Planerad ny 36 kv kraftledning mellan vindkraftsparken Tomasliden och Bastuträsk samt planerad ny 36 kv kraftledning mellan Bastuträsk och Finnforsen

Transkript

1 Planerad ny 36 kv kraftledning mellan vindkraftsparken Tomasliden och Bastuträsk samt planerad ny 36 kv kraftledning mellan Bastuträsk och Finnforsen Samrådsunderlag April 2016

2 RAPPORT 2(17) 1. Inneha ll 1. Inledning Bakgrund och syfte Koncessionsansökan Studerade alternativ Tomasliden-Bastuträsk Avfärdade alternativ på sträckan Tomasliden-Bastuträsk Utredningskorridor Ledningsalternativ i utredningskorridoren Tomasliden-Bastuträsk Alternativ på sträckan Bastuträsk-Finnforsfallet Nollalternativ Tekniskt utförande Luftledning Markkabel sbeskrivning Kommunala planer Riksintressen och reservat Landskap Natur- och kulturmiljövärden Markanvändning och rennäring Bebyggelse Rekreation och friluftsliv Förutsedd miljöpåverkan Landskap Natur och kulturmiljövärden Markanvändning Rennäring Bebyggelse, boendemiljö, hälsa och säkerhet Rekreation och friluftsliv Tidplan Synpunkter och frågor... 17

3 RAPPORT 3(17) 1. Inledning 1.1. Bakgrund och syfte wpd driver ett vindkraftsprojekt i Norsjö kommun genom projektbolaget wpd Onshore Tomasliden AB. Bolaget har i oktober 2014 sökt tillstånd för en vindkraftsanläggning med högst 10 vindkraftverk på berget Tomasliden/Bjärkliden väster om Bastuträsk i Norsjö kommun. Ansökan har kungjorts av Miljöprövningsdelegationen i Västerbotten och Norsjö kommun har tillstyrkt anläggningen enligt 16 kap 4 miljöbalken. För den ledning som krävs för att ansluta vindkraftspark Tomasliden till överliggande nät behöver koncession för linje sökas från Energimarknadsinspektionen. Detta dokument utgör samrådsunderlag inför Miljökonsekvensbeskrivning och koncessionsansökan för ledningen. Anslutningen av vindkraftverken inom vindkraftsprojekt Tomasliden till den gemensamma anslutningsledningen kan utföras genom ett så kallat icke koncessionspliktigt nät (IKN). Anslutningsledningen ska ägas och drivas av Skellefteå Kraft som i samarbete med wpd Scandinavia AB tar fram underlaget för ansökan. Skellefteå Kraft Elnät AB (nedan kallad Skellefteå Kraft) äger och driver den befintliga luftledningen mellan transformatorstationen söder om Bastuträsk och Finnforsens kraftstation. Den befintliga ledningen har inte tillräcklig kapacitet att överföra vindkraftparkens produktion till stamnätet. Skellefteå Kraft planerar därför att förstärka nätet med en ny 36 kv kraftledning mellan Bastuträsk och Finnfors. Den nya ledningen är tänkt att byggas bredvid befintlig ledning. För den nya ledningen behöver också en koncession för linje sökas från Energimarknadsinspektionen. Samråd Båda ledningarna inkluderas i detta samrådsmaterial som utgör underlag för samråd och Skellefteå Kraft vill härmed samråda kring föreslagna ledningsalternativ med Länsstyrelsen Västerbotten, Norsjö kommun, Skellefteå kommun, ägare och innehavare av särskild rätt till berörda fastigheter, övriga särskilt berörda enskilda, rennäringen, organisationer som jaktlag och intresseföreningar samt övriga berörda myndigheter enligt 6 kap 4 miljöbalken och ellagen. Efter samrådet kommer Skellefteå Kraft att sammanställa en samrådsredogörelse och sända till länsstyrelsen för beslut om projekten innebär betydande miljöpåverkan eller ej. Därefter kommer en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) att tas fram. När MKB och ansökan för ny koncession för linje är framtagen kommer handlingarna att skickas in för prövning hos Energimarknadsinspektionen Koncessionsansökan För att få bygga och driftsätta en kraftledning krävs tillstånd, s.k. nätkoncession för linje, enligt Ellagen. Koncessionsansökan lämnas till Energimarknadsinspektionen som handlägger ärendet och efter remisshantering fattar beslut. Ansökan omfattar bland annat teknisk beskrivning, fastighetsägarförteckning, samrådsredogörelse, miljökonsekvensbeskrivning och karta.

4 RAPPORT 4(17) Ett koncessionsbeslut ger rätt att bygga ledningen men inte rätt att ta mark i anspråk. Skellefteå Kraft strävar efter att teckna frivilliga markupplåtelseavtal med berörda fastighetsägare. Koncessionsbeslutet kommer att ligga till grund för den ledningsrätt som Skellefteå Kraft ämnar ansöka om hos lantmäterimyndigheten. Figur 1. Översiktlig karta över de båda delprojekten. 2. Studerade alternativ Tomasliden-Bastuträsk Mellan projektområdet på Tomasliden och mot transformatorstationen söder om Bastuträsk planerar Skellefteå Kraft att bygga en ledning med en konstruktionsspänning på 36 kv. Alternativ med luftledning respektive markkabel har studerats Avfärdade alternativ på sträckan Tomasliden-Bastuträsk Olika alternativ för ledningens sträckning har studerats. Inledningsvis studerades ett flertal möjliga ledningsalternativ över ett större område. De tidiga studierna ledde till att ett antal alternativ kunde avfärdas, dessa är illustrerade med röda sträck på kartan nedan. Alternativ med ett nordligt läge över berget Rävelsliden. Har fördelen av att vara relativt kort men passagen över branten på östra sidan av Rävelsliden är tekniskt komplicerad att uppföra. En ledning här passerar över toppen av Rävelsliden vilket medför större risker att ledningen skadas av blixtnedslag. Alternativ längs norra stranden av Arnträsket. Ger ökad påverkan på byn Risberg och längs sjöstranden utan att ge några direkta fördelar. Alternativ söder om Arnträsket. Ger en betydligt längre ledningssträcka till stor kostnad och påverkar byarna Risberg och Kattisträsk.

5 RAPPORT 5(17) Figur 2. Översiktlig karta över utredningskorridoren med avfärdade alternativ Utredningskorridor Efter att ha vägt samman tekniska, miljömässiga och ekonomiska faktorer återstår en utredningskorridor där inventeringar utförs och där olika alternativ för lokalisering av ledningen kommer att studeras närmare. Den slutliga ledningssträckningen inom korridoren kommer att justeras beroende på vad som framkommer vid samråd med markägare och andra samt vilka fynd som påträffas vid inventeringarna. Markägare inom utredningskorridoren är Sveaskog AB, Holmen Skog AB och ett antal privata markägare till tretton skogsfastigheter. 3. Ledningsalternativ i utredningskorridoren Tomasliden-Bastuträsk Inom utredningskorridoren har fyra alternativ för ledningssträckning tagits fram. Tre av alternativen är luftledningar och ett utgörs av en markkabel. De fyra alternativen är bara med som exempel och kan förändras efter vad som framkommer vid samråd och inventeringar. Ledningssträckningen kan komma att utföras som en variant av något alternativ eller som en kombination av flera alternativ. Den slutliga lokaliseringen av

6 RAPPORT 6(17) ledningen kommer att ske så att påverkan för närboende, kulturmiljö och naturmiljö begränsas samtidigt som de tekniska kraven uppfylls. Från vindkraftspark Tomasliden i väster går ledningsalternativen på Sveaskogs mark i närheten av den befintliga vägen eller i södra delen av en restaureringsskog. Alla alternativ passerar därefter längs vägen mellan en nyckelbiotop och stranden av sjön Nörd- Lidträsket. Ledningsalternativen går sedan längs en befintlig skogsbilväg och korsar vägen mellan Riskälen och Risberg. Här delar alternativen upp sig så att två alternativ passerar på vardera sidan om den lilla sjön Sorttjärnen. Alla alternativ passerar här luftledningen mellan Risberg och Riskälen. Figur 3. Utredningskorridor med förslag på ledningssträckningar, de alternativa ledningarna som är med på kartan utgör exempel på möjliga ledningssträckningar. Efter Sorttjärnen går samtliga alternativ österut genom ett flackt landskap med myrar och produktionsskogar. Markkabeln och alternativ Söder följer en befintlig skogsbilväg. Alternativ Norr går längs en rågång mellan olika fastigheter och alternativ Mitt går centralt genom utredningskorridoren. Alla alternativen går därefter in på Holmen Skogs mark och korsar ett par skogsbilvägar. Alla alternativ går sedan ihop nära en befintlig skogsbilväg eftersom utredningskorridoren undviker krönet av berget Rävelsliden av tekniska skäl. Slutligen går ledningsalternativen fram till transformatorstationen antigen genom skogen eller längs vägen mellan Bastuträsk och Kattisträsk. Närmast transformatorstationen kan ledningen komma att beröra en av Holmen Skogs naturvårdsavsättningar.

7 RAPPORT 7(17) Figur 4. Den nya kraftledningen som placeras bredvid den befintliga ledningen Bastuträsk-Finnforsfallet 4. Alternativ på sträckan Bastuträsk-Finnforsfallet Mellan Bastuträsk och Finnforsfallet planerar Skellefteå Kraft att uppföra en ny 36 kv ledning i kraftledningsgatan ca 10 m från nuvarande ledning. Den befintliga ledningen har en rationell sträckning och är sedan årtionden ett etablerat inslag i landskapsbilden. Den befintliga ledningen passerar inte något så känsligt område att det är motiverat att ändra ledningssträckningen och etablera en ny kraftledningsgata. Alternativ lokalisering på sträckan Bastuträsk-Finnforsfallet är om den nya ledningen placeras på norra sidan eller på södra sidan om den gamla ledningen. Eftersom ledningsgatan behöver vara trädsäker kommer den att breddas ca 10 m på den sidan där den nya ledningen byggs. Alternativt utförande kan vara att ersätta luftledningen med en nedgrävd markkabel. Eftersom luftledningen passerar över ett stort antal sjöar och våtmarker samt även korsar Skellefteälven kommer en nedgrävd kraftledning medföra tekniska svårigheter, höga kostnader och större miljöpåverkan jämfört med en ny luftledning längs med befintlig kraftledningsgata.

8 RAPPORT 8(17) 5. Nollalternativ Nollalternativet ska ge svar på vad som händer, eller inte händer, om ett projekt inte genomförs. I detta fall innebär det att landskapsbilden och naturmiljön förbli oförändrad. Dessutom innebär nollalternativet att de planerade vindkraftsparken inte kan anslutas till stamnätet. Det skulle i sin tur betyda att den förnyelsebara energin från vindkraftsparken inte kan tas tillvara. Om denna energi ska produceras på annat sätt, t.ex. av fossila bränslen, kommer det att ge upphov till negativa miljökonsekvenser till följd av ökade utsläpp till luft och vatten av bl.a. koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider. När etablering uteblir medför detta att arbetstillfällen går förlorade i och med att verksamheten uteblir. 6. Tekniskt utförande För den nya ledningen Tomasliden-Bastuträsk har Skellefteå Kraft och wpd tagit fram tre alternativ med luftledning och ett med nedgrävd markkabel, tekniken för dessa beskrivs nedan. För den nya ledningen Bastuträsk-Finnforsfallet är altenativet att följa befintlig kraftledning som bedömts utgöra det minsta intrånget och därför vara det bästa alternativet Luftledning Den ursprungliga luftledningen på sträckan Bastuträsk-Finnforsfallet byggdes på 1950-talet med tre fasledare monterade på ca meter höga enkelstolpar men har avsnitt med högre stolpar bland annat i anslutning till järnvägsövergångar. Om luftledningsalternativet väljs kommer även de nya luftledningarna att byggas med tre fasledare. Fasledarna monteras på ca15 meter höga stolpar men beroende på terrängprofil kan högre stolpar komma att användas. Ledningsgatan för aktuell ledning mellan Tomasliden och Bastuträsk blir cirka meter bred med parstolpar, det vill säga ca 18 meter på ömse sidor av ledningens mitt. Det är ännu inte bestämt om ledningen kommer att byggas med enkelstolpar eller parstolpar. För ledning mellan Bastuträsk och Finnfors kommer befintlig ledningsgata att breddas ca 10 m. Den planerade ledningen kommer att utföras trädsäker, vilket innebär att ledningsgatan görs så bred att inga träd intill kraftledningen ska kunna växa in i, eller falla på kraftledningen. Utöver den avverkning som sker inom den inlösta skogsgatan måste därför även enstaka så kallade farliga kantträd med jämna mellanrum avverkas i sidoområdena Markkabel Kabeln för markkabelalternativet förläggs huvudsakligen i öppet schakt, på ett djup av ca 1-1,2 meter. Under byggtiden krävs ett arbetsområde om totalt ca meter för maskiner och uppläggning av material m.m. Förläggning av kabel sker kontinuerligt så att avsnitt för avsnitt grävs upp och återfylls. Anläggande av markkabel innebär ett något mindre markanspråk i såväl anläggnings- som driftskede jämfört med luftledning, men det medför mer omfattande markarbeten längs hela sträckningen, jämfört med luftledningsalternativet. En markkabel medför samtidigt ett betydligt större ingrepp i våtmarker och om marken är olämplig för grävning kan kostnaderna bli höga. Markförlagd kabel innebär också restriktioner för fordonskörning över kabelgraven.

9 RAPPORT 9(17) 7. sbeskrivning I beskrivningen nedan omnämns närliggande intresseområden som berörs av utredningskorridoren. Informationen har inhämtats från Länsstyrelsen, Sametinget, Skogsstyrelsen, Sveaskog, Holmen Skog och Riksantikvarieämbetet. Information om bebyggelse har hämtats från fastighetskartan och information om översiktsplan och vindkraftsplan har inhämtats från Norsjö kommun och Skellefteå kommun Kommunala planer Det finns inte någon detaljplan eller områdesbestämmelser för utredningskorridoren i Norsjö kommun. Enligt Norsjö kommuns översiktsplan från år 2010 finns det ett biotopskyddsområde i västra delen av utredningskorridoren, i östra delen finns ett riksintressen för rennäringen och ledningen berör även tre våtmarker som finns med i våtmarksinventeringen. Dessa områden beskrivs mer detaljerat nedan. För resten av utredningskorridoren anges ingen specifik markanvändning i översiktsplanen. Projektet bedöms inte stå i konflikt med föreslagen markanvändning enligt Norsjö kommuns översiktsplan. I Norsjö och Malås gemensamma vindkraftsplan från år 2015 är området vid Tomasliden utpekat som ett lämpligt område för vindkraft, benämnt Bjärkliden. I vindkraftsplanen framgår även att kommunen är införstådd med att det kan behövas nya anslutningsledningar från nya vindkraftsparker till Skellefteå Krafts befintliga nät. För ledningen Bastuträsk-Finnforsfallet anges i Norsjö kommuns översiktsplan att den korsar ett riksintresse för rennäringen och två våtmarker av klass 4 enligt våtmarksinventeringen. Vidare anges att ledningen korsar triangelspåret mellan Skelleftebanan och Stambanan genom övre Norrland. I Skellefteå kommuns översiktsplan från år 1991 anges området kring ledningen som Övrig mark/skogsbruk, förutom området kring Skellefte älv som är av intresse för naturvården och friluftslivet Riksintressen och reservat I östra delen av utredningskorridoren för den nya ledningen finns ett riksintresse för rennäringen bestående av en flyttled längs sjöarna sydväst om Bastuträsk. Inga andra riksintressen finns utpekade i utredningskorridoren eller i dess närhet. Den befintliga ledningen berör fyra områden av riksintresse för rennäringen och korsar två spår som är av riksintresse för järnvägen. Ca 100 m norr om den befintliga ledningen finns Stensberget som är av riksintresse för naturvården av geologiska skäl. Inom utredningskorridoren och längs den befintliga ledningen finns inget område som är avsatt som naturreservat eller Natura 2000 område.

10 RAPPORT 10(17) Figur 5. Riksintressen i utredningskorridoren och längs befintlig ledning Landskap Landskapet består av myrar och brukad skog där de dominerande trädslagen är tall och gran. Bebyggelsen är gles och ligger främst längs landsvägar, sjöar och älvdalar. Utredningskorridoren och den befintliga ledningen är belägna i en relativt flack och låglänt del av landskapet Natur- och kulturmiljövärden I västra delen av utredningskorridoren finns en nyckelbiotop i form av en gransumpskog med urskogskaraktär som har god tillgång på död ved. Nyckelbiotopen är avsatt som Biotopskyddsområde, se figur 3. Utredningskorridoren berör tre våtmarksområden som finns med i den nationella våtmarksinventeringen. Eftersom samtliga våtmarker i området är påverkade av dikning fick våtmarkerna de två lägsta naturvärdesklassningarna i inventeringen. Sveaskog har avsatt en ca 100 år gammal granskog som en så kallad restaureringsskog i utredningskorridorens västra del. Syftet med Sveaskogs restaureringsskogar är att de med hjälp av olika skötselåtgärder skall uppnå höga naturvärden om år. I östra delen av utredningskorridoren har Holmen Skog gjort en naturvårdsavsättning. Merparten av Holmens naturvårdsavsättningar lämnas för fri utveckling, men i vissa fall genomför bolaget naturvårdande skötsel.

11 RAPPORT 11(17) Den befintliga ledningen berör sex våtmarksområden som finns med i den nationella våtmarks-inventeringen. Eftersom även dessa våtmarker är påverkade av dikning har våtmarkerna de två lägsta naturvärdesklassningarna (klass 3 och 4) i inventeringen. Inom järnvägens triangelspår söder om Bastuträsk har Holmen Skog gjort naturvårdsavsättningar på båda sidor om ledningen. Ytterligare en naturvårdsavsättning finns ungefär mitt på ledningen. Längs ledningen finns identifierade kulturmiljövärden i form av ett antal fångstgropar, ett översilningsdike och en boplats, se figur Markanvändning och rennäring Skogsbruket dominerar markanvändningen i området. Ungefär hälften av marken i av utredningskorridoren och den befintliga ledningen ägs av bolagen Sveaskog och Holmen skog, den andra hälften ägs av privata markägare. Merparten de berörda och närliggande våtmarkerna har dikats under 1900-talet i markförbättrande syfte. Utredningskorridoren ligger helt inom Malå samebys gränsbestämda vinterbetesområde. Östra delen av utredningskorridoren berör riksintresse för rennäringen bestående av en flyttled längs sjöarna sydväst om Bastuträsk. Östra delen är klassat som trivselland och hela utredningskorridoren ingår i betesområde på förvintern. Den befintliga ledningen utgår från Malå samebys gränsbestämda område söder om Bastuträsk, korsar sedan Maskaure samebys gränsbestämda område och avslutas vid Finnforsfallet inom Mausjaure samebys område. Enligt Sametingets kartmaterial går en av Maskaure samebys flyttleder längs med den befintliga kraftledningen. Maskaure och Mausjaure samebyar har uppsamlingsområden på varsin sida om Skellefteälven vid Finnforsfallets kraftstation. Dessa båda uppsamlingsområden och ett område mitt på den befintliga ledningen är klassade som riksintresseområde för rennäringen, se figur Bebyggelse Inom ett område på ca 500 m från utredningskorridoren finns tre bostadshus. Det närmaste är ett fritidshus vid sjön Nörd-Lidträsket inom utredningskorridoren på ca 100 m avstånd från ledningsalternativen. Vid Norrmyran finns det bostadshus på m avstånd från de olika ledningsalternativen. Ytterligare ett bostadshus finns vid Stenbrånet på ca 500 m avstånd från närmaste ledningsalternativ. Från byarna Riskälen och Risberg är avståndet ca 1 km. Från befintlig transformatorstation är det ca 1 km till de närmaste bostadshusen i Bastuträsk och ca 2 km till järnvägsstationen i centrala Bastuträsk, se kartan i Bilaga 1. Kring den befintliga ledningen finns det sex bostadshus inom 100 m och ytterligare ett antal hus inom 200 m, det närmaste ligger på ca 40 m avstånd från ledningen. De närliggande

12 RAPPORT 12(17) bostadshusens status och en bedömning av deras nuvarande användning kommer att redogöras för i kommande MKB. Fem av de sex närmaste husen vara av ett används som byagård ligger söder om ledningen och ett ligger ca 100 m norr om ledningen. Samlad bebyggelse vid kraftledningen finns på båda sidor om älven vid Finnforsfallet. Längs resten av ledningssträckan finns ytterligare ett närliggande hus norr om byn Röjnoret, se kartan i bilaga Rekreation och friluftsliv Aktuellt område är tillgängligt för bland annat jakt, skoteråkning, bär- och svampplockning och som strövområde. Inga områden av riksintresse för friluftsliv eller rörligt friluftsliv berörs av utredningskorridoren. En skoterled mellan Bastuträsk och Kalvträsk korsar utredningskorridoren. Den befintliga kraftledningen korsar en skoterled söder om Bastuträsk och en annan skoterled vid Finforssens kraftstation. Finnforsens kraftstation med omgivningar är ett populärt turistmål i Skellefteå kommun. Turisterna kommer för att se Finnfors kraftverksmuseum som skildrar vattenkraftens utveckling från år Den befintliga kraftledningen ingår här som en naturlig del i ett större kulturhistoriskt sammanhang. 8. Förutsedd miljöpåverkan I detta avsnitt redovisas en översiktlig bedömning av vilka konsekvenser de planerade ledningarna förväntas medföra. I den MKB som kommer att bifogas ansökan kommer kraftledningarnas miljökonsekvenser att utredas och beskrivas mer utförligt, liksom motivering till val av ledningssträckning. Generellt har utredningskorridoren och de olika ledningsalternativen planerats för att begränsa intrång och störningar på berörda intressen så långt möjligt Landskap Byggnation av en ny kraftledning ger alltid viss påverkan på landskapet. En luftledning påverkar landskapet genom stolpar och trädfria skogsgator. Bredden på skogsgatan och stolparnas höjd har betydelse för ledningens påverkan. I alternativet med markkabel blir påverkan på landskapet något mindre, särskilt om markkabeln i huvudsak förläggs längs med befintliga vägar. Det i huvudsak skogsklädda relativt låglänta landskap som berörs av utredningskorridoren bedöms som tåligt visuellt och påverkan på landskapsbilden bedöms därför bli liten oavsett var i utredningskorridoren ledningen placeras. Den befintliga kraftledningen är sedan årtionden ett etablerat inslag i landskapet och ett byte av ledning längs samma kraftledningsgata förändrar inte detta märkbart.

13 RAPPORT 13(17) 8.2. Natur och kulturmiljövärden Utredningskorridoren har så långt möjligt planerats för att minimera intrånget i kända naturmiljöintressen som nyckelbiotoper, värdefulla våtmarker etc. När det gäller luftledning finns goda möjligheter att i samband med detaljprojektering anpassa exempelvis stolplägen så att påverkan på vattendrag och våtmarker kan undvikas eller minimeras. I markkabelalternativet finns också möjlighet att parera kända, höga naturvärden genom detaljanpassning av linjesträckningen. Däremot blir markarbetena mer omfattande i kabelalternativet jämfört med luftledning, vilket medför större risk för påverkan på exempelvis våtmarker och vattendrag som måste korsas, samt vid eventuell sprängning av berg. Under hösten 2015 har fältinventeringar av naturvärden och fornminnen genomförts inom utredningskorridoren. I naturinventeringen konstaterats att områdets har en lång historia av skogsbruk och våtmarksdikning vilket påverkat naturvärdena negativt. De områden med högre naturvärden som påträffats består mestadels av äldre skogar och orörda våtmarker, se figur 6. De olika ledningsalternativen har anpassats för att minska påverkan på naturvärdena. I fornminnesinventeringen påträffades ett tjugotal kulturhistoriska lämningar och fornminnen. Hälften av dessa utgörs av bläckningar, d.v.s. märken på björkar där näverstycken tagits bort. Bland de övriga lämningarna ingår husgrunder, kolmilor och en gammal färdväg. Alla kulturlämningar bedöms kunna bevaras med mindre ändringar av de föreslagna ledningssträckorna. I den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som ska bifogas ansökan om nätkoncession kommer kraftledningens miljökonsekvenser att utredas och beskrivas mer utförligt. En dialog pågår med skogsbolagen Sveaskog och Holmen Skog om hur passagen av deras naturvårdsavsättningar skall kunna genomföras med ett begränsat intrång. I arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen för vindkraftsprojekt Tomasliden gjordes en fågelutredning som omfattar ett område på 10 km omkring vindkraftsparken. Det studerade området med 10 km radie omfattar hela ledningskorridoren även om själva vindkraftsområdet med 3 km radie utgjorde kärnan i studien. Av tidigare genomförd kungsörnsstudie framgår att det inte finns något känt kungsörnsrevir inom 10 km från vindkraftsområdet, vilket innebär att det inte finns något känt revir inom ledningskorridoren. Inga kungsörnar observerades heller inom detta område eller i dess närhet vid genomförd örninventering kring vindkraftsparken. För övriga fåglar konstaterades att området, inklusive ledningskorridoren, bedöms hysa relativt glesa bestånd av rovfåglar, ugglor, lommar, vadare och skogshöns. Inga särskilt skyddsvärda fågellokaler har identifierats i området utifrån kartmaterial och tillgänglig information. Trakten är inte heller känd för att beröras av något särskilt fågelsträck.

14 RAPPORT 14(17) Figur 6. Resultat av inventeringar av naturvärden och fornminnen i utredningskorridoren. t kring den befintliga kraftledningen har ännu inte särskilt inventerats men det finns ett antal sedan tidigare kända naturvärden och kulturmiljöobjekt inom och i närheten av kraftledningsgatan, se figur 7. Holmen Skog har gjort naturvårdsavsättningar längs ledningen både inom järnvägens triangelspår söder om Bastuträsk och mitt på ledningens norra sida. En inventering av ledningssträckan kommer att genomföras under våren och resultatet redovisas i kommande MKB. Skogsstyrelsens projekt Skog och Historia har identifierat ett antal kulturlämningar längs ledningen, dessa består av ett antal fångstgropar och ett översilningsdike. Riksantikvarieämbetet har identifierat en övrig kulturhistorisk lämning bestående av en boplats i ledningsgatan norr om Finnforsfallet och ett antal fångstgropar längs Skellefteälven. De påträffade kulturlämningarna kring den befintliga kraftledningen är markbundna och bedöms kunna undvikas vid detaljplaneringen av kraftledningsstolparnas placering. Holmen Skogs naturvårdsavsättningar kan till största delen undvikas. En fortsatt dialog med Holmen Skog och noggrann planering av arbetet i fält är nödvändigt för att minimera intrånget i naturvårdsavsättningarna längs kraftledningsgatan.

15 RAPPORT 15(17) Figur 7. Naturvårdsavsättningar och kulturlämningar längs den befintliga kraftledningen Markanvändning Markanvändningen i utredningskorridoren består i huvudsak av skogsbruk. Konsekvensen av den nybyggda ledningen och tillhörande ledningsgata är att produktiv skogsmark tas ur bruk. Påverkan på skogsbruket blir mindre där den nya ledningen kan samlokaliseras med befintliga vägar eller placeras längs våtmarker och rågångar. Skellefteå Kraft och wpd vill ha en dialog med markägarna under samrådstiden om hur ledningen kan placeras så att påverkan på skogsbruket minimeras. Även vid den befintliga kraftledningen består den huvudsakliga markanvändningen av skogsbruk. Skellefteå Kraft och wpd vill ha en dialog med markägarna under samrådstiden om hur ledningen kan placeras så att påverkan på skogsbruket minimeras 8.4. Rennäring Under processen med tillståndsansökan för vindkraftsparken genomförde wpd en dialog med Malå sameby. I dialogen har det framkommit att den planerade nya luftledningen till Bastuträsk antas medföra en risk för att renarna följer den nya ledningsgatan mot järnvägen med risk för olyckor som följd. Lokaliseringen av ledningen är den viktigaste

16 RAPPORT 16(17) skadeförebyggande åtgärden när det gäller rennäringen. Vidare samråd kommer att ske med Malå sameby. Komplettering med en ny 36 kv kraftledning i anslutning till den befintliga luftledningen bedöms ha liten påverkan för rennäringen i de berörda samebyarna när ledningen väl är på plats. Under byggnationen kan vissa störningar uppkomma. Vidare samråd kommer att ske med de tre berörda samebyarna Bebyggelse, boendemiljö, hälsa och säkerhet Elektromagnetiska fält är ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält finns nästan överallt i vår miljö, runt alla elektriska ledningar och elektriska apparater. De uppkommer vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. De elektromagnetiska fälten påverkas bland annat av fasledarnas inbördes avstånd, strömmen i ledarna och avståndet mellan dem. Fälten är som starkast närmast fas alternativt ledare och avtar snabbt med avståndet. Elektriska fält kan delvis avskärmas av till exempel byggnadsmaterial och vegetation, men magnetfält är betydligt svårare att skärma av. Trots att forskning pågått under lång tid går det idag inte att ge ett säkert svar på om det finns några hälsoeffekter av exponering för låga nivåer av magnetfält. Några gränsvärden för magnetfält eller skyddsavstånd till kraftledningar (utöver skyddsavstånd med hänsyn till eltekniska aspekter) finns inte framtagna av svenska myndigheter, då de inte anser att det vetenskapliga underlaget är tillräckligt gediget. Däremot har ansvariga svenska myndigheter (där bl.a. Strålsäkerhetsmyndigheten ingår) gemensamt formulerat en försiktighetsprincip för lågfrekventa magnetiska fält. Principen innebär, att man bör eftersträva att reducera magnetiska fält som starkt avviker från vad som kan anses vara normalt i bostäder och på arbetsplatser, om detta kan ske till rimliga kostnader och utan andra starkt negativa konsekvenser. Rakt under en 36 kv luftledning kan magnetfältet vara 1-2 mikrotesla. Magnetfältet avtar snabbt och på 100 m avstånd är magnetfältet bara ca 0,01 mikrotesla. Som jämförelse ger en vanlig hårtork upphov till ett magnetfält om 0,5 mikrotesla på en halvmeters avstånd. En nedgrävd markkabel ger upphov till ett betydligt lägre magnetfält än en luftledning vid samma spänningsnivå. Ovanstående resonemang bygger på generella uppskattningar, i miljökonsekvensbeskrivningen kommer detaljerade beräkningar på magnetfältet att redovisas. De föreslagna ledningarna ligger som närmast ca 40 m från ett bostadshus, på detta avstånd är magnetfältet så lågt att inga ytterligare åtgärder bedöms behöva vidtas. Eftersom ingen permanentbostad eller fritidshus ligger invid planerad ledning förväntas hälsoeffekterna bli obetydliga Rekreation och friluftsliv En trädfri korridor, med eller utan luftledning, i landskapet kan upplevas som störande vilket påverkar upplevelsen av området. Denna påverkan blir mindre för de delar av ledningen som går över myrar eller samlokaliseras med befintliga vägar.

17 RAPPORT 17(17) Den befintliga skoterleden kommer att korsa ledningen söder om Stor-Rödmossamyran. Här går de olika ledningsalternativen antingen över öppen myrmark eller längs en befintlig väg varför en skoteråkare på leden inte kommer att mötas av ett nytt öppet område i skogen när ledningen är färdig. Vilda däggdjur verkar inte störas av elledningar när konstruktionsfasen är avslutad. Sammanfattnings bedöms områdets värde för jakt, skoteråkning eller allmänt friluftsliv inte påverkas i någon betydande omfattning av något av ledningsalternativen. Under byggtiden kommer dock området tillfälligt att bli mindre tillgängligt och störas av anläggningstrafik. Uppförandet av en ny ledning bredvid den befintliga ledningen bedöms inte påverka rekreation och friluftsliv jämfört med idag annat än under byggfasen. 9. Tidplan Under genomförs inventeringar av naturvärden och fornminnen. Resultatet kommer tillsammans med resultatet av samråden att användas för att optimera placeringen av ledningen. Under våren 2016 genomförs samråd med markägare, myndigheter, samebyar och närboende. Under sommaren 2016 planeras en koncessionsansökan med MKB att skickas in till Energimarknadsinspektionen. Ledningarna planeras att uppföras så att de kan tas i bruk samtidigt med vindkraftsparken vilket beräknas ske år Synpunkter och frågor Det är viktigt för oss att få era synpunkter på den föreslagna ledningen för att vi ska kunna utforma projektet så bra som möjligt. Inkomna synpunkter från samrådet kommer att inarbetas i koncessionsansökan och miljökonsekvensbeskrivning. Synpunkter skickas till wpd:s kontaktperson Björn Grinder som hanterar frågorna på uppdrag av Skellefteå Kraft, se kontaktuppgifter nedan. Det går även bra att kontakta Björn per telefon och e-post med frågor och synpunkter. Kontakt wpd Scandinavia AB Surbrunnsgatan Stockholm Tfn: Fax: Björn Grinder b.grinder@wpd.se Tfn: