Rolf Lindgren

Samrådsunderlag UDERLAG FÖR SAMRÅD ELIGT MILJÖBALKE 6 KAP 4 OM ÄTKOECESSIO FÖR DEL AV LIJE 36 kv MELLA REGÅRD OCH FJÄLLBOHEDE, SKELLEFTEÅ OCH ORSJÖ KOMMUER Rolf Lindgren 2015-10-29

Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund och syfte... 3 1.2 Koncessionsansökan... 4 2 Lokalisering... 4 2.1 Lokalisering... 4 3 Alternativ, utformning och utförande... 4 3.1 Luftledningsalternativ... 4 3.2 Markkabelalternativ... 6 3.3 ollalternativ... 6 4 Förutsättningar... 6 4.1 Skellefteå Kommun... 6 4.2 orsjö kommun... 6 4.3 Berörda intressen... 7 4.3.1 Landskap... 7 4.3.2 Markanvändning och rennäring... 7 4.3.3 Bebyggelse, boendemiljö, hälsa och säkerhet... 7 4.3.4 Rekreation och friluftsliv... 7 5 Förutsedd miljöpåverkan... 8 5.1 Landskap... 8 5.2 atur- och kulturmiljövärden... 8 5.3 Rennäring och markanvändning... 8 5.4 Bebyggelse, boendemiljö, hälsa och säkerhet... 8 5.5 Rekreation och friluftsliv... 8 5.6 Våtmarker... 9 7 Fortsatt arbete... 9 8 Tidplan... 9 9 Kontaktuppgifter... 10 1

Bilagor Bilaga 1 Översiktskarta med alternativ Bilaga 2 Karta över rennäringens intressen Bilaga 3 Detaljkarta över våtmarksinventering Bilaga 4 Preliminär innehållsförteckning till miljökonsekvensbeskrivningen 2

1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Skellefteå Kraft Elnät AB (nedan benämnt Skellefteå Kraft) planerar att förstärka befintligt elnät genom att uppföra en ny 36 kv-ledning mellan Rengård i orsjö kommun och Fjällboheden i Skellefteå kommun. Syftet med ledningen är att ansluta den planerade vindkraftsparken i Fjällboheden till elnätet, se nedan. Figur 1. Översiktskarta, blå linje runt brun linje redovisar utredningsstråket. Samråd för ledningen Rengård Fjällboheden genomfördes via telefonkontakt med markägare under åren 2013-2014. Miljöprövningsdelegation i Västerbottens län beslutade 2013-11-15 om att rubricerad linjesträckning bedömdes som ej betydande miljöpåverkan. Vindkraftexploatören Gothia vind 11 AB fick sitt tillstånd för att upprätta parken från samma miljöprövningsdelegation 2014-04-04 (dnr 551-9741-2012). Slutlig beställning från vindkraftsexploatören, inkom efter erhållet tillstånd under senhösten 2014 och för att gå vidare med ansökan om nätkoncession för linje vill Skellefteå Kraft på nytt informera berörda markägare och innehavare av särskild rätt avseende fastighet om 3

förestående projekt för att fullgöra sina skyldigheter om samråd med berörda markägare och myndigheter. Detta dokument utgör underlag för samråd och Skellefteå Kraft vill härmed samråda kring föreslagna ledningsstråk med berörda fastighetsägare, ägare med särskild rätt och myndigheter enligt 6 kap 4 miljöbalken. Synpunker på tänkt verksamhet skall göras skriftligen och vara oss tillhanda 2015-11-30. Kontaktuppgifter finns under punkt 9 i detta dokument. Efter samrådet kommer Skellefteå Kraft att sammanställa en samrådsredogörelse. Därefter kommer en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) att tas fram. är MKB och ansökan för ny koncession för linje är framtagen kommer handlingarna att skickas in för prövning hos Energimarknadsinspektionen. 1.2 Koncessionsansökan För att få bygga och driftsätta en kraftledning krävs tillstånd, s.k. nätkoncession för linje, enligt Ellagen. Koncessionsansökan lämnas till Energimarknadsinspektionen som handlägger ärendet och efter remisshantering fattar beslut. Ansökan omfattar bland annat teknisk beskrivning, fastighetsägarförteckning, MKB och karta. Ett koncessionsbeslut ger rätt att bygga ledningen men inte rätt att ta mark i anspråk. Skellefteå Kraft strävar efter att teckna frivilliga markupplåtelseavtal med berörda fastighetsägare. Koncessionsbeslutet kommer att ligga till grund för den ledningsrätt som Skellefteå Kraft vill ansöka om hos Lantmäteriet. I bilaga 1 redogörs för utredningsalternativ samt anslutningspunkt vid Fjällbohedens vindkraftspark. 2 Lokalisering 2.1 Lokalisering Den nya planerade 36 kv-ledningen blir ca 17 km lång, beroende på val av alternativ som väljs norrut. Ledningen föreslås följa befintlig 130kV- ledning i ca 14 km för att sedan vika av mot öster genom obruten terräng till den planerade vindkraftsparken. Planerade ledning kommer, beroende på val av utredningsstråk (utredningsalternativ), antingen att gå i obruten terräng eller till stor del följa befintlig 130 kv-ledning mellan Rengård i söder och Fjällboheden i norr, se Bilaga 1. Utbredningsområdet för kraftledningen mellan Rengård och Fjällboheden berör Skellefteå och orsjö kommuner i Västerbottens län. I kartan redogörs för utredningsstråk som den slutliga ledningsdragningen kan komma att hamna inom. Utredningskorridoren för sträckningen är avsevärt mycket bredare än det område ledningen senare kommer att kräva, se Figur 1. 3 Alternativ, utformning och utförande 3.1 Luftledningsalternativ Luftledningsalternativet föreslås att bygga med materialvalet består av trä-, stål- och kompositstolpar eller med en kombination av ovanstående, se nedan. 4

Figur 2. Parstolpe med stag. Enkelstolpe I det fall nuvarande dispens för användning av kreosotstolpar inte förlängs kommer ej sådana stolpar att användas. Stolphöjden kan variera mellan ca 25-30 meter beroende på val av stolptyp, förläggningsalternativ och terräng. Spannet mellan stolparna kan variera mellan 200 och 300 meter utmed sträckningen beroende på terräng och stolpval, vilket möjliggör en anpassning av stolplägen i förhållande till omgivningen. Längre spann kräver att högre stolpar används. Ledningsgatan för aktuell ledning i ny sträckning blir cirka 26-40 meter bred beroende på val av stolpalternativ, det vill säga cirka 13-20 meter på ömse sidor av ledningen mitt. Kraftledningsgatan för den idag befintliga ledningen är cirka 50 meter bred vilken kan komma breddas ytterligare med upp till cirka 35 meter vid parallellgång. Den planerade ledningen kommer att utföras trädsäker, vilket innebär att ledningsgatan görs så bred att inga träd intill kraftledningen ska kunna falla på kraftledningen. Utöver den avverkning som sker inom den inlösta skogsgatan måste därför även enstaka så kallade farliga kantträd avverkas i sidoområdena. 5

3.2 Markkabelalternativ Skellefteå Kraft har inför samrådet utrett ett förslag för markförlagd kabel som också presenteras i översikt i bilaga 1. Både luftledning och markkabel föreslås gå inom samma utredningsstråk. Avverkning sker innan grävarbetena startar. Markkabeln förläggs huvudsakligen i öppet schakt, på ett djup av ca 1-1,2 meter. Under byggtiden krävs ett arbetsområde om totalt ca 15-20 meter inklusive det befintliga vägområdet för maskiner och uppläggning av material m.m. Förläggning av kabel sker kontinuerligt så att avsnitt för avsnitt grävs upp och återfylls. Detta alternativ ger pga. topografin och markförhållanden omfattande markarbeten vid nedgrävning av markkabeln, sprängningsarbeten där ytligt berg eller berg i dagen förekommer samt utdikning av våtmarker. Eftersom markkabeln inte följer befintlig väg krävs också att nya vägar byggs för att komma fram med de maskiner som krävs vid markarbetet. 3.3 ollalternativ En miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla en beskrivning av nollalternativet d.v.s. att 36 kv ledningen inte byggs. ollalternativet i detta fall innebär att den tillståndsgivna vindkraftsparken inte kan anslutas till stamnätet via Skellefteå kraft. Detta medför att vindkraftsparken inte kan anslutas till stamnätet. Det skulle i sin tur betyda att den förnyelsebara energin från vindkraftsparken inte kan tas tillvara. Om denna energi ska produceras på annat sätt, t.ex. av fossila bränslen, kommer det att ge upphov till negativa miljökonsekvenser till följd av ökade utsläpp till luft och vatten av bl.a. koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider. Även framtida vindkraftsetableringar i ledningens närområde påverkas, då möjligheten att distribuera förnybar elkraft till elmarknaden saknas om föreslagen kraftledning inte byggs. är etablering uteblir medför detta att arbetstillfällen går förlorade i och med att verksamheten uteblir. 4 Förutsättningar 4.1 Skellefteå Kommun Områden med särskilt behov av skydd för naturmiljön, friluftslivet och kulturmiljön är Petikån där ett område utpekats som riksintresse för naturvård. Våtmarkerna är våtmarksinventerade i klass 3 dvs. den näst lägsta klassen. Ingen specifik markanvändning eller planer anges annars i det aktuella området. Synpunkter från samråd med kommunen hanteras i MKB:n. 4.2 orsjö kommun Områden med särskilt behov av skydd för naturmiljön, friluftslivet och kulturmiljön är Petikån där ett område utpekats som riksintresse för naturvård. Våtmarkerna är våtmarksinventerade i klass 3 dvs. den näst lägsta klassen. Ingen specifik markanvändning eller planer anges annars i det aktuella området. Synpunkter från samråd med kommunen hanteras i MKB:n. 6

4.3 Berörda intressen 4.3.1 Landskap Det område som berörs av den föreslagna kraftledningen är storskaligt och dominerat av barrskog som till stor del består av produktionsskog, med inslag av myrmark. I en översiktlig skala har landskapet en nordvästlig sydostlig struktur, men lokalt är denna struktur inte tydlig. Landskapet saknar tydliga landmärken. Området är glest befolkat. Längs sträckan finns bostadsbebyggelse i Petiknäs, Myrgård och Fjällboda. Längs den aktuella sträckan kommer ett flertal vägar att passeras. Odlad mark i varierande grad av brukning finns i och norr om Petiknäs samt i anslutning till Myrgård och Fjällboda. Inga områden av riksintresse för kulturmiljövården berörs. I det aktuella undersökningsområdet finns inga kända fornlämningar. I Skogsstyrelsens skogens källa finns en tjärdal registrerad i närheten av där ledningen passerar Degermyrbäcken. 4.3.2 Markanvändning och rennäring Skogsbruket dominerar markanvändningen i området. Mestadels är det fråga om storskaligt, modernt skogsbruk som bedrivs av stora skogsbolag, men även privatägd skog finns. Vid sidan av skogsbruket finns utpekade intresseområden för rennäringen som berörs av de utredningsstråk som utreds. Den planerade sträckningen berör Mausjaurs sameby. Utredningsstråket berör riksintressen för rennäringen, bland annat korsas flyttled samt trivselland och två uppsamlingsområden. Rennäringens intressen presenteras i karta, bilaga 2. 4.3.3 Bebyggelse, boendemiljö, hälsa och säkerhet Elektromagnetiska fält är ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält finns nästan överallt i vår miljö, runt alla elektriska ledningar och elektriska apparater. Elektromagnetiska fält mäts i mikrotesla (μt). Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar med strömlasten som i sin tur är beroende på variationerna i elförbrukning över tiden. Ju mer ström som flödar i ledningen desto större blir magnetfältet, detta gäller både luft- och markkabel. ärmaste bebyggelse finns i dag på 90 m från ledningens mittfas. En mer detaljerad redogörelse för magnetfälten görs i den MKB som skall upprättas utifrån det byggsätt som väljs. 4.3.4 Rekreation och friluftsliv Området är tillgängligt för bland annat jakt, skoteråkning, bär- och svampplockning och som strövområden. Inga områden av riksintresse för friluftsliv eller rörligt friluftsliv berörs av utredningsstråken. Skoterled korsar stråk. 4.3.5 Våtmarksområden Hälften av utredningsområdet berörs av olika typer av myrar och våtmarker. Efter Västerbottens läns våtmarksinventering är flera av dessa utpekade för att ha vissa naturvärden. Enligt skogsstyrelsen finns inga kända nyckelbiotoper. Däremot har fem sumpskogar identifierats i eller i närheten av ledningssträckningen, dessa redogörs för i bilaga 3. 7

5 Förutsedd miljöpåverkan Generellt har utredningsstråken planerats för att begränsa intrång och störningar på berörda intressen så långt möjligt. I den MKB som kommer att bifogas ansökan kommer kraftledningens miljökonsekvenser att utredas och beskrivas mer utförligt för vald ledningssträckning, liksom motivering av valt utredningsstråk. 5.1 Landskap Byggandet av en ny kraftledning ger alltid viss påverkan på landskapet. En luftledning påverkar landskapet genom stolpar och trädfria skogsgator. Bredden på skogsgatan och stolparnas höjd har betydelse för ledningens påverkan. I alternativet med markkabel blir påverkan på landskapet något mindre än med stolpalternativet enligt vår bedömning. 5.2 atur- och kulturmiljövärden Utredningsstråken har så långt möjligt planerats för att minimera intrånget i kända naturmiljöintressen som atura 2000-områden, eller liknande. Markarbetet blir mer omfattande i kabelalternativet jämfört med luftledning, vilket medför större risk för påverkan på exempelvis våtmarker och vattendrag som måste korsas, samt vid eventuell sprängning av berg. I den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som ska bifogas ansökan om nätkoncession kommer kraftledningens miljökonsekvenser att utredas och beskrivas mer utförligt. Utredningsstråken berör i huvudsak produktionsskog, där påverkan på naturmiljön bedöms bli liten. 5.3 Rennäring och markanvändning Lokaliseringen av ledningen är den viktigaste skadeförebyggande åtgärden när det gäller rennäringen. Synpunkter från samrådet hanteras i MKB. y ledningsgata- eller markkabelgata innebär ett intrång i framförallt skogsmark som måste hållas trädfri, men bedöms inte försvåra det pågående skogsbruket i området. 5.4 Bebyggelse, boendemiljö, hälsa och säkerhet Aktuella magnetfältsnivåer kommer att utredas under det fortsatta arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen. Generellt avtar fälten snabbt. Magnetfältet kommer att beräknas för årsmedelströmlasten för luftledning med bostadshus inom 100 m. ärmaste permanentboende finns ca 90 meter från utredningskorridoren. 5.5 Rekreation och friluftsliv En trädfri korridor, med eller utan luftledning, i landskapet kan upplevas som störande vilket påverkar upplevelsen av området. Känslan av orördhet kan minska. Vid parallellgång med befintlig ledning tillkommer ingen påverkan i orörda delar av utbredningsområdet, däremot ökar ledningsgatans bredd. Ledning i nysträckning, även med ett markkabelalternativ, tillför en ny struktur i tidigare delar av området. Områdets värde för fritidsfiske, jakt, skoteråkning eller allmänt friluftsliv kommer inte att påverkas i någon omfattning av betydelse i något av alternativen. Under byggtiden kommer området tillfälligt att bli mindre tillgängligt och störas av anläggningstrafik. 8

5.6 Våtmarker För samtliga utredda stråk gäller att de beröra våtmarker. Cirka hälften av sträckan utgörs av våtmarker som är utpekade i länsstyrelsens våtmarksinventering. Anläggande av markkabel innebär ett mindre markanspråk i driftskede jämfört med luftledning, men det medför mer omfattande markarbeten längs hela sträckningen, jämfört med luftledningsalternativet. Dels utifrån att det innebär ett direkt och större ingrepp i våtmarkerna i och med markförläggningen. Korsande av ett antal bäckar med markkabel innebära också en stor risk för påverkan på vattenmiljön i förläggningsskedet. Därtill kommer det att krävas sprängningsarbeten där ytligt berg eller berg i dagen förekommer, vilket skulle kunna ge skador som inte går att återkalla. Eftersom markkabeln inte följer befintlig väg krävs också att en ny väg byggs för att komma fram med de maskiner som krävs vid anläggande. Vid dessa anläggningsarbeten blir det en påverkan på våtmarkerna. Sammanfattningsvis bedöms markkabelalternativet ge stora skador på utpekade våtmarker i förhållande till luftledningsalternativet. 7 Fortsatt arbete Efter det skriftliga samrådet kommer inkomna synpunkter att sammanställas i en kompletterande samrådsredogörelse. Därefter kommer en MKB att arbetas fram med hänsyn till de eventuella nya synpunkter som kommit in. MKB:n kommer att behandla konsekvenser och lämpliga försiktighetsåtgärder för ledningsdragningen. De viktigaste frågorna i MKB:n är direkta och indirekta konsekvenser för landskapsbild, markanvändning, boendemiljö, natur- och kulturmiljö, infrastruktur samt rennäring. Konsekvenser för såväl anläggningsskedet som driftstid kommer att beskrivas. Se bilaga 4 som visar en preliminär innehållsförteckning till MKB:n. Inför arbetet med att ta fram den slutliga ledningssträckningen krävs vissa fältarbeten i form av t.ex. inmätning av sträckningen. Ibland krävs även en enklare form av markundersökning. För att få utföra dessa arbeten krävs fastighetsägarens tillstånd (staknings- eller förundersökningstillstånd). Skellefteå Kraft kommer att söka sådana tillstånd från varje berörd fastighetsägare genom skriftligt medgivande innan arbetena påbörjas. 8 Tidplan Ansökan till Energimarknadsinspektionen är planerad att lämnas in under år 2016. Byggnation är tänkt att påbörjas så snart koncession och andra tillstånd erhållits, dock tidigast under vintern 2017/2018. Elanslutningen gäller under förutsättningen att vindkraftsbolaget tecknar ett avtal om att ansluta sig till Skellefteå kraft elnät. 9

9 Kontaktuppgifter Synpunkter på planerad verksamhets skall göras skriftligen och vara oss tillhanda 2015-11-30. Välkommen att kontakta nedanstående för mer information. Jenny Evred Tel: 070-796 02 49 E-post: jenny.evred@ragnsells.com Adress: Ragn-Sells Miljökonsult AB Jenny Evred Box 744 191 27 Sollentuna 10

%LODJD gyhuvlwvduwd

Bilaga 2 Svaipa Mausjaur Samebygräns Kommungräns Maskaure Malå Alternativ luftledning Alternativ markkabel Vindkraftspark Fjällboheden Fördelningsstation, 130 kv Datum: 2015-10-20 1:90 000 0 1 2 4 km

%LODJD Jörn Intressen Sumpskogar Mycket högt naturvärde (VMI) Högt naturvärde (VMI) Vissa naturvärden (VMI) Låga naturvärden (VMI) Vindkraftspark Fjällboheden Alternativ luftledning Alternativ markkabel Datum: 2015-10-20 1:80 000 0 1 2 4 km

Bilaga 4 Preliminär innehållsförteckning till MKB Icketeknisk sammanfattning 1 BAKGRUD 1.1 Syfte 1.2 Förutsättningar 1.3 Gällande tillstånd 1.4 Gällande lagstiftning 1.5 Skellefteå kraft Elnät AB:s miljöarbete 2 ALTERATIV 2.1 ollalternativ 2.2 Alternativa sträckningar 3 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 3.1 Samråd 3.2 Beslut om betydande miljöpåverkan 4 BESKRIVIG AV HUVUDALTERATIVET 4.1 Ledningens sträckning 4.2 Översiktlig landskapsbeskrivning 4.3 Ledningens utförande 4.4 Markbehov 4.5 Framtida underhåll 5 PLAFÖRHÅLLADE 6 BEDÖMIG AV KOSEKVESER FÖR MILJÖ OCH HÄLSA 6.1 Landskapsbild 6.2 aturmiljö 6.3 Kulturmiljö 6.4 Friluftsliv 6.5 Bebyggelse 6.6 Rennäring 7 HÄLSA OCH SÄKERHET 7.1 Elektriska och magnetiska fält 7.2 Säkerhet 7.3 Material 7.4 Ljudeffekter 8 BYGGSKEDET 9 DRIFT OCH UDERHÅLL 10 SAMLAD BEDÖMIG 8.1 Sammanfattande konsekvenser 8.2 Jämförelse med nollalternativ 8.3 Jämförelse med miljömål 8.4 Jämförelse med allmänna hänsynsregler 11 LITTERATUR BILAGOR