Anslutning av vindkraft och framtidssäkring av elnätet Vindkraftsanslutning Rätanklustret, 130/220 kv kraftledning
Innehåll Bakgrund 3 Tillståndsprocessen 4 Tillvägagångssätt 5 Projektbeskrivning 7 Nulägesbeskrivning 10 Omgivningseffekter 10 Kommande arbete 13 Lämna dina synpunkter 13 2
Bakgrund planerar en ny högspänningsledning på 130 alternativt 220 kv mellan en planerad stamstation vid Rätan kraftstation och de tre planerade parkerna Nordkölen, Länsterhöjden och Storflötten. Syftet är att ansluta de tre planerade vindkraftsparkerna till elnätet. Vindparkerna utgör tillsammans Rätansklustret. I dagsläget räcker inte det ledningssystem som finns i området till för att ta emot och leverera den el som de tre planerade vindkraftparkerna kommer att generera. Den närmsta punkten där en anslutning till elnätet kan ske är Rätan. För att effekten från planerade vindparker vid Rätanklustret ska kunna transporteras till stamnätet så behöver det befintliga elnätet mellan Storlien och Enafors uppgraderas till 130/220 kv. Kartan visar läget för fördelningsstationerna för de planerade vindkraftparkerna som ska anslutas till befintligt kraftnät samt de olika alternativa ledningsdragningarna A-F. 3
Tillståndsprocessen Koncession För att bygga och driva en elektrisk starkströmsledning krävs tillstånd enligt ellagen, så kallad nätkoncession. Ellagen samt tillhörande förordningar (elförordningen och starkströmsförordningen) anger regelverket runt detta. Enligt ellagen får nätkoncession meddelas endast om anläggningen är lämplig från allmän synpunkt samt inte strider mot detaljplan eller områdesbestämmelser. Nätkoncession får endast beviljas den som från allmän synpunkt är lämplig att utöva nätverksamhet. Jämtkraft Elnät kommer att ansöka om nätkoncession för den ledning man planerar bygga för att möjliggöra anslutningen av de planerade vindkraftparkerna till elnätet. Ansökan lämnas till Energimarknadsinspektionen som gör prövningen och lämnar tillstånd för denna typ av ledningar. I vissa fall beviljas nätkoncession av regeringen. En beviljad koncession gäller vanligtvis för en tidsperiod om 40 år. Vid prövningen tillämpas miljöbalkens bestämmelser avseende allmänna hänsynsregler, bestämmelser om hushållning med mark och vatten, miljökvalitetsnormer samt alternativ lokalisering och utformning. För processen gäller även miljöbalkens krav (kap. 6) avseende samråd och miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Förundersökningstillstånd När en preliminär ledningssträckning har beslutats behövs ett förundersökningstillstånd för de fältarbeten som behöver genomföras. Arbetena innefattar bland annat utstakning och inmätning av ledningsprofilen för att därefter kunna göra en lämplig stolpplacering. Ibland krävs en enklare form av markundersökning vid stolpplatserna. Därutöver görs en värdering av det intrång som kraftledningen medför och stämpling av träd som behöver avverkas. Ledningsrätt För att uppföra och driva en kraftledning krävs rätt att nyttja den mark som berörs av ledningsgatan. Denna säkras genom ledningsrätt, vilket innebär att marken fastighetsrättsligt upplåts för kraftledningen med tillhörande ledningsgata. Ledningsrätten tillkommer genom beslut av Lantmäterimyndigheten. Fastighetsägaren ersätts för intrång på den mark som tas i anspråk för ledningen med ett engångsbelopp. 4
Tillvägagångssätt Metodik För att identifiera lämplig ledningssträckning, upprätta en miljökonsekvensbeskrivning som beskriver de konsekvenser kraftledningen bedöms ge upphov till samt ta fram en 1. Definiera ett utredningsområde 2. Undersöka förekomst av natur-och kulturvärden 3. Informera berörda och myndigheter om anslutningspunkter och utredningsområde samt samla in information 4. Genomföra inventeringar i fält 5. Beskrivning över tänkbara stråk 6. Hålla samråd med sakägare och myndigheter 7. Upprätta en miljökonsekvensbeskrivning 8. Lämna in en koncessionsansökan koncessionsansökan använder en utarbetad metodik enligt nedan: Utredningsområdet är väl definierat utifrån givna projektförutsättningar; dvs området för de planerade vindkraftsparkerna. Förekomsten natur-och kulturvärden undersöks inom det aktuella området och information från myndigheter och berörda samlas in. Utifrån det informationsunderlag som tagits fram kommer beslut gällande ledningens utformning att fattas. Samråd kommer att hållas och en miljökonsekvensbeskrivning upprättas. Jämtkraft Elnät sammanställer därefter en koncessionsansökan och den lämnas in tillsammans med miljökonsekvensbeskrivningen till Energimarknadsinspektionen. Inom utredningsområdet har Jämtkraft definierat tre tänkbara ledningsstråk utifrån det underlag och den information som hittills framkommit. Förekomsten av natur-och kulturvärden undersöks nu vidare och information från myndigheter och berörda samlas in i 5
och med detta samråd. Syftet är att utreda vilket alternativ som är lämpligast att välja som huvudalternativ inför ansökan. I MKB kommer en ledsträckning att väljas som huvudalternativ och blir det som Jämtkraft kommer att ansöka om koncession för. De övriga sträckningarna kommer att beskrivas som alternativ. Information Samråd MKB Koncession Information Tidigare har ett informationsunderlag skickats ut och informationsmöten har hållits om projektet då i syfte att informera alla som känner sig berörda och även få in värdefulla åsikter. Dessa åsikter har använts som underlag i det fortsatta arbetet. Samråd, MKB och koncession Inför ansökan om tillstånd (nätkoncession) för att få uppföra och driva de planerade kraftledningarna kommer Jämtkraft att samråda med länsstyrelse, kommun, berörda markägare, samt vissa sektorsmyndigheter och organisationer enligt miljöbalken 6 kap 4. Detta dokument utgör samrådsunderlag för det aktuella ledningsprojektet. Förutom denna skriftliga information kommer kommunikation ske genom annonsering, samrådsmöten och via Jämtkrafts webbplats. Samrådsmöten kommer hållas med länsstyrelsen, kommun, samt berörda samebyar och allmänheten. Efter genomförda samråd upprättar en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för valt ledningsstråk där de synpunkter som framförts skriftligt under samrådstiden har sammanställts tillsammans med Jämtkraft Elnäts bemötande. Miljökonsekvensbeskrivningen bifogas ansökan om nätkoncession som lämnas in till Energimarknadsinspektionen. 6
Projektbeskrivning Den nya 130/220 kv kraftledningen som Jämtkraft Elnät planerar för, byggs för att möjliggöra anslutningen av de planerade vindkraftsparkerna i Rätansklustret till elnätet. Ledningen kommer även att möjliggöra en framtidssäkring av elnätet i regionen. Anslutningen planeras ske i en av Svenska kraftnät planerad stamstation i området. Kraftledningen kommer att byggas och drivas av Jämtkraft Elnät. Fördelningsstationerna kommer att ägas och drivas av Jämtkraft Elnät. Utformning av ledningarna Vid byggnation av en kraftledning går det att bygga luftledning alternativt markkabel. I detta fall planeras en luftledning att byggas. Det finns för- och nackdelar med luftledning respektive markkabel. Den mest uppenbara skillnaden är att en luftledning syns i det omgivande landskapet medan en markkabels visuella påverkan är mycket liten. En markkabel kan anses ha en mindre påverkan på omgivningen under driftskedet, men har istället en större total naturpåverkan än en luftledning under byggskedet. När det gäller driftsäkerhet har markkabel en hög driftsäkerhet, men vid ett fel är det svårt och tidskrävande att lokalisera och avhjälpa felet. Det kan ta flera månader att åtgärda felen och det kan bli aktuellt att byta ut långa kabelsträckor. En luftledning är betydligt enklare att komma åt för inspektion, felsökning och reparation, vilket minskar avbrottstiden vid eventuella fel. De aktuella ledningarna byggs trädsäkra vilket innebär att de klarar svåra oväder utan att skadas av fallande träd. Vid ett eventuellt framtida behov av ökad överföringskapacitet kan det för en luftledning tillgodoses genom enkla förändringar, medan en markkabel måste ersättas med en helt ny kabel. Att anlägga en luftledning är också ekonomiskt fördelaktigt jämfört med markkabel, dels genom lägre tillverkningskostnad och dels genom en lägre bygg- och anläggningskostnad. Vid en samlad bedömning av ovan nämnda skäl där driftsäkerheten väger särskilt tungt, anser Jämtkraft Elnät att markkabel inte är rimligt att använda i det aktuella fallet på grund av den långa reparationstiden. Alternativ utformning av luftledning Det finns två alternativa lösningar på de aktuella ledningarnas utförande. Det ena är portalstolpar i trä eller liknande material. Portalstolparna kommer i normalfallet att vara ca 15 meter höga och ledningsgatans bredd blir för enkel ledning i portalstolpar ca 40 meter. 7
Portalstolpar som det ena alternativa utförandet av 130/220 kv kraftledning för anslutning av vindkraftsparkerna i Rätanklustret. En luftledning kan även byggas med enkelstolpe i komposit. Vid denna typ av kraftledning placerar man faslinorna vertikalt istället för horisontellt. Fördelen med dessa är möjligheten att minska bredden på kraftledningsgatan. Bygger man med enkelstolpar blir de cirka 20-25 meter, de blir alltså högre än portalstolpar. Enkelstolpe i komposit som det andra alternativa utförandet av 130/220 kvkraftledning för anslutning vid Rätanklustret. 8
Avgränsning av stråk Jämtkraft Elnät har genomfört en stråkutredning för att ta fram ett eller flera lämpliga stråk för anslutningsledningen vilket är det första steget i arbetet med att hitta en sträckning. Resultatet från stråkutredningen är att man tagit fram tre möjliga ledningsdragningar. Under processen har också tre ytterligare möjliga kombinationer av de tre ledningsdragningarna tagits fram. Under samrådet kommer Jämtkraft Elnät att fatta beslut om vilken lokalisering som är den mest lämpade ledningssträckningen. När stråken definierades och när ledningssträckning väljs är strävan att minimera påverkan på natur- och kulturmiljö, närboende, pågående markanvändning samt andra intressen. Stråken har anpassats till befintlig bebyggelse inom utredningsområdet så att byar och sammanhållen bebyggelse har undvikits så långt som möjligt. Även tekniska och ekonomiska aspekter är styrande vid lokalisering av lämpliga stråk och ledningssträckning. Områden och objekt som är värdefulla ur natur- och kulturmiljösynpunkt har så långt som möjligt undvikits vid framtagande av alternativa stråk och ledningssträckningar. Som underlag för inventering av berörda intressen utmed de föreslagna ledningssträckningarna har bland annat kommunala översiktsplaner, Länsstyrelsens, Skogsstyrelsens och Riksantikvarieämbetets digitala planeringsunderlag samt Lantmäteriets kartmaterial använts. Fältinventeringar har genomförts under sommaren 2015. Till detta kommer även den information som framkommer vid kontakt med markägare och myndigheter. 9
Nulägesbeskrivning Lokalisering De tre planerade vindkraftparkerna ligger öster om väg E45 och norr om väg 315 nordost om Rätansbyn. De alternativa ledningsträckningarna planeras gå från respektive park till befintlig kraftledningsgata och sedan ner mot Brattforsen där planerad stamstation ska uppföras (prövas i särskild ordning). Ledningssträckningarna ligger inom både Jämtlands och Västernorrlands län. Samtliga alternativ går huvudsakligen i ungefär öst-västlig riktning från de planerade parkerna till befintlig kraftledningsgata. Det nordligaste alternativet (alternativ A) passerar strax söder om byn Digerberget och det sydligaste (alternativ C) ligger strax norr om byn Handsjön. De övriga alternativen ligger mellan A och B. Alternativen består i princip av tre huvudsakliga sträckningar (A, B och C) samt tre ytterligare (D, E och F) vilka utgör sammankopplande ledsträckningar mellan alternativen A, B och C. Syftet med alternativen D, E och F är alltså att kunna kombinera delar av de olika huvudalternativen för att få en optimal sträckning med så liten påverkan som möjligt. Alternativ D binder ihop det sydliga alternativet C med det mellersta alternativet B. Alternativ E och F binder ihop det nordliga alternativet A med det mellersta alternativet B. Omgivningsbeskrivning Landskapets karaktär I det aktuella området består landskapet kring de planerade kraftledningsgatorna i huvudsak av brukad skogsmark med inslag av myrmark, sjöar och mindre tjärnar och ett antal mindre vattendrag. Längs ledningssträckorna finns inslag av äldre skog och högre naturvärden längs framför allt bäckar och våtmarker. Detta kommer att beskrivas mer i detalj i kommande MKB. Området ligger på en höjd över havet mellan ca 300 och ca 530 meter med ett antal höjder med brantare sluttningar. I området finns ett antal mindre vägar som går i nord-sydlig riktning. Genom området går också en befintlig kraftledningsgata i nord-sydlig riktning. En mindre by, Digerberget ligger strax norr om det nordligaste alternativet och strax söder om området ligger byarna Handsjön och Överturingen längs väg 315. Bebyggelsen i övrigt består av enstaka hus eller byggnader spridda i landskapet. Omgivningseffekter Eftersom projektet ännu befinner sig i ett tidigt skede redovisas miljöeffekter översiktligt här. Jämtkraft Elnät ser gärna att berörda parter delar med sig av sina synpunkter och upplysningar kring vilken påverkan de olika alternativen kan medföra. Miljöpåverkan av byggandet respektive drift av den planerade ledningen kommer att beskrivas närmare i den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som kommer att upprättas till koncessionsansökan. 10
Generell påverkan under driftskedet Permanent mark- och naturpåverkan De huvudsakliga miljökonsekvenser som uppförande av kraftledningen i de aktuella ledningsalternativen bedöms medföra är påverkan på landskapsbild och pågående markanvändning, vilket i detta fall huvudsakligen består av skogsbruk. Ledningsgatan måste hållas fri från träd under hela ledningens drifttid. Utanför ledningsgatan kan det bli aktuellt att fälla enstaka höga träd, så kallade kantträd som annars kan riskera att falla över ledningen. Avverkningen för ledningsgatan medför en viss påverkan på naturmiljön då den trädfria zonen förändrar levnadsbetingelserna för djur och växter lokalt. Då ytan blir mer utsatt för sol och vind förändras växtsamhällets artsammansättning då arter anpassade för skogsmiljö inte trivs i den nya miljön. Nya arter som är bättre rustade för en sådan miljö kommer därför att etablera sig i ledningsgatan. Hydrologiska förhållanden kan förändras på grund av avverkningen vilket kan vara skadligt för känsliga våtmarker där växterna anpassat sig till platsens specifika förhållanden. För att inte göra skada på känsliga områden har dessa så långt som möjligt undvikits i planeringen av de olika stråken. Berörda miljöintressen Projektet är ännu i ett tidigt skede och därför redovisas berörda intressekonflikter relativt översiktligt. Jämtkraft Elnät ser gärna att berörda parter delar med sig av sina synpunkter och upplysningar om ytterligare konflikter som de olika alternativen kan medföra. I dagsläget bedöms följande intressen aktuella att behandla i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen: Rennäring Området består av vinterland för rennäringen, Tossåsens sameby. I området, precis norr om det nordligaste alternativet (alternativ A) ligger ett trivselområde. Naturskyddsvärden Den del av den alternativa ledningssträckningen C som ligger väster om den befintliga kraftledningsgatan passerar ett antal sumpskogar och en våtmark som i Länsstyrelsens våtmarksinventering (VMI) bedömts ha höga naturvärden (klass 2). En nyckelbiotop längs Loån korsas av alternativen A och B. Alternativ D korsar ett biotopskyddsområde som också är utpekade som nyckelbiotop och som i VMI bedömts ha vissa naturvärden (klass 3). Naturskyddsvärdena i området skall utvärderas ytterligare vid sammanställningen av fältinventering som utfördes under sommaren 2015. Fågelliv I området finns en för området normal fågelfauna med några få rödlista arter. En inventering har gjorts i området som kommer att presenteras som en del i kommande MKB. Kulturvärden Alternativ A tangerar en fornlämningsyta strax söder om byn Digerberget. I övrigt berörs inga kända fornlämningar. 11
Markanvändning och landskap Området består av skogsmark, våtmarker, sjöar och mindre tjärnar. I området används marken i huvudsak till skogsbruk och friluftsliv. Friluftsliv Området används för jakt och fiske och övrigt friluftsliv för boenden i områden. Boende Varken Digerberget, Handsjön eller Överturingen är tätorter. Det närmsta bostadshuset ligger längre ifrån de planerade ledningssträckningarna än 100 meter. Riksintressen Inga riksintressen berörs av något av alternativen. Det närmaste riksintresseområdet är Holmsjöområdet som är ett utpekat riksintresse för kulturmiljövård och som ligger drygt fyra kilometer söder om de östligaste delarna av ledningssträckorna. Väster om området finns ett par områden på över fem kilometers avstånd som är av riksintresse för naturvården. Drygt åtta kilometer norr om området finns riksintresseområden för rennäringen, naturvården och för friluftslivet. Elektromagnetiska fält Elektromagnetiska fält alstras kring en kraftledning och forskning har länge pågått om fältens eventuella påverkan på människors hälsa. Svenska myndigheter har arbetat fram en försiktighetsprincip som innebär att: Om åtgärder, som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen begränsas. Jämtkraft Elnät följer denna försiktighetsprincip och kommer att ta hänsyn till bebyggelse vid utformningen och placeringen av den nya ledningen. Magnetfältsberäkningar för de planerade ledningarna kommer vid behov att göras i ett senare skede i projektet och kommer att presenteras i den MKB som upprättas för vald sträckning. Påverkan under byggskedet Uppförandet av planerade ledningar kommer att innebära avverkning av skog samt virkestransporter. I anslutning till stolpplatser för ledningarna kan det bli aktuellt med mindre schakt-, sprängnings- och fyllningsarbeten, vilka kan medföra störningar. Under byggskedet förekommer övergående störningar i form av buller och avgaser från maskiner och anläggningstrafik. I möjligaste mån kommer befintliga vägar att nyttjas. I och med anslutning till ledningsgatan kan även markskador uppstå till följd av terrängkörning. 12
Kommande arbete Under hösten 2015 planerar Jämtkraft Elnät att fortsätta utvärderingen av de alternativa stråken utifrån de utredningar som genomförs och utifrån vad som framkommer i samrådet. Inför att den formella ansökan ska lämnas in kommer ett förstahandsalternativ att väljas ut. Jämtkraft Elnät bedömer att en formell ansökan kommer att lämnas in under december månad 2015. Lämna dina synpunkter Vi vill få reda på vilka specifika intressen som kan finnas kring de alternativa ledningssträckningarna som beskrivs i detta samrådsunderlag för Rätanklustret. Informationen från berörda är viktig i det fortsatta arbetet med att kunna beskriva de konsekvenser som de olika alternativen bedöms kunna leda till samt att kunna välja en lämplig ledningssträckning att gå vidare med i en ansökan. Du är välkommen med dina synpunkter till oss! Har du frågor kontakta: Jessica Raftsjö-Lindberg, jessica.raftsjolindberg@sweco.se, 063-685 50 58 Ronny Aslplund, ronny.asplund@jamtkraft.se, 063-14 93 48 Information finns även att hämta på projektets webbplats: http://www.jamtkraft.se/ratan 13