Att göra en synvända



Relevanta dokument
Att göra en synvända

Att göra en synvända

Att göra en synvända

Välkommen till Essunga kommun! Deltagande kommuner, myndigheter och organisationer

In med läraren i stället för ut med eleven 2010 gick alla niondeklassare vidare till gymnasiet från Nossebroskolan

Sida 1(8) Elevhälsoplan Knutsbo/Junibackens skolområde

Utvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:

Skolplan Med blick för lärande

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

Utbildningsstrategi. Antagen av Bildningsnämnden Dokumentnamn: Utbildningsstrategi

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde

Beslut för förskoleklass och grundskola

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2016/2017

Barn- och elevhälsoplan

(8) Herrestorpskolan

Fullersta rektorsområde

ELEVHÄLSA FÖR RINKEBYSKOLAN

MÅLDOKUMENT FÖR FRITIDSHEM I HAGFORS KOMMUN Antagen av Barn- och bildningsavdelningens ledningsgrupp

Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret

TÅNGVALLASKOLANS HANDLINGSPLAN för arbete med elever i behov av särskilt stöd

Elevhälsoplan Knutsbo/Junibackens skolområde

Analys av Dialogmöte

STRATEGI. Strategi för förbättrade kunskapsresultat

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Vollsjö skola och fritidshem i Sjöbo kommun

Grundläggande främjande framgångsfaktorer som bildar ramverk för arbetet inom de verksamheter som möter barn och unga

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2017/2018

Prioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

Verksamhetsplan 2015/2016. Rombergaskolan

Innan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas.

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Elevhälsan Skolenhet Ask och skolenhet Bok, Alléskolan

ELEVHÄLSA FÖR RINKEBYSKOLAN

Elevhä lsoplän

VI SKA TÄNDA GNISTOR INTE SLÄCKA BRÄNDER ELEVHÄLSOPLAN. Braås skola

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem

Elevhälsoplan. Grundskola Malmö

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Specialpedagogisk handlingsplan för Tolg skola

Verksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN Östra Ryd FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan

Beslut för förskoleklass och grundskola

Stödinsatser i skolan

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd

Innehållsförteckning. Inledning 3. Riktlinjer 4. Kvalitetssäkring 5. Verksamhetsbeskrivning 6. Normer och värden 7. Kunskaper 8

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013

Beslut för grundsärskola

Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun

2018 Elevhälsoarbete grundskolor 1. Elevhälsan- hur väl tycker du att påståendet stämmer på din skola?

Riktlinjer och rutiner för mottagande av nyanlända elever

Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/18 Skolområde 1

Kvalitetsdokument 2018 Grundskola. Re 338 Kyrk/Balder

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Bildningsstaden Borås. Bildningsstaden 1

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14

Beslut för förskoleklass och grundskola

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Borås Stad. Bildningsstaden Borås

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Elevhälsoplan Fröviskolan

GRUNDSKOLAN Svanberga skola

EHP UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN LÅNGBRODALSSKOLAN ELEVHÄLSOPLAN 2013

Beslut för förskoleklass och grundskola

Mottagning av nyanlända elever i Norrköpings kommun

Verksamhetsplan 2012 Sektor Utbildning TYNNEREDSSKOLAN

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Pilskolans elevhälsoplan. Läsåret

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Teamplan Ugglums skola F /2012

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013.

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

Övergripande plan för det systematiska kvalitetsarbetet i förskolor och skolor i Höörs kommun

Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013.

Fortbildning för rektorer MÅLDOKUMENT

Beslut för grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

VÄLKOMMEN TILL SKOLAN!

Vision och målbild förskola och grundskola

Handlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Elevhälsoplan Svenstaviks skola

Lokal arbetsplan för Sammilsdalskolan F-6 och Fritidshem

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Transkript:

Att göra en synvända

Ur TT:s pressmeddelande juni 2010 publicerat bl a på DN.se den 21 juni 2010 - Jag har arbetat med inspektion i sex år och hunnit besöka många skolor och kommuner. Detta är det bästa exempel på skolutveckling jag sett, säger undervisningsråd Ulla- Britt Norin. - Alla elever kan lyckas, och det har skolan förmedlat på ett positivt sätt. Jag har talat med många av eleverna och de säger att det är bra att lärarna driver på, säger Ulla-Britt Norin.

Mitt i Västra Götaland Kreativt, inkluderande och genuint

Nossebro Marknad en pigg 112-åring! Sveriges största månadsmarknad Populärt utflyktsmål Julimarknaden besöks av cirka 20 000 personer

Retro Nossebro Leaderprojekt för att bevara och utveckla Arrangemang i retrostil Lägenheten Andra Våningen

Starka varumärken i näringslivet Ginza i Fåglum Dahréntråd i Jonslund Componenta i Främmestad Eriksons Chark i Nossebro

Nossan kommunens smycke Ån rinner under 14 broar i kommunen. Ett av norra Europas artrikaste fiskevatten. Ångbåten s/s Nossan af Stallaholm är en populär turistattraktion.

Vision Genom närheten i vår kommun skapar vi kreativa och meningsfulla möten där idéer förverkligas och människor och företag utvecklas

Långsiktiga mål grundskola År 2010 skall alla elever i år 9 nå minst betyget godkänd i alla ämnen skall alla elever i år 9 vara behöriga till gymnasiet. skall alla elever i år 3 och 5 nå de nationella målen.

Att göra en synvända

Skolorganisation Nossebro Förskoleklass, grundskola och grundsärskola åk 1-9 med fritidshem Introduktionsprogram Kommunal vuxenutbildning Svenska för invandrare Gymnasiesärskola

Skolorganisation Förskolor, Bredöls och Jonslunds skola Förskolor finns i Nossebro, Främmestad, Fåglum och Jonslund Bredöls skola Förskoleklass och grundskola år 1-5 + fritidshem Jonslunds skola Förskoleklass och grundskola år 1-5 + fritidshem

Strukturella framgångsfaktorer Inkludering Kunskapsfokusering Alla var med, alla är med! Tilltro och förtroendefulla relationer Tydligt och pedagogiskt ledarskap Använt befintliga resurser på ett nytt sätt Samverkan mellan socialtjänst och skola Forskningsbaserat arbetssätt

Tydliga mål och riktlinjer Vår vision: Alla elever skall bli vinnare i sitt eget liv efter sina förutsättningar Mål: Alla elever skall klara målen Alla skall lyckas i klassrummet Alla skall vara inkluderade

Utgångsläget En heldagsskola En liten grupp Flera särskolegrupper Elever plockades ut till specialundervisning Flera elever valde bort ämnen (anpassad studiegång) Flera skolvägrare

Ett forskningsbaserat arbetssätt Litteraturseminarier för att ge oss själva en stabil forsknings- baserad grund Förankra litteraturen i praktiken genom gemensamma diskussioner och handledning Ansvar Utveckling Hur går vi vidare? Värdegrund Vision Mål Styrdokument Förhållningssätt Kunskap

Så här ser vår synvända ut Elevens framgång skolans ansvar Utvärdera inte eleven utvärdera skolans insats Alla ska lyckas i klassrummet Höga förväntningar på både lärare och elever Att bygga på det som fungerar För vems skull?

Elevens framgång skolans ansvar Bytt fokus - från plocka ut till plocka in Elevdialog Föräldradialog Att ligga steget före Individkoll på alla elever Erbjuder alla elever hjälp

Utvärdera insatsen inte eleven Tydlig handlingsplan ett elevärendes gång Tydlig handlingsplan frånvaro Alla elever är allas elever Pedagogiska diskussioner vi lär av varandra Vi tar eleven på bar gärning när den gör rätt Förstärkningspedagogik arbetslagssamlingar

Utvärdera insatsen inte eleven Tidiga insatser Följa elevernas kunskapsutveckling genom screening och tester Tät uppföljning av åtgärdsprogram

Alla ska lyckas i klassrummet Två lärare i klassrummet Tät omfördelning av resurser utifrån behov Stötta både lärare och elever i klassrummet Struktur och förutsägbarhet Startblock Fokus på kunskap

Alla ska lyckas i klassrummet Vi stöttar alla elever Riktat individuellt stöd på positioner där klassen ändå delas Elever som riskerar att inte nå målen erbjuds extra stöd Extra träningspass Läxhjälp på skoltid och efter skoltid Höstlovsskola, sportlovsskola, påsklovsskola och sommarskola

Kunskapsfokusering Tydliga målbeskrivningar Skolan är viktig! Vi vet att du kan, vi vet att du vill och vi kommer aldrig att ge oss Tidiga insatser Vårdnadshavares roll

Höga förväntningar på både lärare och elever Alla elever vill och kan lyckas i skolan Alla lärare kan utvecklas Tydliga målbeskrivningar Tät uppföljning av elevens kunskapsutveckling Eleven styr sitt eget lärande i nära samspel med sin lärare

Kollegialt lärande Två pedagoger i klassrummet Gemensamma diskussioner utifrån aktuell forskning Alla lär av alla Våga misslyckas Fokus på vad händer i klassrummet. Pedagogiska diskussioner Learning study

Att bygga på det som fungerar Vi tar eleven på bar gärning när den gör rätt Kollegialt lärande Positiva spiraler Gruppdynamik Förstärkningspedagogik arbetslagssamlingar

För vems skull? Skolan är viktig!

INKLUDERING Alla är vinnare kunskapsmässigt & socialt Lära för livet. Samhällsperspektiv Normal - vem är det? Extra stöd i klassrummet Extra träningspass

Gemensam reflektion Inkludering är egentligen bra för alla elever. Alla elever bidrar ju på sitt sätt och det är skolans stora möjlighet att inte plocka ut elever. Alla lär av alla. Fast det kräver mer av oss som jobbar med eleverna, men det är ändå utvecklande och kul. Vi har lärt känna elever som inte varit med så mycket i klassen tidigare. De har imponerat vid flera tillfällen. Bra att vi som lärare får hjälp att hitta strategier så att alla kan lyckas i sin klass.

Lyckas eleven i skolan ökar förutsättningarna att lyckas även utanför skolan Vi stöttar elever både i deras sociala och kunskapsmässiga utveckling Elevcoach länken mellan skola och socialtjänst som finns för eleverna både i skolan och på fritiden Regelbunden samverkan IFO-chef och rektor Sommarsatsning

Specialpedagog/speciallärare Specialpedagogisk organisation F-9 Specialpedagog på tre nivåer Rektor + specialpedagog = sant Speciallärarens uppdrag Tät omfördelning av resurser

Elevhälsan Skolsköterskor, elevcoach, specialpedagoger, kurator samt rektorer Komplementära kompetenser Relationellt perspektiv Att se hela eleven Livsperspektiv Stöd till elev, medarbetare, vårdnadshavare

Elever med autism eller autismliknande behov Lugna rummet Lyckas i klassrummet Fokus vila fokus vila Struktur och schema Skapa en inre struktur som ger trygghet F-5, 6-9

Träningsskola och särskola Träningsskola F-5 Särskola F-9 Individuella schema Tydligt mål Schema Kompetens

Pedagogiska framgångsfaktorer Specialpedagog på tre nivåer Elevcoach Individkoll Inkludering Elevdialog Två pedagoger i klassrummet Kompetensutveckling Pedagogiskt ledarskap

Ett forskningsbaserat arbetssätt Attwood, Tony (2001). Om Aspergers syndrom. Vägledning för pedagoger, psykologer och föräldrar. Gerland, G (1996). En riktigt människa. Falun: Cura AB. Gislason, B och L, Löwenborg (2008). Skolan kan förebygga. Statens folkhälsoinstitut. Solna: Intellecta. Gustafsson, Lars- H (2009). Elevhälsa börjar i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. Hjörne, E och R, Säljö (2008) Att platsa i en skola för alla Elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan. Stockholm: Norstedts. Juul,J och Jensen, H (2003). Relationskompetens i pedagogernas värld. Kimber, B (2009). Lyckas som lärare Förhållningssätt och ledarskap i klassrummet. Malmö: Gleerups. Kinge, Emelie (2000). Empati hos vuxna som möter barn med särskilda behov. Nordahl, Thomas, Sorlie, Mari-Anne, Manger,Terje & Tveit,Arne (2007) Att mötabeteendeproblem bland barn och ungdomar Teoretiska och praktiska perspektiv. Persson, B (2003). Elevers olikheter och specialpedagogisk kompetens. Stockholm: Liber. Skolverket. (2008). Allmänna råd och kommentarer För arbete med åtgärdsprogram. Skolverket. (2001). Att arbeta med särskilt stöd med hjälp av åtgärdsprogram. Skolverket (2009). IUP-processen Arbetet med den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen. Skolverket ( 2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer Sammanfattande analys. Sveriges Kommuner och Landsting (2009). Analys Öppna jämförelser Konsten att nå resultat erfarenheter från framgångskrika skolkommuner. Västerås: Edita. Säljö, R (2000). Lärande i praktiken Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts. Grosin,L. (2003). Forskning om effektiva skolor som grund för skolutveckling. I Berg & Scherp (red). Skolutvecklingens många ansikten. Myndigheten för skolutveckling. Forskning i fokus, nr 15. Monroe, L. (1999). Nothing s impossible. Leadership lessions from inside and outside the classroom.

Litteraturseminarium ALLA SKA LYCKAS Gemensamma träffar Förskola Gymnasium Träffar i alla arbetslag Diskussion, reflektion utmana! Ökad säkerhet, trygg bas, gemensamt förhållningssätt Lära känna varandra!

Förhållningssätt Gemensamt förhållningssätt som baseras på aktuell forskning. Utgå ifrån forskning parallellt med den kunskap om förhållningssätt som var och en besitter. Problemet ligger inte i eleven utan i lärarens förhållningssätt eller undervisningsmetod.

Värdegrund Med ett inkluderande arbetssätt kommer mycket av värdegrunden på köpet. Skolan ska inte anpassa sig till det nuvarande samhället utan arbeta för det samhälle vi alla vill ha.

Forskningsprojekt Högskolan i Borås har ett fyraårigt forskningsprojekt i Essunga kommun. Forskningsprojektet har två perspektiv dels att titta på det som hände 2007-2010, dels att följa 94- och 95:orna genom gymnasiet. Julie Allan, Bengt Persson och Elisabeth Persson ingår i ledningsgruppen för forskningsprojektet. European Council

Små undervisningsgrupper lades ner Vi var tvungna att hjälpas åt Diskutera och reflektera Förtroendefulla relationer Släppa prestige Diskutera och förbättra klassrumssituationen Elevhälsans roll

Gemensam tankestil, ledning, lärare och elever Gemensam tankemodell Bryta gamla traditioner Tillsammans framåt

Inkluderande arbete Inkludering ser olika ut för olika elever Fokus på klassrumssituationen Ökad kunskap Navet i vår Synvända

Kollektiv kompetensuppbyggnad Ett forskningsbaserat arbetssätt Läsa gemensam litteratur Ta vara på förskolelärarnas kompetens Alla läser samma sak Diskussion och reflektion

Tidseffektivitet Struktur och förutsägbarhet Fokus på kunskap Konflikter får vänta Lärarens uppdrag

Optimering av kompetenser i arbetslag Rätt person på rätt plats Ämneslärare specialpedagogisk kompetens Komplementära kompetenser

Att bibehålla och utveckla vår synvända! 100% måluppfyllelse Kontinuerliga litteraturseminarier Utveckla klassrumsundervisningen Utveckla metoder för ett inkluderande arbetssätt Systematiskt kvalitetsarbete

Ett forskningsbaserat arbetssätt Lyfta fram litteratur kring bemötande och kunskapsfokusering. Förankra litteraturen i praktiken genom gemensamma diskussioner och handledning Ansvar Utveckling Hur går vi vidare? Värdegrund Vision Mål Styrdokument Förhållningssätt Kunskap

Svenskprojekt Essunga läser Förskoleklass åk 9 Inkluderande arbetssätt Samtala genom skönlitteratur och faktatexter

Matematikprojekt Skolverket finansierar Åk 1 9 Vad bedömer vi? Hur bedömer vi? Hur undervisar vi för lärande?

Utveckla det kollegiala lärandet Stötta pedagoger i klassrummet Klassrumsbesök av rektor och specialpedagog Lyfta ledarrollen Vad innebär det att vara en bra lärare? Reflekterande samtal Bekräftelse ta fram det positiva

Kunskapsfokus Individkoll Specialpedagogisk kompetens Skala bort, lägg till utifrån Lgr-11 Tydliga målbeskrivningar Sikta mot A

Projekt Alla ska lyckas Elever med autism eller autismliknande behov Stöd med att hitta strategier så att barnen och eleverna kan lyckas i sin grupp/klass Förskola åk 9 Ökad kunskap till lärarna och vårdnadshavare

Vårt inkluderande arbetssätt Synliggöra att alla lär av alla Gemensamt synsätt F-9 Coachning Individuell inkludering Rätt person på rätt plats

Att lyfta fritidshemmen Synliggöra fritidshemmens roll Öka kompetensen genom fortbildning och grundutbildning Lika villkor Ökad struktur, fritidshem skola

Med sikte mot framtiden Kunskapsfokus Återerövra de pusselbitar vi tappat bort på vägen Utveckla och finna nya strategier för att möta elever i behov av särskilt stöd Komplementära kompetenser Nytt ämnesdidaktiskt forskningsprojekt. Ma & No ur ett inkluderande synsätt Specialpedagogisk organisation Extra satsning på svenska och matematik Ensamkommande barn Elevcoach

Vi tror på vår SYNVÄNDA! Inkludering Delaktighet Förhållningssätt

Tack för oss! bo.svensson@essunga.se tina.ljungsberg@essunga.se marie-louise.svensson@essunga.se johanna.lunden@essunga.se