Diarienummer: HU-HOH14-019 Version 2 Verksamhetsberättelse 2013 Habilitering och Utbildningsnämnden Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet
Habilitering och Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 2(32)
Inledning Sammanfattande analys Medborgarperspektiv Habilitering- och Utbildningsnämndens uppdrag är att skapa förutsättningar för självständighet och ett aktivt liv för personer med funktionsnedsättning. Förvaltningens brukare, elever och betalande kunder är huvudsakligen nöjda med de insatser som givits. Brukare och elever känner stor delaktighet vid planering av insatser och skattar en hög grad av måluppfyllelse. Förvaltningen har drift- och kostnadsansvar för landstingets sjukresor till och från vården. Det transportörsavtal som ingicks i början av 2012 har fortsatt att oroa. Uppföljningar sker fortlöpande med berörda aktörer, samtliga avvikelser följs upp. Andelen inkomna synpunkter ligger under målnivån, dock föreligger sannolikt ett mörkertal då ett antal resenärer inte förmodas anmäla sina synpunkter. Mätning av resenärers nöjdhet ger vid handen att förbättringar krävs avseende bilarnas förmåga att anlända i tid. Högst betyg ges för beställningscentralens tillgänglighet och bemötande. Flera utvecklingsområden är identifierade för att främja jämlikhet i hälsa, bland annat utveckling av "Liv och Hälsa ung" enkäten för barn i särskolan samt tidig upptäckt av autism. Ett värdegrundsarbete pågår inom förvaltningen vilket omfattar förhållningsätt till såväl brukare, elever och medarbetare. Arbetet involverar samtliga medarbetare och kommer att fortgå även under 2014. Personalperspektiv Situationen med psykologer inom Habiliteringsverksamheten har totalt sett förbättrats. På Dammsdal har ett par lärare påbörjat utbildning för att bli behöriga i ämnen som i dagsläget saknar behöriga lärare. Sjukfrånvaron fortsätter att öka på Dammsdal och fortsatta insatser för att få tillbaka medarbetare i arbete samt att se över orsaker ska genomföras. Habiliteringsverksamheten har minskat sjukfrånvaron jämfört med föregående år. Under hösten 2013 genomfördes återigen en medarbetarundersökning för hela landstinget och glädjande nog visar resultatet ett lyft för förvaltningen jämfört med föregående år. Det övergripande resultatet visar ett förbättrat resultat inom bl.a. delaktighet, ledarskap och målkvalitet. Det bekräftar att de insatser som är gjorda och fortfarande pågår både inom ramen för "Arbetsglädje och Stolthet" och som resultat av föregående års medarbetarenkät drar oss åt rätt håll. Resultatet kommer att redovisas för alla medarbetare under våren 2014. Inom ramen för "Arbetsglädje och Stolthet" är ledarskapet och värdegrundsfrågor i fokus. Process- och förnyelseperspektiv Nämndens verksamheter arbetar ständigt med förbättringar för att utveckla arbetssätt och processer med syfte att tydliggöra de insatser som leder till ökad brukar/elevnytta. Habiliteringsverksamheten har haft en fortsatt utmaning att klara tillströmningen av ärenden när det gäller remisser med frågeställning autism. Detta behöver mötas med effektivt arbetssätt, god samverkan med vårdgrannar och överenskommelser angående vem Habilitering och Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 3(32)
som ansvarar på bas- respektive specialiserad nivå. Dammsdal har under året fokuserat på systematisk kartläggning av elevers styrkor och svagheter, samt på elevers delaktighet vid upprättande av individuella planer. Miljöperspektiv Miljömedvetenheten inom verksamheterna är god. Alternativa mötesformer nyttjas i möjligaste mån och i princip används inga miljöfarliga kemikalier. Miljöombud är utsedda och miljöronder genomförda i samband med skyddsronder. Ekonomiperspektiv Verksamheterna sammantaget redovisar ett överskott på 5,7 mkr vilket är knappt 7 mkr lägre än föregående år. Orsaken till det stora överskottet är i första hand hänförbart till att sjukreseverksamheten har haft en fortsatt lägre kostnadsnivå jämfört med tidigare år, även om kostnaderna med oförändrad volym ökat något under 2013. I övrigt förklaras överskottet av hög beläggning vid Dammsdal, som skapar en fortsatt stabil ekonomi. Habiliteringsverksamheten kostnadsnivå har ökat kraftigt under 2013. Orsaken är hänförbar till en volymökning, samt ökande hjälpmedelskostnader. Kostnadsutveckling har sammantaget i jämförelse med föregående år ökat med 5,6 %, samtidigt som intäktsutvecklingen ökat med 2,3 %. Framtidsanalys/ omvärldsanalys Medborgarperspektiv Landstinget Sörmlands satsning "Framtidens hälso- och sjukvård" påverkar nämndens verksamheter och innehåller flera definierade framgångsfaktorer, bland annat "personcentrerad vård" vilket innebär att ett större fokus ska läggas på ett personcentrerat arbetssätt och en delaktig brukare. Patientsäkerhetsarbete inklusive uppföljningar/analyser av avvikelser och klagomål behöver systematiseras. Nämndens målgrupper har en sämre självupplevd hälsa än medborgare i övrigt, livsstilsfrågor och hälsofrämjande insatser kommer att lyftas. Verksamheterna måste anpassa sitt utbud till moderna medier och teknik vilket bland annat innebär att utveckla möjligheter och efterfrågan avseende E-hälsotjänster. Tillgängligheten till sådana tjänster behöver utformas för målgruppen. Nya patientoch medborgarenkäter kommer för Habiliteringsverksamhetens brukargrupper framöver. Personalperspektiv Kompetensplanering utifrån verksamhetens uppdrag och behov ska tydliggöras vilket kan innebära omställning till rätt kompetens utifrån nya lagar, ny kunskap och nya arbetsmetoder. Produktions- och kapacitetsplanering inom Habilteringsverksamheten kommer att startas i syfte att fördela resurser utifrån inflöde och behov samt för att skapa en god arbetsmiljö genom tydliga förväntningar och planering av arbetet. Fokus ska vara på god arbetsmiljö med målet att anställda ska kunna känna arbetsglädje och stolthet. Flera verksamheter/enheter står inför förändring gällande lokaler. Process- och förnyelseperspektiv Verksamheterna ska delta i aktuella kvalitetsregister. Process- och metodutveckling ska ske enligt senaste evidensbaserade riktlinjer. Samverkan med brukare/elever, anhöriga, andra aktörer och köpare måste vidmakthållas och utvecklas för bästa brukar/elevnytta. Anpassning av utbud till nya målgrupper kan behöva ske. Habilitering och Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 4(32)
Ansvarsfördelning gällande neuropsykiatri och överenskommelser med kommunerna när det gäller screening av autism och andra utvecklingsavvikelser samt insatser till dessa målgrupper står inför en förändring. Miljöperspektiv Åtaganden inriktas främst på vad som kan göras i vardagen för att förbättra och bevara miljön. Verksamheterna kommer att fortsätta utveckla alternativa mötesplatser och kompetens i miljöfrågor för alla anställda. Ekonomiperspektiv Utmaningen inom Habiliteringsverksamheten är en ekonomi i balans bland annat utifrån att klara tillgängligheten inom den egna verksamheten, fritt vårdval där kostnaderna inte går att påverka samt kostnader för hjälpmedel. Dammsdal har att anpassa sig till skiftande beläggningsgrad och ett flexibelt arbetssätt för att vara en kostnadseffektiv verksamhet. Att arbeta med marknadsföring och stärka sitt varumärke är en fortsatt utmaning. Ny upphandling av sjukresor, både beställningscentral och transportörer, kan påverka framtida kostnader liksom eventuellt förändrat kostnadsansvar/ organisationstillhörighet. Medborgarperspektivet Medborgarperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Medborgarna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta. Åtagande: Våra insatser utgår från brukarens/elevens behov och en professionell bedömning. Habilitering- och Utbildningsnämndens uppdrag är att skapa förutsättningar för självständighet och ett aktivt liv för personer med funktionsnedsättning. Detta sker genom utvecklande, kompenserande och stödjande insatser. Individens behov ses ur ett helhetsperspektiv, samtidigt som individens möjligheter och styrkor synliggörs och utvecklas. Habiliteringsverksamheten Habiliteringsverksamheten ger insatser till barn, unga och vuxna med varaktiga, medfödda eller förvärvade funktionsnedsättningar inom områdena rörelsehinder, utvecklingsstörning, autismspektrumtillstånd, syn- och hörselnedsättningar samt flerfunktionsnedsättning. Insatser ges av team med olika yrkeskompetenser och i samverkan med de nätverk som finns runt individen. Antalet brukare som fått insatser av verksamheten fortsätter att öka något, förutom vad gäller för personer med hörselnedsättningar. På grund av det minskade inflödet av brukare med hörselnedsättningar genomförs, i samverkan med länets öron-, näsa-, halsklinik, åtgärder i syfte att säkerställa att brukare med hörselnedsättningar får de insatser de är i behov av. Habilitering och Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 5(32)
Brukarnas upplevelse av nytta med de insatser som ges mäts via anonyma enkäter. Enkäter genomförs dels i samband med utvärdering av den individuella planen dels som punktmätningar. Genomförda enkätundersökningar visar att merparten av verksamhetens brukare är nöjda med de insatser som ges. Dammsdal Dammsdal erbjuder skola och boende för ungdomar med autismspektrumtillstånd. Ungdomarna i åldrarna 12-21 år kommer från olika delar av landet och befinner sig på olika utvecklingsnivåer. Målet med verksamheten är att eleverna, efter avslutad skolgång, ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt utifrån sina förutsättningar. I samband med elevens inskrivning på Dammsdal kartläggs elevens styrkor och svårigheter med hjälp av färdighetstester samt information från elevens vårdnadshavare och tidigare skola. Utifrån insamlad data planeras elevens skolgång och boende. Sjukresor Förvaltningen har drift- och kostnadsansvar för landstingets sjukresor till och från vården. Tillsammans med åtta av länets kommuner upphandlas gemensamt beställningscentral och transportörer. Mätning av resenärers nöjdhet sker i enkätform genom telefonuppringning. Sämst omdömen anges avseende om bilarna kommer i tid medan tillgänglighet och bemötande av beställningscentralen får högst värden, se tabell nedan (medelvärde för två olika typer av telefonenkäter, drygt 770 resenärer). Habilitering och Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 6(32)
Handikappservice Habilitering- och Utbildningsnämnden har vid två tillfällen under året fattat beslut om fördelning av medel för verksamhetsinriktat bidrag till intresseföreningar för personer med funktionsnedsättning. För 2013 beviljades 21 ansökningar till 18 olika intresseföreningar. Under året har 64 sörmlänningar beviljats klimatvård utomlands, varav 24 poliklinisk behandling. Merparten av resenärerna anger att behandlingen givit effekt och är sammantaget nöjda med rehabiliteringen. Indikator Andel brukare som vid utvärdering upplever nytta med de insatser som givits (HabV exkl. TolkC). Andel brukare som är nöjda med erhållen klimatvård. Andel sörmlänningar som är nöjda med sina sjukresor. Antal brukare som fått insatser från Habiliteringsverksamheten. Utfall Målvärde Kommentar 77,5% 90 % Avser 138 av 178 brukare. Ny indikator 2013. 100 % 95 % Avser klimatvård med heldygnsvistelse. Av 40 utskickade enkäter har de 26 som svarat angivit bra eller mycket bra. 3 537 st Minst 3 000 st 95 % Avser samhällsbetalda resor totalt i länet: Medelvärde 4,0 på en femgradig skala. Telefonenkät 772 slumpvis utvalda resenärer. Utfall delår 2 2013 4,25 Åtagande: I våra verksamheter är brukaren/eleven delaktig i planering av insatser. Brukarens och elevens individuella plan utgör grunden för de insatser som ges. Varje brukare och elev ska så långt det är möjligt vara delaktig i de mål som sätts, samt i de Habilitering och Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 7(32)
insatser som planeras. Mål och insatser dokumenteras i den individuella planen. En mycket hög andel av Habiliteringsverksamhetens brukare känner sig delaktiga i den individuella planeringen. Upplevelsen av delaktighet mäts anonymt, dels i samband med uppföljning av tidigare plan, dels vid punktmätningar. Utfallet för respektive mätning är 87% respektive 97-100%. Utmaningar för att ytterligare höja delaktigheten är bl a att motivera de yngre att själva delta vid planeringen, att sätta uppföljningsbara mål samt att skapa verktyg så att brukaren kan vara delaktig. På Dammsdal deltar elevens vårdnadshavare, hemkommunen och om möjligt eleven själv vid planering och uppföljning av boende och skolgång. Elevernas synpunkter inhämtas också via elevråd och boenderåd. En individualiserad utvärdering av elevens delaktighet vid planering på boendet har skett under året. Elevernas förmåga att vara delaktiga skiftar, trots detta är upplevelsen av delaktighet stor. Indikator Andel brukare som upplever delaktighet i den individuella planeringen. Andel elever som upplever delaktighet i den individuella planeringen. Utfall Målvärde Kommentar 87 % 88 % Avser 161 av 185 brukare. Tidigare utfall (nöjdhet) 2012 89 % 2011 86 % 86,8% 85 % Avser 33 av 38 elever. Tidigare utfall (nöjdhet) 2012 87 % Åtagande: Våra betalande kunder är nöjda med våra insatser utifrån de överenskommelser vi träffat. Synpunkter från respektive elevs betalande hemkommun inhämtades innan vårterminens slut via enkäter. Svarsfrekvensen var låg (21/73), dock var merparten av de som svarade nöjda. Förbättringsområden som identifierades var att snabbare återkoppla till köparna när akuta lägen uppstår kring enskild elev. Indikator Andel köpare som är nöjda med de insatser som givits (Dammsdal). Utfall Målvärde Kommentar 87,1% 90 % Avser 18 av de 21 kunder som svarat på enkät. Utfall 2012; 92 % (34/37) Strategiskt mål: Landstingets verksamheter arbetar för att uppnå jämlikhet i hälsa för länets invånare. Åtagande: Våra insatser ökar förutsättningarna för livskvalitet och ett aktivt liv. Måluppfyllelse brukare och elever En viktig förutsättning för upplevelsen av god livskvalitet är att brukaren/eleven kan och fått vara delaktig vid formulering och planering av mål. Ett stort antal brukare har fått insatser av Habiliteringsverksamheten under året. Långt ifrån alla är i behov av en individuell plan. De brukare som är i behov av sammansatta insatser över tid skall dock erbjudas en plan, med definierade mål som följs upp och utvärderas. Habilitering och Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 8(32)
Antalet planer som utvärderats under året har nästintill fördubblats jämfört med 2012, samtidigt som brukarens bedömning av måluppfyllelse har ökat. För eleverna på Dammsdal är det en utmaning att sätta realistiska mål avseende skolresultat. Inte sällan har eleverna en längre historia av omfattande frånvaro i skolan. Möjligheten att på kort tid vända hög frånvaro till hög närvaro är begränsad. Den nya skollagen ger dock möjligheter att arbeta med delmål i en individuell utvecklingsplan vilket skapar förutsättningar att sätta mer realistiska mål. Även för Dammsdal har måluppfyllelsen ökat sedan föregående mätperiod. Kunskapshöjande aktiviteter Nämnden har såsom specialresurs inom området funktionshinder ett särskilt ansvar för kunskapsspridning inom området, såväl till brukaren eller eleven själv som till dess nätverk och angränsande verksamheter. Genom ökad kunskap om funktionsnedsättningar och dess konsekvenser ökar också förutsättningarna för ett bra mottagande och goda insatser till brukarna oavsett aktör. Ett stort antal kunskapshöjande aktiviteter med nöjda kursdeltagare har genomförts under året. Bland dessa kan nämnas den nationella konferens som Dammsdal arrangerade under våren i samverkan med Enigma Education på temat "Jag har förmågan att läsa in betyg - men jag kan inte konsten att leva". På konferensen som genomfördes med nationellt och internationellt erkända föreläsare deltog ett nittiotal pedagoger från hela Sverige. Förutom omnämnda konferens har en mängd föreläsningar, studiebesök samt konsultationer genomförts på såväl Dammsdal som Habiliteringsverksamheten. Indikator Antal kunskapshöjande aktiviteter till andra verksamheter om funktionsnedsättningen och dess konsekvenser (HabV, Dammsdal). Andel nöjda kursdeltagare vid kunskapshöjande aktiviteter (HabV, Dammsdal). Andel elever som uppnått överenskomna mål/resultat i skolan utifrån individuell plan. Andel brukare som vid utvärdering bedömer att måluppfyllelsen i den individuella planen är uppnådd (HabV exkl. TolkC). Andel brukare som upplever att behandlingen vid klimatvård givit effekt. Utfall Målvärde Kommentar 92 st 100 st Utfall 2012 118 st 100 % 95 % Avser 56 kursdeltagare. Utfall 2012 86 % (Dammsdal) 86,8% 90 % Avser 33 av 38 elever. Ny indikator 2013 Utfall delår 2 2013 45 % 76,6% 80 % Avser 324 av 423 brukare. Utfall 2012 74 % 100 % 100 % Avser 25 av de 26 som svarat på enkäten. Habilitering och Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 9(32)
Åtagande: Våra resurser fördelas utifrån kunskap om olika målgruppers behov. Utveckling av Folkhälsoenhetens enkät "Liv och Hälsa ung", anpassad till särskolans elever fortgår. Förvaltningen deltar aktivt i detta utvecklingsarbete. En pilotundersökning genomfördes under våren på en av länets särskolor. Tillförlitligheten och därmed resultatets användbarhet bedömdes vara tveksamt. En fullskalig pilot, där eleverna får stöd av en intervjuare, kommer därför att genomföras under 2014 i samband med ordinarie "Liv och Hälsa ung" enkät. Utvecklingsinsatser pågår inom Habiliteringsverksamheten för att säkerställa att likvärdiga insatser erbjuds oavsett var brukaren bor i länet. Som exempel kan nämnas den översyn som genomförts avseende vilka generella respektive specialiserade arbetsterapeutiska och sjukgymnastiska insatser som skall ges till vuxna. En analys av resursfördelning och resursanvändning i förhållande till geografi, kön, ålder och socioekonomi har inletts under året inom Habiliteringsverksamheten. Av nedanstående diagram framgår hur antalet brukare samt antal besök fördelas per enhet. Arbetet kommer att fortgå under 2014. Habilitering och Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 10(32)
Strategiskt mål: Landstingets verksamheter bedriver ett aktivt arbete i syfte att vara ett öppet landsting för alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller social tillhörighet. Åtagande: Vi är medvetna om människors olikheter och förutsättningar. Därför arbetar vi aktivt för att ingen människa ska diskrimineras. Förvaltningen har under 2013 systematiskt arbetat med värdegrundsfrågor. Denna utgår från människovärdesprincipen med värdeorden delaktighet, respekt, och ansvar och omfattar verksamheternas förhållningssätt till såväl brukare, elever som personal. I de spelregler som slagits fast skall medarbetare; ha ett respektfullt förhållningssätt till brukare, skapa möjlighet för brukaren att vara aktiv och delaktig i sin utveckling, samt använda sin och andras kunskaper, erfarenheter och olikheter för ökad brukarnytta. Nämnda arbete kommer även att pågå under 2014. Utöver ovan har flera aktiviteter med anknytning till människors olikheter och förutsättningar genomförts inom Habiliteringsverksamheten under året. Några exempel är; kundbemötande, barnrättsfrågor avseenda anmälningsplikt och barn som närstående samt våld i nära relationer samt hedersrelaterat våld. I samband med årsbokslut skall samtliga nämnder rapportera hur implementering av olika policys fortskridit under året. Habilitering och Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 11(32)
Landstinget Sörmlands Policy för personer med funktionsnedsättning LF68/210: Medicinsk vård och behandling samt rehabilitering och habilitering Verksamheterna verkar för att personer med funktionsnedsättning ska erhålla vård, skola och boende på lika villkor, det vill säga anpassat till individuella förutsättningar. Andelen brukare och elever som har en individuell plan ökar. Upplevelsen av delaktighet i den individuella planeringen är hög. Information om handikapporganisationerna ges vid introduktion av nya brukare och finns tillgängligt på enheterna. Genom de informations- och utbildningsinsatser som fortlöpande ges bidrar verksamheterna till att personal i patient och elevnära verksamheter ges möjlighet till kontinuerlig information och utbildning om konsekvenser av funktionsnedsättningar och hur dessa kan kompenseras I Habiliteringsverksamhetens "Aktivitetskatalog" finns ett utbud av informationsaktiviteter och gruppträffar av olika slag, vid vilka tillfälle ges att träffa andra i motsvarande situation. Förvaltningen deltar i projektet "Utvecklad vårdkedja för barn och unga med neuropsykiatrisk problematik". Genom att delta i framtagning och implementering av vårdprogram för inkontinens har Habiliteringsverksamheten bidragit till att program som utarbetas på riksnivå anpassats till lokal nivå och tillämpas inom länet. Medarbetare vid Dammsdal och Habiliteringsverksamheten ges fortlöpande kompetensutveckling och följer såväl nationell som internationell evidens och beprövad erfarenhet inom respektive verksamhetsområde. Medarbetare uppmuntras att genomföra FoU-arbeten inom ramen för sitt arbete. Stöd och service Allmän information om sortiment och regelverk för hjälpmedel finns tillgängligt för allmänheten på landstingets externa hemsida. Genom ett för länet gemensamt regelverk för hjälpmedel skapas förutsättningar för vård på lika villkor. En analys över konsumtion av hjälpmedel per kommun är påbörjad inom ramen för Hjälpmedelscentralens uppdrag. Olikheter har identifierats och behöver ytterligare analyseras. Rätten till hälsa Utbildning Habiliteringsverksamheten deltar i projektet Förbättrat medicinskt omhändertagande för vuxna med komplexa funktionsnedsättningar. Förvaltningen deltar i projektet "Liv och Hälsa ung enkät för alla" som också inkluderar barn i särskola. Verksamheterna erbjuder sig att bidra med information om den enskildes funktionsnedsättning och dess konsekvenser till personal vid förskola, skola hemkommun och arbetsplats. Förvaltningens ledning deltar i övergripande samverkan med verksamheter i kommun och landsting. Habilitering och Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 12(32)
Lokaler Förvaltningens lokaler är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Handikapporganisationer Genom de brukarråd som Habiliteringsverksamheten bjuder in till skapas förutsättningar för dialog, kunskapsutbyte och samverkan. Genom förvaltningens barn och ungdomsråd inhämtas synpunkter från barn och unga utifrån barnets perspektiv. Landstinget Sörmlands Policy HBT-policy KF69/2010: Landstinget Sörmland bedriver ett aktivt arbete för att främja likvärdig behandling och synliggöra mångfald på arbetsplatserna. Chefer på alla nivåer ansvarar för att diskutera heteronormen och synliggöra HBT-perspektivet vid arbetsplatsmöten eller motsvarande. Genom den förvaltningsgemensamma föreläsning, "Mångfald - besvärligt härligt" med efterföljande diskussioner som genomfördes 2012 och de värdegrundövningar som genomförts under året på temat jämställdhet och mångfald har mångfaldsfrågorna synliggjorts i verksamheten. Åtgärdsplan för genomförande av lagen om nationella minoriteter LF82/2011: Förvaltningen har informerats om lagen och åtgärder har diskuterats. Språktolk anlitas i de fall brukare är i behov av detta. Landstingets externa webb behöver anpassas med information på det finska språket. Indikator Andel enheter som genomfört kompetenshöjande aktiviteter som syftar till att motverka diskriminering. Utfall Målvärde Kommentar 62 % 100 % Avser 8 av 13 enheter. Samtliga 8 inom HabV. Personalperspektivet Personalperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare. Åtagande: 1. Förvaltningen karaktäriseras av engagemang, arbetsglädje och stolthet. Professionalism, delaktighet samt utvecklingsvilja kännetecknar förvaltningen där ett tydligt och engagerat ledarskap utgör en viktig förutsättning. Inom Habiliteringsverksamheten har situationen med psykologer totalt sett förbättrats och behov av läkare kan lösas till viss del genom överenskommelser med andra specialistkliniker inom landstinget. Glädjande nog har engagerad och erfaren vuxenpsykiatriker rekryterats under året. Behovet av Barn- och ungdomspsykiatriker löses genom att anlita hyrläkare. Habilitering och Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 13(32)
En inventering av kompetensutvecklingsbehov för varje medarbetare har genomförts under året både på Dammsdal och inom Habiliteringsverksamheten och planeras i samråd med närmaste chef. Inom Habiliteringsverksamheten har även samtliga yrkesgrupper påbörjat arbetet med att beskriva behovet av yrkesspecifik kompetens. TBA-utbildning (tillämpad beteendeanalys) har varit årets största kompetenssatsning inom Habiliteringsverksamheten. Utbildningen har riktat sig till alla som möter brukare i sitt arbete, ca 70 medarbetare deltar. Satsningen har genomförts utifrån en efterfrågan i verksamheten, då flera medarbetare givit uttryck för att komplexiteten i brukarärenden har ökat de senaste åren. På Dammsdal har ett antal lärare påbörjat utbildning för att få behörighet inom de områden som saknar behöriga lärare. Andel visstidsanställd personal är ett landstingsövergripande mått och målsättningen är att ha så låg andel visstidsanställda som möjligt. Bland visstidsanställda ingår bl.a. föräldraledighetsvikariat och psykologer på PTP -tjänstgöring. Det är angeläget att i möjligaste mån erbjuda heltidstjänstgöring. Inom Habiliteringsverksamheten har ansträngningar gjorts för att höja tjänstgöringsgraden vid bemanningsförändringar inom områden som sammanfaller med verksamhetens behov. Under hösten 2013 genomfördes återigen en medarbetarenkät för hela landstinget och resultatet kommer att redovisas för alla medarbetare under våren 2014. Det övergripande resultatet för förvaltningen visar glädjande nog ett lyft från förra årets resultat. Resultatet har höjts både vad gäller delaktighet, lärande i arbete och ledarskap. Även målkvalitet (mål och roll) har ett bättre resultat. Positivt är även att andel medarbetare som skulle rekommendera andra att söka till arbetsplatsen ökar. Det bekräftar att de insatser som är gjorda och fortfarande pågår både inom ramen för "Arbetsglädje och Stolthet" och som resultat av föregående års medarbetarenkät drar oss åt rätt håll. Inom ramen för "Arbetsglädje och Stolthet" är bl.a. ledarskapet i fokus. Under våren genomförde alla chefer i förvaltningen en "360" analys som innebär att cheferna har fått skatta sitt eget ledarskap samt fått feedback från överordnad chef, kollegor och medarbetare. Därefter har individuella handlingsplaner tagits fram för varje chef och satsningar har genomförts och kommer att genomföras både på individ- och gruppnivå. Ett annat fokus inom "Arbetsglädje och Stolthet" är medarbetarskap där värdegrund är en viktig del. Alla arbetsplatser och medarbetare har varit delaktiga i att arbeta med det under hösten. Värdegrundsarbetet genomförs på arbetsplatsträffar och kommer att fortsätta under hela 2014. Värdegrundsarbetet genomförs i form av olika övningar som t.ex. handlar om känsla av sammanhang, mål och uppdrag och att skapa mer dialog och delaktighet. En övning handlar om mångfald och jämställdhet och där det ingår att gå igenom förvaltningens mångfaldsplan för att konkretisera på enhetsnivå. Förvaltningens värdegrund utgår från människovärdesprincipen med värdeorden: Delaktighet, Respekt och Ansvar. Vi behöver gemensamt DRA år samma håll. "Gemensam värdegrund för personalfrågor" som är det övergripande styrande dokumentet för landstingets personalpolitik kommer naturligt att vävas in i det arbetet. Habilitering och Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 14(32)
Indikator Andelen medarbetare som utifrån verksamhetens behov har en individuell kompetensutvecklingsplan. Andelen chefer/ledare som har en individuell kompetensutvecklingsplan för chefs-/ledarrollen. Andelen medarbetare som skulle rekommendera andra att söka till arbetsplatsen Andelen utannonserade tjänster som avser heltid Andelen visstidsanställd personal Utfall Målvärde Kommentar 87 % 80 % 100 % 100 % 83 % Minst 75 % Utfall 2012 78 % 88 % 93 % Delår 1 88 % Delår 2 88 % 6,1 % <7 % Delår 1 8 % Delår 2 17 % Strategiskt mål: Landstingets personal upplever en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje. Åtagande: 2. Förvaltningen karaktäriseras av engagemang, arbetsglädje och stolthet. Professionalism, delaktighet samt utvecklingsvilja kännetecknar förvaltningen där ett tydligt och engagerat ledarskap utgör en viktig förutsättning. Sjukfrånvaron på Dammsdal har under året ökat och uppgår vid årets slut till 8,6 %. Främst är det långtidssjukfrånvaron som ökat. Av den totala sjukfrånvaron är 65 % av sjukfrånvaron mer än 90 dagar. Administrationen är den enhet där flest långtidssjukskrivningar har pågått. Positivt är dock att tre av de långtidssjukskrivna på administrationen är på väg tillbaka i tjänst på heltid. De övriga långa sjukskrivningarna är fördelade på elevhem och skola. Vid årsskiftet var tio anställda långtidssjukskrivna, sju på 100 %, två på 50 % och en på 25 %. Inom Habiliteringsverksamheten har sjukfrånvaron glädjande nog minskat något men ligger fortfarande högt på 5,6 %. Sex personer har varit långtidssjukskrivna på heltid med varierande varaktighet, från 30 till 296 dagar. Två personer har varit partiellt sjukskrivna varav en under året återgått till heltidstjänstgöring. Rehabiliteringsinsatser sätts in för att om möjligt underlätta återgång till arbete efter sjukskrivningsperiod. Det är av stor vikt att under 2014 fokusera på att minska sjukfrånvaron både genom att förebygga ohälsa samt vara aktiv i rehabiliteringsarbetet. Landstinget kommer under 2014 att ta fram systemstöd för att underlätta rehabiliteringsarbete för chefer. Även utbildning och verktyg är under utarbetande och kommer att finnas tillgängligt för chefer under 2014. Förvaltningens utvecklingsarbete med projektet "Arbetsglädje och Stolthet" är också en del i arbetet att förhoppningsvis minska sjukfrånvaron över tid. Habilitering och Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 15(32)
Andelen anställda som inte har haft någon sjukfrånvaro alls under 12 månader har minskat något under innevarande period. Förvaltningen har som mål att alla chefer ska ha genomfört Landstingets webbarbetsmiljöutbildning under 2013. På Dammsdal har alla ordinarie chefer genomfört utbildningen men inom Habiliteringsverksamheten är det fortfarande många chefer som inte har gjort det. Indikator Sjukfrånvarotid i relation till ordinarie arbetstid. Andelen anställda utan sjukfrånvaro under de senaste 12 månaderna. Andel anställda som har haft högst tre sjuktillfällen under de senaste 12 månaderna. Andel chefer som genomgått Landstingets webbarbetsmiljöutbildning för chefer. Utfall Målvärde Kommentar 6,9 % Max 4,5 % Utfall 2012 5,9 % Delår 1 6,2 % Delår 2 6,3 % 29,1% Min 40 % Utfall 2012 35,3% Delår 1 36,8% Delår 2 33 % 75 % Minst 90 % 42,9% 100 % Delår 1 85 % Delår 2 80% Strategiskt mål: Landstingets personal deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten och ser sin roll i helheten. Åtagande: 3. Förvaltningen karaktäriseras av engagemang, arbetsglädje och stolthet. Professionalism, delaktighet samt utvecklingsvilja kännetecknar förvaltningen där ett tydligt och engagerat ledarskap utgör en viktig förutsättning. Det finns ett stort engagemang för utveckling av verksamheten och utvecklingsarbeten pågår i stort och smått på alla nivåer utifrån både projektet "Arbetsglädje och Stolthet" samt resultatet från medarbetarenkäten. Många arbetsplatser arbetar exempelvis med att förtydliga mål och roll, förväntningar på ledarskap samt att förbättra feedback mellan chef och medarbetare. Indikator Andelen medarbetare som upplever att de deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten. Utfall Målvärde Kommentar 76 % Minst 75 % Utfall 2012 78 % Personalperspektivet - Övrig analys Anställda Habiliteringsverksamheten har ökat sin personalstyrka ytterligare genom att fylla på vakanser och har vid årets slut 165 anställda mot 162 anställda föregående år. Dammsdal har istället minskat antalet anställda och har vid årsskiftet 147 anställda mot 153 anställda för ett år sen. Habilitering och Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 16(32)
Arbetade timmar och frånvarotimmar Den sammantagna arbetade tiden har ökat och det är Habiliteringsverksamheten som står för det genom ökat antal anställda. Den totala frånvaron har också ökat och det är framförallt Dammsdals ökade sjukfrånvaro men också uttagen semester samt utbildning som har ökat. Kostnaden för den arbetade tiden Den arbetade tiden har ökat med drygt 6 000 timmar. Månadslönekostnaden har ökat med 6,7 % mellan åren. Om avräkning sker för 2013 års löneavtal samt en måttfull löneglidning, vilket tillsammans motsvarar ca 3,8 % har kostnaderna istället ökat med ca 3%. Orsaken till ökningen är framförallt att den arbetade tiden har ökat. Process- och förnyelseperspektivet Process- och förnyelseperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget bedriver, genom tydlig ledning och styrning, ett kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete med effektivitet, kvalitet, långsiktighet och tillgänglighet som ledord. Åtagande: Vi säkerställer att våra insatser baseras på evidens och beprövad erfarenhet. Habiliteringsverksamheten Utvecklingsarbete pågår för att uppnå mål med att arbeta utifrån evidens och beprövad erfarenhet. Det innebär också att ställa om till effektivare arbetssätt för att använda resurserna på bästa sätt. Insatspyramiden, där generella, riktade och specialiserade insatser beskrivs, används som grund i allt utvecklingsarbete där insatser ska definieras. Genomgång av fyra stycken behovsområden har färdigställts under året och tre stycken behovsområden är påbörjade. Utöver detta har yrkesspecifika genomgångar gjorts för att tydliggöra, beskriva och säkerställa insatser. Ett särskilt utvecklingsområde är inventering av föräldrastöd kopplat till evidensbaserat habiliteringsprogram, där det visat sig att systematik behöver utvecklas framgent. Arbete är påbörjat gällande samarbete mellan olika yrkeskategorier samt med andra verksamheter kring personer med flerfunktionshinder. Dammsdal Systematisk kartläggning av elevers styrkor och svagheter har kommit igång bra. Samverkan kring detta sker tillsammans med föräldrar. Tidigare genomförda underlag samt utredningar begärs in från hemkommunerna. Syftet är att ha fokus på individens förmåga. Boende och skola har tät samverkan kring formulering av mål. Systemiska samtal görs med eleven där elevens vilja, bedömning av sig själv och faktisk förståelsenivå framkommer. Målformuleringarna fastställs i samverkan mellan eleven, föräldrar, platsköpare och Dammsdal. Habilitering och Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 17(32)
Indikator Antal behovsområden för vilka generella respektive riktade insatser definierats.(habv) Andel elever där systematisk kartläggning av elevens styrkor och svagheter används vid formulering av elevens mål. (Dammsdal) Utfall Målvärde Kommentar 4 st 4 st 1. Sjukgymnastiska insatser för personer med synnedsättning och för personer med hörselnedsättning. 2. Insatser kring kommunikativa funktionsnedsättningar. 3. Sjukgymnastiska och arbetsterapeutiska insatser för vuxna med funktionsnedsättning. 4. Inkontinens hos barn och ungdom med funktionsnedsättning. 84 % 50 % Ny indikator. Avser 32 elever. Delår 2 2013; 24 elever Delår 1 2013; 21 elever Åtagande: Vi arbetar med ständiga förbättringar för att utveckla kvalitet och effektivitet. Arbete med "Vårt arbetssätt" - Ledningssystem för kvalitet pågår på alla nivåer inom förvaltningen i takt med det landstingsövergripande arbetet. Förtydligande och konkretisering av mål och uppdrag pågår både övergripande inom förvaltningen, i respektive verksamhet samt på varje enhet. Habiliteringsverksamheten En ny rutin för uppföljning av utvecklingsarbeten har tagits fram för stöd till enhetschefer i planering, implementering och informationsspridning kring verksamhetsgemensamt utvecklingsarbete. Modell för informationsöverföring har utarbetats och prövats för överföringsprocessen från förberedande aktiviteter vid 16 års ålder till och med uppföljning kring 19-20 års ålder. Modellen kommer att implementeras under våren 2014. Ett förberedelsearbete har gjorts under året för att påbörja registrering i det nationella kvalitetsregistret HabQ. Beräknad start är våren 2014. Patientsäkerhet följs bland annat upp med hjälp av att avvikelser rapporteras i landstingets avvikelsehanteringssystem Synergi 500, se redovisning under punkt 4.2, verksamhet. Via analys av avvikelserna ges en möjlighet att upptäcka behov av förbättringar i patientsäkerheten t ex förbättrad information eller dokumentation. Avvikelsestatistik tas upp på ledningsgruppsmöten och återkoppling sker till medarbetare på arbetsplatsträffar. Loggningskontroller görs regelbundet i journalsystemet, minst en gång per år gentemot varje medarbetare. Samarbete har etablerats med hälso- och sjukvårdsförvaltningens patientsäkerhetsenhet och de kopplas in vid allvarligare händelser, till exempel om frågeställning finns om Lex Maria- Habilitering och Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 18(32)
anmälan. Klagomål till verksamheten fångas in på flera sätt, i det direkta mötet, vid utvärdering av planer, via patientnämnden, inkomna brev och förfrågningar. För att höja patientsäkerheten har en administrativ handbok med administrativa rutiner arbetats fram och i samband med detta infördes att väntelistor ska administreras i den vårdadministrativa delen i journalsystemet. Andelen brukare med individuell plan har ökat med drygt 100 brukare sedan föregående år, vilket bedöms vara ett resultat av det utvecklingsarbete och fokus som pågår kring re- /habiliteringsplanering. Avseende väntetider så har genomförda nybesök inom 90 dagar förbättrats något liksom påbörjade fördjupade utredningar/behandlingar inom 30 dagar. Däremot har en försämring skett för dem som ska ha sitt nybesök inom 30 dagar. Det är en fortsatt utmaning att klara nybesök och utredningar/behandlingar både inom den lagstadgade vårdgarantin och inom den förstärkta vårdgarantin. Det är av vikt att följa upp arbetsflöden och insatser regelbundet, att ha tydliga prioriteringar och förväntningar på medarbetare samt att använda tillgängliga resurser på bästa sätt. Till detta krävs tillförlitlig statistik och adekvat tillgängligt IT-stöd. Dammsdal Alla elever som har förutsättningar att påverka sina målplaner gör det via en utvecklingsplan och med visuellt stöd. Förslagen tas med som önskemål vid upprättandet av individuell plan på elevkonferens. Planerna återkopplas vid samrådsmöten där föräldrar och placerande kommun deltar. På grund av sin funktionsnedsättning har inte alla elever möjlighet eller förmåga att ta ansvar över sin egen utveckling. I dessa fall görs bedömning av personal i vardagen för att se intressen, styrkor och svagheter hos eleven. Sjukresor I början av 2012 ingick huvudmännen i ett nytt transportörsavtal för sjukresor och färdtjänst. Innevarande avtal med beställningscentralen Samres förlängdes under sommaren ytterligare två år till 2016-01-31. De senaste två åren har präglats av ett ökat antal avvikelser. Uppföljningar sker fortlöpande med berörda aktörer. Samtliga avvikelser avseende såväl regelverk, beställningscentral som transportörer följs upp, utreds och åtgärdas om möjligt. Antalet avvikelser sjönk gradvis under första halvan av året men steg oroväckande under hösten, se tabell nedan. Under senhösten inleddes diskussioner huvudmännen emellan om hur den särskilda kollektivtrafiken skall organiseras framgent. En viss samsyn råder att den allmänna och särskilda kollektivtrafiken kan och bör samordnas i högre grad och då av länets särskilda kollektivtrafikmyndighet. Landstingstyrelsen fattade i december beslut om att uppdra åt myndigheten att samordna kommande upphandlingar. Habilitering och Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 19(32)
Indikator Andel brukare som har en habiliteringsplan (Habv.exkl. tolkcentralen). Andel brukare som väntat på nybesök mindre än 90 dagar (HabV exkl. TolkC). Andel genomförda nybesök som väntat mindre än 90 dagar (HabV exkl. TolkC). Andel genomförda nybesök som väntat i mindre än 30 dagar (särskild nationell satsning, barn med autismspektrumtillstånd) Andel påbörjade fördjupade utredningar/behandlingar som väntat mindre än 30 dagar (särskild nationell satsning, barn med autismspektrumtillstånd) Utfall Målvärde Kommentar 44,1% 65 % Ped. hörselvård samt syncentral ingår ej i rapporteringen. Avser 681 av 1544 totalt antal brukare. Helår 2012; 40,9%, 575 av 1405 brukare 80 % 100 % 193 av 241 brukare har väntat mindre än 90 dagar. 2012; 84 % 86 % 100 % Avser 912 av 1056 genomförda nybesök Helår 2012; 85 % 45 % 90 % Fel upptäckts i rapportering under året 67,5% 80 % Avser 77 av 114 påbörjade fördjupade utredningar internt eller externt. Delår 2; 38 av 45 påbörjade utredningar januari - augusti Externa utredningar ingår i indikatorn from 2013. Habilitering och Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 20(32)
Indikator Andel elever som medverkar aktivt i upprättande av sin plan. Andel inkomna klagomål på genomförda sjukresor. Utfall Målvärde Kommentar 71,1% 90 % Ny indikator Avser 27 elever Delår 2 2013; 68,4% 26 elever Delår 1 2013; 89,5% 34 elever 0,7 % Högst 1% Avser helår. I snitt genomförs drygt 8300 sjukresor/månad. 702 inkomna klagomål av sammanlagt 99 984 resor. Strategiskt mål: Landstinget utgör en aktiv part i en regional utveckling som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt långsiktigt hållbar. Åtagande: Vi utvecklar samverkan med andra aktörer för större brukarnytta och effektivitet. Habiliteringsverksamheten I vårdcentralsprojektet har fyra vårdcentraler i länet tilläggsuppdraget att ta emot människor med komplexa funktionsnedsättningar. Detta projekt har förlängts till och med december 2014. Arbete pågår med att gå igenom behov av vård och samordning för individerna. Ett arbetssätt kring målgruppen håller på att skapas och samarbete med bland annat Försäkringskassan etableras. Ett samarbete har startats med dietistenheten inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen kring personer med näringstillförsel på grund av gastrostomi, framför allt gällande barn med funktionsnedsättning. Syftet med samarbetet är att kvalitet, patientsäkerhet, tillgänglighet och effektivitet ska förbättras. Ett förändrat arbetssätt är infört. Projektet "Utvecklad omhändertagandet för barn och unga med neuropsykiatriska symtom" fortgår. Ett inriktningsbeslut har tagits om förändrad ansvarsfördelning. Innan beslut tas ska en fördjupad analys göras avseende konsekvenser av den eventuella förändringen. Inom ramen för Landstinget Sörmlands satsning "Investera i framtiden" presenterades rapporten "Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandling för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser" under våren. Rapporten var ett resultat av projektet "Utvecklad omhändertagandet för barn och unga med neuropsykiatriska symtom". Förslaget om att införa screening för autism med efterföljande vårdkedja väckte stort intresse i länet och har lett till att beslut om införande av modellen fattats av såväl nämnden för Habilitering och Utbildning som Landstingsstyrelsen. Innan nämnda beslut kan verkställas krävs fördjupade diskussioner inom landstinget och med länets kommuner kring resurs- och ansvarsfördelning. Väl fungerande samarbete finns i vardagen mellan professioner i landsting och kommuner. Det saknas dock en del formella överenskommelser. En del utvecklingsarbeten har startats för förbättringar på sikt, bland annat har gemensamma utbildningar genomförts. Samverkansmöten har genomförts med Hjälpmedelscentralen för att lyfta frågor kring hjälpmedelshantering samt gemensamma frågor utifrån samlokalisering. Tolkcentralen har utvecklat ett samarbete med tolkcentralen i Örebro angående bildtelefoni. Habilitering och Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 21(32)
Ett nära och utvecklande samarbete finns sedan tidigare inom 7-länsregionen. Bland annat har det resulterat i en överenskommelse om att medarbetare kan auskultera i andra län vilket har varit en viktig del i introduktionen för de nya professionerna på Syncentralen och Pedagogiska hörselvården. Dammsdal Dammsdal arbetar på uppdrag av landets kommuner och samarbetar med placerande kommuners förvaltningar. Samverkan sker med målgruppens riksföreningar samt med Enigma Education när det gäller genomförande av utbildningar och konferenser. Sjukresor Landstinget Sörmland och åtta av länets nio kommuner samverkar sedan många år kring den särskilda kollektivtrafiken genom gemensam upphandling av beställningscentral och transportörer för samhällsbetalda resor. En kunskapsdag på temat arrangerades under hösten. Syftet med dagen var att ge fördjupad kunskap inom området till ansvariga politiker och tjänstemän då länet står inför viktiga principiella beslut om dess ansvar och organisering. Drygt 40 personer deltog från så gott som samtliga huvudmän. Positiv respons erhölls från deltagarna. Process- och förnyelseperspektivet - Övrig analys Verksamhet Remisser till Habiliteringsverksamheten Antalet remisser har ökat inom Habiliteringsverksamheten med 21 fler remisser jämfört med 2012. Totalt antal inkomna remisser 2013 är 1700 st. Ökningen är fördelad på olika verksamheter utom vad gäller pedagogiska hörselvården, där har remissinflödet minskat. Remisser med frågeställning autism har ökat avseende barn, från 101 st 2012 till 120 st 2013. Totala antalet utredningsfrågeställningar ligger på samma nivå som föregående år. Habiliteringsverksamheten har erhållit medel, så kallade AFA-pengar för att förbättra tillgängligheten till utredning av autismspektrumtillstånd. Externa konsulter har anlitats och 139 utredningar har utförts av dessa. Av dem var 88 personer vuxna och 51 personer barn. 53 nya förfrågningar har inkommit under perioden oktober - december 2013 och per 31 december noteras 59 st väntande på utredning. Ett stort antal utredningar genomförs som en insats för brukare som redan är aktuella för habiliteringsinsatser. Av alla utredningar som utförts har habiliteringsverksamheten gjort 53 % själva. Cirka 65 % av autismutredningarna leder till diagnos, 98 brukare 2013 och personerna blir då erbjudna habiliteringsinsatser. Avvikelsehantering Totalt antal registrerade avvikelser i landstingets avvikelsehanteringssystem Synergi 500 är 336 st som nämndens verksamheter ansvarar för. Dammsdal 84 st 2013, mot 109 st 2012 Habilitering och Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 22(32)
Habiliteringsverksamheten 164 st 2013, mot 57 st 2012 Sjukreseenheten 87 st, mot 99 st 2012 Dammsdal har de flesta händelserna inom arbetsmiljöområdet, främst hot och våld. Habiliteringsverksamheten står för en stor ökning av registrerade avvikelser 2013 och benägenheten att registrera har ökat efter att ett större fokus lagts på detta. Här handlar avvikelserna främst om informationshantering och journalhantering. Sjukreseenheten har en minskning av avvikelser från 2012. Händelserna handlar till största delen om informationshantering. Åtgärder är vidtagna för registrerade avvikelser. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) Habiliteringsverksamheten har gjort en egen anmälan om brister gällande enskild medarbetare till IVO. Hälso- och sjukvårdsförvaltningens patientsäkerhetsenhet kommer att göra en händelseanalys i det aktuella fallet som underlag till eventuellt beslut om Lex- Maria-anmälan. Dammsdal har gjort två egna anmälningar till IVO enligt Lex Sarah under året. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har varit behjälpliga med en händelseanalys i ett av fallen. Denna analys har sedan används som modell för rapportering med handlingsplan till IVO även i det andra fallet. Patientnämnden Totalt antal ärenden från patientnämnden avseende nämndens ansvarsområden var 14 st 2013 varav Habiliteringsverksamheten ansvarar för åtta st och sjukresor tre st. Föregående år var antalet 17 st fördelade på Habiliteringsverksamheten 12 st och sjukresor fyra st. Ärendena har varit av skiftande karaktär och handlar om bemötande/kommunikation, organisation/regler samt synpunkter på vård/behandling. Klagomål Habiliteringsverksamheten har tagit emot 11 klagomål inklusive ovanstående ärenden till patientnämnden. Klagomålen har handlat om missnöje med hantering av insatser, ifrågasättande av remisshantering, förväntningar på intyg samt synpunkter på brister i samordning. Utredning har gjorts av samtliga inkomna klagomål, några förbättringsområden har identifierats och i de flesta fall har ett skriftligt svar kompletterats med ett erbjudande om ett möte. Habilitering och Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 23(32)
Miljöperspektivet Miljöperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget bedriver ett effektivt miljöarbete. Åtagande: Landstingets verksamheters köptrohet mot ramavtal ska minst vara 95 % Miljömedvetenheten i verksamheterna är god och miljöombud är utsedda. Miljö finns med som en punkt på APT och flera av enheterna har genomfört miljöronder i samband med arbetsmiljöronderna. Regelbundna uppföljnings- och arbetsmöten hålls med verksamheternas miljöombud, förvaltningens miljösamordnare och verksamhetschefer. Exempel på vidtagna åtgärder är påminnelser om rätt hantering av sopor, onödig elanvändning samt anslag av miljöpolicyn. Samåkning och alternativa mötesformer är väletablerade. Fordon leasas genom FM-enheten. Intern miljörevision är genomförd inom delar av Habiliteringsverksamheten enligt plan och inga avvikelser noterades. Det påpekades dock att medarbetarnas kännedom om miljöpolicyn bör öka och att Synergi 500 för avvikelser inom miljöområdet ska användas. Inköp sker genom Varuförsörjningen vilket ska vara en garanti för så miljövänliga produkter som möjligt. I övrigt sker inköp utifrån gällande avtal. Strategiskt mål: Landstinget fokuserar på att minimera negativ klimatpåverkan. Åtagande: Utsläpp av koldioxid från tjänsteresor med personbil ska minska med 25 % från utgångsvärde 2008 Alternativa mötesformer är väletablerade och används när det är möjligt. Indikator Antal telefon- och videokonferenser samt Netmeeting. Utfall Målvärde Kommentar 133 st 90 st Sparad körsträcka 1658 mil och 634 arbetstimmar Helår 2012; sparad körsträcka 2290 mil och 711 arbetstimmar Åtagande: Förbrukningen av fossila bränslen ska minska med 25 %, utgångsvärdet 2008, för landstingets leasade och korttidshyrda fordon samt varu- och persontransporter, undantaget ambulanser, vissa arbetsfordon och lastbilar. Samåkning sker i hög utsträckning och kollektivtrafik används frekvent. Nämnas bör att Tolkcentralen speciellt bidraget till en bättre miljö genom att vid 20 tillfällen under hösten ersatt bilresa med att cykla till tolkuppdrag. Bilupphandlingar genomförs via Upphandlingsenheten och miljöaspekter ingår i kravspecifikationen. Rutin finns framtagen för tankning av miljövänligt bränsle. Habilitering och Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 2013 24(32)