Å rsberä ttelse

Å rsberä ttelse 2014-2015 Linvägens förskola Valbo förskoleområde Det Du tänker om Mig, Så Du ser på Mig, Som Du är mot Mig, Sådän blir jäg Anci Rehn Förskolechef Jessica Peter Mia Lind Kristina Hjertberg Helena Baggström Lotta Lindberg Biträdande förskolechefer 1

Valbo förskoleområde läsåret 2014/2015 I årsberättelsen redovisar vi utvalda delar av vårt arbete. Något vi har gjort en särskild insats kring eller något vi fördjupat oss inom. Förskolan är en målstyrd verksamhet. Vi styrs av statliga styrdokument såsom läroplan och skollag m.m. Vi styrs också av kommunala mål som exempelvis utbildningsnämndens verksamhetsplan. Ni är alltid välkomna att kontakta oss om ni önskar information kring de målområden som vi inte fördjupar oss inom här eller kring andra delar av verksamheten! Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt Förskolans läroplan, Lpfö 98/10 Det är vi tillsammans, du och jag/ ni och vi, som genom vårt samarbete bidrar till det bästa för varje barn. För just ditt barn/dina barn och för områdets samtliga barn. De målområden som ingår i vårt systematiska kvalitetsarbete är: Normer och värden Naturvetenskap och teknik Identitet och kroppsuppfattning Barns inflytande Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Förskola och hem Språk och kommunikation Här nedan följer några exempel på arbeten som vi gjort gemensamt inom området: Förskola och hem Föräldrar ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjlighet till inflytande Förskolans läroplan. Här är några former för samverkan och delaktighet som vi har beslutat att vi erbjuder på områdets 10 förskolor: Inskolningssamtal eller inskolningsmöte Enkät delas ut efter inskolningen är genomförd. Ett verksamhetsbrev skickas ut minst 1 ggr/månad. Föräldraforum minst 1 ggr/termin. Vi erbjuder minst ett utvecklingssamtal per läsår. Vi använder oss av intervjufrågor till för att öka barnets delaktighet och inflytande. Föräldraenkät skickas ut och bearbetas på uppdrag av den politiska nämnden. Kollegialt lärande Vi behöver varandras kompetenser och kunnande när vi följer upp och utvärderar våra egna insatser. I området möjliggörs det genom att pedagogiska utvecklingsledare leder kvalitetskvällar som bidrar till att vi fördjupar och utvecklar arbetet inom de olika målområdena. Utifrån olika övningar, litteratur och dokumentationer utvecklar vi vår förmåga att synliggöra barns och pedagogers utveckling och lärande. Vi har under läsåret bland annat utforskat begreppen hög kvalitet, vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vi pratar också mycket om att verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Det 2

finns en stolthet och en hög ambition hos områdets pedagoger att bidra till att verksamheten utvecklas. Särskilda insatser 2014/2015 En särskild utbildningssatsning har riktats till förskollärare utifrån deras ansvar att leda och ansvara för verksamhetens innehåll. Fortbildningsdagar för pedagogiska utvecklingsledare med syfte att forma kvalitetskvällar på varje förskola, innehåll kring olika målområden. Studiedagar för pedagogiska utvecklingsledare i förskola och skola till åk 3 där vi fördjupat oss i ny forskning och nya material kring hur övergångar påverkar barn. Utbildning kring tecken som stöd och bildschema riktad till elevhälsorepresentanterna (EHT) på varje förskola. Ett strukturerat samarbete med områdets elevhälsoteam bestående av specialpedagog och talpedagog. Likabehandlingsrepresentanterna får varje månad ett mejl med förslag på artiklar, övningar m.m. kopplat till månadens målområde som delges på egna förskolan. Vi har under läsåret haft ett nätverk IKT (Informations och kommunikationsteknik) med syfte att öka pedagogers digitala kompetens. Pedagoger har erbjudits möjlighet att delta i riktade utbildningar och vi har köpt in lärplattor till alla pedagoger, ett verktyg som ger fortsatta utvecklingsmöjligheter. Under våren har vi startat ett nätverk kring lärande för hållbar utveckling. Den politiska nämnden har antagit en ny strategi och gett oss i uppdrag att utveckla vårt arbete inom lärande för hållbar utveckling. Vi utforskar området och återkommer med mer information allt eftersom vår kunskap ökar. Sammanfattning Det har varit ett givande läsår där vi haft möjlighet att fördjupa oss inom flera målområden. Vi har återigen lyft lekens viktiga betydelse för barns utveckling. Vårt uppdrag är att skapa undervisning genom lek, att tillsammans med barnen i leken utforska det som finns nära men också det som finns i vår omvärld. I leken för vi in arbetet med läroplanens mål på ett lustfyllt sätt. Barnen lär i samspel med vuxna och med varandra. Vårt intresse för barns lärande väcker förundran, nyfikenhet och en ödmjuk förhoppning att vi bidrar till varje barns möjlighet att bli sitt bästa jag. Jag vill från ledningsteamets sida tacka för läsåret som varit. TACK för goda möten, samtal och gott samarbete för att möjliggöra det bästa för områdets ca 750 barn. Det är en förmån för oss att tillsammans med föräldrar och engagerad personal utveckla områdets 10 förskolor Anci Rehn Förskolechef 3

Linvägens förskola läsåret 2014/2015 Hösten 2014 var en nystart för förskolan. Under vårterminen 2014 hade ett gemensamt beslut fattats på förskolan bland pedagoger i samråd med biträdande förskolechef att det skulle ske ett utträde ur Friluftsfrämjandet. De främsta orsakerna till det var att pedagoger saknade de utbildningar som krävs av friluftsfrämjandet, t.ex. grundutbildning och olika grupputbildningar så som exempelvis mulleutbildning. Medlemskap och licensavgifter var också en stor kostnad för förskolan som inte rymdes inom budgetramarna. Under våren hade också funderingar på att göra om organisationen på förskolan tagit fart. Förskolan består av två avdelningar, en för yngre och en för äldre. Det har ibland varit svårt att få till en bra och fungerande organisation utifrån antal barn i de olika åldrarna. När barn slutat på förskolan har det oftast varit yngre barn som börjat och det har ibland påverkat strukturen i barngrupperna vilket lett till att yngre barn än tänkt fått flytta upp till de äldre barnen. Avdelningarna blev mer åldersblandade än åldersindelade. Under våren 2013 när förskolan genomgick en större ombyggnad vistades barn och pedagoger under några månader i Missionshuset i Valbo. Där fanns inga avdelningar och alla barn och pedagoger var tillsammans. Till en början fanns funderingar på hur det skulle bli, men resultatet var mycket positivt. Det ledde så småningom till att förskolan hösten 2014 hade två avdelningar med åldrarna 1-5 år. Läsåret 2014/2015 har varit ett första år i många bemärkelser. Förskolan är nu en naturinspirerad pedagogisk verksamhet där man arbetar parpedagogiskt med åldersindelade grupper. I dessa grupper ingår både barn och personal från båda avdelningarna. Utträdet ur Friluftsfrämjandet har också gett effekter så som att förskolan inte längre fick behålla sitt namn (I Ur och Skur Västbyggeby). I stället blev namnet Linvägens förskola. Barnens grupper (Mulle, Knopp och Knytt) fick också byta namn. Det blev Vargar, Rävar, Ekorrar och Myror istället. När mycket har varit nytt under läsåret har våra traditioner varit viktiga att hålla fast i. Så här har året uppmärksammats på förskolan med olika aktiviteter. Höstfest med föräldrar och barn Två utedagar på hösten för Vargar och Rävar Maskerad Linvägsloppet på skidor Gosedjursvecka Två utedagar på våren för alla barn på förskolan Deltagande i Håll Sverige rent Linvägsruset springa eller gå Smörnäs, sommaravslutning för alla barn, föräldrar och pedagoger Förutom ovanstående så har också det här hänt: Inskolningssamtal Föräldramöte Utvecklingssamtal Jullunch Påskvandring för de äldsta barnen Påsklunch Två skolbesök för blivande skolbarn Midsommarfirande Dessutom har vi haft en fantastisk och inspirerande pedagogisk verksamhet ute i naturen, på gården och inne i våra grupper. 4

Redovisning av några mål under läsåret 2014/2015 2.1 Normer och värden Prioriterat mål för förskolan: Alla barn ska ges rika möjligheter till att utveckla sin förmåga att ta hänsyn till andra människors situation. Förutsättningar: Förskolan har två åldersblandade avdelningar med åldrarna 1-5. Pedagogerna arbetar parpedagogiskt med åldersindelade grupper. Höstens verksamhet med ny organisation underlättades av det fina vädret som gjorde att mycket av verksamheten skedde ute och att alla barn då kunde vara tillsammans. Det underlättade för de barn som efter hösten bytte avdelning. Klimatet på förskolan är öppet så barnen kan gå emellan avdelningarna när de önskar. Arbetsprocess: Alla barn på förskolan har arbetat utifrån Alfons rörande kamratskap. Vi har läst böcker och tittat på film om Alfons Åberg. De äldsta barnen har också tittat på Ugglan, ett material från utbildningsradion som handlar om kamratskap. De har även fått ta med Alfons hem under en helg för att öva på att ta ansvar för någon annan (Alfons). Föräldrarna skriver dagbok tillsammans med barnen som vi läser på torsdagssamlingarna. Vi har även använt oss av dramatisering i arbetet med barnen angående detta. Vi har en ständig dialog med barnen om värdegrunden i de olika situationer som uppstår. Barnen har fått reflektera över vad som gör dem glada och vi har hjälpt dem att skriva ned det. De har även fått rita vad de blir glada av. Resultat: Barnen har blivit mer medvetna om sina handlingar. Ett exempel på det är när ett barn (1,5 år) drar kompis i håret och samtidigt säger Neej. Barnen belyser varandras handlingar och kan ge uttryck för om det är positiv eller negativ handling. I arbetet med Alfons så ser vi att barnen är förväntansfulla över uppdraget att ta hem Alfons. De är aktiva och lyssnar noga på vad Alfons säger och vad han har varit med om. Ugglan materialet kändes som om det var för äldre barn. Filmens (Ugglan) karaktärer fångade inte barnen. Analys: Alfons är tacksam att använda i arbetet med Normer och Värden. Han både lyckas och misslyckas och blir på så sätt lätt för barnen att ta till sig. 5

Han fångar intresset bra i alla åldrar. Konflikter är en del av barnens vardag. Då de uppstår vill vi hjälpa dem att lösa dem på ett konstruktivt sätt. Det är viktigt att barnen får uttrycka sina åsikter men att de gör det på ett respektfullt sätt. Vi har använt oss av samlingar för att prata om konflikter som har uppstått. Vi upplever att samlingarna går åt till negativa saker och vårt budskap når inte alltid fram. Åtgärder för utveckling: Fokusera på att hjälpa barnen lösa konflikter när de uppstår. Fortsätta arbetet med Alfons men även göra ett nytt försök med Ugglan materialet. 2.2 Utveckling och lärande: Naturvetenskap och teknik Prioriterat mål för förskolan: Alla barn ska ges rika möjligheter till att utveckla sin förståelse för naturens olika kretslopp Förutsättningar: Förskolan ligger i närheten av skog och ängar. I skogen finns platser anpassade för pedagogisk verksamhet. Pedagogerna har tillgång till mycket material om djur och natur och har stor kunskap kring hur man arbetar pedagogiskt ute i naturen. Arbetsprocess: Vi har använt oss av drama och skapande. Barnen har getts tid till lek och utforskande. Pedagoger har varit aktiva medupptäckare i de yngsta barnens stunder i skogen. Vi sätter ord på det som intresserat barnet t.ex. en myra! Tillsammans har vi plockat blåbär och lingon. Av det har vi sedan gjort sylt. Barnen har varit med och skördat vår potatis och andra odlingar. Kocken har använt det i vår matlagning. De äldsta barnen har jobbat med allemansrätten under hösten. Vi har grävt ned en bräda med olika material, för att belysa förmultningsprocessen. Barnen var med och spikade fast materialet, samt reflekterade kring vad som kommer ske. I vår skapande verksamhet har vi använt oss av naturens material. Resultat: Barnen äger kunskap kring allemansrätten och använder sig utav den. Vid ett tillfälle när en pedagog dramatiserande slängde i väg skräp i skogen reagerade ett av barnen med bestörtning över tilltaget. Barnen benämner djur och växter vid namn. De är stolta över sitt skapande med naturmaterial. 6

Analys: När man lyckas fånga stunden i dramatisering så blir det mer minnesvärt för barnen. Naturmaterial är tacksamt att jobba med då det inte har en färdig mall, allt blir bra. Ingen behöver känna att det jag har gjort inte duger! Åtgärder för utveckling: Vi fortsätter arbeta målmedvetet med och i naturen. 2.3 Barns inflytande Prioriterat mål för förskolan: Alla barn ska ges rika möjligheter till att utveckla sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö Förutsättningar: Förskolans lokaler är små, vilket gör det svårt för barnen att hitta avskilda platser där de kan komma till ro. Äldre material på förskolan. Svårigheter att överblicka gården då den går runt byggnaden utan möjlighet att stänga av med grindar. Arbetsprocess: Vi har intervjuat barnen och frågat vad de vill göra på förskolan. Tillsammans med barnen går vi igenom de olika material och leksaker vi har och hur man kan använda det. Vi arbetar dagligen med hur man är mot varandra, att man är aktsam om leksaker och varandra. Resultat: Vid intervjuerna hade barnen svårt att svara på vad de ville göra eller om de saknar något material på förskolan. Vi upplever att barnen är väldigt oroliga, har svårt att sitta stilla och göra fria aktiviteter/fri lek. Vi känner att det går bättre i de planerade aktiviteter vi har på förskolan. Barnen kan säga förlåt men har ingen förståelse för vad ordet innebär. De är medvetna om hur man ska vara mot varandra, eller hur andra ska vara, men glömmer bort sitt eget beteende. Analys: Beror barnens orolighet på att vi pedagoger inte alltid har möjlighet att vara så närvarande i de fria aktiviteter vi har t.ex. efter frukost och lunch när vi är bara två pedagoger dessa stunder? Kan vi göra på något annat vis? 7

Långa dagar är vanligt för många barn i förskolan. Kan vi se över upplägget på dagen och dess aktiviteter så att det ges möjlighet till återhämtning och avskildhet. Vilket material har vi på förskolan, passar det inte dagens barn? Vad kan vi göra åt inne och utemiljön? På vilket sätt kan vi göra barnen ännu mer delaktiga och ge dem möjlighet till inflytande? Hur kan vi arbeta vidare med att barnen ska ta ansvar för sina egna handlingar? Åtgärder för utveckling: Uppmuntra barnen att ta ansvar för sina egna handlingar. Lyssna in och positivt förstärka när barnen uttrycker sina idéer och önskemål. Vi ser över innemiljön. Hur används lokalerna och materialet? Utemiljön, vi ansöker återigen om staket för att kunna dela upp gården. Vi skapar en utemiljögrupp (Ing-Marie och Angelica), som gör en plan för utemiljön under HT -15. Sammanställning Föräldraenkät 2015 Resultat, analys samt det fortsatta arbetet Bakgrund: Föräldraenkäten genomfördes under februari 2015. Frågorna i enkäten har koppling till läroplanen och speglar kvalitén i förskolan. Enkäten bestod av 20 stycken frågor. Dessutom fanns de även i årets enkät möjlighet att svara på två fördjupande frågor kring inflytande och delaktighet. Resultat: Förskolan hade inte så hög svarsfrekvens, endast 18 svarande. Bland dessa familjer kan det finnas de som har två barn på förskolan. Under februari månad hade vi 40 barn placerade, varav några är syskon. Resultatet visar att det finns lite att jobba med under kommande läsår. Det som utmärker sig positivt i resultatet är de resultat vi fått i följande frågor: Gav det senaste utvecklingssamtalet oss bra information om vårt barns utveckling och lärande utifrån de mål som finns i läroplanen?(3,3) Tycker vårt barn att det är roligt?(3,6) Kan vi tryggt lämna vårt barn?(3,6) Blir vårt barn väl mottaget vid lämning?(3,5) Ger utemiljön bra möjligheter till lek och utveckling?(3,3) Vistas vårt barn i en säker miljö inomhus?(3,4) 8

De frågor där vi fått ett sämre resultat och behöver göra insatser är följande: Upplever vi att vårt barn får det stöd han/hon behöver?(3,1) Vistas vårt barn i en säker miljö utomhus?(3,1) Ger lokalerna bra möjlighet till lek och utveckling?(2,7) Får vi tillräcklig information om verksamhetens mål, uppdrag och resultat? (3,2) Är vi nöjda med den dagliga kontakten med personalen?(3,1) Får vi som föräldrar vara med och tycka till om verksamheten?(2,6) Vår förskola uppfyller väl de förväntningar vi hade innan barnet började. (3,1) Vi tycker att vår förskola kommer nära vår bild av idealförskola. (3,1) Siffrorna inom parantes visar förskolans resultat på varje enskild fråga. Resultatet redovisas på en skala 1-4. Resultatet presenterades för pedagogerna i april. Analys: När vi på förskolan, pedagoger och biträdande förskolechef gått igenom resultatet och tittat på de frågor där vi fått ett sämre resultat ser vi att vi kan dela in dessa i tre grupper. Det hjälper oss också i hur vi ska hantera resultatet och hur vi ska gå vidare och vad vi kan göra. Två av frågorna handlar om förskolans miljö, inomhus och utomhus. Där är vi begränsade av lokalernas utformning och gårdens planering. Hur kan vi möjliggöra ett resultat här? Ytterligare två frågor handlar om den bild föräldrar har av förskolan innan barnet börjar, men även den bild man har under tiden barnet går på förskolan. Det kan vara en bild som förändras under årens lopp. Hur kan vi på ett tydligare sätt visa vår verksamhet och visa upp hur just vår förskola ser ut och hur den fungerar? Det handlar nog inte bara om att visa på innan barnet börjar utan också kontinuerligt under hela förskoletiden. Fyra frågor handlar om den direkta verksamheten. Här behöver vi titta mer noga och fundera kring hur vi får föräldrar delaktiga på olika sätt. Vi behöver också vara tydliga med hur verksamheten ser ut och fungerar. Vad kan man som förälder vara med och tycka till om? Hur tydliga är vi när vi ger information om verksamhetens mål och resultat? Ska informationen se ut på olika sätt? Hur går vi vidare? Hur lägger vi upp arbetet med resultatet under våren och vad gör vi i höst? Fortsatta arbetet: Samtliga föräldrar fick information om att föräldraenkätens resultat var utlagt på hemsidan och att vi under maj månad skulle påbörja arbetet med resultatet. Pedagogerna fick i uppgift att på planeringsdagen 4 maj välja ut tre frågeställningar som de ville fördjupa sig i. Till vår hjälp tog vi föräldrarna för att få dem delaktiga och för om möjligt få lite mer brädd på svaren så att vi kan arbeta på ett bra sätt under hösten med svaren. Blir vårt barn väl mottaget vid lämning? Vad har du för förväntningar på mottagandet när du lämnar på morgonen? Får vi tillräcklig information om verksamhetens mål, uppdrag och resultat? Vilken information vill du/ni ha och på vilket sätt vill du/ni ha informationen? (muntligt/mejl/anslag i hallar o.s.v.) 9

Ger utemiljön bra möjligheter till lek och utveckling? Utemiljön, har ni några tips/idéer hur vi kan utveckla vår utegård? Föräldrarna hade under en tvåveckors period möjlighet att svara på ovanstående frågeställningar. Alla familjer fick en lapp med dessa på barnens hyllor att ta med hem, samt att de satt uppe på anslag i hallarna. Vi fick in en hel del svar, vilket var mycket positivt. Dessa svar har sammanställts och presenterats för föräldrarna i ett brev via mejl från biträdande förskolechef. Resultatet kommer vi att arbeta med under hösten. Det vi redan påbörjat är gårdens utformning. Vi har tagit kontakt med Gavlefastigheter för att bl.a. få hjälp med lekmaterialens placering och uppfräschning. Under sommaren ska förskolan målas om och då kommer även lekmaterial att målas. I ovanstående redovisning av förskolans mål står det lite mer om hur vi tänker kring inne- och utemiljön på förskolan och hur vi ska arbeta med det. Det står under rubriken Barns inflytande. Valbo 150701 Jessica Peter Biträdande förskolechef Linvägens förskola 10