RAPPORT FRÅN LANDSTINGSKANSLIETS EPIDEMIOLOGISKA UTREDNINGSARBETE, NR 148, NOVEMBER 2007

RAPPORT FRÅN LANDSTINGSKANSLIETS EPIDEMIOLOGISKA UTREDNINGSARBETE, NR 148, NOVEMBER 2007 2006 ÅRS POSTENKÄT- UNDERSÖKNING KOMPLETTERANDE RESULTAT- REDOVISNING med fokus på 20-64-åringars läkemedelsanvändning av Mats Granvik LANDSTINGET DALARNA Landstingsstyrelsens kansli

FÖRORD Föreliggande utredningsrapport behandlar 20-64-åringars läkemedelsanvändning i Dalarna såsom den rapporterats i Landstinget Dalarnas återkommande postenkätundersökningar. I ett efterföljande utredningsarbete, som tar utgångspunkten i det som redovisas i den föreliggande rapporten, kommer kopplingar att göras till de levnadsvanor som också rapporterats i postenkätundersökningarna och till de erfarenheter som gjorts av hälso- och sjukvårdens (i synnerhet primärvårdens) sätt att fungera. Utredningsarbetet har bedrivits i samverkan med Bo Claesson och Elisabeth Kallin, vilka bägge är knutna till landstingets läkemedelskommitté, Bo som ordförande och Elisabeth som sekreterare. De bägge har bidragit till utredningsarbetet med sakkunskap. Ett stort TACK till Bo och Elisabeth för att de med sina sakkunskaper på ett generöst sätt bidragit till utredningsrapportens framväxande. Falun i november 2007 Mats Granvik Utredare 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid (FÖRORD) 2 1 LÄKEMEDELSANVÄNDNING INLEDNING 4 1.1 Läkemedel på gott och ont 4 1.2 Minskad stressnivå eller en läkemedelseffekt? 5 1.2.1 Mag-/tarmbesvär minskad rapportering 5 1.2.2 Ökad försäljning av läkemedel för mag-/tarmsjukdomar 6 1.3 Pengar i onödan 7 2 SYFTE (OCH METOD) 9 3 LÄKEMEDELSANVÄNDNING RESULTATREDOVISNING 10 3.1 Läkemedel på recept för mag- och tarmbesvär 14 3.2 Läkemedel på recept för högt blodtryck, diabetes och kärlkramp och andra hjärtbesvär 18 3.2.1 Högt blodtryck och blodtryckssänkande läkemedel på recept 18 3.2.2 Läkemedel på recept för högt blodtryck, diabetes och/eller kärlkramp och andra hjärtbesvär 23 3.3 Läkemedel på recept för sömnbesvär, ängslan/oro/ångest och nedstämdhet/depression 26 3.3.1 Läkemedel på recept för sömnbesvär 26 3.3.2 Läkemedel på recept för ängslan/oro/ångest 30 3.3.3 Läkemedel på recept för nedstämdhet/depression 31 3.3.4 Läkemedel på recept för ängslan/oro/ångest och/eller nedstämdhet/depression 32 3.3.5 Läkemedel på recept för sömnbesvär, ängslan/oro/ångest och/eller nedstämdhet/depression 34 3.4 Läkemedel på recept för värkproblem (ryggvärk, muskelvärk) 37 4 SAMMANFATTNING 40 5 DALARNAS LÄKEMEDELSKOMMITTÉ 42 6 UTREDNINGSRAPPORTERNA 43 REFERENSER 44 BILAGOR 47 RAPPORTFÖRTECKNINGAR 56 3

1 LÄKEMEDELSANVÄNDNING - INLEDNING 1.1 Läkemedel på gott och ont Läkemedel står för mycket gott och är en omistlig del i vårt moderna samhälle (1). Många sjukdomar kan effektivt behandlas med läkemedel. Man kan lätt göra en lista över sjukdomar där läkemedel är den viktigaste, kanske livräddande, behandlingen. Listan skulle kunna omfatta t ex astma, blödarsjuka, bristsjukdomar, diabetes, hjärtsvikt, hypertoni, infektioner, magsår, psykiska sjukdomar, smärta och vissa tumörer (2). Att läkemedel kan stå för mycket gott kan exemplifieras med ett uttalande från en kvinna som behandlats för bröstcancer. Bröstcancern hade kommit tillbaka och dessutom spridit sig. Den drabbade behandlades då med den nya cancermedicinen Arimidex och konstaterade: Jag kunde själv se hur tumörerna krympte och försvann (3). Ett annat gott exempel kan vara den åldrade dam som hela livet plågats av ödmansben :.. Värk tar musten ur mig. Jag är tvungen att sova ibland och då måste jag ta rejält med sömnmedel för att dämpa smärtan. Sova är det absolut viktigaste för mig nu. Ja, lite mat måste jag väl ha också (4). Läkemedel står dock inte alltid för något gott. Ett talade exempel på detta: Hon bad om tillfällig hjälp vid den psykiatriska enheten vid Borlänge sjukhus. Följande veckor vandrade hon runt i dimma. Ständigt drogad. Jag blev matad med piller och lämnades ensam i en lägenhet. Jag var så omtöcknad att jag ramlade så fort jag försökte resa mig (5). Att användning av läkemedel inte alltid står för något gott kan illustreras med följande upplevelse: Läkemedelsbiverkningar kan till exempel upplevas enligt följande beskrivning: Jag kunde börja skala potatis men blev antingen utmattad eller tappade koncentrationen och fick börja om, kanske tio gånger, bara för att få ihop till ett mål mat. Om jag försökte dammsuga kändes det så oerhört jobbigt för jag upplevde att jag befann mig utanför den egna kroppen, kanske en meter från mig själv (6). Läkemedel kan helt uppenbart stå för en hel del gott, men också för en del ont, inte minst till följd av biverkningar och missbruk. Vid missbruk används ett läkemedel av andra orsaker än medicinska. Det kan, exempelvis, handla om en användning av narkotikaklassade läkemedel (bensodiazepinpreparat) i syfte att från dess bieffekter uppnå upprymdhet, berusning eller aggressivitet (till exempel inför kriminella aktiviteter). Fysiologisk tillvänjning och utsättningsproblem (som abstinens) är exempel på vad som kan vara allvarliga läkemedelsbiverkningar. Fysiologisk tillvänjning ligger beroendeproblematiken nära. För att klassificeras som läkemedelsberoende är många överens om att det krävs mer än en fysiologisk tillvänjning (7). Vid beroende skall ett mer eller mindre tvångsmässigt konsumtionsmönster föreligga. Experter har varnat för att en slapp förskrivning av läkemedel kan leda till ett oönskat vaneberoende och ett långvarigt och svåravvecklat sådant. När det, exempelvis, gäller sömnmedel så har hälften av de som använder sådana uppgivit att man anser sig beroende av dessa och att man gjort flera misslyckade försök att avsluta medicineringen. Expertrådet blir därför: Förskrivningen måste bli mycket mera restriktiv. (20) 4

I en utredning (stöttad av Folkhälsoinstitutet) har man kommit fram till att uppskattningsvis 118 000 personer i landet i arbetsför ålder kan ha utvecklat ett beroende av sömnmedel, lugnande medel och smärtstillande medel. Bland äldre kan det handla om hela 126 000 personer. (21,22) Läkares tidsbrist och att något måste göras akut har angivits som skäl till en omfattande förskrivning av beroendeframkallande läkemedel (23). Diffusa och ospecifika symtom som svimningskänsla, trötthet, nedsatt matlust och/ eller vätskebrist kan vara dosberoende biverkningar av läkemedel. Läkemedelsrelaterade problem kan handla om att patienten fått för lite av ett läkemedel, fått för många läkemedel eller fått preparat i för höga doser. Problem med läkemedel har visat sig vara den direkta anledningen till att var tredje patient som kommer till medicinakuten på Karolinska universitetssjukhuset i Solna behöver läggas in (24). Andra biverkningar är att människors användning av läkemedel kan påverka växter och djur negativt (25). Det finns risk för långsiktiga miljöproblem. Kunskap om detta har emellertid börjat byggas upp först på senare år. Fysiologisk tillvänjning, utsättningsproblem, dosberoende biverkningar och läkemedelsberoende kan självfallet vara av ondo dock inte alltid enbart av ondo: Visst har medicinen biverkningar, men hallå! Hur var det utan? Vad var det för liv? (18) Jag blir så trött av människors oro över biverkningar och beroende av medicin. Då jag är osäker på huruvida jag skulle leva idag utan min medicinering är det irrelevant huruvida jag är beroende av den eller ej. Givetvis är jag beroende av min medicinering då jag skulle må livsfarligt dåligt utan den (19). 1.2 Minskad stressnivå eller en läkemedelseffekt? 1.2.1 Mag-/tarmbesvär minskad rapportering Vid en muntlig redovisning av de hälsoproblem 20-64-åringar i Dalarna rapporterat i den postenkätundersökning Landstinget Dalarna genomförde under vårvintern 2006 nämndes att mag- och tarmbesvären (halsbränna, aptitlöshet, magsår, sveda i magen, magkatarr, förstoppning osv) minskat sedan millenniumskiftet (Se diagram 1 i bilaga 1!). Mag- och tarmbesvär kan de drabbade förknippa med påfrestningar i vardagslivet. Man kan då tala om ohälsa till följd av psykosociala påfrestningar. Sådan ohälsa brukar ibland betecknas psykosocial ohälsa eller psykosociala besvär och ibland också psykosomatisk ohälsa. Enligt 20-64-åringars rapportering har de psykosociala besvären (då de tagit sig i uttryck i form av sömnbesvär, ängslan, oro, ångest, nedstämdhet, depression och trötthet) ökat under 1990-talet, men har för såväl män som kvinnor därefter planat ut på nivåer som utkristalliserade sig vid millenniumskiftet (8). Trendbrottet går hand i hand med minskade problem till följd av arbetsförhållanden, arbetsmarknadsläge och privatekonomisk situation. Den utvecklingen tyder på att den stressituation som växte fram i befolkningen under 1990-talets så kallade krisår i samhällsekonomin mildrats och eventuellt ändrat karaktär. 5

En före detta verksamhetschef på en vårdcentral i Luleå (9) anser att stressrelaterade sjukdomar (psykosociala besvär) är mycket vanliga bland patienterna: Av dem som sökte hjälp hade nära tre fjärdedelar livsstilsrelaterade problem såsom oro, dålig sömn, nedstämdhet, magproblem och muskelspänningar. (Typiskt för många av patienterna var att de hade svårt att mentalt befinna sig i nuet. De jagades av tankar kring saker som hänt i det förflutna eller oroade sig för framtiden.). I en undersökning bland allmänläkare verksamma på vårdcentralerna i Dalarna framkom det att kvinnliga allmänläkare såg livsstils- och livssituationsrelaterade hälsoproblem, psykosociala besvär, bland patienterna i högre grad än manliga (35). Det rörde sig då om patienter i yrkesverksam ålder. Psykosociala besvär förekommer som mest är när kvinnliga läkare möter kvinnliga patienter. Andelen med psykosociala besvär uppskattades då till omkring 60 procent. När manliga läkare möter manliga patienter bedömdes ungefär 35 procent ha besvär av psykosocialt slag. När manliga läkare möter kvinnliga patienter och kvinnliga läkare manliga patienter rör det sig om cirka 50 procent. Orsaker till mag- och tarmbesvär har ibland ingenting att göra med psykosociala påfrestningar. De behöver heller inte vara för alltid givna. I ett häfte som Nationella folkhälsokommittén givit ut med titeln Nya diagnoser en förklaringsmodell till neurosomatiska sjukdomar belyser Robert Olin (10) det senare genom att redogöra för hur uppfattningen om orsakerna till magsår ändrats. Med Olins ord: Uppfattningen om magsårssjukdomens orsaker och därmed dess behandling har varit med om tvära kast under det senaste halvseklet. Då jag studerade till läkare under 50-talet ansågs denna sjukdom entydigt vara en psykosomatisk åkomma (till exempel orsakad av besvikelse eller uppdämd vrede). Denna uppfattning om magsårspatienter innehöll dessvärre inte sällan moraliserande och skuldbeläggande inslag Först efter flera års hetsig debatt fick etablissemanget 1992 ge vika och erkänna att magkatarr och magsår, liksom tumörer i magsäcken ofta orsakas av bakterien Helicobakter Pylori I och med denna kunskap har den tidigare dominerande psykosomatiska teorin fått en mer undanskymd plats på arenan.. Orsaker till mag- och tarmbesvär handlar alltså inte alltid om psykosociala orsaker utan ibland om bakterier. Vad gäller magsår handlar det också om förbättrad diagnostik. Det som tidigare kallades magsår motsvaras idag av flera diagnoser (11). 1.2.2 Ökad försäljning av läkemedel för mag-/tarmsjukdomar Den redovisade minskningen av rapporterade mag- och tarmbesvär möttes av en kommentar från en företrädare för landstingets läkemedelskommitté. Denne (11) framhöll att försäljningen av läkemedel för mag- och tarmsjukdomar på senare år ökat och att det beaktat detta förhållande måhända hellre är läkemedlens (allt mer) kurerande effekt än en minskad stressnivå i samhällslivet som legat bakom minskningen av mag- och tarmbesvären i befolkningen. (Försäljningen av läkemedel för mag- och tarmsjukdomar (syrarelaterade symtom) har på senare år ökat med cirka fem procent varje år och med 30 procent sedan år 2000 (12).) 6

Mag- och tarmpreparat har blivit billigare. De kostar konsumenten idag bara en tredjedel jämfört med vad som var fallet för 10 år sedan, vilket gjort dem lättare att köpa ut. Då de inte bara blivit billigare utan även effektivare, så inbjuder det till såväl konsumtion som förskrivning. För vårdgivaren är det snabbt och enkelt med ett läkemedelsrecept och för patienten ansträngningsbefriat, medan alternativa (eller kompletterande) vårdinsatser i form av hälsorådgivning i syfte att åstadkomma en ändring av patientens levnadsvanor tar tid och kräver ansträngning. Från läkemedelskommitténs horisont tror man att det snabba och ansträngningsbefriande kan bidra till en överkonsumtion (11). Att en överkonsumtion föreligger hålls för troligt. Har man börjat ta preparat för mag- och tarmbesvär kan det vara svårt att sluta (11). Försöker man sluta får man besvär ett tag under en övergångsperiod, vilket lätt inbjuder till fortsatt medicinering. Ett fysiologiskt och/eller psykologiskt beroende skapas. För att undvika ett beroende och en överkonsumtion bör den av mag- och tarmbesvär drabbade innan medicinering påbörjas se över sina levnadsvanor och sin stressnivå och först pröva om ändrade levnadsvanor (som ökad motion) kan råda bot på besvären (11). Om sådana förändringar inte ger önskat resultat, så kan läkemedelsbehandling vara det bästa alternativet. Ändrade levnadsvanor kan dock alltid vara ett motiverat komplement till läkemedelsbehandling. Att sätta fokus på möjligheter till förändringar i vardagslivet har inte bara betonats i samband med behandling av mag-/tarmbesvär, utan också då det gäller sömnbesvär, ängsla/oro/ångest, depression, högt blodtryck, diabetes och hjärtbesvär (26-33). Intressant i sammanhanget är att det i en undersökning framkommit att nio av tio hellre vill motionera än äta piller om chansen att bli frisk är densamma (34). 1.3 Pengar i onödan Dalarnas befolkning använder cirka 450 000 dygnsdoser läkemedel på recept varje dag till en kostnad av cirka 1 900 000 kronor, vilket innebär 691 000 000 kronor under ett år. År 2006 uppgick kostnaden för läkemedel på recept i Sverige till i runda tal 23 000 000 000 kronor. (12) Allmänläkarna distriktsläkarna står för mer än hälften av den totala läkemedelsförskrivningen. Varje allmänläkare förskriver årligen läkemedel för 2-3 miljoner kronor. Det gör dem till huvudmålet för både läkemedelsindustrins säljare och landstingens läkemedelskommittéer. (13) Läkemedelskommitténs ambition är att konsumtionen av läkemedel för mag- och tarmbesvär skall minska. Som nämnts ökar dock försäljningen varje år, trots att läkemedelskommittén gör allt för att den skall minska. Som det är nu slänger landstinget ut pengar i onödan. Det rör sig om miljonbelopp. En överkonsumtion är således skadlig för landstinget och dess ekonomi, men preparaten bedöms dock inte vara skadliga för konsumenterna. (Som nämnts hålls det för troligt att en överkonsumtion föreligger.) (11) Pengar i onödan kan det även handla om att förskrivarna inte alltid använder så kallade generika (en preparatkopia med samma verksamma substans som ett 7

originalpreparat) som förstahandsval. Det har, exempelvis, rapporterats (14) att generisk konkurrens kan halvera priset för depressionsmedlet Cipramil. Bristande följsamhet att patienten inte använder medicinen enligt ordination kan också innebära pengar i onödan, till exempel om patienten avbryter läkemedelsbehandlingen i förtid och medicin kastas bort till följd av att han/hon inte fått korrekt information eller att förskrivaren inte bemödat sig tillräckligt mycket om att uppnå samsyn med patienten i det angelägna med läkemedelsbehandling. Då läkemedelsbehandling är den vanligaste medicinska behandlingsformen (2) och att varannan patient inte följer läkarens ordination (2) blir förmågan att uppnå samsyn viktig, inte minst ur hälsoekonomisk synvinkel och för att undvika terapimisslyckanden. Dock: Samsyn har en kort halveringstid och är ofta en ömtålig blomma som behöver upprepade förtroendefulla kontakter för att slå rot ordentligt (15). Att varannan patient inte följer läkarens ordination kan nyanseras något. För mediciner som botar (antibiotika), lindrar (smärtstillande) och ersätter (insulin) är följsamheten betydligt högre än vid förebyggande behandling (16). Angående följsamhet och pengar i onödan : Kalkyler pekar på att en svårt astmatisk patient som inte tar sina läkemedel på rätt sätt kan kosta sjukvården nära 25 000 kronor mer än en patient som följer sin ordination (17). 8

2 SYFTE (OCH METOD) I den föreliggande rapporten beskrivs dalfolkets 20-64-åringars användning av läkemedel på recept för mag- och tarmbesvär och andra besvär med utgångspunkt från uppgifter lämnade i landstingets så kallade befolkningsenkät. Syftet är att synliggöra omfattningen av användningen av läkemedel på recept för några vanliga hälsoproblem. De läkemedel och hälsoproblem som kan bli föremål för uppmärksamhet framgår ur bilaga 2. Läkemedelsanvändningen kommer att relateras till en del karakteristika, som rök-, alkohol-, kost- och motionsvanor och besvärsupplevelser till följd av arbetsmiljön, familjesituationen, övervikt/fetma och dålig privatekonomi. Landstinget Dalarna har sedan 1992 genomfört sju postenkätundersökningar befolkningsenkäter riktade till ett länsrepresentativt urval av 20-64-åringar bosatta i länet. Rutinerna för urval, datainsamling med mera har under åren varit i stort sett identiska och har redovisats i en första rapport över resultaten från den senaste undersökningen (36), den som genomfördes under vårvintern 2006. I ett efterföljande utredningsarbete kommer det att granskas i vilken utsträckning ändrade levnadsvanor eller ändrad livssituation skulle kunna vara alternativ eller komplement till den läkemedelsanvändning som dalfolk i yrkesverksam ålder rapporterat och som redovisas i föreliggande rapports resultatdel. I det vidgade sammanhanget kommer de erfarenheter som gjorts av hälso- och sjukvårdens (i synnerhet primärvårdens) sätt att fungera att utgöra viktig information. En central fråga att besvara är om ökad livsstilsintervention från distriktsläkares och distriktssköterskors sida kan göra den konstaterade läkemedelsbehandlingen mer rationell. Det tilltänkta utredningsarbetet kan delvis ses som en uppdatering av den granskning som gjordes av dalfolkets läkemedelsanvändning, levnadsvanor och vårderfarenheter vårvintern 1998 (37). Föreliggande rapport utgör delvis en utgångspunkt för det efterföljande mera analyserande utredningsarbetet. Det som nu redovisas skall närmast ses som basdata. Redovisningen sker i form av diagram och tabeller, ibland helt utan kommentarer, och utifrån ett landstingsövergripande perspektiv. Meningsfulla jämförelser mellan kvinnors och mäns rapportering och mellan undersökningsår låter sig göras. Vid jämförelser (exempelvis mellan kön och undersökningsår) blir det i ifrågavarande typ av urvalsundersökningar viktigt att alltid kunna beakta osäkerhetsmarginalerna i skattningarna. I rapportens resultatdel vad gäller rapporterad läkemedelsanvändning redovisas därför genomgående 95-procentiga så kallade konfidensintervall som åskådliggör osäkerhetsmarginalerna. Ej överlappande konfidensintervall innebär vid jämförelser mellan objekten A och B att det i det studerade avseendet rör sig om en statistiskt säkerställd skillnad. Man kan då med fog påstå att det föreligger en skillnad. Om konfidensintervallen däremot överlappar varandra, så kan man istället med fog påstå att det inte föreligger någon skillnad (mellan jämförelseobjekten), även om skattningarna (de förväntade värdena) antar olika siffervärden. Att inte alltid beakta osäkerhetsmarginalerna i skattningarna ger en bild av falsk exakthet som kan bli direkt vilseledande för beslutsfattande. 9

3 LÄKEMEDELSANVÄNDNING RESULTATREDOVISNING 20-64-åringars rapportering vårvintern 2006 visade att i runda tal 5 av 10 kvinnor och 4 av 10 män använt läkemedel på recept under den senaste tremånadersperioden. Av diagram 1 framgår det att användningen har klara kopplingar till såväl könsfaktorn som åldersfaktorn. Diagram 1 Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) 20-64-åringar som vårvintern 2006 under den senaste tremånadersperioden tagit läkemedel på recept efter undersökningsår och kön. 75 70 65 60 Andel läkemedel på recept 3 mån 55 50 45 40 35 30 25 20 15 1380 20-39 1156 1512 1312 1191 40-54 55-64 1141 Kvinnor Män Åldersklass Tabell 2 visar läkemedelsanvändningen med avseende på några olika bakgrundsfaktorer. Att ta läkemedel på recept är särskilt vanligt bland sjukskrivna och sjukpensionerade, men vanligt också bland personer som känt sig deprimerade. Tabell 3 visar i vilken utsträckning olika hälsoproblem varit aktuella för medicinering. Tabell 1 i bilaga 3 medger jämförelser med hemmaboende 70-84-åringars läkemedelsanvändning. De bägge tabellerna är emellertid inte helt jämförbara i alla avseenden. Dock kan det fastslås att det föreligger en kraftig åldersrelaterad ökning vad gäller blodtrycksmedicinering bland kvinnor. Ungefär varannan av de hemmaboende 70-84-åriga kvinnorna har rapporterat att man medicinerar sig mot högt blodtryck. Bland 20-64-åriga kvinnor rör det sig om knappt en av tio. Av bilaga 4 framgår en del kombinationer av hälsoproblem som 20-64-åringar medicinerat sig mot ( under den senaste tremånadersperioden ). Det framgår bland annat att ungefär varannan som tagit medicin mot diabetes också tagit medicin mot högt blodtryck. Det framgår också att praktiskt taget alla som tagit medicin mot ängslan/oro/ångest också medicinerat sig mot sömnbesvär. För personer som tagit medicin mot nedstämdhet/depression framgår det att dessa i relativt hög grad också tagit medicin mot sömnbesvär och ängslan/oro/ångest. 10

Överviktsmedicinering förefaller ha en relativt stark koppling till blodtrycksmedicinering och medicinering mot diabetes och ängslan/oro/ångest. I runda tal fyra av tio som tagit medicin mot högt blodtryck har tagit medicin enbart mot just högt blodtryck. Samma förhållande gäller personer som tagit medicin mot rygg- och muskelvärk. När det däremot gäller personer som tagit medicin mot sömnbesvär, så har ungefär 85% ( under den senaste tremånadersperioden ) medicinerat sig också mot andra hälsoproblem, framför allt mot ängslan/oro/ångest och nedstämdhet/depression. 11

Tabell 2 Andel (%, 95% konfidensintervall) 20-64-åringar som vårvintern 2006 tagit medicin på recept efter bakgrundsfaktorer. % Bakgrundsfaktor: Förvärvsarbete/heltid 38 [36,39] Ej förvärvsarbete/heltid 52 [51,54] Arbetslös 43 [39,48] Föräldraledig 31 [24,37] Sjukskriven < 90 dagar 81 [75,87] Sjukskriven > 90 dagar 85 [80,89] Sjuk-/förtidspensionär 83 [80,86] Gift/sambo 44 [43,46] Frånskild och ej sambo 54 [50,59] Född i Dalarna 43 [41,44] Född i annat land än Sverige 45 [40,50] Ej facklärda arbetare 44 [42,47] Högre tjänstemän och tjänstemän på mellannivå 43 [41,46] Dagligrökare 52 [49,55] Riskbruk > 150 g alko/v, män 38 [34,42] Riskbruk > 120 g alko/v, kvinnor 55 [48,62] Ej fritidsmotion varje vecka 44 [42,46] Ofta haft muskel- och ledvärk senaste tre månaderna 53 [52,55] Ofta varit deprimerad senaste tre månaderna 63 [59,67] (Så gott som) alltid frisk och pigg 25 [24,27] Positiv känsla inför arbetsdagen 41 [39,42] Olust inför arbetsdagen 51 [47,55] Fysiskt tungt större delen av arbetsdagen 44 [40,47] Stillasittande eller stående arbete 44 [41,47] Psykiskt slitsamt större delen av arbetsdagen 49 [45,53] Sällan eller aldrig psykiskt slitsam arbetsdag 38 [36,41] 12

Tabell 3 Andel (%, 95% konfidensintervall) 20-64-åringar som vårvintern 2006 tagit medicin på recept efter kön och typ av medicin. : Kvinnor Män % % Medicin mot: Diabetes 2 [2,3] 4 [3,4] Högt blodtryck 8 [8,9] 10 [9,11] Hjärtbesvär 2 [1,2] 4 [4,5] Diabetes/Högt blodtryck/hjärtbesvär 11 [10,12] 14 [13,15] Sömnbesvär 9 [8,10] 6 [5,7] Ängslan/oro/ångest 7 [6,8] 5 [4,5] Sömnbesvär/Ängslan/oro/ångest - (varje vecka) 8 [7,9] 5 [4,6] Nedstämdhet/depression 7 [6,8] 3 [3,4] Sömnbesvär/Ängslan/oro/ångest/Nedstämdhet/depression 15 [14,16] 9 [8,10] Mag-/tarmbesvär 6 [5,7] 5 [4,6] Värkproblem (rygg-/muskelvärk) 17 [15,18] 12 [11,13] Övervikt 1 [1,2] 1 [1,1] Övriga sjukdomar/besvär 23 [21,24] 13 [12,15] varav: Astmabesvär 3 [3,4] 2 [2,3] Allergibesvär 3 [2,3] 2 [2,3] Kolesterol/blodfetter 1 [1,2] 2 [1,2] Läkemedel på recept av något slag 49 [48,51] 39 [37,40] 13

3.1 Läkemedel på recept för mag- och tarmbesvär Av diagram 1a kan man dra slutsatsen att andelen 20-64-åringar som tar läkemedel på recept för mag-/tarmbesvär tenderat att minska sedan millenniumskiftet. Slutsatsen gäller dock enbart användningen bland kvinnor. Den konstaterade minskade rapporteringen av mag- och tarmbesvär bland såväl kvinnor som män går därmed inte fullt ut hand i hand med en minskad användning av mag-/tarmmedicin. Användningen bland män har dock inte ökat. Försäljningen (i dygnsdoser räknat) av läkemedel för mag- och tarmsjukdomar (syrarelaterade symtom) har på senare år, som nämnts, ökat med cirka fem procent varje år och med 30 procent sedan år 2000 (12). En sådan utveckling kan emellertid inte avläsas från 20-64-åringars rapportering av användandet, allra minst från 20-64-åriga kvinnors rapportering. Varför det förhåller sig på det sättet är höljt i dunkel. Personer som tagit mag-/tarmmedicin utmärker sig genom att man relativt ofta ser sig ha besvär till följd av kroppslig sjukdom eller skada (tabell 4), vilket antagligen kan förklaras av att man ser mag- och tarmbesvär som en kroppslig sjukdom. Personer som tagit mag-/tarmmedicin utmärker sig också genom att man relativt ofta dragits med besvär som man anser orsakats av dåliga kostvanor, familjeproblem, övervikt/fetma och dålig privatekonomi. 14

Tabell 4 Karakteristika för 20-64-åringar som vårvintern 2006 tagit medicin på recept för mag- och tarmbesvär. Andel (%, 95% konfidensintervall) efter karakteristika bland personer som tagit medicin på recept för mag- och tarmbesvär (A) och övriga personer (B). Karakteristika (%): A B Dagligrökare 18 [15,22] 14 [13,14] Riskbruk > 150 g alko/v, män 15 [10,21] 16 [15,18] Riskbruk > 120 g alko/v, kvinnor 6 [3,9] 5 [4,5] Ej fritidsmotion varje vecka 39 [34,43] 37 [36,38] Ej prio fettsnål och fiberrik kost 62 [57,67] 70 [69,71] Ofta besvär tfa arbetsmiljön 47 [42,52] 38 [37,39] Ofta besvär tfa arbetslöshet 7 [5,9] 5 [4,5] Ofta besvär tfa boendemiljön 9 [6,12] 5 [5,6] Ofta besvär tfa den yttre miljön (luftföroreningar, buller etc) 6 [4,8] 2 [2,3] Ofta besvär tfa familjeproblem/ensamhet etc 24 [20,28] 13 [13,14] Ofta besvär tfa dåliga motionsvanor 30 [26,34] 22 [21,23] Ofta besvär tfa dåliga kostvanor 25 [21,29] 12 [11,13] Ofta besvär tfa övervikt/fetma 22 [18,26] 11 [10,12] Ofta besvär tfa kroppslig sjukdom/skada 43 [39,48] 18 [17,18] Ofta besvär tfa tobaksvanorna 10 [7,13] 4 [3,4] Ofta besvär tfa alkoholvanorna 3 [2,5] 2 [1,2] Ofta besvär tfa dålig privatekonomi 21 [17,25] 11 [10,12] 15

Diagram 1a Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) 20-64-åringar som under den senaste tremånadersperioden tagit läkemedel på recept för mag-/tarmbesvär efter undersökningsår och kön. 10 9 Andel (%) mag-/tarm-medel, 20-64 år 8 7 6 5 4 3 2 4479 4658 4053 4465 3849 4345 3917 4322 3610 4084 Man Kvinna 96 98 00 03 06 År Diagram 1b Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) 20-39-åringar som under den senaste tremånadersperioden tagit läkemedel på recept för mag-/tarmbesvär efter undersökningsår och kön. 16 15 14 Andel (%) mag-/tarm-medel, 20-39 år 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 1788 1930 1505 1746 1383 1626 1359 1546 1156 1380 Man Kvinna 96 98 00 03 06 År 16

Diagram 1c Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) 40-54-åringar som under den senaste tremånadersperioden tagit läkemedel på recept för mag-/tarmbesvär efter undersökningsår och kön. 16 15 14 13 Andel (%)mag-/tarm-medel, 40-54 år 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 1805 1814 1664 1764 1490 1704 1439 1631 1312 1512 Man Kvinna 96 98 00 03 06 År Diagram 1d Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) 55-64-åringar som under den senaste tremånadersperioden tagit läkemedel på recept för mag-/tarmbesvär efter undersökningsår och kön. 16 15 14 Andel (%) mag-/tarm-medel, 55-64 år 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 886 914 884 955 975 1013 1114 1135 1141 1191 Man Kvinna 96 98 00 03 06 År 17

3.2 Läkemedel på recept för högt blodtryck, diabetes och kärlkramp och andra hjärtbesvär 3.2.1 Högt blodtryck och blodtryckssänkande läkemedel på recept Blodtrycksvärdena i befolkningen är normalfördelade (38). Antalet individer som får diagnosen högt blodtryck (hypertoni) beror på hur diagnosen definieras. Med högt blodtryck avses idag ett systoliskt (övre) blodtryck > 140 mm Hg eller ett diastoliskt (undre) blodtryck > 90 mm Hg. Att mäta och avgöra vad som är ett högt blodtryck är inte helt okomplicerat (38). Vid blodtrycksmätning finns det olika faktorer som kan medföra felkällor. Då diagnosen skall ställas är särskilt betydelsefullt att ha kläm på allt som kan påverka mätresultatet. I en debattartikel i Dagens Nyheter (39) kunde man för något år sedan läsa följande: Högt blodtryck är en av våra verkliga folksjukdomar. Så mycket som en fjärdedel av Sveriges befolkning, omkring 1.8 miljoner, beräknas enligt SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) ha ett förhöjt blodtryck (40). Av artikel framgår det att hälften av de 1.8 miljonerna går utan behandling och att endast 20-30 procent av alla patienter med högt blodtryck får tillräckligt bra behandling. (I en svensk studie (41) fann man att terapimålet för blodtrycksbehandling (140/90 mm Hg eller lägre) oftare missas än uppnås vid behandling såväl på vårdcentraler som på internmedicinska kliniker. Som bäst lyckades man med var femte behandlad.) Mot den bakgrunden efterlyser debattörerna en förbättrad hypertonisjukvård. Om högt blodtryck (hypertoni) verkligen är en sjukdom råder det delade meningar. Det finns de, som läkemedelsepidemiologen Arne Melander (42), som istället betraktar högt blodtryck som en riskfaktor och att blodtrycksbehandling (i flertalet fall) är förebyggande, att behandla i förhoppning om att undvika framtida sjukdom. Distriktsläkaren Björn Olsson menar att det på senare år smugit sig in ett tänkande i läkarkåren som innebär att läkare alltmer börjat betrakta riskfaktorer för sjukdom som sjukdomar i sig (43). Riskfaktorer behandlas som sjukdomar (vilket lätt aktualiserar medikaliseringsbegreppet). Sjukdom eller riskfaktor inom såväl allmänläkarkretsar (45) som i andra läkarkretsar är man överens om att hypertonipatienter som haft stroke, kärlkramp eller hjärtinfarkt ska behandlas. Blodtrycksbehandling handlar då om sekundärprevention, det vill säga att något redan drabbat patienten. Nyttan med blodtrycksbehandling i primärpreventivt syfte (innan något drabbat patienten) är man däremot inte lika överens om. Det är då frågan om utpräglad riskbehandling och det är svårt att veta när en risk ska behandlas (44): De riktlinjer vi har bygger på stora läkemedelsstudier med hårt selekterade patienter. Det får man ta med en nypa salt i det verkliga livet. Vidare: Patienterna har svårt att förstå varför de ska ta medicin när de känner sig friska och när kanske bara 1 av 100 undviker hjärtinfarkt med läkemedlet (46). Att inte behandla en sjukdom utan en ganska liten risk kan bli ett mycket abstrakt begrepp för många patienter. (I sammanhanget bör det betänkas att medicinering mot högt blodtryck kan bli livslång.) 18

Istället för att prata med patienten om svårgreppbara risker kan man som vårdgivare försöka få patienten att förstå att han eller hon kan må mycket bättre genom att till exempel motionera eller lägga om kosten (47). Ett sådant förhållningssätt rimmar väl med de bärande idéerna i SBU s (Statens beredning för medicinsk utvärderings) nya rapport Måttligt förhöjt blodtryck (40). I den rapporten betonas vikten av att betrakta patientens sammanlagda risk för hjärt-/kärlsjukdom och inte enbart fokusera på blodtrycket och blodtrycksbehandling. Dessutom betonas, inte minst, vikten av att se ändrad livsstil som grunden för behandling, vilket gör att läkare (och annan sjukvårdspersonal) har ett vetenskapligt stöd för att uppmuntra patienten till såväl fysisk aktivitet, rökstopp och måttligt bruk av alkoholhaltiga drycker som viktminskning. Att hjälpa patienten till en förbättrad stresshantering kan också vara befogat. Kostnaderna för behandling av högt blodtryck i landet kryper allt närmare två miljarder kr om året. En bedömning är att det skulle kunna gå att åstadkomma en effektivare behandling för halva kostnaden. Det skulle dock förutsätta återhållsamhet med primärpreventiv användning av blodtryckssänkande läkemedel hos dem med okomplicerad, lindrig hypertoni och i övriga fall tillämpning av evidensbaserad medicin och samverkan med sjuksköterskor och apotekare för att åstadkomma en bättre följsamhet hos de behandlade. (42) Att hälften av de 1.8 miljoner personer i landet som beräknats ha högt blodtryck går utan behandling torde bero på att många med högt blodtryck känner sig helt friska. Högt blodtryck medför i regel inga symtom. Av dessa skäl har det setts en fara i att det kan ske ett (fortsatt) gigantiskt resursslöseri genom medikalisering av friska människor: Vi slänger ut många miljoner kronor varje år på onödig medicinering och kontroller av friska medelålders människor, samtidigt som vi inte verkar ha resurser att ge våra gamla en god vård av deras utslitna höftleder Är det en rimlig ordning att det ekonomiskt största läkemedlet i världen år 2003 var det kolesterolsänkande pillret Lipitor som såldes för tio tusen miljoner dollar? (43). 19

Personer som tagit blodtrycksmedicin utmärker sig, enligt tabell 5, genom att man relativt ofta ser sig ha besvär till följd av övervikt/fetma. Tabell 5 Karakteristika för 20-64-åringar som vårvintern 2006 tagit medicin på recept för högt blodtryck. Andel (%, 95% konfidensintervall) efter karakteristika bland personer som tagit medicin på recept för högt blodtryck (A) och övriga personer (B). Karakteristika (%): A B Dagligrökare 15 [12,18] 14 [13,15] Riskbruk > 150 g alko/v, män 20 [16,24] 16 [15,17] Riskbruk > 120 g alko/v, kvinnor 5 [3,8] 5 [4,5] Ej fritidsmotion varje vecka 42 [38,46] 37 [36,38] Ej prio fettsnål och fiberrik kost 61 [58,65] 70 [69,71] Ofta besvär tfa arbetsmiljön 36 [32,39] 39 [37,40] Ofta besvär tfa arbetslöshet 4 [2,5] 5 [5,6] Ofta besvär tfa boendemiljön 3 [2,4] 6 [5,6] Ofta besvär tfa den yttre miljön (luftföroreningar, buller etc) 3 [2,4] 3 [2,3] Ofta besvär tfa familjeproblem/ensamhet etc 12 [9,14] 14 [13,15] Ofta besvär tfa dåliga motionsvanor 25 [22,28] 22 [21,23] Ofta besvär tfa dåliga kostvanor 13 [10,15] 13 [12,14] Ofta besvär tfa övervikt/fetma 25 [22,28] 10 [9,11] Ofta besvär tfa kroppslig sjukdom/skada 28 [25,32] 18 [17,19] Ofta besvär tfa tobaksvanorna 4 [3,6] 4 [4,5] Ofta besvär tfa alkoholvanorna 2 [1,3] 2 [1,2] Ofta besvär tfa dålig privatekonomi 10 [7,12] 12 [11,12] 20

Diagram 2a Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) 20-64-åringar som under den senaste tremånadersperioden tagit läkemedel på recept för högt blodtryck efter undersökningsår och kön. 12 11 10 Andel (%) bt-medel, 20-64 år 9 8 7 6 5 4 4479 4658 4053 4465 3849 4345 3917 4322 3610 4084 96 98 00 03 06 Man Kvinna År Diagram 2b Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) 20-39-åringar som under den senaste tremånadersperioden tagit läkemedel på recept för högt blodtryck efter undersökningsår och kön. 3,0 2,5 2,0 Andel (%) bt-medel, 20-39 år 1,5 1,0,5 0,0 -,5 1788 1930 1505 1746 1383 1626 1359 1546 1156 1380 96 98 00 03 06 Man Kvinna År 21

Diagram 2c Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) 40-54-åringar som under den senaste tremånadersperioden tagit läkemedel på recept för högt blodtryck efter undersökningsår och kön. 10 9 8 Andel (%) bt-medel, 40-54 år 7 6 5 4 3 1805 1814 1664 1764 1490 1704 1439 1631 1312 1512 96 98 00 03 06 Man Kvinna År Diagram 2d Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) 55-64-åringar som under den senaste tremånadersperioden tagit läkemedel på recept för högt blodtryck efter undersökningsår och kön. 26 25 24 23 22 21 Andel (%) bt-medel, 55-64 år 20 19 18 17 16 15 14 13 12 886 914 884 955 975 1013 1114 1135 1141 1191 96 98 00 03 06 Man Kvinna År 22

3.2.2 Läkemedel på recept för högt blodtryck, diabetes och/eller kärlkramp och andra hjärtbesvär Sedan 1996 har andelen 20-64-åriga män som under den senaste tremånadersperioden tagit läkemedel på recept för högt blodtryck, diabetes och/eller kärlkramp och andra hjärtbesvär ökat med ungefär 50 procent (diagram 3a), vilket i hög grad torde kunna förklaras enbart av en successivt åldrande befolkning och ett över åren allt större undersökningsbortfall bland yngre. Sänkta gränsvärden för intervention lär dock också vara en del av förklaringen. Personer som tagit läkemedel på recept för högt blodtryck, diabetes och/eller kärlkramp och andra hjärtbesvär utmärker sig, enligt tabell 6, genom att man relativt ofta ser sig ha besvär till följd av övervikt/fetma och att man prioriterar fettsnål och fiberrik kost. Tabell 6 Karakteristika för 20-64-åringar som vårvintern 2006 tagit medicin på recept för högt blodtryck, diabetes och/eller hjärtbesvär. Andel (%, 95% konfidensintervall) efter karakteristika bland personer som tagit medicin på recept för högt blodtryck, diabetes och/eller hjärtbesvär (A) och övriga personer (B). Karakteristika (%): A B Dagligrökare 16 [13,18] 14 [13,15] Riskbruk > 150 g alko/v, män 18 [14,21] 16 [15,17] Riskbruk > 120 g alko/v, kvinnor 5 [3,7] 5 [4,5] Ej fritidsmotion varje vecka 41 [38,44] 37 [35,38] Ej prio fettsnål och fiberrik kost 60 [57,63] 71 [69,72] Ofta besvär tfa arbetsmiljön 35 [32,38] 39 [38,40] Ofta besvär tfa arbetslöshet 4 [3,5] 5 [5,6] Ofta besvär tfa boendemiljön 3 [2,4] 6 [5,6] Ofta besvär tfa den yttre miljön (luftföroreningar, buller etc) 3 [2,4] 3 [2,3] Ofta besvär tfa familjeproblem/ensamhet etc 12 [10,14] 14 [13,15] Ofta besvär tfa dåliga motionsvanor 25 [22,27] 22 [21,23] Ofta besvär tfa dåliga kostvanor 13 [11,15] 13 [12,14] Ofta besvär tfa övervikt/fetma 23 [20,26] 10 [9,11] Ofta besvär tfa kroppslig sjukdom/skada 29 [26,32] 18 [17,18] Ofta besvär tfa tobaksvanorna 4 [3,6] 4 [4,5] Ofta besvär tfa alkoholvanorna 2 [1,3] 2 [1,2] Ofta besvär tfa dålig privatekonomi 10 [8,12] 12 [11,12] 23

Diagram 3a Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) 20-64-åringar som under den senaste tremånadersperioden tagit läkemedel på recept för högt blodtryck, diabetes och/eller kärlkramp och andra hjärtbesvär efter undersökningsår och kön. 16 15 Andel (%) diab/bt/hjärt-medel, 20-64 år 14 13 12 11 10 9 8 7 6 4479 4658 4053 4465 3849 4345 3917 4322 3610 4084 96 98 00 03 06 Man Kvinna År Diagram 3b Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) 20-39-åringar som under den senaste tremånadersperioden tagit läkemedel på recept för högt blodtryck, diabetes och/eller kärlkramp och andra hjärtbesvär efter undersökningsår och kön. 40,0 36,0 Andel (%) diab/bt/hjärt-medel, 20-39 år 32,0 28,0 24,0 20,0 16,0 12,0 8,0 4,0 0,0 1788 1930 1505 1746 1383 1626 1359 1546 1156 1380 96 98 00 03 06 Man Kvinna År 24

Diagram 3c Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) 40-54-åringar som under den senaste tremånadersperioden tagit läkemedel på recept för högt blodtryck, diabetes och/eller kärlkramp och andra hjärtbesvär efter undersökningsår och kön. 40 36 Andel (%) diab/bt/hjärt-medel, 40-54 år 32 28 24 20 16 12 8 4 0 1805 1814 1664 1764 1490 1704 1439 1631 1312 1512 96 98 00 03 06 Man Kvinna År Diagram 3d Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) 55-64-åringar som under den senaste tremånadersperioden tagit läkemedel på recept för högt blodtryck, diabetes och/eller kärlkramp och andra hjärtbesvär efter undersökningsår och kön. 40 36 Andel (%) diab/bt/hjärt-medel, 55-64 år 32 28 24 20 16 12 8 4 0 886 914 884 955 975 1013 1114 1135 1141 1191 Man Kvinna 96 98 00 03 06 År 25

3.3 Läkemedel på recept för sömnbesvär, ängslan/oro/ångest och nedstämdhet/depression 3.3.1 Läkemedel på recept för sömnbesvär Bruket av sömnmedel på recept uppvisar en statistiskt säkerställd ökning under det tidiga 2000-talet (diagram 3a). Det gäller såväl bland män som bland kvinnor. Ökningen kan härledas till såväl 20-39-åringar som 40-54-åringar och 55-64-åringar. Bland 55-64-åriga kvinnor har andelen brukare ökat från ungefär 5% 1996 till ungefär 16% 2006. Enligt rapporteringen vårvintern 2006 har 50% tagit sömnmedicin vid några enstaka tillfällen eller någon kortare period, medan resterande 50% tagit sömnmedicin varje vecka. 31% har tagit medicinen (så gott som) varje dag/kväll, 9% regelbundet 3-4 gånger varje vecka och lika många regelbundet 1-2 gånger varje vecka. Chi-två-test avslöjar ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan kvinnor och män med avseende på hur ofta man som användare av sömnmedicin tar sin medicin. Personer som tagit läkemedel på recept för sömnbesvär utmärker sig, enligt tabell 7, genom att man relativt ofta sett sig ha besvär till följd av kroppslig sjukdom eller skada, familjeproblem och dålig privatekonomi. Man prioriterar oftare än andra fettsnål och fiberrik kost. Man är oftare dagligrökare. 26

Tabell 7 Karakteristika för 20-64-åringar som vårvintern 2006 tagit medicin på recept för sömnbesvär. Andel (%, 95% konfidensintervall) efter karakteristika bland personer som tagit medicin på recept för sömnbesvär (A) och övriga personer (B). Karakteristika (%): A B Dagligrökare 23 [20,27] 13 [12,14] Riskbruk > 150 g alko/v, män 16 [11,21] 16 [15,18] Riskbruk > 120 g alko/v, kvinnor 9 [6,12] 4 [4,5] Ej fritidsmotion varje vecka 39 [35,43] 37 [36,38] Ej prio fettsnål och fiberrik kost 56 [52,60] 70 [69,71] Ofta besvär tfa arbetsmiljön 43 [39,47] 38 [37,39] Ofta besvär tfa arbetslöshet 10 [7,12] 5 [4,5] Ofta besvär tfa boendemiljön 12 [9,15] 5 [5,6] Ofta besvär tfa den yttre miljön (luftföroreningar, buller etc) 5 [3,6] 2 [2,3] Ofta besvär tfa familjeproblem/ensamhet etc 30 [27,34] 13 [12,13] Ofta besvär tfa dåliga motionsvanor 24 [20,27] 22 [21,23] Ofta besvär tfa dåliga kostvanor 15 [12,18] 13 [12,14] Ofta besvär tfa övervikt/fetma 18 [15,21] 11 [10,12] Ofta besvär tfa kroppslig sjukdom/skada 40 [36,44] 17 [16,18] Ofta besvär tfa tobaksvanorna 8 [6,11] 4 [3,4] Ofta besvär tfa alkoholvanorna 5 [3,7] 1 [1,2] Ofta besvär tfa dålig privatekonomi 25 [21,28] 10 [10,11] 27

Diagram 4a Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) 20-64-åringar som under den senaste tremånadersperioden tagit läkemedel på recept för sömnbesvär efter undersökningsår och kön. 12 11 10 9 Andel (%) sömnmedel, 20-64 år 8 7 6 5 4 3 2 1 0 4479 4658 4053 4465 3849 4345 3917 4322 3610 4084 96 98 00 03 06 Man Kvinna År Diagram 4b Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) 20-39-åringar som under den senaste tremånadersperioden tagit läkemedel på recept för sömnbesvär efter undersökningsår och kön. Andel (%) sömnmedel, 20-39 år 20 19 18 17 16 15 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Man Kvinna 1788 1930 1505 1746 1383 1626 1359 1546 1156 1380 96 98 00 03 06 År 28

Diagram 4c Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) 40-54-åringar som under den senaste tremånadersperioden tagit läkemedel på recept för sömnbesvär efter undersökningsår och kön. Andel (%) sömnmedel, 40-54 år 20 19 18 17 16 15 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Man Kvinna 1805 1814 1664 1764 1490 1704 1439 1631 1312 1512 96 98 00 03 06 År Diagram 4d Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) 55-64-åringar som under den senaste tremånadersperioden tagit läkemedel på recept för sömnbesvär efter undersökningsår och kön. Andel (%) sömnmedel, 55-64 år 20 19 18 17 16 15 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Man Kvinna 886 914 884 955 975 1013 1114 1135 1141 1191 96 98 00 03 06 År 29

3.3.2 Läkemedel på recept för ängslan/oro/ångest Personer som tagit läkemedel på recept för ängslan/oro/ångest utmärker sig, enligt tabell 8, genom att man relativt ofta sett sig ha besvär till följd av kroppslig sjukdom eller skada, familjeproblem och dålig privatekonomi. Tabell 8 Karakteristika för 20-64-åringar som vårvintern 2006 tagit medicin på recept för ängslan/oro/ångest. Andel (%, 95% konfidensintervall) efter karakteristika bland personer som tagit medicin på recept för ängslan/oro/ångest (A) och övriga personer (B). Karakteristika (%): A B Dagligrökare 21 [19,24] 13 [12,14] Riskbruk > 150 g alko/v, män 15 [11,19] 17 [15,18] Riskbruk > 120 g alko/v, kvinnor 7 [5,9] 4 [4,5] Ej fritidsmotion varje vecka 38 [35,41] 37 [36,38] Ej prio fettsnål och fiberrik kost 60 [57,64] 70 [69,71] Ofta besvär tfa arbetsmiljön 45 [42,49] 38 [36,39] Ofta besvär tfa arbetslöshet 11 [9,13] 4 [4,5] Ofta besvär tfa boendemiljön 12 [9,14] 5 [4,5] Ofta besvär tfa den yttre miljön (luftföroreningar, buller etc) 5 [3,6] 2 [2,3] Ofta besvär tfa familjeproblem/ensamhet etc 32 [28,35] 12 [11,13] Ofta besvär tfa dåliga motionsvanor 29 [25,32] 22 [21,23] Ofta besvär tfa dåliga kostvanor 20 [17,23] 12 [11,13] Ofta besvär tfa övervikt/fetma 18 [16,21] 11 [10,11] Ofta besvär tfa kroppslig sjukdom/skada 38 [34,41] 17 [16,18] Ofta besvär tfa tobaksvanorna 8 [6,10] 4 [3,4] Ofta besvär tfa alkoholvanorna 4 [2,5] 2 [1,2] Ofta besvär tfa dålig privatekonomi 25 [22,28] 10 [9,11] 30

3.3.3 Läkemedel på recept för depression/nedstämdhet Personer som tagit läkemedel på recept för depression/nedstämdhet utmärker sig, enligt tabell 9, genom att man relativt ofta sett sig ha besvär framför allt till följd av familjeproblem, men även till följd av kroppslig sjukdom eller skada, dåliga kostvanor och dålig privatekonomi. Tabell 9 Karakteristika för 20-64-åringar som vårvintern 2006 tagit medicin på recept för nedstämdhet/depression. Andel (%, 95% konfidensintervall) efter karakteristika bland personer som tagit medicin på recept för nedstämdhet/depression (A) och övriga personer (B). Karakteristika (%): A B Dagligrökare 25 [21,29] 13 [13,14] Riskbruk > 150 g alko/v, män 15 [8,21] 16 [15,18] Riskbruk > 120 g alko/v, kvinnor 8 [5,11] 5 [4,5] Ej fritidsmotion varje vecka 42 [37,47] 37 [36,38] Ej prio fettsnål och fiberrik kost 59 [54,64] 70 [69,71] Ofta besvär tfa arbetsmiljön 43 [39,48] 38 [37,39] Ofta besvär tfa arbetslöshet 15 [11,18] 5 [4,5] Ofta besvär tfa boendemiljön 13 [10,16] 5 [5,6] Ofta besvär tfa den yttre miljön (luftföroreningar, buller etc) 4 [2,6] 2 [2,3] Ofta besvär tfa familjeproblem/ensamhet etc 39 [34,44] 13 [12,13] Ofta besvär tfa dåliga motionsvanor 32 [28,37] 22 [21,23] Ofta besvär tfa dåliga kostvanor 24 [20,28] 12 [12,13] Ofta besvär tfa övervikt/fetma 21 [17,25] 11 [10,12] Ofta besvär tfa kroppslig sjukdom/skada 33 [28,38] 18 [17,19] Ofta besvär tfa tobaksvanorna 10 [7,13] 4 [3,4] Ofta besvär tfa alkoholvanorna 5 [3,8] 2 [1,2] Ofta besvär tfa dålig privatekonomi 26 [22,30] 11 [10,11] 31

3.3.4 Läkemedel på recept för ängslan/oro/ångest och/eller nedstämdhet/depression Diagram 8a Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) 20-64-åringar som under den senaste tremånadersperioden tagit läkemedel på recept för ängslan/oro/ångest och/eller nedstämdhet/ depression efter undersökningsår och kön. 12 11 Andel (%) ångest/depr-medel, 20-64 år 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 4479 4658 4053 4465 3849 4345 3917 4322 3610 4084 Man Kvinna 96 98 00 03 06 År Diagram 8b Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) 20-39-åringar som under den senaste tremånadersperioden tagit läkemedel på recept för ängslan/oro/ångest och/eller nedstämdhet/ depression efter undersökningsår och kön. 16 15 14 Andel (%) ångest/depr-medel, 20-39 år 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 1788 1930 1505 1746 1383 1626 1359 1546 1156 1380 Man Kvinna 96 98 00 03 06 År 32

Diagram 8c Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) 40-54-åringar som under den senaste tremånadersperioden tagit läkemedel på recept för ängslan/oro/ångest och/eller nedstämdhet/ depression efter undersökningsår och kön. 16 15 14 Andel (%) ångest/depr-medel, 40-54 år 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 1805 1814 1664 1764 1490 1704 1439 1631 1312 1512 Man Kvinna 96 98 00 03 06 År Diagram 8d Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) 55-64-åringar som under den senaste tremånadersperioden tagit läkemedel på recept för ängslan/oro/ångest och/eller nedstämdhet/ depression efter undersökningsår och kön. 16 15 14 Andel (%) ångest/depr-medel, 55-64 år 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 886 914 884 955 975 1013 1114 1135 1141 1191 Man Kvinna 96 98 00 03 06 År 33

3.3.5 Läkemedel på recept för sömnbesvär, ängslan/oro/ångest och/eller nedstämdhet/depression Användningen av läkemedel på recept för sömnbesvär, ängslan/oro/ångest och/eller nedstämdhet/depression har under 2000-talet ökat bland såväl 55-64-åringar som 40-54-åringar och 20-39-åringar. Bland 55-64-åriga kvinnor handlar det om en ökning från cirka 9 procent till cirka 21 procent på drygt tio år. Personer som tagit dessa läkemedel utmärker sig, enligt tabell 10, genom att man relativt ofta sett sig ha besvär till följd av kroppslig sjukdom eller skada, familjeproblem och dålig privatekonomi. Tabell 10 Karakteristika för 20-64-åringar som vårvintern 2006 tagit medicin på recept för sömnbesvär, ängslan/oro/ångest och/eller nedstämdhet/ depression. Andel (%, 95% konfidensintervall) efter karakteristika bland personer som tagit medicin på recept för sömnbesvär, ängslan/oro/ångest och/eller nedstämdhet/ depression (A) och övriga personer (B). Karakteristika (%): A B Dagligrökare 23 [20,25] 13 [12,14] Riskbruk > 150 g alko/v, män 16 [12,20] 16 [15,18] Riskbruk > 120 g alko/v, kvinnor 8 [6,10] 4 [4,5] Ej fritidsmotion varje vecka 41 [37,44] 37 [36,38] Ej prio fettsnål och fiberrik kost 59 [56,62] 71 [70,72] Ofta besvär tfa arbetsmiljön 43 [40,46] 38 [37,39] Ofta besvär tfa arbetslöshet 10 [8,12] 4 [4,5] Ofta besvär tfa boendemiljön 11 [9,13] 5 [4,5] Ofta besvär tfa den yttre miljön (luftföroreningar, buller etc) 4 [3,5] 2 [2,3] Ofta besvär tfa familjeproblem/ensamhet etc 29 [27,32] 12 [11,12] Ofta besvär tfa dåliga motionsvanor 27 [25,30] 22 [21,23] Ofta besvär tfa dåliga kostvanor 17 [15,20] 12 [11,13] Ofta besvär tfa övervikt/fetma 18 [16,21] 11 [10,11] Ofta besvär tfa kroppslig sjukdom/skada 35 [32,38] 17 [16,18] Ofta besvär tfa tobaksvanorna 8 [6,10] 4 [3,4] Ofta besvär tfa alkoholvanorna 5 [3,6] 1 [1,2] Ofta besvär tfa dålig privatekonomi 23 [20,26] 10 [9,10] 34

Diagram 9a Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) 20-64-åringar som under den senaste tremånadersperioden tagit läkemedel på recept för sömnbesvär, ängslan/oro/ångest och/eller nedstämdhet/depression efter undersökningsår och kön. 18 17 16 15 Andel (%) sömn/lugnade, 20-64 år 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 4479 4658 4053 4465 3849 4345 3917 4322 3610 4084 Man Kvinna 96 98 00 03 06 År Diagram 9b Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) 20-39-åringar som under den senaste tremånadersperioden tagit läkemedel på recept för sömnbesvär, ängslan/oro/ångest och/eller nedstämdhet/depression efter undersökningsår och kön. 12 11 10 Andel (%) sömn/lugnande, 20-39 år 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 1788 1930 1505 1746 1383 1626 1359 1546 1156 1380 Man Kvinna 96 98 00 03 06 År 35