Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar

Relevanta dokument
Palliativ vård ett förhållningssätt

Palliativ vård, palliativt förhållningssätt

Palliativt förhållningssätt

Palliativt förhållningssätt

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Pallia%v vård - %ll alla som behöver. Gunnar Eckerdal Överläkare Jubileumskliniken, Sahlgrenska

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)

SFPM 20 år. Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem

Åstorps kommun. Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets slutskede. Revisionsrapport 2010:8

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017

VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE

Pallia%v Vård FÖR ALLA OAVSETT VÅRDFORM

Att få leva tills man dör

Pallia%v vård: Total smärta eller totalt lugn inför döden?

En värdig vård vid livets slut

Skurups Kommun. Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets slutskede. Revisionsrapport. KPMG AB Antal sidor: 7

Kropp och själ: Hur dödsångest och ensamhet påverkar symtom

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Palliativ vård. Att leva har sin tid att bota har sin att dö har sin. Så enkelt är det och så svårt. ( C. Saunders)

Mål: Målet är att tydliggöra, förbättra, utveckla och kvalitetssäkra den palliativa vården i livets slutskede.

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE

Burlövs Kommun. Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets slutskede. Revisionsrapport. KPMG AB Februari 2011 Antal sidor:8

God palliativ vård state of the art

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Svåra närståendemöten i palliativ vård

PALLIATIV VÅRD Jönköping121024

Palliativguiden. vägvisaren till lindrande vård. Palliativguiden 2008

Svenska palliativregistret (2009)

Motionssvar - Starta ett hospice i Sörmland

Kompetensbeskrivning. För legitimerad sjuksköterska med specialisering inom palliativ omvårdnad

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Palliativ vård 7,0 högskolepoäng Grundnivå Johan Stålvant

Palliativ vård vid olika diagnoser

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Även om döden är oundviklig, borde inte ett dåligt döende vara det! Birgit H Rasmussen, SSK, professor Palliativt utvecklingscentrum

Att möta den döendes existentiella behov

Till: Läkarförbundet Stockholm Susann Asplund Johansson. Sjukhusläkarna har fått möjlighet att yttra oss gällande ovanstående remiss.

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Innehall. Bakgrund Vad är ett hospice? Hospice, för vem? Patienter Anhöriga Personal

Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs.

Samtal med den döende människan

Vägledning för en god palliativ vård

En dag om palliativ vård. Fredrik Wallin, palliativ processledare, RCC Norr Bertil Axelsson, öl, docent, Östersund

Palliativ vård. betala för 3! Gå 4

Palliativ vård Professor Peter Strang

Nationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer PKC-dagen

Hospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede.

Rutin palliativ vård, Värmlands kommuner

I livets slutskede. Inledning. Att bli gammal

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande behandling

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Palliativguiden. vägvisaren till lindrande vård

Existentiell kris, meningsfrågor, dödsångest

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

HOPP-projektet. Anna Forssell

Medicinsk vårdplanering VPL

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Namn: Jan Mårtensson, Jönköping Titel: Familjen i den pallia:va vården av hjärt- kärlsjukdom. Ingen intressekonflikt.

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?

Palliativ vård en introduktion. pkc.sll.se

Hudiksvall EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING

Palliativ vård vid hjärtsvikt. Camilla Öberg, distriktsläkare och kardiolog

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Vård i livets slutskede

Mediyoga i palliativ vård

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Min vårdplan introduktion och manual

ORD OCH BEGREPP [7] Dokumentets namn: Rutin för palliativ vård inom särskilt boende, hemsjukvård

Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede

VAD ÄR EN GOD DÖD? Patienter och sjuksköterskors uppfattningar

När patienten känner meningslöshet om hoppets

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm

Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

PERSONCENTRERAD VÅRD I ETT HOSPICE De 6 S:n som stöd

Palliativ vård Ett framtida östgötaperspektiv

Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Svenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt och fackligt obunden organisation som arbetar för förbättrad hälsa och sjukvård.

Palliativ vård. Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson

Nationellt vårdprogram för palliativ vård

Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Slide 1. Slide 2. Även om döden är oundviklig, borde inte ett dåligt döende vara det. Slide 3

Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra?

Vad är viktigast för just Dig? PER-ANDERS HEEDMAN, PROJEKTSAMORDNARE, RCC SYDÖST

Transkript:

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet

Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid, värme, mat, medkänsla 1800-talet: hospice startas i Dublin och Lyon 1900-talet: framsteg, optimism kirurgi, narkos, strålbehandling, antibiotika, insulin, cytostatika 1950-1960 talet: de sjukaste blev åsidosatta

Dame Cicely Saunders den moderna hospicerörelsens grundare Började göra smärtstudier på 50- talet It is all pain Gav upphov till Total Pain -conceptet Total pain Fysisk Psykisk Social Existentiell/andlig

Vad hände sen? 1967: St Christopher s : första moderna hospicet motreaktion mot dålig vård av döende fokus på symptomlindring, lytiska coctails fokus på helhetssyn fokus på hemlik miljö fokus på hospice som hus 70- och 80-talet: fokus på hospice som filosofi fokus på hospice-home care för att nå många

Samtidigt i Sverige Barbro Beck-Friis startar den första dygnet runt hemsjukvården (LAH) i Motala 1977. Målet var att ersätta eljest nödvändig sjukhusvård och därmed skapa livskvalitet Inskrivning byggde på 3 inskrivningsprinciper Att diagnosen var ställd Att BÅDE patient och närstående ville ha LAH Att läkaren bedömde att LAH vård var möjlig En grundprincip: Om LAH skapar trygga patienter och närstående, minskar vårdutnyttjandet

1987- framåt: Palliativ medicin 1987: Palliativ medicin blir en specialitet i UK Specialiserade palliativa enheter växer fram Undervisningen ökar Forskningen tar fart Traditionell sjukvård blir bättre på symptomlindring

WHO definitoner 1990 första definitionen av palliativ vård 2002 kom en reviderad definition Den innebär nya utmaningar

WHO definitionen 2002 (1) Svensk översättning: Kenne-Sarenmalm E, Fürst CJ, Strang P, Ternestedt BM Definition av palliativ vård enligt WHO, 2002 Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom. Palliativ vård förebygger och lindrar lidande genom tidig upptäckt, noggrann analys och behandling av smärta och andra fysiska, psykosociala och existentiella problem.

WHO definitionen 2002, forts (2 ) Svensk översättning: Kenne-Sarenmalm E, Fürst CJ, Strang P, Ternestedt BM Lindrar smärta och andra plågsamma symtom. Bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process. Syftar inte till att påskynda eller fördröja döden. Integrerar psykologiska och existentiella aspekter i patientens vård. Erbjuder organiserat stöd till hjälp för patienter att leva så aktivt som möjligt fram till döden.

WHO definitionen 2002, forts (3 ) Svensk översättning: Kenne-Sarenmalm E, Fürst CJ, Strang P, Ternestedt BM Erbjuder organiserat stöd till hjälp för familjen att hantera sin situation under patientens sjukdom och efter dödsfallet. Tillämpar ett teambaserat förhållningssätt för att möta patienters och familjers behov, samt tillhandahåller, om det behövs, även stödjande och rådgivande samtal.

WHO definitionen 2002, forts (4 ) Svensk översättning: Kenne-Sarenmalm E, Fürst CJ, Strang P, Ternestedt BM Befrämjar livskvalitet och kan även påverka sjukdomens förlopp i positiv bemärkelse. Är tillämpbar tidigt i sjukdomsskedet tillsammans med behandlingar som syftar till att förlänga livet, såsom cytostatika och strålbehandling. Palliativ vård omfattar även sådana undersökningar som är nödvändiga för att bättre förstå och ta hand om plågsamma symtom och komplikationer.