Verksamhetsplan med budget (nämndrapport)

Transkript

1

2

3

4

5 Verksamhetsplan med budget (nämndrapport) Habilitering och Hjälpmedelsnämnden Dnr HH-HOH12-150

6 Inledning Verksamhetens uppdrag Vision "Det öppna landstinget - För jämlik hälsa och levande kultur i en hållbar, livskraftig region" är landstinget Sörmlands övergripande vision. För Habilitering- och Hjälpmedelsnämnden konkretiseras denna enligt följande; "Att personer med funktionsnedsättningar är aktiva, gör sina egna val och är delaktiga i samhället". Förvaltningens uppdrag är att utöver den hälso- och sjukvård som erbjuds inom primärvården och den sjukhusanslutna vården besitta fördjupad kunskap inom funktionshinderområdet till stöd för personer med funktionsnedsättning. Genom kompenserande, stödjande och utvecklande insatser skapas förutsättningar för självständighet och ett aktivt liv för personer med funktionsnedsättningar. Individens behov ses ur ett helhetsperspektiv, samtidigt som individens möjligheter och styrkor utvecklas och synliggörs. Förvaltningen skall arbeta effektivt och professionellt följa forskning och utveckling erbjuda ett tydligt utbud av tjänster ha ett utvecklat samarbete med vårdgrannar fungera som en kunskapsbas gentemot andra aktörer. Habiliteringsverksamheten Habiliteringsverksamhetens målgrupper är barn, ungdomar och vuxna med svåra och långvariga funktionsnedsättningar inom området rörelsehinder utvecklingsstörning autismspektran synnedsättningar hörselnedsättningar flerfunktionsnedsättning Tillsammans med brukaren kartläggs behov, formuleras mål och planeras insatser som beskrivs i en individuell habiliterings- eller rehabiliteringsplan. De insatser som ges är behandling, personligt upplagt råd och stöd, hjälpmedel, samt tolktjänst till hörselskadade och döva. Behandling ges enskilt eller i grupp. Stöd ges också till närstående. Samarbete sker med andra verksamheter inom och utom landstinget som också ger insatser till verksamhetens brukare. Dammsdal Dammsdal erbjuder skola och boende för ungdomar med autismspektrumtillstånd. Ungdomarna, i åldrarna år, kommer från olika delar av landet och befinner sig på olika utvecklingsnivåer. Målet med verksamheten är att eleverna, utifrån sina förutsättningar, efter avslutad 2(19)

7 skolgång ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Arbetssättet utgår från TEACCH-programmets filosofi och pedagogik. Tillsammans med eleven upprättas en individuell utvecklingsplan för boendet samt studieplan och utvecklingsplan för arbetet i skolan. Verksamheten bedrivs i Vingåker. Sjukreseenheten Nämnden för Habilitering och Hjälpmedel har kostnadsansvar för befolkningens sjukresor till och från landstingets vårdenheter. Sjukreseenheten förvaltar det avtal landstinget och åtta av länets kommuner tecknat för såväl beställningscentral som transportörer, samt administrerar utförda sjukresor. Handikappservice Uppdraget omfattar: Administrativ service till rådet för funktionshinder frågor samt stöd till handikapporganisationerna. Administration av landstingets organisationsbidrag till handikapporganisationerna. Bidrag för rehabilitering utomlands till personer med reumatiska och neurologiska sjukdomar samt till personer med reumatism, så kallad klimatvård. Bidrag för vissa specialiserade insatser och viss lägerverksamhet. Finansiering Dammsdal är intäktsfinansierad och säljer till självkostnadspris tjänster till kommuner runtom i Sverige. Övriga verksamheter är i huvudsak anslagsfinansierade. Förutom anslag förekommer, i mindre omfattning, intäkter från t ex statsbidrag, egenavgifter och ersättning för insatser till brukare från andra län. Styrprinciper Landstinget Sörmland tillämpar balanserad styrning som styrmodell. Den balanserade styrningen syftar till att utveckla en helhetssyn på verksamheten, skapa kunskap och förståelse för verksamheternas uppdrag samt skapa förutsättningar för delaktighet och ansvarstagnde. Modellen ger också möjlighet att styra mot och följa upp de landstingsövergripande mål som Landstingsfullmäktige fastställt som strategiskt viktiga. Med utgångspunkt från Landstingsfullmäktiges beslut om Mål och budget 2013 med tillhörande flerårsplan för fatttar nämnden för Habilitering och Hjälpmedel beslut om 2013 års balanserade styrkort, med åtaganden, indikatorer och måltal vilka redovisas i denna verksamhetsplan med budget. 3(19)

8 Organisation Hjälpmedelscentralen sorterar, som figuren ovan visar, under nämnden för vård omsorg, tillika hjälpmedel. Förändringar under planperioden Befolkningens kunskap om sjukdomstillstånd, samhällets stöd, samt vilka insatser som är möjliga att få ökar. Flera nyfödda med svåra funktionsnedsättningar överlever och människor med funktionsnedsättning lever längre. Utredningar med frågeställning om diagnos inom det neuropsykiatriska området ökar bland unga människor bl a beroende på att medvetenheten om dessa diagnoser ökat bland medborgarna. Samhället lägger allt större fokus på rättigheter och möjligheter för personer med funktionsnedsättning. Landstingets verksamheter behöver bli mer tillgängliga för personer med funktionsnedsättning avseende såväl att kunna vistas i lokaler som att ha tillgång till anpassad information. Ambitionen måste vara hög avseende personal- och kompetensförsörjning. Förvaltningen ska långsiktigt säkerställa kompetensen för uppdraget bl a genom att upprätta och arbeta med verksamhetsvisa kompetensplaner. Inom Habiliteringsverksamheten är det av största vikt att arbeta strategiskt och proaktivt för att säkra kompetensen av framförallt medicinsk specialistkunskap samt psykologer. En del i att rekrytera psykologer bör vara att utarbeta PTP-program som är attraktiva för examinerade psykologer att söka. En framgångsfaktor är att ta vara på och utveckla kulturen inom förvaltningen där delaktighet, engagemang och yrkesstolthet är honnörsord. Varje medarbetare ska känna arbetsglädje och en stolthet att tillhöra Habiltering och Hjälpmedelsförvaltningen. Ett projekt med detta tema har påbörjats och genom att uppmärksamma utvecklingsområden på alla nivåer och därefter genomföra aktiva insatser är målsättningen att öka känslan av arbetsglädje och stolthet för hela förvaltningen. Projektet pågår t o m De största utmaningarna inom Habiliteringsverksamheten är att öka tillgängligheten och delaktigheten för brukarna. I begreppet tillgänglighet innefattas reglerna om vårdgarantin. När det gäller delaktighet utgör de individuellla habiliteringsplanerna och uppföljning av måluppfyllelsen samt rätt information till brukarna fortsatta utvecklingsområden. För att stärka kvalitén runt brukaren krävs fortsatt utveckling av samverkan mellan olika vårdgivare och aktörer. Behovet av att värdera och prioritera vilka insatser som bör ges till olika målgrupper behöver vidareutvecklas. För kvalitets- jämförelser med andra habiliteringsverksamheter i landet, ska deltagande i befintliga och kommande nationella kvalitetsregister ingå som en naturlig del i uppföljning av verksamheten. Personer med funktionsnedsättning har högre risk än befolkningen i övrigt att utveckla 4(19)

9 ohälsa. Insatser inom områden som livsstilsfrågor och hälsofrämjande aktiviteter behöver lyftas liksom fortsatt utveckling av samverkan kring medicinska insatser. Att vara förälder till barn med funktionsnedsättning sätter föräldraskapet på prov och föräldrastödet behöver utvecklas.tankar om och behov av en samordnande funktion för föräldrar till barn med funktionsnedsättning, diskuteras inom Socialstyrelsen. Den Nationella Patientenkäten testas i anpassad variant för Habilitering i några landsting med målsättning att den sedan ska genomföras nationellt. Landstinget Sörmlands enkätundersökning "Liv och hälsa ung" kommer att utvecklas tillsammans med Folkhälsocentrum med en pilotstudie 2013 omfattande elever i särskola. Målet är att enkäten för särskolan ska ingå i den planerade Liv och hälsa ung-enkäten Regeringen bereder en tolkutredning där det föreslås ett statligt åtagande vilket kan medföra att Landstingets uppdrag inom tecken- och dövblindtolkning kan förändras. I den webbaserade nationella sjukvårdsrådgivningen 1177.se. kommer ett tema kring hjälpmedel att införas. Landstinget Sörmland bör verka för att temat breddas till att omfatta hela funktionshinderområdet i vilket hjälpmedel ingår och är en del. Den nya skollagen förändrar stegvis villkoren för skolverksamheten på Dammsdal. Kompetenskraven på lärare skärps både vad gäller behörighet att undervisa och att sätta betyg. Detta kan komma att påverka utbudet av gymnasieprogram som kan tillhandahållas. Hårdnande ekonomiskt läge i offentlig sektor leder till att kommunerna gör hårdare prioriteringar. Dammsdal måste kunna möta att en allt större del av eleverna har en svårare/komplex problematik. Att mäta Dammsdals resultat är viktigt ur flera aspekter, dels elevens betygsresultat, dels elevens utveckling av färdigheter men också nöjdhet hos kund. För ungdomar med svår problematik inom autismspektrumområdet behöver fokus också ligga på förberedelser inför vuxenlivet. I de arbeten som pågår i Landstinget Sörmland avseende "Framtidens hälso- och sjukvård" samt "Sveriges friskaste län" behöver man beakta konsekvenser för personer med funktionsnedsättning i de steg som tas. Nya nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar har kommit och ska implementeras. I dem saknas vetenskaplig grund för klimatvård av reumatiker. I nuläget är den diagnosgruppen en av målgrupperna för klimatvård vilket således kan påverka utbudet av bidrag till behandling i varmare klimat. En förutsättning för att såväl Habiliteringsverksamheten som Dammsdal skall kunna bedriva en rationell verksamhet är att ändamålsenliga lokaler står till förfogande. För Habiliteringsverksamheten har förarbeten pågått under en längre tid, utan konkret resultat, för att samordna all verksamhet i såväl Eskilstuna som i Nyköping i en för ändamålet anpassad byggnad. I dag bedrivs verksamheten på tre ställen i Eskilstuna och i någon mån utspridd i Nyköping. Lokalplaneringen sköts primärt av FM-organisationen men utifrån verksamheters behov av lokaler. Habiliteringsverksamheten lokalbehov gränsar ofta till andra landstingsverksamheter som ibland kan påverka tidsrymden i planeringsarbetet liksom FM-organisationens resurssituation gör. För Dammsdals räkning har också sedan lång tid tillbaka pågått förarbeten om att bygga en ny administrationsbyggnad då den nuvarande byggnaden är tekniskt och funktionellt uttjänt och består dessutom av en rad provisoriska baracker. Admistrationsbyggnaden är sammantaget ej acceptal ur arbetsmiljösynpunkt och måste därför ersättas snarast. Ytterligare ansträngningar måste ske under 2013 för att komma vidare i dessa byggprocesser. 5(19)

10 Intern kontroll Internkontroll utgör en del i förvaltningens kvalitetsarbete med ständiga förbättringar där mål och styrtal i det balanserade styrkortet också ingår. Syftet med internkontroll är att säkerställa att rutiner finns och är relevanta, samt att de följs. Internkontrollen syftar inte till att bedöma måluppfyllelse, utan att bedöma tillförlitlighet och säkerhet i det arbetssätt som tillämpas för att nå verksamhetens mål. Metod De övergripande perspektiven i landstingets budget utgör basen för valda kontrollområdena. Förvaltningens samlade ledningsfunktion medverkar i urval och formulering av kontrollområden. För att prioritera mellan tänkbara kontrollområden har en bedömning och riskanalys gjorts. Vad avser miljöperspektivet sker kontrollarbetet i miljöledningssystemet med interna revisioner som då ersätter internkontrollen. För genomförandet av kontrollen engageras förvaltningens enhetschefer som genomför granskningen utanför sina egna verksamheter. Detta arbetssätt har på ett framgångsrikt sätt använts sedan Internkontrollplan 2013 Medborgarperspektivet Vilka verktyg och vilken systematik används för att utvärdera insatser för enskild brukare/elev? Internkontrollen avser verksamheterna Habiliteringsverksamheten (exklusive Tolkcentralen)och Dammsdal Personalperspektivet Vilken metodik tillämpas för att genomföra arbetsplatsträffar så att dialog, engagemang och delaktighet uppnås? Internkontrollen avser verksamheterna Habiliteringsverksamheten och Dammsdal Process- förnyelseperspektivet Viken systematik finns för uppföljning, analys och åtgärder av inkomna avvikelser inom området patient/vårdrelaterat /elev; informationshantering i Synergi 500 Internkontrollen avser Habiliteringsverksamheten och Dammsdal. Ekonomiperspektivet Vilken metodik används för uppföljning av interna debiteringar? Internkontrollen avser Habiliteringsverksamheten och Dammsdal. 6(19)

11 Perspektiv Medborgare (patient, kund) Medborgarna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta. Andel i befolkningen som instämmer med att de har tillgång till den vård de behöver Andel i befolkningen som har förtroende för vården Angivna indikatorer är förvaltningsgemensamma, målvärde hämtas från Vårdbarometern och den Nationella Patientenkäten utifrån befolkningens förväntningar och upplevelse av hälso- och sjukvård. Inga specifika frågor avseende stöd från Habilitering och hjälpmedelförvaltningen ställs i dessa undersökningar. Våra insatser utgår från brukarens/elevens behov och en professionell bedömning. Förvaltningens uppdrag är att genom ett fördjupat och specialiserat stöd bidra till att personer med funktionsnedsättning kan leva ett liv med hög grad av delaktighet och självständighet. Genom den fördjupade kunskap inom funktionshinderområdet som verksamheterna besitter kan brukare erbjudas stöd utöver det som ges vid den hälso- och sjukvård som erbjuds inom primärvården och den sjukhusanslutna vården. De insatser som ges skall utgå från brukarens och elevens behov och vara av god kvalitet. För att säkerställa kvalitet på de insatser som ges är det angeläget att befintlig evidens inom verksamheternas områden fångas upp, att nationella riktlinjer tillämpas och att verksamheterna deltar aktivt i de nationella kvalitetsregister som utvecklas inom området. De insatser som förutom att vara kostnadseffektiva ger stor nytta till dem med stora svårigheter skall prioriteras. På Dammsdal fortgår arbete med de prioriterade kvalitetsområden som nämnden definierade inför innevarande läsår. Områden som prioriterats är bland annat att utveckla elevernas närvaro i skolarbete, att utveckla metodiken i skolan med sk sociala berättelser samt att nyttja ny teknik i skolarbetet. Planen för det systematiska kvalitetsarbetet kommer att utvärderas och revideras under kommande år. Den del av befolkningen som enligt gällande regelverk är berättigad till sjukresa för resa till och från vårdinsats skall kunna känna sig trygg och säker både vad gäller själva resan men också att komma fram i rätt tid. En fortsatt uppföljning och utveckling av upphandlade tjänster är därför ett prioriterat område. Bemötandet av enskild individ skall kännetecknas av ömsesidighet, respekt och tolerans. Information som ges skall vara såväl lätttillgänglig som förståelig och relevant. Brukares och elevers nöjdhet med de insatser som ges mäts för såväl Habiliteringsverksamheten, Dammsdal, sjukresor samt klimatvård. 7(19)

12 Andel brukare som vid utvärdering upplever nytta med de insatser som givits (HabV exkl. TolkC). Andel brukare som är nöjda med erhållen klimatvård. 95% Andel sörmlänningar som är nöjda med sina sjukresor. 95% Antal brukare som fått insatser från Habiliteringsverksamheten. 90% Minst st I våra verksamheter är brukaren/eleven delaktig i planering av insatser. Brukarens och elevens invidivuella plan utgör grunden för de insatser som ges. Varje brukare och elev ska så långt det är möjligt vara delaktig i de mål som sätts, samt de insatser som planeras. Mål och insatser dokumenteras i den individuella planen. Anhöriga och andra i brukarens närhet ska ses som resurser, som kan bidra vid planering och genomförande av insatser. Andel brukare som upplever delaktighet i den individuella planeringen. (Habv) 88% Andel elever som upplever delaktighet i den individuella planeringen. (Dammsdal) 85% Våra betalande kunder är nöjda med våra insatser utifrån de överenskommelser vi träffat. På Dammsdal erbjuds ungdomar med svår autismspektrumstörning och med en bakgrund med omfattande svårigheter inom såväl skolgång som vardag, ett individualiserat stöd i skola och boende. För de elever som vistas på Dammsdal tecknas avtal med elevens hemkommun, i allmänhet med både socialförvaltning och skolförvaltning. Det ekonomiska åtagande för varje elevs hemkommun är stort varför det är angeläget att verksamheten svarar upp emot de mål som uttrycks av betalande hemkommun. Andel köpare som är nöjda med de insatser som givits (Dammsdal). 90% Landstingets verksamheter arbetar för att uppnå jämlikhet i hälsa för länets invånare. Andel i befolkningen med ett gott självuppskattat hälsotillstånd Angiven indikator är landstingsgemensam, målvärde hämtas från Vårdbarometern utifrån befolkningens behov av hälso- och sjukvård. I Vårdbarometern ställs för närvarande inga frågor avseende stöd från Habilitering och hjälpmedelförvaltningen Våra insatser ökar förutsättningarna för livskvalitet och ett aktivt liv. Definitionen av vad som är livskvalitet varierar mellan individer och har ofta en stark koppling till individens förväntningar på hur vardagen skall gestalta sig. En viktig förutsättning för upplevelsen av god livskvalitet är att brukaren/eleven kan och fått vara delaktig vid formulering och planering av mål. De mål som formuleras bör vara möjliga att nå samt utttyckas i termer av aktivitet och eller delaktighet inom ett specificerat livsområde. De insatser som sedan planeras skall verka för en hög grad av måluppfyllelse. 8(19)

13 På Dammsdal skapas förutsättningar för förståelse, reflektion och analys över elevens förmågor och svårigheter genom att föra sk Sokratisk samtalsmetodik med eleverna. Nämnden har såsom specialresurs inom området funktionshinder ett särskilt ansvar för kunskapsspridning inom området, såväl till brukaren/eleven själv som till dess nätverk och angränsande verksamheter som också ger insatser. Genom att öka andra verksamheters kunskap om funktionsnedsättningar och dess konsekvenser ökar också förutsättningarna för ett bra mottagande och goda insatser till brukarna oavsett aktör. I syfte att ytterligare stärka möjligheterna till en jämlik hälsa för länets innvånare har Hälsoval givit ett tilläggsuppdrag till fyra vårdcentraler i länet, för det medicinska omhändertagandet för vuxna med komplexa funktionsnedsättningar. Habiliteringsverksamheten bidrar i detta projekt med särskilt stöd och kompetensutveckling. Den upplevda ohälsan bland personer med funktionsnedsättning är betydligt högre än befolkningen i allmänhet. I syfte att förbättra hälsoläget för målgruppen behöver förvaltningens verksamheter liksom Hälso- och sjukvården i stort stärka det förebyggande och hälsofrämjande arbetet inom områdena kost, motion och övrig livsstil. Antal kunskapshöjande aktiviteter till andra verksamheter om funktionsnedsättningen och dess konsekvenser (HabV, Dammsdal). 100 st Andel nöjda kursdeltagare vid kunskapshöjande aktiviteter (HabV, Dammsdal). 95% Andel elever som uppnått överenskomna mål/resultat i skolan utifrån individuell plan. Andel brukare som vid utvärdering bedömer att måluppfyllelsen i den individuella planen är uppnådd (HabV exkl. TolkC). Andel brukare som upplever att behandlingen vid klimatvård givit effekt. 100% 90% 80% Våra resurser fördelas utifrån kunskap om olika målgruppers behov. Att ha en funktionsnedsättning är inte per automatik liktydigt med dålig hälsa men kan utgöra en risk för ökad ohälsa. Upplevelsen av att ha beslutskontroll över den egna livssituationen och att kunna vara delaktig i samhällslivet har stark koppling till upplevelse av hälsa. Enligt de nationella rapporter som sammanställts är den upplevda ohälsan bland pesoner med funktionsnedättning ända upp till tio gånger högre än befolkningen i allmänhet. Landstingets verksamheter bedriver ett aktivt arbete i syfte att vara ett öppet landsting för alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller social tillhörighet. Vi är medvetna om människors olikheter och förutsättningar. Därför arbetar vi aktivt för att ingen människa ska diskrimineras. Alla människors lika värde betonas i Landstinget Sörmlands vision och värdegrund. Mångfald skall respekteras och diskriminering aktivt motverkas. God kunskap om diskrimineringslagstiftning, grunder för diskriminering samt olika gruppers livsvillkor och behov bidrar till att motverka diskriminering. Verktyg behövs för att utifrån de olika diskrimineringsgrunderna kunna genomföra konsekvensanalyser i samband med att beslut fattas. 9(19)

14 Kvinnor och barn med funktionsnedsättning är en särskild utsatt och sårbar grupp för våld i nära relationer. Förvaltningen har därför ett tydligt ansvar för att upptäcka, identifiera, samverka och hänvisa vid misstanke om våld. Andel enheter som genomfört kompetenshöjande aktiviteter som syftar till att motverka diskriminering. 100 % Personal Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare. Förvaltningen karaktäriseras av engagemang, arbetsglädje och stolthet. Professionalism, delaktighet samt utvecklingsvilja kännetecknar förvaltningen där ett tydligt och engagerat ledarskap utgör en viktig förutsättning. Flera aktiviteter inom ramen för projektet Arbetsglädje och Stolthet kommer under året att genomföras. Arbetet kommer att genomsyra hela förvaltningen och beröra alla nivåer och anställda. Förbättringsområden har identifierats både på enheterna i det vardagliga arbetet, för hela verksamheten samt gemensamma förbättringsområden för hela förvaltningen. De gemensamma förbättringsområdena för hela förvaltningen är ledarskap, medarbetarskap, definiera och tydliggöra uppdrag och mål, kommunikation och information samt hälsofrämjande arbetsplats. Ledarskapet kommer att stärkas genom att utifrån behov ta fram kompetensutvecklingsplaner för alla chefer inom förvaltningen. Ett värdegrundsarbete som kommer att beröra alla medarbetare kommer att starta under året. Under året kommer även mycket fokus läggas på att arbeta med resultatet från 2012 års medarbetarenkät. Inom Dammsdal genomgår all personal utbildning inom autism och tydliggörande pedagogiskt arbetssätt. Under året kommer en utvecklingsplan att upprättas över vilka resurser som kommer att behövas för att kunna bedriva olika skolformer Andelen medarbetare som utifrån verksamhetens behov har en individuell kompetensutvecklingsplan. Andelen chefer/ledare som har en individuell kompetensutvecklingsplan för chefs- /ledarrollen. 80 % 100 % Andelen medarbetare som skulle rekommendera andra att söka till arbetsplatsen Minst 75 % Andelen utannonserade tjänster som avser heltid 93 % Andelen visstidsanställd personal 7 % Landstingets personal upplever en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje. Förvaltningen karaktäriseras av engagemang, arbetsglädje och stolthet. Professionalism, delaktighet samt utvecklingsvilja kännetecknar förvaltningen där ett tydligt och engagerat ledarskap utgör en viktig förutsättning. Hälsofrämjande arbetsplats är ett utvecklingsområde inom ramen för projektet Arbetsglädje och Stolthet. Under året kommer ett arbete startas för att identifiera de 10(19)

15 friskvårdsinsatser som erbjuds inom landstinget och vad Habilitering och Hjälpmedelsförvaltningen behöver göra för att lyfta fram och förstärka inom området. Aktivt arbete med rehabiliteringsinsatser enligt landstingets policy fortgår. Insatser som genomförs kan t.ex vara anpassning av den fysiska arbetsmiljön på arbetsplatsen, tillfällig anpassning av arbetsuppgifter eller om möjligt byte av arbetsuppgifter. Företagshälsovårdens tjänster används både för utredning, stöd och behandlingsinsatser. Inom både Habiliteringsverksamheten och Dammsdal kommer särskild uppföljning av korttidsfrånvaron ske under På Dammsdal kommer en del i att förebygga korttidsfrånvaro vara att fortsätta utbilda medarbetare i pedagogiskt förhållningssätt att förebygga och förhålla sig till hotfulla situationer. Under 2012 har Dammsdal ingått i ett forskningsprojekt tillsammans med Stockholms Universitet med teamat arbetsmiljö och hälsa. Ett av elevhemmen har fått i uppdrag att ta fram en plan för debriefing som snabbt kan användas efter en svår situation och planen väntas vara klar i början av En extra medarbetare kommer även att tillsättas som resurs till nattpersonal som kommer att vara tillgänglig när behov uppstår. Sjukfrånvarotid i relation till ordinarie arbetstid. Max 4,5 % Andelen anställda utan sjukfrånvaro under de senaste 12 månaderna. Min 40% Andel anställda som har haft högst tre sjuktillfällen under de senaste 12 månaderna. Minst 90 % Andel chefer som genomgått Landstingets webbarbetsmiljöutbildning för chefer. 100% Landstingets personal deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten och ser sin roll i helheten. Förvaltningen karaktäriseras av engagemang, arbetsglädje och stolthet. Professionalism, delaktighet samt utvecklingsvilja kännetecknar förvaltningen där ett tydligt och engagerat ledarskap utgör en viktig förutsättning. Ett arbete med att definiera och tydliggöra uppdrag och mål inom ramen för Arbetsglädje och Stolthet kommer att starta under året. Målsättningen är att alla medarbetare på alla nivåer ska se sin del i helheten. Både Dammsdal och Habiliteringsverksamheten tillämpar samrådsavtalet fullt ut genom medarbetarsamtal, arbetsplatsträffar och basenhetsråd. Utöver detta tillämpas även andra former för dialog genom t.ex yrkesträffar, utvecklingsråd och olika former av arbetsgrupper. Syftet är att ta vara på medarbetares kompetens, erfarenheter och synpunkter i utvecklingen av verksamheten. Detta kan ytterligare stärkas och tydliggöras för alla medarbetare. Andelen medarbetare som upplever att de deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten. Minst 75 % 11(19)

16 Process och förnyelse Landstinget bedriver, genom tydlig ledning och styrning, ett kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete med effektivitet, kvalitet, långsiktighet och tillgänglighet som ledord. Vi säkerställer att våra insatser baseras på evidens och beprövad erfarenhet. Verksamheternas arbete för att ständigt utveckla processer och arbetssätt är viktigt för att öka kvalitet och effektivitet. Verksamheternas processer, såväl förvaltningsövergripande som på verksamhetsnivå, kommer att genomarbetas och införas i ledningssystemet för kvalitet dvs "vårt arbetssätt". Habiliteringsverksamhetens arbete med att beskriva och tydliggöra insatser på olika nivåer fortskrider. Basen av insatser riktas till flertalet brukare och utgörs av information om funktionsnedsättningen och samhällets stöd. Nästa nivå innebär riktade insatser i grupp och/eller individuellt. Den översta nivån utgörs av riktade individuella insatser som t ex kan vara intensivträning eller specifik träning inom något område t ex kommunikation eller motorik. Modellen för beskrivning av verksamheten ger en tydlig bild till dem verksamheten är till för och är en hjälp i det vardagliga arbetet när det gäller prioritering av insatser. Parallellt med ovanstående utveckling kommer metoder och arbetssätt att definieras och i den mån de finns att tillgå, kommer evidensbaserade habiliteringsprogram att anammas. Dammsdal kommer att utveckla sin kunskap inom närliggande diagnoser till autism t ex ADHD, Tourette och tvångssyndrom på grund av att det blir vanligare att eleverna har flera diagnoser. FN:s barnkonvention kommer under året att särskilt belysas genom att barnpiloter genomför utbildningar med alla anställda. Elevernas delaktighet ska ske i strukturerad ordning i form av boenderåd respektive elevråd och elevkonferens. Samrådsmöten hålls där även föräldrar och berörda handläggare från hemkommunen är representerade. Vid dessa möten fastställs målsättningarna för eleven i skolan respektive boendet på Dammsdal. Antal behovsområden för vilka generella respektive riktade insatser definierats.(habv) Andel elever där systematisk kartläggning av elevens styrkor och svagheter används vid formulering av elevens mål. (Dammsdal) 4 st 50% Vi arbetar med ständiga förbättringar för att utveckla kvalitet och effektivitet. En fortsatt utmaning för Habiliteringsverksamheten är att producera flera utredningar av autismspektrumtillstånd internt för att hålla vårdgarantins tidsramar Nästa steg av utmaningen innebär att inrymma fortsatt stöd i verksamheten till dem som erhåller en diagnos. Ett första steg i att säkerställa att resurser fördelas så att ökad jämlikhet i hälsa kan uppnås är att kartlägga resursfördelningen i Sörmland utifrån geografi, ålder och kön. Habiliteringsverksamheten deltager sedan tidigare i CPUP-registret, ett kvalitetsregister för 12(19)

17 uppföljning av barn med cerebral pares. Ett kvalitetsregister för habilitering, HABQ, kommer att starta Genom deltagande i HABQ kommer verksamhetens insatser att styras mot nationellt framtagna riktlinjer vilket borgar för god kvalitet inom verksamheten samt blir en hjälp i prioriteringsarbetet. Behovet av samordning mellan olika aktörer är stort för förvaltningens brukargrupper för att vardagen ska fungera för den enskilde. Ansvar, gränssnitt och vårdkedjor med vårdgrannar ska vara tydliggjorda och överenskomna. Andel brukare som har en habiliteringsplan (Habv.exkl. tolkcentralen). 65% Andel brukare som väntat på nybesök mindre än 90 dagar (HabV exkl. TolkC). 100% Andel genomförda nybesök som väntat mindre än 90 dagar (HabV exkl. TolkC). 100% Andel genomförda nybesök som väntat i mindre än 30 dagar (särskild nationell satsning, barn med autismspektrumtillstånd) Andel påbörjade fördjupade utredningar/behandlingar som väntat mindre än 30 dagar (särskild nationell satsning, barn med autismspektrumtillstånd) Andel elever som medverkar aktivt i upprättande av sin plan. (Dammsdal) 90% Andel inkomna klagomål på genomförda sjukresor. Högst 1% 90% 80% Landstinget utgör en aktiv part i en regional utveckling som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt långsiktigt hållbar. Vi utvecklar samverkan med andra aktörer för större brukarnytta och effektivitet. Habiliteringsverksamheten och Barn- och ungdomspsykiatrin driver gemensamt projektet "Förbättrad vårdkedja för barn och unga med neuropsykiatrisk problematik". Projektet förväntas på längre sikt förbättra tillgängligheten genom att utveckla metoder och arbetssätt. Projektet förväntas också skapa förutsättningar för att nå en samsyn om ansvarsområden inom landstinget och med kommunerna. Vårdcentralsprojektet "Förbättrat medicinskt omhändertagande för vuxna med komplexa funktionsnedsättningar" behöver utvärderas, förslagsvis innan hösten då ett förslag på ev fortsättning bör vara klart. Inom länet genomförs en utbildnings satsning "Att investera i framtiden" i syfte att öka offentliga aktörers kunskap i att använda socioekonomiska verktyg och analyser vid planering av effektiva och långsiktigt hållbara insatser. Ett par företrädare från Habiliteringsverksamheten deltar i utbildningen utifrån en frågeställning om att tidigt upptäcka och ge insatser till barn med utvecklingsavvikelser. Uppgiften består av att värdera kostnaderna för att tidigt upptäcka och ge insatser och sätta detta i relation till samhällets totoala kostnader om inga insatser ges. I datainsamlingar som görs avseende hälsa och livsvillkor för Sörmlänningar behöver det säkerställas att personer med olika former av funktionsnedsättningar inkluderas. Som ett bidrag till detta kommer förvaltningen under 2013 att bidra och delta i ett pilotprojekt med syfte att ta fram, testa och validera en anpssning av Folkhälsocentrums enkät Liv och Hälsa ung så att den även inkluderar barn och unga med kognitiva svårigheter. 13(19)

18 Miljö Landstinget bedriver ett effektivt miljöarbete. Landstingets verksamheters köptrohet mot ramavtal ska minst vara 95 % Landstingets miljöprogram är styrande i nämndens miljöarbete. De målområden som har störst vikt under den kommande perioden är minskad klimatpåverkan, transporter och minskad användning av kemikalier. I de fall avvikelser från ramavtal sker ska det vara ett genomtänkt val. Behov av upphandling inom områden där inte avtal finns, ska påtalas till upphandlingsenheten. Landstinget fokuserar på att minimera negativ klimatpåverkan. Utsläpp av koldioxid från tjänsteresor med personbil ska minska med 25 % från utgångsvärde 2008 Alternativa mötesplatser i form av telefon-, videokonferenser och net-meeting ska användas så långt det är möjligt. Leasingbilar och korttidshyrda fordon ska tankas med mest miljövänliga bränsle. Användande av kollektivtrafik och samåkning ska uppmuntras. Antal telefon- och videokonferenser samt Netmeeting. 90 st Förbrukningen av fossila bränslen ska minska med 25 %, utgångsvärdet 2008, för landstingets leasade och korttidshyrda fordon samt varu- och persontransporter, undantaget ambulanser, vissa arbetsfordon och lastbilar. Verksamheternas bilar för tjänsteresor förhyrs via landstingets bilpark. De långtidsleasade fordonen är miljöklassade. 95 % av landstingets leasade och korttidshyrda fordon ska vara miljöfordon, enligt den statliga miljöbilsdefinitionen, undantaget ambulanser, vissa arbetsfordon och lastbilar. Verksamheternas bilar för tjänsteresor förhyrs via landstingets bilpark. De långtidsleasade fordonen i verksamheten är sk miljöfordon. Landstinget säkerställer att de kemikalier och läkemedel som används ger minsta möjliga miljöpåverkan. Användningen av miljöskadliga kemikalier ska minska med 10 % Uppdateringar av kemikalieförteckningar ska ske kontinuerligt. 14(19)

19 Ekonomi Landstinget uppnår och behåller en ekonomi i balans som är långsiktigt ekonomiskt hållbar. Nämnden har en stabil ekonomi med en ändamålsenlig användning av resurser. Nämnden lägger för sina verksamhetsområden, Habiliteringsverksamheten, Dammsdal, Sjukresor, samt Handikappservice en budget i balans med det anslag inklusive sparbeting på 1 % som Landstingsfullmäktige beslutat om. Landstingsfullmäktige har beslutat om uppräkning av budgetramar före sparbeting enligt följande: ,5% 2,2% 2,9 % Utgångspunkten för den balanserade budgeten utgörs av en i grunden stabil ekonomi. Såväl Dammsdal som sjukresor har kunnat redovisa ekonomiska överskott de senaste åren. Dammsdal förväntas ha fortsatt god beläggningsgrad under 2013 och därmed ha goda förutsättningar att klara ett 0-resultat. Verksamheten är efterfrågestyrd och därmed per automatik sårbar som all efterfrågestyrd verksamhet är. En eventuell reducerad beläggningsgrad får direkt påverkan på fakturerade intäkter. Landstingsfullmäktige har från och med 2013 sänkt kravet på overheadkostnad från 2,2 mkr till 1,0 mkr, vilket minimerar såbarheten ytterligare. Det från 2009 ändrade regelverket för sjukresor, i kombination med minskade fasta kostnader, t.ex. nedläggning av sjukreselinjer samt Pulsen, har i hög grad bidragit till en stabil budget. Under 2012 har minskade kostnader på grund av nya avtal avseende såväl beställningscentral, som transportörsavtal kunnat konstateras. Avtalet angående beställningscentral löper fram till januari 2014 med möjlighet till förlängning. Transporttörsavtalet löper till och med 2014 och även där med möjlighet till förlängning. Under 2012 kan också konstaterats att antalet resor minskat i betydande omfattning, vilket behöver närmare analyseras. Inom ramen för budget 2013 finns marginaler att, förutom årlig kostnadsutveckling, också möta eventuella volymökningar samt de ekonomiska konsekvenser som följd av de justeringar av reglementet som beslutats om under Habiliteringsverksamhetens budget 2013 är väl genomarbetad och i balans. Genom omdisponering av anslag inför 2013 frigörs 2,0 mkr som förstärkning av personella resurser inom företrädesvis syn- och hörselområdet. En fortsatt fokusering och satsning på det neuropsykiatriska området måste dock ske i samklang med andra områden inom Habiliteringsverksamheten. Verksamheten fortsätter fokusera på kostnadskontroll bla vad avser hjälpmedelskostnader. Hög kostnadsmedvetenhet hos alla medarbetare är en framgångsfaktor för att uppnå en stabil ekonomi. Genomgång av ekonomiskt resultat sker kontinuerligt på ledningsgrupp, basenhetsråd och ute på enheterna. Målet är att skapa delaktighet och gemensam god ekonomisk medvetenhet i verksamheten. Kontinuerlig planering och uppföljning av de ekonomiska ramarna och kvalitativt arbete med prognoser inom olika områden, ex bemanning, genomförs för att optimera användandet av tillgängliga resurser. 15(19)

20 Projektet arbetsglädje och stolthet planeras pågå under en treårsperiod. Projektet skall i första hand finansieras inom budgetram. I andra hand skall projektet finansieras genom att ianspråkta del av eget kapital och då maximalt 1 mkr per år. Detaljerad budget, samt investeringsplan per verksamhetsområde kommer nämnden, i enligt med det planeringsreglementet, att informeras om vid sitt första sammanträde De ramar som anvisats för 2013 framgår av nedanstående tabell. Habilitering och Hjälpmedel inklusive Sjukresor och Dammsdal Budgetram Resultatkrav Investeringsram Utrustning (19)

21 Anslaget har fördelats enligt följande Verksamhetsområden kkr kkr Handikappservice Klimatvård Organisationsbidrag Satsningar Stöd till personer med funktionsnedsättning Summa HS Barn & ungdomsråd Summa Barn&ungdomsråd Habiliteringsverksamheten Tidigare verksamhet Extra satsning Summa habiliteringsverksamheten Sjukresor Summa sjukresor Förvaltningen gemensamt Glasögonbidrag Förvaltningsreserv Summa förvaltningen gemensamt Totalt HH-nämnden Avvikelse mot budgeterat resultat i tkr 0 Beläggningsgrad (Dammsdal). 95% 17(19)

22 Resultaträkning Mnkr Verksamhetens intäkter Uppdragsersättning/ Landstingsbidrag Patientavgifter och andra avgifter Undervisning Dammsdal Bokslut 2011 Budget 2012 Prognos 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan Boende Dammsdal Övriga intäkter Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personalkostnader Köpt verksamhet Lämnad uppdragsersättning Lokalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar Summa verksamhetens kostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Prognos 2012 är hämtad från september månadsrapport. Budget 2013 bygger på landstingsbudgetens uppräkningsfaktorer reducerat med besparingsbeting, underlag från centrala ekonomiutvecklingsenheten, antagande från interna leverantörer, samt verksamhetsvisa bedömningar om kostnads- och intäktsutvecklingutvecklingen under planperioden. Budgeten är verksamhetsvis sammanställd utifrån en "building up princip". 18(19)

23 Rapportplan Landstingsstyrelsen ska, totalt för landstinget, redovisa det ekonomiska och verksamhetsmässiga utfallet per mars, augusti och december. Nämnden kommer att bistå med uppgifter i enlighet med landstingsstyrelsens instruktioner. Nämnden ska kommentera utfallet i delårsrapporten i förhållande till de strategiska målen, ekonomiskt resultat och relevant lagstiftning. Nämnden kommer att ange vilka åtgärder som man avser att vidta i de fall man inte anser sig kunna nå uppsatta mål. Om prognosen för nämnden visar på negativ budgetavvikelse, ska nämnden ange vilka åtgärder man har vidtagit samt vilka åtgärder man avser att vidta. Övriga månader, med undantag av januari och juni, kommer en ekonomisk resultatrapport lämnas. 19(19)

24 Budget 2013 Investeringsspecifikation Förvaltning: Habilitering & Hjälpmedel HH inkl Dammsdal och sjukresor (tkr) Bokslut Budget Prognos Budget INVESTERINGAR Imateriella tillgångar Byggnader Mark och markanläggningar Pågående ny-, till- eller ombyggnad 45 IT 23 Landstingshjälpmedel (endast Hjälpm.nämnden) Övriga maskiner och inventarier varav medicinteknisk utrustning Konst Delsumma Hjälpmedel avseende kommun/annan huvudman "Externa" byggnader Delsumma SUMMA INVESTERINGAR FÖRSÄLJNINGAR Byggnader Mark och markanläggningar IT 0 Övriga maskiner och inventarier Konst SUMMA FÖRSÄLJNINGAR UTRANGERING Typ av anläggningstillgång: SUMMA UTRANGERING NYLEASING Typ av anläggningstillgång: 0 SUMMA NYLEASING

25 Plan Plan