Isolering av patienter med smittsamma sjukdomar - hur upplevs det? RN, ICN, MPH, PhD Vårdhygien Stockholm och Institutionen för Medicin, Solna (MedS), Enheten för infektionssjukdomar, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige
Isolering När en person har vissa smittsamma sjukdomar som kan spridas till andra och där placeringen i eget rum är ett tillägg till sedvanliga hygienrutiner När en patient måste skyddas i isolering vid exempelvis nedsatt immunförsvar för att undvika smitta, så kallad skyddsisolering (IFIC, 2011, Socialstyrelsen, 2007)
Hur kan isolering påverka patienter känslomässigt? Ensamhet - loneliness Kan upplevas negativt såväl som positivt Självvald ensamhet kan bidra till ett ökat välbefinnande och till en bättre självkänsla Ofrivillig ensamhet kan bidra till känslor som utanförskap och att individen har avsaknad av ett sammanhang med andra Vid isolering minskar kontakten med andra patienter och den dagliga aktiviteten tillsammans med andra avgränsas, vilket kan leda till en känsla av ensamhet (Dahlberg & Segersten, 2010, Gilmartin, Grota & Sousa, 2013)
Hur kan isolering påverka patienter känslomässigt? Ensamhet - loneliness Färre besök och uppmärksamhet från vårdpersonalen än icke isolerade patienter Kan leda till en känsla av ensamhet och att känna sig övergivna, tar längre tid för vårdpersonalen att komma vid påringning Saknad av rumskamrat någon att prata och dela tankar med Minskad autonomi, beroende av vårdpersonalen Skönt att få vara ifred (Evans et al, 2003, Gasink et al, 2008, Ward, 2000, Knowles, 1993, Lupión-Mendoza, 2015, Wiklund, 2015)
Vårdpersonalens tankar Jag tror att man som patient hos oss blir tilldelad enkelrum och egen toalett kan känna sig lite sådär vad är det för fel på mig? och off också såklart eftersom man inte fått det förklarat för sig Sjuksköterska, vårdavdelning, sjukhus Har man psykiska problem kan de blomma upp när man ska sjukhusvårdas på ett eget rum. Det blir ju inte en normal kontakt som med människor utanför sjukhuset. Vissa människor mår sämre av att ligga på enkelsal än på storsal, och när dom inte har andra människor omkring sig tappar dom här gränserna lite Undersköterska, vårdavdelning, sjukhus (Wiklund et al, 2015)
Hur kan isolering påverka patienter känslomässigt? Känslor av skam, skuld och maktlöshet Rädsla över att vara en fara för andra Oro för framtiden Ilska över den minskade friheten vid isoleringen och att inte kunna lämna rummet när man önskar ( Barrat, 2011, Lupión-Mendoza, 2015, Skyman, 2010, Knowles, 1993)
Hur kan isolering påverka patienter känslomässigt? Att alltför omfattande hygienrutiner från personalen gör att personerna upplever sig särbehandlade Stigmatisering som att ha pest eller kolera För om dom kommer så där mot mig alltså, och ska behandla mig, hur ska förstår du jag kanske aldrig kan jobba mera och ha med folk att göra över huvud taget om dom kommer så där vad har jag egentligen i mitt blod bara för att ha kontakt med mig? Jag kanske inte kommer att kunna jobba mera för att jag inte kan ha kontakt med en annan människa. Patient, sjukhus ( Barrat, 2011, Skyman, 2010), Wiklund, 2013)
Hur kan isolering påverka patienters behandling? Upplever att de inte erhåller adekvat vård nekas behandling eller terapi för grundsjukdomen Får inte samma antal besök och kortare besökstid av personal än icke MRSAbärare att ikläda sig skyddsutrustning en osynlig barriär Vårdpersonal undviker att ta i hand och hälsa på patienten Information i dörröppningen för att slippa skyddsklädsel Att de kan inte få samma goda rehabilitering som andra ( Andersson, 2011, Ward, 2000, Barrat, 2011, Skyman, 2010, Fätkenheuer, 2015)
Hur kan isolering påverka personalens beteende? Basala hygienrutiner
Vi har att göra med mänskligt beteende.
Hur kan isolering påverka personalens beteende? Ångest och rädsla hos vårdpersonalen för att själva bli smittade Rädsla för att förlora sitt arbete och sin inkomst En barriär att behöva sätta på skyddsklädsel vid varje besök Tidsbrist Ledarskapet är mycket betydelsefullt Okunskap om korrekta hygienrutiner (Lindberg, 2011, Välimäki et al, 2008, Tzeng, 2004, O Sullivan S. et al, 2000, Thorstad, 2011)
Hur upplever personalen det att vårda patienter och vårdtagare med ESBL-bildande tarmbakterier? En studie inom slutenvården och vid äldreboenden i Stockholms län sverigesradio.se Wiklund S, Fagerberg I, Örtqvist Å, Broliden K, Tammelin A. Staff experiences of caring for patients with ESBL-producing bacteria - a qualitative study. Am J Inf Contr, 2015; 43: 1302-1309. Karolinska Institutet
Rädsla Rädslan är högst bland de som har lägst kunskapsnivå Rädslan berör främst den egna risken för att bli smittad, samt att föra detta vidare till familj och vänner (Wiklund et al, 2015)
Ledarskapets betydelse Arbetsplatskulturen och efterlevnaden av gällande rutiner Vid brister gynnas uppkomsten av informella ledare Detta ökar ofta förekomsten, och bibehållandet av felaktiga rutiner Leder ofta till stigmatisering och särbehandling av patienter ledarskapsteknik.se (Wiklund et al, 2015)
Hur kan hygiensjuksköterskor och hygienläkare bidra till en förbättrad omvårdnad? Blir vi alltid informerade om bristande rutiner? Svar: nej! Vad gör vi om vi informeras?
Utbildning Patienten Att som vårdpersonal ge patienten en god information kan göra att patienten själv kan hantera isoleringen bättre Chefen Att ge chefen stöd genom utbildning och diskussion med arbetsgruppen Hygienworkshop Möjlighet till interaktion med arbetsgruppen (Wassenberg, Severs & Bonten, 2010, Cassidy, 2005, Abad, 2010)
Hygienworkshop
Den Gyllene regeln Gör mot andra som du vill bli behandlad själv Konfucius 500 f.kr
Referenser Abad C, Fearday A & Safdar N. Adverse effects of isolation in hopsitalised patients: a systematic review. Journal of Hospital Infection, 2010; 76: 97-102. Andersson H., Lindholm C., Fossum B. MRSA global threat and personal disaster: patients experiences. Int Nurs Rev, 2011; 58, Issue 1: 47-53. Barratt, RL, Shaban, R & Moyle W. Patient experience of source isolation: Lessons for Clinical practice, 2011; 39(2): 180-193. Cassidy I. Student nurses experiences of caring for infectious patients in source isolation. A hermeneutic phenomenological study. Journal of Clinical Nursing, 2006; 15: 1247-1256. Dahlberg,K, & Segesten,K. Hälsa & Vårdande i Teori och Praxis. Natur & Kultur, 201;: Stockholm. Evans,HL, Shaffer,MM, Huges,MG, Smith,RI, Chong,TW et al. Contact isolation in surgical patients: A barrier to care? Surgery, 2003; 134(2): 180-188. Fätkenheuer G, Hirschel B & Harbarth, S. Screening and isolation to control meticillin-resistant Staphylococcus aureus: sense, nonsense, and evidence. Lancet, 2015; 385: 1146-1149. Gasink,L, Singer,K, Fishman,N, Holmes,W, Weiner, M et al. Contact isolation for infection control in hospitalized patients: is patient satisfaction affected? Infection Control & Hospital Epidemiology, 2008; 29(3):275-278. Gilmartin,H-M, Grota,P-G & Sousa,K. Isolation: A Concept Analysis. Nursing Forum, 2013;48(1), 54-60. International Federation of Infection Control. Basic Concepts of Infection Control, 2nd Ed. www.theific.org, 2011; 157-163. Knowles HE.The experience of infectious patients in isolation. Nursing Times, 1993; 89: 53-56. Lupión-Mendoza C, Antúnez-Dominguez MJ, Gonzalez-Fernandez C, Romero-Brioso C & Rodriguez-Bano J. Effects of isolation on patients and staff. American Journal of Infection Control, 2015; 43: 397-399..
Referenser O Sullivan S., Preston DB, Forti EM. Predictors of rural critical care nurses willingness to care for people with AIDS. Intensive and Critical Care Nursing, 2000; 16: 181 190. Skyman, E, Sjöström Thunberg, H & Hellström L. Patients experiences of being infected with MRSA at a hospital and subsequently source isolated. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 2010; 24: 101-107 Socialstyrelsen. Att förebygga vårdrelaterade infektioner ett kunskapsunderlag. Socialstyrelsen, 2007; 77-82. Stockholm. Thorstad M, Sie I & Andersen BM. MRSA: Challenge to Norwegian Nursing Home Personel. Interdisciplinary Perspectives on Infectious Diseases. 2011; Article ID 197683:1-6. Tzeng H-M. Nurses professional care obligation and their attitudes towards SARS infection control measures in Taiwan during and after the 2003 epidemic. Nursing Ethics, 2004; 11: 277-289. Ward, D. Clinical Infection Control: reducing the psychological effects of isolation. Brittish Journal of Nursing, 2000; 9(3): 162. Wassenberg, M, Severs, D, & Bonten, M. Psychological impact of short-term isolation measures in hospitalised patients. Journal Of Hospital Infection, 2010; 75(2), 124-127. Wiklund S, Hallberg U, Kahlmeter G, Tammelin A. Living with extended-spectrum β-lactamase: a qualitative study of patient experiences. American Journal of Infection Control, 2013; 41:723-727. Wiklund S, Fagerberg I, Örtqvist Å, Broliden K, Tammelin A. Staff experiences of caring for patients with ESBL-producing bacteria - a qualitative study. American Journal of Infection Control, 2015; 43: 1302-1309. Välimäki M. et al. Willingness to Care for Patients with HIV/AIDS. Nursing Ethics, 2008; 15: 586-600.
Tack för visat intresse!!