VA SYD MILJÖRAPPORT - KLAGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK 2015

VA SYD MILJÖRAPPORT - KLAGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK 2015 1

VA SYD MILJÖRAPPORT - KLAGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK 2015 2

MILJÖRAPPORT Grunddel För Klagshamns avloppsreningsverk(1280-50-003) år: 2015 version: 2 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN Verksamhesuövare: VA SYD Organisaionsnummer: 222000-2378 UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN Anlaggningsnummer: 1280-50-003 Anlaggningsnamn: Klagshamns avloppsreningsverk Posnummer: 218 54 Or: KLAGSHAMN Besöksadress för anl.: Badvägen 1 Fasighesbeeckningar: Klagshamn 52:4 Kommun: Malmö Huvudverksamhe och verksamheskod: 90.10 (Rening av avloppsvaen) Sidoverksamheer och verksamheskoder: Huvudsaklig indusriusläppsverksamhe och huvudsaklig BREF: Sidoindusriusläppsverksamhe och Övriga BREF: EPRTR huvudverksamhe: (<Ej angiven>) EPRTR biverksamheer: Kod för farliga ämnen: Anläggningen omfaas av Förordning 2013:252: Nej Produkionsenheer: Tillsynsmyndighe: Kommun Miljöledningssysem: 14001. REVAQ cerrifika. 9001. Koordinaer: 6155154 x 367748 Länk ill anläggningens hemsida: hp://www.vasyd.se Inlämnad:2016-09-08 11:51:44 Version:2 Observera a dea är en uppdaerad miljörappor som ersäer idigare versioner. 1 / 2

MILJÖRAPPORT Grunddel För Klagshamns avloppsreningsverk(1280-50-003) år: 2015 version: 2 KONTAKTPERSON FÖR ANLÄGGNINGEN Förnamn: Anders Efernamn: Johnsson Telefonnummer: 040-635 01 17 Telefaxnummer: E-posadress: anders.johnsson@vasyd.se c/o: Gau-/boxadress: Box 191 Posnummer: 201 21 Posor: Malmö JURIDISKT ANSVARIG (ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE) AV MILJÖRAPPORT Förnamn: Ulf Efernamn: Nyberg Telefonnummer: 040-635 03 59 Telefaxnummer: E-posadress: ulf.nyberg@vasyd.se c/o: Gau-/boxadress: Box 191 Posnummer: 201 21 Posor: Malmö Inlämnad:2016-09-08 11:51:44 Version:2 Observera a dea är en uppdaerad miljörappor som ersäer idigare versioner. 2 / 2

VA SYD MILJÖRAPPORT - KLAGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Innehåll GRUNDDEL... 3 INNEHÅLL... 5 INLEDNING... 7 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 8 ORGANISATION... 8 TILLSYNSMYNDIGHET... 9 VERKSAMHETSOMRÅDE... 9 LEDNINGSNÄT OCH PUMPSTATIONER... 10 Ledningsnä... 10 Pumpsaioner... 11 ANLÄGGNINGSBESKRIVNING... 12 Lokalisering... 12 Reningsprocessen... 12 VERKSAMHETENS PÅVERKAN PÅ MILJÖ OCH MÄNNISKORS HÄLSA... 16 VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR UNDER ÅRET... 16 EGENKONTROLL... 16 Verksamhesledningssysem... 16 REVAQ... 17 Sysemaisk brandskyddsarbee... 17 Cenral krisledning... 18 Usläppskonroll och drifkonroll... 18 Funkion hos mäurusning... 20 Drif- och underhållsysem... 20 Riskvärdering... 20 GÄLLANDE BESLUT... 21 TILLSTÅNDSBESLUT... 21 ANMÄLNINGSÄRENDEN BESLUTADE UNDER ÅRET... 21 ANDRA GÄLLANDE BESLUT... 22 TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK BELASTNING... 22 UPPFYLLANDE AV GÄLLANDE VILLKOR... 22 EFTERLEVNAD AV NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER... 26 BEAKTANDE AV ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLERNA ENLIGT 2 KAP MILJÖBALKEN... 26 ÅTGÄRDSPLAN/SANERINGSPLAN... 27 RESULTAT AV MÄTNINGAR OCH UNDERSÖKNINGAR... 28 REGN... 28 BRÄDDNINGAR PÅ LEDNINGSNÄTET... 28 AVLOPPSVATTENFLÖDE OCH BELASTNING PÅ ANLÄGGNINGEN... 29 FAKTISK BELASTNING I FÖRHÅLLANDE TILL TILLSTÅNDSGIVEN BELASTNING... 32 UTSLÄPP TILL VATTEN... 33 FÖRBILEDNING OCH BRÄDDNING PÅ VERKET... 35 KONTROLL AV FLÖDESMÄTNING OCH PROVTAGNING... 35 HANTERING AV AVVATTNAT SLAM... 36 MOTTAGNING AV EXTERNSLAM... 37 5

VA SYD MILJÖRAPPORT - KLAGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK 2015 FÖRBRUKNING AV KEMISKA PRODUKTER... 37 ENERGIANVÄNDNING... 40 HANTERING AV AVFALL... 42 LUKT... 42 BULLERMÄTNING... 42 KONTROLL AV UTLOPPSLEDNINGAR... 42 PERIODISK UNDERSÖKNING... 42 RECIPIENTKONTROLL... 42 ÅTGÄRDER SOM HAR GENOMFÖRTS UNDER ÅRET... 43 ÅTGÄRDER FÖR ATT SÄKRA DRIFT OCH KONTROLLFUNKTIONER... 43 Ledningsnä... 43 Avloppsreningsverk... 43 ÅTGÄRDER MED ANLEDNING AV DRIFTSTÖRNINGAR ELLER OLYCKOR... 46 Ledningsnä... 46 Avloppsreningsverk... 46 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA RISKER FÖR HÄLSA OCH MILJÖ... 47 Ledningsnä... 47 Avloppsreningsverk... 47 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA ENERGIANVÄNDNINGEN... 48 ÅTGÄRDER FÖR ATT ERSÄTTA KEMIKALIER... 48 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA MÄNGDEN AVFALL... 48 UPPSTRÖMSARBETE... 49 FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR... 51 6

VA SYD MILJÖRAPPORT - KLAGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Inledning Denna rappor ugör exdelen i Miljörapporen för Klagshamns avloppsreningsverk avseende 2015. Klagshamnsverke ligger i södra Malmö och är e av vå reningsverk i saden. De andra är Sjölunda avloppsreningsverk som behandlas i separa rappor. 7

VA SYD MILJÖRAPPORT - KLAGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Verksamhesbeskrivning Organisaion VA SYD är en regional organisaion i sydväsra Skåne som levererar frisk dricksvaen och renar avloppsvaen å mer än en halv miljon människor. Våra medlemskommuner är Burlöv, Eslöv, Lund och Malmö. Inom Burlöv och Malmö ansvarar vi även för insamlingen av hushållsavfall. VA SYD har idag ca 330 ansällda. VA SYD är e kommunalförbund vilke innebär a vi är en poliisk syrd organisaion som besår av våra medlemskommuners VA-verksamheer och för Burlöv och Malmö även avfallsverksamheen. Organisaionen ugår från re huvudprocesser, A illhandahålla dricksvaen, A a hand om avloppsvaen och A a hand om hushållsavfall och preseneras i figur 1 nedan. VA SYDs avloppsreningsverk och pumpsaioner för dag- och avloppsvaen ingår organisaorisk i Avloppsvaenavdelningen. Avdelningen är indelad i vå drifområden. I drifområde Mi ingår Klagshamns och Sjölunda avloppsreningsverk. I drifområde Norr ingår Ellinge och Källby avloppsreningsverk sam e anal mindre avloppsreningsverk i de båda kommunerna. Avdelningen har även en enhe för Miljö och Kvalie sam en enhe för Planering och Uppdrag. Miljö och Kvalie arbear exempelvis med kvaliessäkring av avloppsslam enlig REVAQ, illsåndsprövning enlig Miljöbalken sam framagande av miljö- och årsrapporer. Planering och uppdrag arbear med övergripande projek och uppdrag på avdelningen med onvik på modernisering och ubyggnad av verk och saioner. Figur 1. VA SYDs organisaion 8

VA SYD MILJÖRAPPORT - KLAGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Tillsynsmyndighe Tillsynsmyndighe för Klagshamns avloppsreningsverk är Miljönämnden, Malmö Sad. Verksamhesområde Klagshamnsverke ar emo och behandlar avloppsvane från sadsdelarna Limhamn, Bunkeflo, Hyllie och Klagshamn inom Malmö sad. Dessuom as även avloppsvane från hela Vellinge kommun emo. Avloppsledningsnäe i Malmö har indelas i sju avloppsområden. Fem av områdena är ansluna ill Sjölundaverke och vå ill Klagshamnsverke. Avloppsvaen från Limhamns och Klagshamns avloppsområden leds ill Klagshamnsverke, se figur 2. Figur 2. Uppagningsområde för Klagshamn avloppsreningsverk 9

VA SYD MILJÖRAPPORT - KLAGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Ledningsnä och pumpsaioner Ledningsnä Avloppssyseme i Malmö ugörs av både kombinera sysem, duplikasysem och icke-verksam duplikasysem. En sammansällning av avloppssyseme inom de vå avloppsområdena ansluna ill Klagshamnsverke redovisas i abell 1. Toal är cirka 1 200 ha anslue ill Klagshamnsverke. Två redjedelar av arean ugörs av duplikasysem medan resen är uppbygg som e kombinera eller ickeverksam duplikasysem. 6 % av duplikasyseme är icke verksam. Inom Klagshamns avloppsområde finns e väl ubygg fungerande duplikasysem och andelen uppgår ill omkring 95 %. Mosvarande siffra för Limhamns avloppsområde är cirka 20 %. I abell 1 redovisas även övrig mark som ine har avloppsledningar, exempel på övrig mark är jordbruksmark. Tabell 1. Avloppssysem inom avloppsområdena i Malmö kommun ansluna ill Klagshamnsverke Avloppsområde Kombinera avloppssysem, ha Icke verksam duplikasysem, ha Verksam duplikasysem, ha Limhamn 343 40 85 Klagshamn 0 0 580 Toal 343 40 665 Fördelning på sysem (%) 33 4 63 Fördelning duplikasysem (%) - 6 95 Avloppsledningsnäe i Limhamn är kombinera. Vid häfiga sommarregn eller i samband med hös- och vårregn över vå mark (.ex. vid snösmälning) blir illflödena sörre än pumpkapacieen och avloppsvaen bräddas. På ledningsnäe inom Klagshamnsverkes uppagningsområde finns 7 bräddavlopp. Bräddning kan ske ill Limhamns hamn och ill Sibbarp. Bräddavloppens läge framgår av figur 3. Figur 3. Bräddpunker på ledningsnäe i Malmö 10

VA SYD MILJÖRAPPORT - KLAGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Ledningssysemes nedre delar används som ujämningsvolymer för a konrollera illrinningen ill Klagshamnsverke. Dessa volymer ligger i huvudavloppsledningen mellan Hammars Park och Srandhem sam mellan Srandhem/Gessie och Klagshamn. Avrinningen från delar av Limhamns indusriområde fördröjs i e dagvaenmagasin i Ringugnsgaan. Magasine har en ujämningsvolym på 197 m 3 och har anlags för a nedsröms sysem ine ska överbelasas. Limhamns indusriområde avvanas ill kombinera sysem där bräddning kan ske i Hyllie kyrkoväg. Pumpsaioner Inom Klagshamnsverkes uppagningsområde finns e fleral pumpsaioner, en del avsedda för enbar dag- och dräneringsvaen och övriga för spillvaen i olika uspädning. De sörsa och vikigase pumpsaionerna är de som pumpar avloppsvane längs huvudavloppsledningarna från Limhamn och Vellinge. I abell 2 redovisas anale pumpar och deras kapacie vid huvudpumpsaioner längs avloppsvaenledningarna ill avloppsreningsverke. Tabell 2. Föreckning över huvudpumpsaioner längs avloppsledningarna ill Klagshamnsverke Saion Pumpyp Anal pumpar (s) Kapacie per pump (m 3 /h) Toal (m 3 /h) Hammars Park skruvcenrifugal 4 4*306-450 1 440-1 800 Srandhem skruv 3 3 * 1 800 5 400 Klagshamn skruv 3 3 * 23 00 6 900 Gessie snäckskruvar 3 2 * 900 + 1 * 540 1 980 P4 (Vellinge kommun) skruv 3 2 * 900 + 1 * 540 1 980 P3 (Vellinge kommun) skruv 3 2 * 540 + 1 * 180 1 260 P2 (Vellinge kommun) skruv 3 2 * 300 + 1 * 540 1140 P1 (Vellinge kommun) skruv 3 2 * 450 + 1 * 180 1080 Samliga pumpsaioner syrs auomaisk och är försedda med nivågivare för mäning av vaennivå i pumpgrop. Nivåmäningen används i syrningen av pumpar. Vid allför hög nivå och då de uppsår risk för översvämning/nödulopp vid illopp genereras larm. Vidare finns givare för maskinfel som varskor om sådan risk före nivålarmen. Fasa reservaggrega för fullsändig drif finns vid Srandhem, Hammars Park, Gessie, Görslöv och inloppspumpsaionen vid Klagshamn. Därill finns e mobil reservaggrega med en kapacie av cirka 15 kva som kan föras u vid krafbehov i någon av de övriga saionerna. En föreckning över pumpsaioner och övriga anläggningar inom Malmö kommun för hanering av avloppsvaen och i vissa fall dagvaen och grundvaen framgår av bilaga 2. 11

VA SYD MILJÖRAPPORT - KLAGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Anläggningsbeskrivning Lokalisering Klagshamns avloppsreningsverk ligger i sydväsra Malmö på en udde, som bildas genom idigare ufyllnader. Fasigheen ägs av Malmö Sad och byggnaderna av VA SYD. Verke uppfördes på den akuella fasigheen 1974 och byggdes ill senas 2011. Inga bosäder finns idag i verkes omedelbara närhe. Närmase verksamhe har ugjors av e växhus på grannfasigheen. Vidare finns en obemannad renssaion för naurgas i direk ansluning ill reningsverksområde. En flygbild av reningsverke agen från SV kan ses i figur 4. Avsånde ill de närmase bebyggelser, såväl NO och SO, är dryg 1 km fågelvägen. Evenuell finns de bosäder i Klagshamns hamn som ligger närmre. Växhusen ses i förgrunden och i SV hörne av reningsverksomen syns renssaionen för naurgas. Recipienen för avloppsreningsverke är Öresund. Figur 4. Flygfoo över anläggningen och den närmase omgivningen Reningsprocessen Vaenbehandling Den illsåndsgivna belasningen för Klagshamns avloppsreningsverk uppgår ill 90 000 personer. Reningen baseras på förfällning i den mekaniska reningen följ av BOD-avskiljning och nirifikaion i akivslamanläggningen, med möjlighe ill viss fördenirifikaion. Efer akivslamanläggningen följer 12

VA SYD MILJÖRAPPORT - KLAGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK 2015 eferdenirifikaion i bassänger med rörlig bärarmaerial för biofilm med illsas av en exern kolkälla och efer dea seg filrering för slulig parikelavskiljning. Slambehandlingen besår av förjockning av slam före och efer röning sam avvaning. Ugående avloppsvaen leds u i Öresund genom en ledning av cirka 3,5 km längd. Ledningen mynnar på cirka 7 meers djup. Dagvaen från anläggningsområde leds u i Öresund. E översiklig flödesschema över anläggningen visas i figur 5. Uppgifer om bassängsorlekar och kapacieer framgår av bilaga 1. Figur 5. Översiklig flödesschema för Klagshamns avloppsreningsverk Inloppspumpsaionen besår av 3 varvalsreglerade skruvpumpar. Avskiljning av rens sker i försa hand i vå rensgaller med 2 mm spalvidd. Vid begränsning i dess kapacie eller vid haveri går auomaisk 2 galler med 3 mm spalvidd in. Vid maximal belasning kan alla fyra galler gå samidig. Avskild rens genomgår väning och avvaning i en av de vå kombinerade rensväpresslinjer. De väade rense samlas i conainrar, vilka löpande hämas av en ransporfirma för förbränning vid SYSAV. I lufa sandfång avskiljs sand och yngre pariklar. De avskilda maeriale pumpas ill sandupplag. Försedimeneringen besår av 4 parallella bassänger. Fosforavskiljningen baseras ill sörsa delen på förfällning. Dosering av fällningskemikalie sker i början av sandfången och avskiljningen av kemflock sker illsammans med primärslam i försedimeneringsbassängerna. Endas flyande fällningskemikalier kan haneras. Akivslamanläggningen besår av vå parallella linjer som har indelas i 8 separaa celler, samliga kan drivas aningen lufade eller olufade med omrörning. Zon 8 är indelad i 2 mindre zoner. En ozonanläggning (besående av ozonaggrega och ozonreakor) för behandling av akivslam, finns vid akivslamanläggningen. Periodvis behöver slamme behandlas då sedimeneringsegenskaperna kan försämras p.g.a. illväx av filamenbildande bakerier. Eferdenirifikaion uförs i en MBBR process, bassänger fyllda med plasmaerial av yp K1 från AnoxKaldnes, som ugör bärare för den biofilm som svarar för denirifikaionen. Reakorbassängerna har fylls med bärarmaerial ill cirka 36 %. Fyllnadsgraden kan ökas i ak med a belasningen på reningsverke ökar. Mellan bassängerna och uloppe är silar insallerade för a kvarhålla bärarmaeriale i respekive bassäng. Bärarmaeriale hålls i omrörning med hjälp av långsamgående omrörare. Exern 13

VA SYD MILJÖRAPPORT - KLAGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK 2015 kolkälla för denirifikaionsprocessen illsäs vid inloppe ill varje linje. Tankar för a lagra kolkälla inomhus. Filren är uformade som nedsröms våmediafiler med anraci och sand. Fileryan är fördelad på 5 filer. Fällningskemikalie kan illsäas före filren som kompleering av fosforavskiljningen. Fällningskemikalie från befinliga ankar vid förbehandlingsanläggningen kan härvid unyjas och sasvis överföras med auomaik ill en dagank placerad i anläggningen. Dessuom finns yerligare en ank insallerad i den nya anläggningen för användning av alernaiv fällningskemikalie. Filrera avloppsvaen uppsamlas i e spolvaenmagasin och bräddas därifrån ill ulopp. Filren spolas med luf och vaen och spolning kan ske på ryckdifferens eller på id. Spolslamvaen uppsamlas i en ujämningsbassäng, som kan lagra vaenmängden från flera spolningar. Spolslamvane leds illbaka ill inloppe av avloppsreningsverke med självfall och åerföringskapacieen regleras. Förbiledning och bräddning De finns ine möjligheer ill bräddning på verke. Förbiledning av avloppsvaen vid reningsverke kan ske efer försedimeneringsbassängerna vid höga flöden i samband med regnväder. De ursprungliga syseme för förbiledning sker över e fas skibord. Syseme för förbiledning har byggs om i samband med ubyggnaden av verke 1997. Två pumpar insallerades 1999 i kanalen efer försedimeneringsbassängerna. Pumparna är försedda med frekvensomformare och elekromagneiska flödesmäare. Avsiken med pumpningen är a under konrollerade former leda förfäll avloppsvaen förbi akivslamanläggningen för a undvika slamflyk vid allför höga flöden. Vane in ill eferdenirifikaionsanläggningen och eferföljande filer pumpas. Vid fel i denna anläggningsdel eller om den hydrauliska kapacieen överskrids leds vaen förbi denna ill de spolvaenmagasine, där ugående vaen bräddas ill uloppe. Syseme för förbipumpning inom verke är illusrera i bilaga 7. Inga nödulopp finns vid verke. Om avloppsverke av någon anledning ine kan a emo spillvane sker nödbräddning vid Srandhems pumpsaion och vid bräddavlopp i Vellinge kommun. Slambehandling Avskil slam behandlas i en slambehandlingsanläggning genom graviaionsförjockning, röning och avvaning. Genom förjockning minskas vaenhalen och slammes volym minskar påaglig före eferföljande behandling. Vaenfasen leds illbaka ill inloppe av verke. De förjockade slamme leds ill rökammare där delar av de organiska maeriale brys ned under syrefria förhållanden. I rökammarna bildas energirik biogas besående huvudsakligen av mean och koldioxid. Röningen sker vid ca 37 grader. De röade slamme avvanas i cenrifuger. En polymer illsäs vid avvaningen för bäre avskiljning och högre TS-hal efer avvaningen. Slamme mellanlagras i en slamsilo före borranspor. En slamplaa finns för mellanlagring och för jordillverkning. Kapacie på respekive reningsseg Inloppsgaller och förbehandlingsanläggning har uformas för e avloppsvaenflöde uppgående ill dryg 6000 m 3 /h. Den hydrauliska kapacieen i akivslamprocessen syrs i försa hand av slammes sedimeneringsegenskaper. För a undvika krafig slamflyk från sedimeneringsbassängerna har erfarenheerna under åren visa a flödesbelasningen normal bör begränsas ill högs ca 1 800 m 3 /h ill akivslamanläggningen. Förfäll avloppsvaen kan på e konrollera sä ledas förbi akivslamanläggningen under regnväder genom förbipumpning. På de säe kan slamflyk från sedimeneringsbassängerna 14

VA SYD MILJÖRAPPORT - KLAGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK 2015 undvikas och vidare begränsas ugående haler av suspenderade ämnen och fosfor i så hög grad som möjlig. Biologisk rena avloppsvaen och förbile avloppsvaen från försedimeneringsbassängerna blandas före eferdenirifikaionsanläggningen på e sä som medför a behandling av de förbiledda avloppsvane kan priorieras. Avloppsvane från akivslamanläggningen pumpas in ill anläggningen med eferdenirifikaion och filrering. Pumparnas kapacie är begränsad ill ca 1800 m 3 /h och vid uppnådd maximal kapacie leds översigande vaenmängd förbi denna anläggning direk ill ugående vaen. Rens- och sandhanering Sora kvanieer grövre föroreningar som.ex. papper, plas, rasor, bindor, ec. avskiljs från inkommande avloppsvaen i inagsgallren. Avskil rens efer rensvä samlas i conainrar, vilka löpande hämas av en ransporfirma för förbränning vid SYSAV. Tvävane från rensväen leds illbaka ill inkommande vaen efer galler. Tvävane innehåller höga haler pariklar och organisk maerial men flödena är små så mängden föroreningar som avskiljs från rense kan berakas som försumbara. I sandfången avskiljs sand och grövre grus som kommer ill reningsverke. Sanden pumpas från sandfången ill en sandavvaningsanläggning och omhänderas för anläggningsändamål. Moagning av exernslam Exernslam från sluna ankar, illfälliga oalelösningar, m.m. moas vid Klagshamnsverke för behandling. Slamme släpps ner i pumpgropen ill inloppspumpsaionen före inloppsgallerna. Leverans av exernslam sker med sugbil. Omfaningen av exernslammoagningen är dock begränsad och de sörsa volymerna ransporeras ill Sjölundaverke. Den sörre delen av exernslamhaneringen adminisreras och syrs av VA SYD som besällarorganisaion och ansvarig för insamling av hushållsavfall i Malmö och Burlövs kommuner. Kemikaliehanering Användningen av fällningsmedel behövs för a uppfylla krave på fosforavskiljning. Vid Klagshamnsverke illämpas förfällning sam vid behov eferfällning med järnklorid som illsäs ill avloppsvane i början av sandfången. Produken levereras i flyande form och den förvaras i vå invallade ankar av plas. En permanen byggnad med urusning för a hanera och dosera järnklorid uppfördes under 1996. Eanol illsäs som kolkälla för eferdenirifikaionen. Haneringen är i enlighe med de regler och besämmelser som finns för hanering av eanol och dosering har genomförs med eknisk eanol som klassas som avfall. I anläggningarna kan även meanol haneras. För behandling mo filamenbildande mikroorganismer behandlas de akiva slamme med ozon (vid behov). Ozone produceras i ansluning ill akivslambassängerna och doseras momenan. Produkionen sker via e ozonaggrega som maas med syre från lufen. Kondiionering av slamme behövs vid slamavvaningen för a få avvana slam och rejekvaen av illräcklig god kvalie. Polymeren levereras som pulver i sorsäck. Upplösning av polymeren sker före dosering. 15

VA SYD MILJÖRAPPORT - KLAGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Energi och gasanvändning Energibehove vid Klagshamns avloppsreningsverk avser elenergi för drif av maskiner och allmänna behov sam värmeenergi för uppvärmning av röningsprocessen och lokaler. Elenergin levereras med 10 kv spänning. Elkrafen disribueras ill de olika reningsprocesserna via ransformaorer och sällverk. Behove av värmeenergi vid verke uvinns genom förbränning av producerad rögas i en gaspanna och mikrourbin. Elenergi produceras lokal på verke med hjälp av mikrourbin och solceller. Hanering av avfall Källsorering av avfall bedrivs vid Klagshamnsverke. Avfalle soreras i frakionerna rädgårdsavfall, brännbar avfall, wellpapp, pappersförpackningar, elekronikavfall, plasförpackningar och resavfall. Dessuom sker källsorering av kablar, rosfri och skro. Farlig avfall från verksamheen haneras enlig en särskild ruin. De finns bland anna uppsamlingsfa för spillolja, fa för lösningsmedel och behållare för lysrör placerade sraegisk i anläggningen. Dessuom finns en miljösaion, där insamling sker av kvicksilver, sprayflaskor, syror, baerier, färgavfall, oljeavfall, m.m. Samarbee sker med SYSAV enlig e sysem som kallas LOTS. VA SYD abonnerar även på jänsen som säkerhesrådgivare via aval med SYSAV. Tjänsen avser farlig gods både som inkommande produker och som avfall. Verksamheens påverkan på miljö och människors hälsa Verksamheens påverkan på den yre miljön ugörs framför all av usläpp av behandla avloppsvaen ill recipienen Öresund. Miljöpåverkan förekommer även i form av buller, usläpp ill luf sam ransporer av råvaror och avvana slam. Verksamheen bedöms ine ha negaiv påverkan på människors hälsa. I verksamheen finns en sor medveenhe om miljöpåverkan och fokus ligger på a minimera den sam även förbära arbesmiljön för människor som kommer i konak med avloppsvaen och avloppsslam. Usläppen ill vaen och slam redovisas i emissionsdeklaraionen. Verksamhesförändringar under åre Inga verksamhesförändringar av beydelse har gjors under åre. Egenkonroll Verksamhesledningssysem VA SYDs verksamhesledningssysem är e inegrera ledningssysem som är uppbygg med beakande av miljö, kvalie, sysemaisk arbesmiljö AFS 2001:1 sam sysemaisk brandskyddsarbee. Verksamhesledningssyseme ugår från lagsifning och myndigheskrav sam VA SYDs vision och affärsidé. VA SYD är miljöcerifierade enlig 14001:2004 sedan 2013 och kvaliescerifierade enlig 9001:2008 sedan 2014. Nya kvalies- och miljösandarder ukom hösen 2015 och under våren 2016 påbörjas arbee 16

VA SYD MILJÖRAPPORT - KLAGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK 2015 med a införa de ändringar som krävs för uppgradera miljö- och kvaliesledningssyseme ill 14001:2015 och 9001:2015. Verksamhesledningssysemes dokumensrukur besår av ruiner, syrande och redovisande dokumen som finns illgängliga på VA SYDs inranä. I verksamhesledningssyseme finns en ruin för Avloppsvaenavdelningens egenkonroll, enlig förordning (1998:901) om verksamhesuövares egenkonroll. Här dokumeneras de organisaoriska ansvare, ruiner för usläppskonroll och journalföring, genomförda riskbedömningar och en akuell föreckning över kemiska produker och lagar. Lagar och föreskrifer följs upp årligen. Miljöaspeklisan och gjorda riskbedömningar visar på vilken miljöpåverkan verksamheen har på miljö och människors hälsa. Varje drifområde/enhe på Avloppsvaenavdelningen har egna specifika ruiner. De finns ruiner för a forlöpande konrollera a urusning för drif och konroll hålls i go skick så a olägenheer för människors hälsa och miljö kan förebyggas. REVAQ Klagshamns avloppsreningsverk är REVAQ-cerifiera sedan 2009. Cerifieringen påvisar a VA SYDs hanering av inkommande vaen och avloppsslam lever upp ill specificerade krav för a uppnå en hög kvalie och sändig förbäring. Dea möjliggör a näringsämnen kan åerföras från sad ill land för a slua kresloppe av näringsämnen. Fokus för REVAQ arbee ligger på e långsikig och srukurera arbee för a uppnå en god slamkvalie. Uppsrömsarbee är en av de vikigase delarna och målsäningen är a minska illförseln av icke nedbrybara eller oxiska ämnen ill reningsverke. En bäre kvalie på avloppsvane som ska behandlas i reningsverke leder i sin ur ill förbärad kvalie på både producera slam och ugående vaen. VA SYD har ruiner för a syra upp arbee enlig REVAQs regelverk. Sveriges Tekniska Forskningsinsiu, SP, konrollerar a kraven uppfylls genom granskning av arbee med ansluna verksamheers usläpp, provagning, analys och slamhanering. Den årliga besikningen enlig REVAQ ufördes i november 2015. Sysemaisk brandskyddsarbee En brand medför, borse från de skador som uppsår, ine sällan långa drifavbro. Om branden har ske vid någo sraegisk vikig processeg kan sörningen leda ill negaiva konsekvenser för miljön. VA SYD illämpar därför sysemaisk brandskyddsarbee, SBA, enlig en för organisaionen anpassad modell. Varje anläggning uför kvaralsvis brandsyn enlig e give prookoll och ansvarar för a brandfaror/uppkomna risker löpande haneras. De finns en SBA-samordnare, som bl.a. södjer brandskyddskonrollanerna i deras arbee och se ill a medarbearna vid VA SYD får relevan ubildning i brandskyddsfrågor. VA SYDs Avloppsvaenavdelning har även e brand- och gasråd som har bildas för a ge möjligheer ill erfarenhesubye och framagande av gemensamma arbessä avseende haneringen av brandfarlig vara. Råde arbear också med a sprida informaion ill medarbearna om riskerna med främs gashaneringen vid avloppsreningsverken. 17

VA SYD MILJÖRAPPORT - KLAGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Cenral krisledning VA SYDs verksamheer är kriiska samhällsfunkioner som måse hållas igång även då de inräffa allvarliga och/eller exraordinära händelser som orsaka eller riskerar a orsaka sörningar. Dea kräver a VA SYD har en god krishaneringsförmåga och a VA SYD dessuom kan biså ägarkommunernas krishaneringsfunkioner på de sä som eferfrågas vid en allvarlig händelse i respekive kommun. Vidare är de av vik a VA SYD i en kris kan hanera informaionsflöde på e bra sä. VA SYD har en cenral krishaneringsplan och krishaneringsorganisaion. Den cenrala krishaneringsorganisaionen ska klara av a hanera olika yper av sörningar som kan drabba verksamheen, däribland sörre miljöincidener. VA SYDs krisplan måse därför ge organisaionen förusäningar a: Hanera kriser av olika karakär (ej enbar VA-relaerade kriser) Hanera kriser som omfaar hela eller enbar en del av VA SYDs geografiska område Vid kris fungera illsammans med krisorganisaionen i respekive ägarkommun Hanera kriskommunikaion och informaionsflöden Den cenrala krisplanen skall ses som e komplemen ill respekive avdelnings inerna nödlägesplaner. Den cenrala krisplanen förbäras löpande och en ny version anogs i början av 2014. En krisövning i samarbee med Livsmedelsverke och Lunds kommun genomfördes under hösen 2015 som en nödvaenövning för a öva en sor sörning på dricksvaenförsörjningen i Lunds sad med omnejd. Övningen genomfördes en hel dag den 19 okober med uppföljning och uvärdering en halv dag den 20 okober. Övningen var lärande, ine konrollerande och genomfördes ill sor del som en prakisk seminarieövning med mospel som simulerade delar av omvärlden,.ex. media, Livsmedelsverke och allmänheen. Syfe med övningen var a lära och uveckla förmågan a nödvaenförsörja och samverka med olika akörer som berörs i samband med en nödvaenförsörjningssiuaion i Lunds kommun. Måle med övningen var a: Tydliggöra och uveckla rollfördelningen mellan olika funkioner i samhälle som berörs av en krissiuaion Tydliggöra funkioner, ansvar, befogenheer i samband med en kris. Öka försåelsen för komplexieen i samband med en kris i samhälle. Lära, öva och uvärdera befinliga planer i respekive organisaion. Idenifiera förbäringsområden. Usläppskonroll och drifkonroll Usläppskonrollen har under åre ill övervägande del uförs av laboraorie vid Klagshamns avloppsreningsverk. Några prover har analyseras vid laboraorie vid Sjölunda avloppsreningsverk och vid Vaenlaboraorie, under exempelvis semeserperioder och sjukdom för ordinarie laboraoriepersonal. Samliga laboraorier ingår organisaorisk i Dricksvaenavdelningen på VA SYD och är ackredierade enlig 17025: 2. 18

VA SYD MILJÖRAPPORT - KLAGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Den dagliga drifkonrollen vid reningsverke sker genom analyser på avloppsvaen och slam från e sor anal punker på verke. Analysverksamheen vid Klagshamnsverke omfaar e anal paramerar med hög frekvens. De är vikig för drifpersonalen på verke a resulaen levereras snabb så a evenuella avvikelser kan ågärdas direk. Analysinsrumen placerade i olika reningsseg unyjas även för drifkonrollen. Dessa s.k. on-line insrumen används dels för syrning och dels för övervakning. Vissa av dessa insrumen kan ersäa eller ugöra komplemen ill analyser vid driflaboraorie. Exempel på sådana och dess användning anges i abell 3 som kan sammanfaa användande vid verke under åre. On-line insrumen för syrning av kemikalieillsas används idag i för- och eferfällningen (dosering av järnklorid) och i eferdenirifikaionsanläggningen (dosering av kolkälla). Mäning av fosfahalen vid förfällningen används illsammans med flödesmäning för a uppnå en dosering av fällningskemikalie som är relaerad ill fosforbelasningen och val börvärde på hal fosfor i ugående vaen från verke. Likaså används mäning av nirahal vid eferdenirifikaionsprocessen illsammans med flödesmäning för a uppnå en dosering av kolkälla som är relaerad ill kvävebelasningen och val börvärde på hal kväve i ugående vaen från verke. Tabell 3. Sammansällning av en del av on-line insrumenen vid reningsverke och deras användning Placering Parameer Användning Sandfång inkommande PO 4-P Auomaisk syrning dosering fällningskemikalie Försedimenering ugående PO 4-P Övervakning Försedimenering ugående SS Övervakning Försedimenering ugående C Regisrering Lufningsbassänger O2 Syrning av lufillförseln ill respekive zon Lufningsbassänger ugående SS Manuell syrning av slamhalen Lufningsbassänger ugående NH 4-N Nirifikaionen Lufningsbassänger reurslam SS Regisrering Efersedimenering ugående Turbidie Övervakning av evenuell slamflyk Eferdenirifikaion - inkommande NO 3-N Auomaisk syrning dosering kolkälla Eferdenirifikaion ugående NO 3-N Auomaisk syrning dosering kolkälla Ugående från verke PO 4-P Övervakning Ugående från verke P-o Övervakning Primärslam TS Övervakning Röslam-primär TS Övervakning Råslam-överskoslam TS Övervakning Rögas CH 4 Övervakning 19

VA SYD MILJÖRAPPORT - KLAGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Funkion hos mäurusning Mäurusning vikiga för egenkonrollen är vaenprovagarna för inkommande och ugående avloppsvaen sam urusningen för flödesmäning. En hög illgänglighe garaneras av a e sor anal provagare av lika fabrika finns vid verke. Rengöring och ubye av slangar har ske regelbunde. Sörningar och avvikelse rapporeras sysemaisk för snabb och förebyggande förbäring. Drif- och underhållsysem E regelbunde förebyggande underhåll genomförs för a drifsörningar och haverier skall undvikas. Planeringen av de förebyggande underhålle grundar sig på drif- och underhållsinsrukioner sam erfarenhe rörande de olika urusningarna. E modern sysem (IDUS) som bygger på a informaion rörande urusning och komponener lagras i en daabas används. Planeringen och uppföljningen av de förebyggande underhålle underläas härigenom då all informaion såsom riningar, sprängskisser, underhållsinsrukioner, manualer m.m. länkas ill respekive urusning vid en bildbaserad översik av anläggningen. En drifsingenjör har ansvare för a planering, uförande och uppföljning av underhållsågärder uförs. Avdelningen har vå projekingenjörer som har de övergripande ansvare för a IDUS implemeneras och uvecklas. Riskvärdering Arbee inom VA SYDs Avloppsvaenavdelning innebär ine bara risker och faror för individen uan även för miljön. De är vikig a ha kännedom om och beaka, eliminera och mildra evenuella förekommande risker sam a eferfölja lagkraven och uföra riskbedömningar av sin verksamhe ur hälso- och miljösynpunk. VA SYD har en ruin och en mall för riskbedömning. De risker som visar sig vara allvarligas uvärderas och sammansälls i en handlingsplan med evenuella ågärdsförslag ill verksamheen och följs sedan upp koninuerlig. 20

VA SYD MILJÖRAPPORT - KLAGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Gällande beslu Tillsåndsbeslu Daum Beslusmyndighe Beslue avser 1995-07-06 Länssyrelsen Tillsånd enlig miljöskyddslagen ill forsa usläpp av avloppsvaen från Klagshamns reningsverk ill Öresund. 2-05-12 Länssyrelsen Fassällande av sluliga villkor för usläpp av BOD7, fosfor och kväve i ovansående beslu. Dessuom upphävs villkor 15. 2-10-03 Miljödomsolen Ändring av villkor 19 (begränsningsvärde för kväve) i Länssyrelsens beslu om sluliga villkor Anmälningsärenden besluade under åre Daum VA SYDs dnr Beslusmyndighe Beslue avser 2015-06-17 14/00070 Miljöförvalningen, Malmö 2015-06-18 15/01185 Miljöförvalningen, Malmö 2015-10-05 15/01855 Miljöförvalningen, Malmö 2015-11-23 15/02033 Miljöförvalningen, Malmö Anmälan om bye av blåsmaskiner för processluf ill akivslamprocessen och sandfånge på Klagshamns ARV. Även el och auomaion kommer byas. Bye kommer leda ill säkrare drif, lägre energiförbrukning och minska buller. Miljöförvalningen ser posiiv på planera underhåll och har ingening a erinra. (Ärende 542:02855-2015) Anmälan om piloförsök för rening av läkemedelsreser och andra svårnedbrybara mikroföreningar i avloppsvaen på Klagshamns ARV. Projeke har erhålli medel från Havs- och Vaenmyndigheen för a uvärdera ekniker för rening av läkemedelsreser och andra svårnedbrybara mikroföroreningar. Syfe är a uveckla processlösningar och dimensioneringskrierier för framida ozoneringsanläggningar. Miljöförvalningen ser posiiv på a försöken görs och har ingening a erinra. Anmälan om bye av sällverk för blåsmaskinbyggnad på Klagshamns ARV. Bye kommer a leda ill högre personsäkerhe. Dessuom går reservdelar ill de gamla sällverke ine längre a få ag på. Miljöförvalningen ser posiiv på planera underhåll och har ingening a erinra. Anmälan om planera underhåll på gasledningen vid Klagshamns ARV. Arbee innebär a gasledningen måse sängas och appas på gas. Under iden underhållsarbeena pågår behöver produkionen av gas släppas direk ill amosfären då den ine kan facklas. Miljöförvalningen bedömer a underhålle kan ske uan sörre avvikelser. Underhållsarbee ska uföras så a mängden gas som släpps ill amosfären minimeras. Mängden usläpp gas i samband med underhållsarbeena ska redovisas i den årliga miljörapporen. 21

VA SYD MILJÖRAPPORT - KLAGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Andra gällande beslu Daum VA SYDs dnr Beslusmyndighe Beslue avser - - - - Tillsåndsgiven och fakisk belasning Tillsåndsgiven belasning för Klagshamns avloppsreningsverk är 90 000 pe. Tillsåndsgiven belasning innehålls. Anale ansluna uppskaades under åre ill ca 70 000 personer. Fakisk belasning, beräknad på 70 g BOD/p, d, ger ca 60 000-70 000 pe under åre. Uförligare informaion om beräkning av anal ansluna och fakisk belasning åerfinns under avsni Resula av mäningar och undersökningar. Uppfyllande av gällande villkor Villkor 1 Om ine anna framgår av övriga villkor eller föreskrifer skall verksamheen bedrivas i huvudsaklig överenssämmelse med vad kommunen ange i ansökningshandlingarna eller i övrig åagi sig i ärende. Mindre ändringar får dock vidas efer godkännande av illsynsmyndigheen under förusäning a ändringen ine bedöms medföra ökning av förorening eller annan sörning ill följd av verksamheen. Kommenar: Villkore är uppfyll. Inga oanmälda mindre ändringar har ske under åre. Villkor 2 De ubyggda och inrimmade reningsverke skall vara färdig a as i drif senas den 31 december 1997. Kommenar: Villkore är uppfyll men ine längre akuell. Villkor 3 Reningsverke skall byggas u med målsäningen a begränsa reshalerna i de behandlade avloppsvane ill högs 10 mg BOD 7/ l och 0,3 mg oalfosfor/l räkna som månadsmedelvärde sam ill högs 12 mg oalkväve/l räkna som årsmedelvärde. Kommenar: Villkore är uppfyll men ine längre akuell. Villkor 4 Den närmare uformningen av avloppsreningsverkes ubyggnad och planerad drif under ubyggnadsperioden skall i god id före byggsar redovisas ill och godkännas av illsynsmyndigheen. Kommenar: Villkore är uppfyll men ine längre akuell. 22

VA SYD MILJÖRAPPORT - KLAGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Villkor 5 Val av fällningskemikalier och andra kemikalier som illsäs reningsprocessen skall redovisas ill och godkännas av illsynsmyndigheen. Evenuell bye av fällningskemikalie får ske förs efer illsynsmyndigheens godkännande. Kommenar: Villkore är uppfyll. Bye av yp av fällningskemikalie har ine ske under åre. Villkor 6 Reningsverke skall sändig drivas så a högsa möjliga reningseffek uppnås med eknisk-ekonomisk rimliga insaser. Kommenar: Usläppsvillkoren för reningsverke är sällda bl.a. med hänsyn ill prövoidsredovisningen. De sluliga villkor som erhållis medför a verke i dess nuvarande uformning hela iden måse drivas så a högsa möjliga reningseffek uppnås med eknisk-ekonomisk rimliga insaser. Vad gäller månadsmedelvärden avseende fosfor så kan dessa ill viss mån förbäras genom uökad användning av fällningskemikalier i eferfällningsprocessen. Dea är emellerid mycke dyr och kan anses ha en negaiv miljöpåverkan. Vad avser kväveavskiljning vid verke kan denna vid nuvarande belasning påverkas av mängden illsa exern kolkälla för denirifikaion. Verke drivs med ydlig lägre oalkvävehaler än de sluliga villkoren. Tillsas av exern kolkälla är mycke dyr och kan anses ha en negaiv miljöpåverkan. Villkore anses därmed uppfyll. Villkor 7 Reningsverke skall vara förbere för desinfekion av ugående avloppsvaen. Desinfekion skall föreas i den omfaning som hälsovårdande myndigheer finner erforderlig. Kommenar: Villkore är uppfyll. En ruin för klorering på Klagshamns avloppsreningsverk är framagen. Villkor 8 Slam och avfall som uppkommer i reningsverkes verksamhe skall lagras och omhänderas på sä som illsynsmyndigheen kan godkänna. Kommenar: Villkore är uppfyll. Lagring av slam sker på en sor, ä slamplaa inom anläggningen. För haneringen av farlig avfall unyjas SYSAVs LOTS-sysem. Övrig avfall förvaras under ak och hämas av enreprenör. Villkor 9 Verksamheen vid avloppsreningsverke och pumpsaioner på ledningsnäe får ine förorsaka olägenheer i omgivningen i form av besvärande luk. Om olägenheer uppsår skall kommunen i samråd med illsynsmyndigheen vida ågärder för a begränsa olägenheerna. Kommenar: Villkore är uppfyll. 26 klagomål på luk har framförs under åre. Miljöförvalningen i Malmö har ure 23

VA SYD MILJÖRAPPORT - KLAGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK 2015 ärende och uredningen pekar på a luken ine kommer från reningsverke uan roligen från ång i viken söder om Klagshamnsudden. Villkor 10 Buller från avloppsreningsverke skall begränsas så a verksamheen ine ger upphov ill högre ekvivalen ljudnivå vid bosäder än 55 db (A) dagid 07-18, 50 db (A) kvällsid 18-22 och 45 db(a) naeid 22-07. Den momenana ljudnivån på grund av verksamheen får naeid vid bosäder ine översiga 55 db (A). Om bullre innehåller impulsljud eller hörbara onkomponener skall angivna ekvivalena värden sänkas med 5 db (A)-enheer. Kommenar: Villkore bedöms som uppfyll. Bullerbegränsande ågärder vidas allid vid insallaion av bullrande urusning. Inga klagomål på buller har framförs. Mäningar för a konrollera villkore har uförs under 2012. Villkor 11 All meangas skall uppsamlas och förbrännas. Vid haveri eller underhållsarbeen i gasklocka, gasfackla, värme- eller elprodukionssysem skall kommunen vida ågärder för a minimera usläppen. Kommenar: Villkore är uppfyll. Under åre har i huvudsak all meangas förbräns i någon av de anordningar (gaspanna, mikrourbin eller fackla) som finns vid Klagshamnsverke. I samband med e planera underhåll på gasledningen behövde gas kallfacklas, dvs släppas direk ill amosfären. Dea anmäldes i förväg ill Miljöförvalningen som bedömde a underhålle kunde ske uan sörre avvikelser, vilke idigare redovisas under avsni Anmälningsärenden besluade under åre. Villkor 12 Usläppen av kväveoxider från förbränningen av rö- och naurgas får som rikvärde ej översiga 0,07 g NOx/MJ vid gaspannedrif respekive 0,15 g NOx/MJ vid drif med gasmoor/gasaggrega. Kommenar: Villkore anses vara uppfyll. I samband med insallaion av ny gaspanna under 2010 genomfördes mäningar på avgaser från den nya pannan som indikerade usläpp på ca 0,04-0,05 g NO x/mj, d.v.s. lång under gällande rikvärde. Villkor 13 Indusriell avloppsvaen får ej illföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhe a anläggningens funkion nedsäs, a slamme ine kan användas inom jordbruke eller a särskilda olägenheer uppkommer i omgivningen eller i recipienen. De åligger kommunen a i samråd med illsynsmyndigheen koninuerlig arbea för a minska den illförda mängden av olämpliga ämnen. En invenering inom Malmö kommun av ill reningsverke ansluna verksamheer sam deras avloppsvaen skall redovisas ill illsynsmyndigheen senas den 30 juni 1996. De forlöpande konrollarbee vad gäller indusriell avloppsvaen skall redovisas inom ramen för den årliga miljörapporeringen. Kommenar: Villkore är uppfyll. Arbee med a minska illförseln av oönskade indusriella usläpp, sam oönskade 24

VA SYD MILJÖRAPPORT - KLAGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK 2015 ämnen från hushållen, är e långsikig arbee som bedrivs koninuerlig. Se vidare under rubriken Uppsrömsarbee. Villkor 14 Avloppsledningsnäe skall forlöpande konrolleras och underhållas i syfe a så lång som möjlig dels begränsa illflöde ill reningsverke av regn, grund- och dräneringsvaen och dels förhindra usläpp av obehandla eller oillräcklig behandla bräddvaen. De forlöpande saneringsarbee skall redovisas inom ramen för den årliga miljörapporen. Förslag ill förnyad saneringsplan och idsbunden ågärdsplan avseende verksamhesområden i Malmö kommun, samordnad med mosvarande för Vellinge kommun, skall senas den 30 jun 1996 redovisas ill länssyrelsen. Ågärder och idplan skall godkännas av länssyrelsen. Kommenar: Villkore är uppfyll. De försa sycke uppfylls genom de arbee som uförs inom ramen för saneringsplanen. Mer informaion finns under rubrikerna Ågärdsplan/saneringsplan och Ågärder för a säkra drif och konrollfunkioner i kapile om Ågärder som genomförs under åre. De andra sycke av villkore är ine längre akuell. Villkor 15 Upphävdes av Länssyrelsen i beslu 2-05-12 Villkor 16 Uppkommer i övrig olägenheer i samband med reningsanläggningens drif eller ill följd av avloppsusläppe i recipienen skall illsåndshavaren vida lämpliga ågärder för a moverka sörningarna. Kommenar: Villkore är uppfyll. Inga olägenheer av de slag som beskrivs i villkore har noeras under åre. Villkor 17 Förslag ill revidera konrollprogram ska redovisas ill illsynsmyndigheen för godkännande senas den 31 december 1995. Kommenar: Villkore är uppfyll men ine längre akuell. Tillsynsmyndigheen upphävde konrollprogramme i beslu 2006-12-20 och konrollen sker inom ramen för VA SYDs egenkonroll. Se vidare under rubriken Egenkonroll. Villkor 18 Reshalen BOD 7 och oalfosfor i ugående behandla avloppsvaen får som rikvärde och månadsmedelvärde sam gränsvärde och årsmedelvärde uppgå ill högs 10 mg BOD 7/l respekive 0,3 mg P o/l. Kommenar: Villkore är uppfyll. Inga gränsvärden har överskridis. Mer om åres usläppsvärden redovisas under rubriken Usläpp ill vaen. 25

VA SYD MILJÖRAPPORT - KLAGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Villkor 19 Reshalen oalkväve i ugående behandla avloppsvaen får som rikvärde och årsmedelvärde uppgå ill högs 12 mg No/l. Kommenar: Villkore är uppfyll. Åres usläppsvärden redovisas under rubriken Usläpp ill vaen. Eferlevnad av Naurvårdsverkes föreskrifer Konroll av usläpp sker enlig SNFS 1990:14. Ruiner i verksamheen säkrar a föreskrifen följs, vilka beskrivis ill viss del under rubriken Egenkonroll. Provagningsfrekvensen är för de flesa paramerar högre än vad som krävs i föreskrifen. Analyserna uförs i huvudsak av ege eller andra ackredierade laboraorium. I bilaga 3 redovisas anal uagna prov med godkända analyser under åre. När de gäller SNFS 1994:2 är de framför all inom ramen för arbee med REVAQ som VA SYD säkersäller a föreskrifen följs. Uppgifer finns främs under rubrikerna Hanering av avvana slam respekive i emissionsdeklaraionen. Beakande av Allmänna hänsynsreglerna enlig 2 kap Miljöbalken Kunskapskrave Kunskapskrave illgodoses genom a VA SYDs medarbeare forlöpande delar i exerna och inerna ubildningar anpassa efer krav och behov. Alla medarbeare har en kompeensuvecklingsplan och målsäning a dela i ubildning mins 5 dagar/år. Specialiskompeens finns på VA SYD exempelvis i kemikaliehanering, avfallshanering, mäning och provagning, REVAQ sam uppsröms- och nedsrömsarbee. Uöver dea informeras VA SYD genom branschidningar och omvärldsbevakning genom delagande i konferenser och olika forsknings- och uvecklingsprojek. Försikighesprincipen VA SYDs avloppsreningsverk syrs och övervakas med hjälp av e överordna övervakningssysem vilke minskar risken för drif- och processörningar. Reningsverke är bemanna på dagarna och under helger och näer finns de beredskap. För a säkersälla drifen finns de också drifsinsrukioner över anläggningen och förebyggande underhåll skös i e drif- och underhållssysem. Genom egenkonroll och a uöva regelbunden illsyn anläggningen vidas de försikighesmå som anläggningen kräver. Ågärder för a förbära anläggningens och urusningens ekniska saus sker forlöpande och på e sådan sä a riskerna för evenuella sörningar och usläpp minimeras. Sammanage är den eknik som används för avloppsvaenbehandlingen allmän vederagen och kan anses uppfylla kraven på bäsa möjliga eknik. Riskanalyser genomförs regelbunde, se avsnie om riskvärdering under kapile om Egenkonroll. Lagring av processkemikalier sker i invallade ankar och övrig förekommande flyande kemiska produker i dunk och fa förvaras invalla inomhus (gallerdurk över spillråg). Porabla uppsamlingskärl finns för provisoriska lösningar. Vid lossning skyddas närliggande dagvaenbrunnar med s.k. äingar. Produkvalsprincipen Ruiner finns för a säkersälla a inköp, hanering och förvaring av kemiska produker har så lien effek på människor och miljö som möjlig, a kunskapen om de kemiska produker som används yrkesmässig ökar sam a miljöpåverkan från förvaringen och haneringen minimeras. Nya kemiska produker ska 26

VA SYD MILJÖRAPPORT - KLAGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK 2015 bedömas innan inköp sker och sedan ska produkerna regisreras i e verkyg för hanering av kemiska produker och säkerhesdaablad. Säkerhesdaablad för alla kemiska produker som används finns inlagda och uppdaeras auomaisk när leveranören gör förändringar. Riskbedömningar kan också göras i verkyge. Hushållnings- och kresloppsprinciperna VA SYD arbear sändig för a minska energiförbrukningen. Dea sker exempelvis a de vid moderniseringsprojek as hänsyn för a minska energiförbrukningen och vid inköp av ny urusning och maskiner väljs urusning med hög verkningsgrad och låg energiförbrukning. Där de finns möjlighe används egenproducerad energi för.ex. uppvärmning sam a biogas används för framsällning av fordonsgas. Slamme är cerifiera enlig cerifieringssyseme REVAQ, vilke medför a slammes kvalie säkersälls. Slamme sprids i möjligase mån på åkermark. Härigenom nyiggörs dess näringsinnehåll. Se även avsnie om REVAQ under kapile om Egenkonroll och kapile om uppsrömsarbee. Avfall källsoreras och omhänderas för åervinning, se vidare avsnie om avfallshanering. Ågärdsplan/saneringsplan Ågärdsplaner för Limhamns och Malmös avloppsnä färdigsälldes under 2007 respekive 2009. Dessa ugör beslusunderlag för inveseringsbehove avseende förbäringar på de befinliga avloppsnäe inom Klagshamns uppagningsområde. Ågärdsplanen har ill syfe a invenera och allsidig belysa avloppsförhållandena inom verksamhesområde för den allmänna avloppsanläggningen. Uifrån dea syfe har ydliga mål för förbäringsarbee lags fas. Däruöver fungerar ågärdsplanen även som hjälpmedel inför exploaeringar. Förslagen som redovisas i ågärdsplanen för Malmö är i sor se genomförda. Som följd av dea, och av de senase årens omfaande översvämningar arbear VA SYD för a a fram en ny ågärdsplan för Malmö med fokus på källaröversvämningar. 27

VA SYD MILJÖRAPPORT - KLAGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Resula av mäningar och undersökningar Regn VA SYD har 7 mäare i Malmö som koninuerlig mäer nederbörd varav en vid pumpsaionen Turbinen i Malmö. I nedansående abell 4 visas uppmä nederbörd 2015 vid SMHIs saion i Malmö och VA SYDs mäare på Turbinen sam referensvärde för Malmö perioden 1961-90. Den uppmäa årsnederbörden vid SMHIs saion i Malmö uppgick ill 777 mm, vilke är 175 mm mer än referensvärde. VA SYDs regnmäare på Turbinen regisrerade 640 mm. Tabell 4. Uppmä nederbörd i Malmö SMHI, Malmö 1961-90 (mm) SMHI, Jägersro Malmö (mm) VA SYD, Turbinen Malmö (mm) Januari 49 102 74 Februari 30 20 13 Mars 40 69 53 April 38 28 25 Maj 41 42 55 Juni 52 44 43 Juli 61 85 44 Augusi 58 53 49 Sepember 59 77 67 Okober 57 19 14 November 61 144 124 December 58 95 79 Summa 602 777 640 Bräddningar på ledningsnäe Mängden vaen som bräddar från ledningsnäe är beroende av hur mycke de regnar och på regnens inensie och varakighe. Den beräknade volymen för bräddningarna på ledningsnäe under åre uppgick ill oal ca 90 000 m 3, se abell 5. 28

VA SYD MILJÖRAPPORT - KLAGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Tabell 5. Bräddningar på ledningsnäe inom Klagshamnsverkes uppagningsområde i Malmö Område Anal bräddulopp Bräddvolym, m 3 /år Bräddfrekvens, ggr/år Limhamn 6 83 040 0-49 Sibbarp 1 6 630 7 Summa 7 89 670 - Avloppsvaenflöde och belasning på anläggningen De oala avloppsvaenflöde ill Klagshamnsverke under åre uppgick ill 8 305 000 m 3 (exklusive bräddning på ledningsnäe), vilke mosvarar 22 800 m 3 /d i genomsni. Flöde varierade mellan 13 400 och 48 700 m 3 /d under enskilda dygn. De uppmäa flöde är ugående flöde och i de ingår ine inernbelasningen. Beräknad belasning och flöde visas i abell 8. En grov uppskaning av vaenbalansen för Klagshamnsverke med illrinningsområde har gjors i abell 6 med ugångspunk från uppmä flöde från Vellinge och Malmö sam uppskaade dagvaenmängder och bräddade volymer från avloppssyseme. De oala flöde uppgick ill 8 305 000 m 3, varav ca 90 000 m 3 bräddades på ledningsnäe i Malmö. Mängden spillvaen från hela uppagningsområde har uppskaas ill ca 6 800 000 m 3. Mängden dag- och dräneringsvaen har uppskaas ill ca 30 % av de oala avloppsvaenflöde ill Klagshamnsverke. Tabell 6. Vaenbalans för Klagshamnsverke Typ av vaen (m 3 /år) Malmö Vellinge Toal uppagningsområde Spillvaen 1 3 900 000 2 900 000 6 800 000 Dagvaen 624 000 > 0 > 624 000 Tillskosvaen 422 000 459 000 881 000 Toal mängd inkommande vaen 4 946 000 3 359 000 8 305 000 1 Spillvaen anas mosvara renvaenförbrukningen Inkommande flöde sedan år 2 visas i figur 6. 29