 2007 År 2008 Förändring I procent av Antal år 2007 Folkökning ,1 Levande födda ,9 Döda ,6 Födelseöverskott ,6 Inflyttade ,7 Från övriga Sverige ,2 Från utlandet ,2 Utflyttade ,8 Till övriga Sverige ,8 Till utlandet ,8 Flyttningsnetto ,0 Mot övriga Sverige ,1 Mot utlandet ,7 Källa: SCB:s befolkningsstatistik. Inflyttarna till länet bosätter sig i Stockholms stad eller i kranskommunerna Inflyttarna från övriga Sverige är som regel unga människor i singelstadiet i familjecykeln. De föredrar att bosätta sig i Stockholms stad eller kranskommunerna. Drygt 50 procent av de inflyttade från övriga län bosätter sig i Stockholms stad. Hela 2/3 av de inflyttade från övriga landet bosätter sig i Stockholms stad, Solna, Sundbyberg, Huddinge eller Nacka. De uppräknade kommunerna kan betraktas som Stockholms läns entré (se tabell 3). Även inflyttarna från utlandet har ungefär samma bosättningsmönster. Här tillkommer ytterligare två kommuner, Botkyrka och Södertälje, som har hög dragningskraft på inflyttade från utlandet. Hela 3/4 av de inflyttade från utlandet bosatte sig år 2008 i Stockholms stad, Solna, Sundbyberg, Huddinge, Nacka, Södertälje och Botkyrka. Det är dock en lägre andel än år 2007 (se tabell 5). 7

10 Utflyttningen från länet jämnt fördelad mellan kommunerna När det blir dags för de boende i Stockholms stad och dess kranskommuner att finna en bostad passande en barnfamilj flyttar en del till förortskommunerna i länet. Det gör att när personer kommer i de åldrar då det är dags att flytta från länet till andra delar av landet är de utflyttade jämnt spridda över länets kommuner (se tabell 6). I stort sett alla kommuner utom entrékommunerna har flyttningsunderskott mot övriga riket. Två tredjedelar av utvandrarna kommer ifrån Stockholms stad, Nacka, Solna, Huddinge och Botkyrka År 2008 svarade fem kommuner för 2/3 av utvandringen. De fem kommunerna är Stockholms stad, Solna, Huddinge, Nacka och Botkyrka. Utvandringen har minskat med personer från 2007 till 2008 för de fem kommunerna d.v.s. ungefär så mycket som utvandringen har minskat från hela länet (se tabell 6) flyttar mellan kommunerna i länet årligen För förortskommunerna i länet är det flyttningarna mellan länets centrala delar och förortskommunerna som är avgörande för befolkningsutvecklingen. Från Stockholms stad flyttar nästan personer årligen till andra kommuner i länet. Från Solna flyttar nästan per år och från Huddinge drygt per år. Sammanlagt registreras flyttningar mellan kommunerna i länet årligen. Ungefär en tredjedel av länets kommuner rekryterar 70 procent eller mer av inflyttarna från Stockholms län. Det är Nykvarn, Vallentuna, Värmdö, Tyresö, Ekerö, Täby, Salem och Vaxholm. Den ekonomiska krisen som började 2008 har medfört att flyttströmmarna till kommunerna i länet har ändrats mellan 2007 och Bl. a. har utflyttningen av barnfamiljer från Stockholms stad minskat (se sid 11-12). Färre inflyttare noteras i kommuner som har ett bostadsbestånd där småhusen dominerar (se tabellerna 3 och 5). Störst nedgång mellan 2007 och 2008 observeras i Salem med 27 procent färre inflyttare från länet inkluderas inflyttningen från övriga Sverige och utlandet blir nedgången 25 procent Värmdö med 18 procent färre inflyttare från länet och sammanlagt 15 procent färre inflyttare Nykvarn med 17 procent färre inflyttare från länet vilket också är lika med den totala nedgången i inflyttningen Nynäshamn med 17 procent färre inflyttade från länet och sammanlagt 11 procent färre inflyttade Ekerö med 14 procent lägre inflyttning från länet och sammanlagt 12 procent lägre inflyttning. 8

11 Kommuner med bostadsbyggande och kommuner med bostäder i hyresrätt och bostadsrätt har haft ökad inflyttning. Störst ökning har Sundbyberg haft med 8 procent samt Huddinge, Solna och Vaxholm med 5 procent vardera. Färre småhus sålda Antalet köp av småhus har gått ned med 13 procent från 2007 till 2008 i Stockholms län. Nedgången varierar mellan kommunerna. Antalet köp har halverats mellan 2007 och 2008 i Salem samt gått ned med ca en tredjedel i Lidingö och Danderyd, en fjärdedel i Nynäshamn, Täby och Vallentuna och med en femtedel i Värmdö kommun (se tabell 3). Köpen kommer först och inflyttningen några månader senare. Det betyder att de nedåtgående tendenserna i inflyttning troligen fortsätter under början av år Kommuner med bostäder i hyresrätt och bostadsrätt drabbas mindre än kommuner vars bostadsbestånd domineras av småhus. Inget omedelbart samband mellan inflyttning och utflyttning Sedan länge gäller påståendet att hög inflyttning ger hög utflyttning d.v.s. att det råder ett samband mellan in- och utflyttningen i ett område. Som alltid är denna typ av påstående inte allmängiltigt. Ett undantag är att när inflyttningen avtar dröjer det något år innan utflyttningen bromsas upp. Det är just det som flera av förortskommunerna i länet har vidkänts år 2008 och sannolikt kommer att vidkännas år 2009 (se tabell 3). Trots minskad inflyttning har utflyttningen ökat för följande kommuner: Nykvarn med 18 procent Ekerö med 8 procent Södertälje och Värmdö med 5 procent Danderyd och Nynäshamn med 4 procent Upplands-Bro med 2 procent Botkyrka med 1 procent. Stockholms stad svarade för ungefär 50 procent av länets folkökning Ändrade flyttströmmar, framförallt inom länet, har förändrat kommunernas flyttnetton och därmed också kommunernas befolkningstillväxt. Nio av länets 26 kommuner har större tillväxt 2008 än Iögonenfallande är Stockholms stads stora folkökning med personer vilket är fler än år Stadens folkmängd 31 dec 2008, invånare, passerade därmed den tidigare högsta nivån från 1960 med ca personer. Tre av de fyra demografiska förändringskomponenterna bidrar till folkökningen fler födda (+456), färre döda (-205), färre inflyttade (-372) och färre utflyttade (-2 493). 9

12 Ökad inflyttning och minskad utflyttning har medfört att Huddinges flyttningsöverskott ökade med 45 procent från 2007 till Kommunens folkmängd ökade med år 2008 och Huddinge var därmed den kommun som efter Stockholms stad hade den största folkökningen i länet. Huddinge med invånare är också den till folkmängden näst största kommunen i länet. Andra kranskommuner med stor folkökning år 2008 var Solna och Sundbyberg som ökade med resp invånare. De båda kommunerna hade den i förhållande till folkmängden snabbaste folkökningen år 2008 Solna med 3,1 procent och Sundbyberg med 2,9 procent. Haninge har trots minskat bostadsbyggande fått större inflyttning och lägre utflyttning 2008 jämfört med Flyttnettot har därför ökat och folkökningen uppgick till personer den fjärde största ökningen av länets kommuner. Nacka, också en kranskommun, hade den tredje största folkökningen i länet år Folkökningen var vilket var lägre än Bakgrunden skulle kunna vara ett halverat bostadsbyggande jämfört med 2007 som medfört lägre inflyttning. Befolkningstillväxten i länet koncentreras till Stockholm stad och dess kranskommuner. I Stockholms stad, Solna, Sundbyberg, Huddinge och Nacka bor 55 procent av länets befolkning. De fem kommunerna svarade för 68 procent av länets folkökning år 2008 och 71 procent av länets flyttningsöverskott. De 10 kommuner som har mer än 50 procent av bostadsbeståndet i småhus har haft en låg tillväxt under Av länets befolkning bor 16 procent i småhuskommunerna medan bara 9 procent av länets tillväxt har skett där. I regel brukar tillväxten vara snabbast i dessa kommuner. Under åren ökade Värmdös befolkning med 92 procent, Vaxholms med 68 procent, Ekerös med 59 procent samt Österåkers och Vallentunas med 45 procent vardera. Alla de uppräknade kommunerna tillsammans med Danderyd, Norrtälje, Nykvarn, Salem och Täby ingår i gruppen småhuskommuner. Lägre utflyttning av barnfamiljer från Stockholms stad år 2008 I massmedia har det uppmärksammats att trycket på barnomsorgen varit osedvanligt högt under den senaste tiden speciellt i Stockholms stad men också i en del kranskommuner. Bakgrunden är bl.a. att det föds betydligt fler barn. Från 1997 till 2008 ökade antalet födda med 51 procent i Stockholms stad (se tabell 7). Antal barn i förskoleåldern har dock inte ökat lika snabbt ökningen var 19 procent under perioden. Det finns flera orsaker till detta. År 1997 var en bottennotering för antalet födda. Födelsetal varierar mer än antalet barn i förskolåldern. Antalet förskolebarn har också reducerats genom större utflyttning än inflyttning av familjer med barn i förskoleåldern. Det mönstret bröts dock Inflyttningen av barnfamiljer ökade mer än utflyttningen. År 2008 har denna tendens förstärkts genom att utflyttningen av barnfamiljer har minskat jämfört med Ungefär samma mönster som noterades vid den ekonomiska krisen år Då 10

13 avtog inflyttningen vilket inte inträffade år 2008 samtidigt som utflyttningen minskade mer än år Effekten av fler födda, ökad inflyttning och minskad utflyttning blev att antalet förskolebarn ökade med i Stockholms stad. Sedan år 2002 har antalet förskolebarn ökat i staden. Av diagram 3 nedan framgår i vilken omfattning barnfamiljer flyttar från Stockholms stad. Ca 12 procent av familjerna med barn i åldrarna 0 och 1 år flyttar från staden men bara 5-6 procent med barn i 6-årsåldern. Den generella bilden är att barnfamiljer i allt större omfattning valt att flytta från Stockholms stad under åren Sedan följde några år fram till 2007 då utflyttningen låg kvar på en hög nivå. År 2008 inträffade ett tydligt trendbrott. Utflyttningen av barnfamiljer minskade kraftigt. Nedgången var störst bland familjer med barn i åldrarna 0, 1 och 3 år. Trendbrottet 2008 ger inte bara tydliga effekter för Stockholms stad utan också för förortskommunerna som rekryterar sina inflyttade från i första hand Stockholms stad. Diagram 3 Utflyttade förskolebarn från Stockholms stad i förhållande till antalet i resp. ålder Procent Ålder 0 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år År Källa: Egna beräkningar baserade på underlag från SCB:s statistikdatabas. För 0-åringarna har risktiden approximerats till 0,5 år. Ökad inflyttning fler födda Till förortskommunerna flyttar familjer med ett barn i barnvagn och ett barn på väg, något schablonmässigt uttryckt. Det gör att det finns ett starkt samband mellan inflyttning och antalet nyfödda ökar inflyttningen ökar barnafödandet och vice versa. T.ex. har länets snabbast växande kommun åren , Värmdö, den högsta summerade fruktsamheten av länets kommuner år

14 De ändrade flyttströmmarna år 2008 har påverkat antalet födda (se tabellerna 5 och 8). Kommuner med minskad inflyttning och med färre födda år 2008 är: Värmdö med 9 procent färre födda jämfört med 2007 Täby med 6 procent färre födda Tyresö med 5 procent färre födda Upplands-Bro med 3 procent färre födda Danderyd med 2 procent färre födda Kommuner med fler inflyttade och fler födda är: Sundbyberg med 15 procent fler födda jämfört med 2007 Solna med 8 procent fler födda Huddinge med 4 procent fler födda Sundbyberg och Solna kan knappast betraktas som förortskommuner. Gemensamt för de tre uppräknade kommunerna är ett stort bostadsbyggande Solna och Sundbyberg är kända för att ha en hög andel förstföderskor. Om det mönstret kvarstår så är det framförallt nyetablerade familjer som svarar för uppgången. Sambandet mellan variationerna i inflyttning och barnafödande är långt ifrån 100-procentigt. Inflyttningen till Salem minskade med 25 procent 2008 jämfört med 2007 men trots det ökade barnafödandet med 20 procent. Inflyttningen till Vaxholm ökade med 5 procent samtidigt som antalet nyfödda minskade med 17 procent. De två kommunerna är exempel på ytterligheter i länet. Det finns fler exempel men inte lika extrema. Liknande mönster som i Salem observeras i Vallentuna, Nynäshamn, Nykvarn och Nacka. Det finns ytterligare två exempel på kommuner som har haft liknande utveckling som Vaxholm ökad inflyttning men färre födda. Det är Lidingö och Järfälla. Ökad fruktsamhet Fruktsamhetstalet för länet har gått upp med 1 procent från 2007 till 2008 och har beräknats till 1,92 barn per kvinna (se tabell 8). Den senareläggning av barnafödandet som observerats under flera decennier med undantag vid baby-boomen runt 1990 tycks ha avstannat. Det höga fruktsamhetstalet kan ses som en bekräftelse på att senareläggningen har upphört. Om det är tillfälligt eller mer permanent är ovisst. På kommunnivå kan födelsetalet variera en hel del mellan åren. Vi har tidigare sett ett samband mellan migration och antalet födda. Men benägenheten att föda barn d.v.s. fruktsamheten varierar också mellan kommuner och över tiden. Trots en uppgång i fruktsamheten i Stockholm, Solna och Sundbyberg ligger nivån under länets. Ytterligare 5 kommuner har en nivå som ligger under länets 12

15 nivå. Det är Upplands Väsby, med den lägsta nivån i länet, samt Lidingö, Norrtälje, Järfälla och Täby alla med 5-8 procents nedgång i fruktsamheten jämfört med I Sundbyberg har fruktsamheten gått upp med hela 11 procent mellan 2007 och Det tyder på ändrad hushållsstruktur i kommunen. Sundbyberg har länge dominerats av små hushåll. Bostadsbyggandet i kommunen kan ge som resultat att andelen barnfamiljer ökar. Trots ändrade migrationsmönster 2008 är det ändå småhuskommunerna som har den högsta fruktsamheten. Högst har Salem med 2,46 barn per kvinna, följt av Ekerö med 2,36, Vallentuna med 2,33 och Värmdö med 2,31. Inflyttningen till småhuskommunerna avtog redan i slutet av år 2007 Den ekonomiska krisen blev uppenbar för många den 15 september 2008 då den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers ansökte om konkursskydd. Men när man tittar i backspegeln finner man tecken på att krisen började redan i slutet av Inflyttningen till kommunerna Ekerö och Värmdö var lägre under fjärde kvartalet 2007 jämfört med motsvarande kvartal året innan. Den nedåtgående trenden har fortsatt under hela Båda kommunerna har ett bostadsbestånd som domineras av småhus (se tabellerna 3 och 9) Salem har en liknande utveckling som Ekerö och Värmdö. Under de tre första kvartalen år 2008 minskade inflyttningen till Nykvarn med ca 20 procent jämfört med samma period år Under fjärde kvartalet ökade dock inflyttningen något. Tre kommuner i länet har fått vidkännas en nedåtgående inflyttning fr.o.m. andra kvartalet år Det gäller Danderyd, Nynäshamn och Vallentuna. Nynäshamn hade redan år 2007 färre inflyttare än året innan. Bostadspriser som under en lång tid ökat snabbare än inkomsterna torde vara en av orsakerna till att efterfrågan på småhus har avtagit. En annan bidragande orsak var att räntan på bolån steg. I början av år 2006 var reporäntan så låg som 1,50 procent men höjdes med 0,25 procentenheter 12 gånger fram till den 10 september 2008 då den kulminerade på nivån 4,75 procent. En ytterligare bidragande orsak som kylde ner efterfrågan var kännedomen om fallande bostadspriser i andra länder som Danmark och Storbritannien. Sedan andra kvartalet år 2008 har en majoritet av länets kommuner en nedåtgående trend i inflyttningen. Andra och tredje kvartalet 2008 hade 14 kommuner lägre inflyttning än motsvarande period föregående år. Under fjärde kvartalet 2008 hade hela 20 av länets 26 kommuner lägre inflyttning än under samma kvartal ett år tidigare. De kommuner som hade högre inflyttning under fjärde kvartalet år 2008 hade bara marginellt högre inflyttning än under samma kvartal år Haninge, Norrtälje och Solna noterade 1 procent högre inflyttning än 13

16 under fjärde kvartalet år 2007, Norrtälje och Tyresö 2 procent samt Sollentuna 5 procent. Jämförelse med 1990-talskrisen Under den ekonomiska krisen på 1990-talet drabbades nästan alla kommuner i länet av en kraftig nedgång i inflyttningen år Ungefär en tredjedel fick vidkännas en nedgång i inflyttningen redan 1991 och lika stor andel år (Se tabell 10). År 1992 minskade inflyttningen i genomsnitt med 10 procent för länets kommuner. Redan året därpå hade nedgången tagits igen och år 1994 ökade inflyttningen i genomsnitt med 13 procent. Den aktuella ekonomiska krisen har sannolikt inte med full kraft påverkat omflyttningen. Görs en jämförelse med 1990-talskrisen finner man att det är troligt att inflyttningen kommer att minska eller ligga kvar på en låg nivå för de flesta kommunerna i länet under år Ingen vet hur migrationen kommer att utvecklas. I den mån man vågar dra några slutsatser från 1990-talskrisen kan det vara möjligt att en vändning kommer år I så fall kan det vara möjligt att inflyttningen återgår till nivån före krisen för att öka ganska kraftigt under de följande åren. En annan slutsats som man kan dra från 1990-talskrisen är att när efterfrågan på arbetskraft är låg då ökar inflyttningen till länet från övriga Sverige samtidigt som utflyttningen avtar (Se diagram 1). Om det mönstret upprepas är det sannolikt att Stockholms stad med kranskommuner kommer att få en hög inflyttning under några år eftersom inflyttarna från övriga landet dras till de centrala delarna av länet. Var 5:e person är född utomlands Under år 2008 passerade de utrikes födda gränsen i Stockholms län och uppgick till den 31 december En enkel tumregel säger att de utrikes födda svarar för hälften av folkökningen i länet. År 2008 föll 49 procent av folkökningen på de utrikes födda jämfört med 52 procent året innan. (Se tabell 11). Var 5:e person av befolkningen i länet är utrikes född eller med andra ord 20,2 procent. Fortsatt koncentration av utrikes födda De utrikes födda flyttar till kommuner med hög andel invandrare. I Botkyrka som har högst andel invandrare av kommunerna i länet svarade de utrikes födda för 81 procent av folkökningen år 2007 (se tabellerna 2 och 11). I Södertälje, efter Botkyrka kommunen med högst andel invandrare, minskade antalet inrikes födda med 167 personer samtidigt som de utrikes födda ökade med personer. I Upplands Väsby var utvecklingen likartad. Inflyttningen av utrikes födda var obetydlig till kommuner med låg andel invandrare. I Ekerö med lägst andel invandrare i länet svarade de utrikes födda för bara 3 procent av folkökningen. Och då ska man komma ihåg att Ekerös folkök- 14

17 ning bara var ¼ av vad den var år Liknande mönster finns i Nykvarn, Vallentuna och Danderyd. Tabell 2 Utrikes födda och andel utrikes födda per kommun 31 dec 2008 samt de utrikes föddas andel av folkökningen 2008 per kommun Kommun Antal utrikes födda Utrikes födda i procent av folkmängden De utrikes föddas andel av folkökningen Kommun Antal utrikes födda Utrikes födda i procent av folkmängden De utrikes föddas andel av folkökningen Botkyrka ,8 81 Sollentuna ,1 49 Danderyd ,4 16 Solna ,2 51 Ekerö ,8 3 Stockholm ,3 40 Haninge ,6 66 Sundbyberg ,9 53 Huddinge ,4 54 Södertälje ,6 115 Järfälla ,7 77 Tyresö ,8 46 Lidingö ,1 47 Täby ,9 38 Nacka ,9 25 Upplands Väsby ,2 130 Norrtälje ,3 51 Upplands-Bro ,9 55 Nykvarn ,7 6 Vallentuna ,0 15 Nynäshamn ,9 85 Vaxholm 977 9,1 38 Salem ,2 55 Värmdö ,7 35 Sigtuna ,6 74 Österåker ,6 39 Stockholms län ,2 49 Källa: Egna beräkningar baserade på SCB:s statistikdatabas. 15

18 Tabell 3 Tabell 11 Tabell 3 Nybyggda (planerade) lägenheter år 2008, antal köp av småhus 2008, inflyttning och utflyttning 2008 samt andel bostäder i småhus 2007 förändringarna mellan 2007 och 2008 anges i procent av 2007 års värde Planerade nybyggda år 2008 Lägenheter Antal köp av småhus Inflyttning Utflyttning Förändring År Förändring År Förändring År jämfört jämfört jämfört med med 2007 med 2007 utfallet 2007 Förändring 2008 jämfört med 2007 Andel bostäder i småhus 2007 Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Stockholms län Källa: Lägenheter: Under våren 2008 inhämtade uppgifter från kommunerna om byggplaner till befolkningsprognos Utfallet 2007 enligt statistiken om färdigställda lägenheter (Först den 7 maj 2009 publicerar SCB uppgifter om nybyggda bostäder år 2008.) Permanentning av fritidshus 2007 har beaktats vid beräkningen av förändringarna mellan 2007 och Köp av småhus: Uppgifterna för år 2008 är preliminära och torde understiga de slutliga med 2 procent. Nedgången överdrivs något. Småhus med tomträtt ingår inte. Uppgifterna kommer från SCB. In- och utflyttning: SCB. Andel bostäder i småhus: Av SCB från Folk- och bostadsräkningen 1990 framräknat bostadsbestånd. I framräkningen ingår inte permanentning av fritidshus vilket gör att andelen småhus underskattas i kommuner som Norrtälje och Värmdö. 16

19 Tabell 4 Folkmängd 31 dec 2008, folkökning och flyttningsöverskott 2008 förändringarna mellan 2007 och 2008 anges i procent av 2007 års värde Kommun Folkmängd 31 dec 2008 År 2008 Folkökning I procent av folkmängden 31 dec 2007 Ökningen 2008 i procent av ökningen 2007 Flyttningsöverskott I procent av År motsv år 2007 Botkyrka , Danderyd , Ekerö , *) Haninge , Huddinge , Järfälla , Lidingö , Nacka , Norrtälje , Nykvarn , Nynäshamn , Salem , *) Sigtuna , Sollentuna , Solna , Stockholm , Sundbyberg , Södertälje , Tyresö , Täby , Upplands Väsby , *) Upplands-Bro , Vallentuna , Vaxholm , Värmdö , Österåker , Stockholms län , Källa: SCB:s befolkningsstatstik samt egna beräkningar. *)År 2007 hade Ekerö och Salem flyttningsöverskott medan Upplands Väsby hade flyttningsunderskott. När positiva tal övergår i negativa (eller negativa tal övergår i positiva) kan man inte beräkna procentuella förändringar. 17

20 Tabell 5 Inflyttade år 2008 med fördelning på utflyttningsområde förändringarna mellan 2007 och 2008 i procent av 2007 års värde Kommun Samtliga inflyttade Därav från Antal Förändring 2008 jämfört med 2007 Stockholms län Övriga Sverige Utlandet Förändring Förändring Förändring jämfört jämfört jämfört Antal med 2007 Antal med 2007 Antal med 2007 Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Stockholms län Källa: Tabell 101 i Befpak framställd av SCB samt egna beräkningar. Anmärkning: Flyttningar mellan kommuner i Stockholms län ingår inte i samtliga inflyttade till Stockholms län. 18

21 Tabell 6 Utflyttade år 2008 med fördelning på inflyttningsområde förändringarna mellan 2007 och 2008 i procent av 2007 års värde Kommun Samtliga utflyttade Därav till Antal Förändring 2008 jämfört med 2007 Stockholms län Övriga Sverige Utlandet Antal Förändring Antal Föränd- Antal Föränd ring 2008 ring 2008 jämfört jämfört jämfört med 2007 med 2007 med 2007 Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Stockholms län Källa: Tabell 101 i Befpak framställd av SCB samt egna beräkningar. Anmärkning: Flyttningar mellan kommuner i Stockholms län ingår inte i samtliga utflyttade till Stockholms län. 19

22 Tabell 7 Födda, antal barn i åldern 0-6 år, in- och utflyttade i åldern 0-6 år, flyttnettot i åldern 0-6 år och flyttnettot i åldern 0-6 år i procent av antal barn i samma ålder Stockholms stad År Födda Antal i åldern 0-6 år Inflyttade i åldern 0-6 år Utflyttade i åldern 0-16 år Flyttnetto i åldern 0-6 år Flyttnettot i procent av antal barn , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,8 Källa: SCB:s statistikdatabas och egna beräkningar. 20

23 Tabell 8 Levande födda 2008 och summerat fruktsamhetstal 2008 förändringarna mellan 2007 och 2008 anges i procent av 2007 års värde Levande födda 2008 Summerat fruktsamhetstal Förändringen 2008 jämfört Förändringen 2008 jämfört År 2008 med 2007 År 2008 med 2007 Botkyrka ,09-1 Danderyd ,04 1 Ekerö ,36 0 Haninge ,06 1 Huddinge ,04 2 Järfälla ,88-6 Lidingö ,83-8 Nacka ,25 5 Norrtälje ,83-5 Nykvarn ,05 6 Nynäshamn ,15 11 Salem ,46 22 Sigtuna ,00-2 Sollentuna ,11 3 Solna ,89 6 Stockholm ,86 2 Sundbyberg ,90 11 Södertälje ,06 1 Tyresö ,14-3 Täby ,89-7 Upplands Väsby ,79-7 Upplands-Bro ,97-4 Vallentuna ,33 11 Vaxholm ,15-14 Värmdö ,31-8 Österåker ,06 4 Länet ,92 1 Källa: SCB:s befolkningsstatstik samt egna beräkningar. 21

24 Tabell 9 Inflyttning den procentuella förändringen jämfört med samma kvartal ett år tidigare År 2007 År 2008 Kv. 1 Kv. 2 Kv. 3 Kv. 4 Kv. 1 Kv. 2 Kv. 3 Kv. 4 Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Källa: Egna beräkningar baserade på Befpak tab. 101 framställd av SCB. 22

25 Tabell 10 Inflyttning procentuell förändring jämfört med föregående år (1990-talskrisen) samt åren År1991 År 1992 År 1993 År 1994 År 2007 År 2008 Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Samtliga kommuner Källa: Egna beräkningar baserade på underlag från SCB:s statistikdatabas. Uppgifterna för Nykvarn åren baseras på uttag som RTK gjort ur SCB:s befolkningsregister. 23

26 Tabell 11 Ökningen av utrikes födda samt utrikes föddas andel av folkökningen totalt Ökning av utrikes födda Utrikes föddas andel av hela folkökningen Botkyrka Danderyd *) Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn *) Nynäshamn *) Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro *) Vallentuna Vaxholm *) Värmdö Österåker Stockholms län Källa: Egna beräkningar baserade på underlag från SCB:s statistikdatabas. Anmärkning: I några få fall har en kommun haft folkminskning samtidigt som de utrikes födda ökat i kommunen eller vice versa. Då går det inte att gör de procentberäkningar som visas i tabellen ovan. Även i de fall som både kommunens folkmängd och de utrikes födda minskar är det lätt att misstolka procenttalen. Sådana procenttal har uteslutits i tabellen men kommenteras nedan. Kommunerna är: Danderyd år De utrikes födda minskade med 96 personer bl.a. beroende på Skatteverkets folkbokföringskontroll samtidigt som kommunens folkmängd ökade med 266 personer. Nykvarn år De utrikes födda minskade med 15 personer samtidigt som kommunens folkmängd ökade med 26 personer. Nynäshamn år De utrikes födda minskade med 10 personer samtidigt som kommunens folkmängd minskade med 22 personer. Upplands-Bro år De utrikes födda ökade med 25 personer samtidigt som kommunens folkmängd minskade med 21 personer. Vaxholm år De utrikes födda minskade med 8 personer samtidigt som kommunens folkmängd ökade med 219 personer. 24

27

28 Andra rapporter i samma serie: Befolkningsutvecklingen 2008 i Stockholms län :1 Befolkningsförändringar Den underliggande trenden i flyttningarna redovisade per kvartal Tabell 101 för Stockholms län och kommuner 2009:2 In- och utrikesfödda i Stockholms län :3 ISBN Demografikonsulten U S K STO C K HO LMS STADS UTREDN IN GS- O C H STATISTIK KO N TO R AB