Syfte med bilden: Att berätta om vad föreläsningen kommer att handla om. Liv & hälsa ung är en enkätundersökning som genomförts i Örebro län år 2005, 2007, 2009, 2011 och 2014. Det är en så kallad totalundersökning vilket innebär att alla elever i år 7. 9 och år 2 på gymnasiet ingår i undersökningen. När man växer och är på väg mot vuxenlivet är det mycket som händer såväl psykiskt, fysiskt och socialt. Vissa dagar känns allt jättebra och vissa dagar känns allt pest och pina. Hur man mår beror på många olika saker. Genom den här undersökningen får vi en bild av hur unga mår idag samt en bild av vad som påverkar om unga mår bra eller dåligt. Undersökningen genomförs för att öka kunskapen och förståelsen för ungas livssituation och därefter också försöka förbättra förutsättningarna för god hälsa. Idag kommer ni att få se en del resultat från undersökningen, som vissa av er kanske har varit med och fyllt i, och vi kommer också att diskutera resultaten. Information till dig som presentatör: Frågor kring denna presentation besvaras av: Elin Löfwenhamn, Utredningssekreterare Samhällsmedicinska enheten, ÖLL elin.lofwenhamn@orebroll.se, 019-602 74 78 1
Syfte med bilden: Syftet med den här bilden/diskussionsövningen är att påvisa kopplingen mellan hälsa och lärande. I de flesta fall kommer man fram till ungefär samma faktorer oavsett vilka av de två frågorna man svarar på. Vi skall börja med att göra en övning Dela upp gruppen i två delar. Låt den ena halvan diskutera fråga ett och den andra gruppen fråga två. Förslagsvis är det lämpligt att diskussionen sker i bikupor (dvs två och två). Låt eleverna diskutera i ca 5 minuter. Låt därefter grupperna kort lyfta lite vad de pratat om och vilka faktorer som de kommit fram till, skriv gärna upp dem på tavlan. Troligtvis kommer du att få liknande svar från de båda grupperna och det är också det som är syftet med övningen dvs att påvisa kopplingen mellan hälsa och lärande. Om vi mår bra är det lättare att lära och om vi klarar oss bra i skolan leder det också till att vi mår bra 2
Att sätta in resultatet från diskussionsövningen hälsa-lärande i ett sammanhang. Som vi såg i den förra övningen är det många olika faktorer som påverkar hur vi mår och som bestämmer vår hälsa och/eller ohälsa. I den här bilden har man försökt att lyfta många olika faktorer som påverkar hur vi mår och delat in dem i ett antal nivåer. Vi människor/individer illustreras i mitten av bilden. Bågen under visar några av våra livsvillkor. ålder, kön och arv. Den innersta bågen ovanför oss visar de psykosociala resurserna såsom delaktighet, trygghet, meningsfullhet osv. De påverkar i sin tur nästa båge som är vilka levnadsvanor vi har dvs, alkoholintag, hur mycket vi rör på oss, vad vi äter osv. Den bågen påverkas av nästa båge vilket är de faktorer som ofta bestäms politiskt och som vi som individer inte har så lätt att påverka. Ex. arbete, boendesituation, tillgång till kultur osv. I den sista bågen finns den samhällsekonomiska strukturen och miljön som är helt beroende av politiska beslut. Ett exempel på vad som påverkar vår hälsa är vänner. Vänner hamnar inom socialt stöd/socialt nätverk som alltså påverkar vår hälsa. Livsvillkoren som utger de två yttersta ringarna är generellt sett lite svårare att påverka för oss som individer. Vidare är det bra att lyfta att det som påverkar hälsan återfinns på olika nivåer vilka alla hänger samman. Den nivå som tar upp socialt stöd, nätverk och vuxenkontakter kan även kopplas till nivån som beskriver arbetsmiljö, boende, trafik, fritid, socialtjänst mm. Det sociala stödet/vuxenkontakten kan nämligen mer eller mindre påverkas av tillexempel arbetsmiljön (skolan), boendet och/eller fritiden mm. Detta 3
gås igenom mer ingående senare i denna presentation. 3
Att ge eleverna bakgrundsinformation om undersökningen. Säg ungefär det som står på bilden. 4
Att uppmärksamma begreppen livsvillkor, levnadsvanor och hälsa/ohälsa. Vi kommer alldeles strax att börja gå igenom resultaten och då är de indelade i tre olika områden. De tre områdena är: Livsvillkor Livsvillkoren är de förutsättningar du föds in i. Man skulle kunna säga att det är den ram du får för ditt liv. Livsvillkoren beror bland annat på samhällsstrukturen, dina föräldrars val i form utbildning/jobb, hur/var du bor, vad du får med dig från din familj i form av kultur/religion/normer/värderingar. Livsvillkoren är jämfört med levnadsvanorna svårare att ändra på för den enskilde individen. Levnadsvanor Levnadsvanorna skulle man kunna säga är det som är inuti ramen. Det handlar om vilka val jag gör som enskild individ. Hur jag väljer att leva helt enkelt. Det handlar om allt ifrån val av mat och motion till fritidssysselsättning och socialt umgänge. Här följer några exempel: Har jag som vana att ta med en frukt till skolan varje dag eller köper jag något i kiosken istället? Har jag som vana att dricka läsk så fort jag blir törstig? Har jag som vana att gå till och från skolan? Har jag som vana att lägga mig efter elva? Har jag som vana att alltid äta framför tv:n? Hälsa/ohälsa Att jag upplever hälsa eller ohälsa beror på såväl livsvillkor som levnadsvanor. Levnadsvanorna är som sagt enklare för den enskilde individen att påverka medan livsvillkoren är svårare men dock inte omöjliga att påverka. Hjärtat påvisar således i den här bilden vad resultatet blir av våra levnadsvanor och våra livsvillkor. 5
Att utveckla föregående bild, framförallt hjärtat hälsa/ohälsa Vi ska titta lite närmare på föregående bild där det fanns med ett hjärta med texten hälsa/ohälsa. Vi sa då att både livsvillkoren och levnadsvanorna påverkar om vi har hälsa eller ohälsa. Oavsett vilket så kan hälsan/ohälsan delas in i tre olika delar, nämligen social, psykisk och fysisk. Dessa tre delar hänger ihop och går inte att särskilja. Den sociala delen handlar om hur vårt sociala nätverk ser ut, kamrater, vuxenkontakt både i skolan och på fritiden, om vi upplever en gemenskap osv. Vilka sociala sammanhang vi rör oss i. Den psykiska delen handlar känsla av sammanhang i tillvaron, tilltro till framtiden, självkänsla, att livet ska kännas meningsfullt mm. Den fysiska delen handlar om hur vi mår rent fysiskt, i magen, muskler, leder, blodtryck osv. Om vi har ont, över-/undervikt osv. Alla delar hänger ihop! Om jag som individ mår dåligt psyksikt kan det leda till att jag så småningom även får fysiska besvär som rygg- och magont och om jag har ont någonstans kan det innebära att jag så småningom blir deprimerad och nedstämd. 6
Även den sociala hälsan är viktig, om en individ saknar vänner och gemenskap kan det således leda till både psykisk och fysisk ohälsa. 6
Inledning till resultaten för Livsvillkor. Nu skall vi gå in på var och en av de tre delarna och visa resultat från alla områden. Denna bild börjar med livsvillkoren. Den här bilden visar exempel på livsvillkor, alltså ramen i livet. Ramen är våra förutsättningar som vi föds in i, exempelvis: Ålder generation, Kön, Bostadssituation, Utbildning skola (ex. vilket gymnasieprogram man går på), vad föräldrarna har för sysselsättning (arbetssökande, typ av yrke, föräldraledig etc) osv. I Liv & hälsa ung frågar man inte om ekonomi, klass, religion eller föräldrarnas utbildningsbakgrund däremot gör man det i liv och hälsa för vuxna (18-84 år). I Liv och hälsa ung ställs däremot några andra frågor för att kunna se om och hur livsvillkoren påverkar ungdomarnas hälsa. Nu kommer lite resultat från undersökningen 7
Syfte med bilden: Att redovisa resultat för livsvillkor. Hur vi trivs på vår arbetsplats, vilket är skolan för er, är ett av livsvillkoren. För er som är ungdomar är det en av de faktorer som betyder mest för hur ni sedan mår. Dom allra flesta trivs väldigt bra men det finns en del som inte gör det. Om vi jämför de undersökningar som gjorts 2005, 2007, 2009, 2011 och 2014 kan vi se att skoltrivseln har ökat över tid. Detta gäller oavsett kön. Skolk brukar räknas som en av de allra största riskfaktorerna för att hamna i problem eller för att utveckla dålig hälsa i vuxen ålder. 7 % av alla elever skolkar minst en gång i månaden och det är vanligast i gymnasiet. Det är ingen större skillnad mellan könen. Sen 2005 har skolket minskat. 8
Syfte med bilden: Att redovisa resultat för livsvillkor. Det har också ställts frågor om likabehandling. Frågan omformulerades till 2014 års undersökning och gäller numera diskriminering, trakasserier och kränkningar. Lite mer än 5 % har under det senaste läsåret, känt sig diskriminerade, trakasserade eller kränkta flera gånger av olika personer, skolkamrater och/eller vuxna. Det är vanligare att bli utsatt av skolkamrater än vuxna. Att kunna påverka det man gör i skolan har visat sig vara väldigt viktigt för hur man mår och framförallt för den psykiska hälsan. Det är bland flickorna som man tydligast kan se samband mellan delaktighet och psykisk hälsa. Det är något fler pojkar än flickor som anser sig vara delaktiga. Frågan omformulerades år 2011 och svarsalternativen 2014 och därför kan inte några säkra trender ges. Eleverna i skolår 9 är de som upplever att de i lägst utsträckning får vara med och påverka, oavsett frågeformulering. 9
Syfte med bilden: Att diskutera resultaten. Denna bild inleds med en sammanfattning kring livsvillkoren som du som presentatör kan gå igenom punkt för punkt. Därefter kommer diskussionsfrågorna som eleverna bör diskutera i mindre grupper eller två och två under en kortare stund om ca 5-10 min. Gör gärna egna frågor (exempelvis; vad vill ni vara med och påverka?) som eleverna får diskutera! Följ upp diskussionen i storgrupp. Istället för att göra diskussionen i grupper kan ni göra diskussionen som en fyrahörnövning. Låt säga att du som presentatör då ställer fråga ett som är; Vad har betydelse för att du skall trivas och känna dig trygg i skolan? Fundera då ut tre svarsalternativ som exempelvis kan vara; 1. Att jag känner gemenskap med mina klasskamrater, 2. Att det finns många vuxna att prata med på skolan eller 3. Att det finns mycket att göra på rasterna. Ställ frågan och ha ett svarsalternativ/hörn, ett hörn skall vara tomt där man får ställa sig om man har ett eget förslag.låt eleverna få placera sig och därefter diskutera lite i varje hörn, lyft sedan i helgrupp hur de olika hörnen har resonerat. 10
Syfte med bilden: Kontakttips. Information till eleverna om vad man kan göra och vart man kan vända sig. 11
Inledning till resultaten för Levnadsvanor Nu går vi över till del två som påverkar vår hälsa, levnadsvanorna. Den här bilden visar exempel på levnadsvanor, alltså det vi fyller vår ram med i livet. Det är alltså de vanor som vi har som påverkar hur vi mår. 12
Resultat för levnadsvanor Att äta regelbundet och varierat är viktigt för att man skall må bra. Frukosten är en viktig måltid för att man skall orka med jobbet eller skolan. Om man inte äter något till frukost blir man trött och tappar koncentrationen lättare. Vissa älskar frukosten och kan äta nästan hur mycket som helst medan andra har svårare för att äta på morgonen. Om man tillhör den senare kategorin kan ett tips vara att ta med en lite frukost till skolan och äta där, det brukar gå lättare när man har varit vaken en stund. Det är något vanligare att pojkar äter frukost varje dag. Bland pojkarna i sjuan, som är de som oftast äter frukost, är det 75% som äter frukost varje dag. Det är färre som äter frukost ju äldre eleverna blir. När man skall avgöra om en person har under-, normal- eller övervikt räknar man själv ut ett värde som kallas BMI (Body Mass Index). I den här undersökningen fick eleverna ange längd och vikt och därefter gjorde uträkningen, vikten i kg/(längden i meter x längden i meter). Bedömningen sker enligt en särskild skala som är anpassad för ungdomar. Det är ungefär samma andel som har övervikt eller fetma över skolåren bland flickorna medan andelen ökar över skolåren för pojkarna. Det är 17% av pojkarna som har övervikt eller fetma i 7:an, 21% i nian och 22% i 2:an på gymnasiet. I denna undersökning kan vi inte se någon större förändring de senaste åren. 13
Resultat för levnadsvanor Att röra på sig har visat sig att i ganska hög grad påverka den totala upplevelsen av sin hälsa. Rörelsen kan vara i form av promenader, cykelturer eller mer ledarledd träning såsom aerobics, dans eller kanske någon lagidrott. Observera att det handlar om fysisk aktivitet på fritiden och handlar alltså inte om den idrott som bedrivs inom skolan. Andelen fysiskt aktiva något över åren, i sjuan är det ca 74% av tjejerna som är aktiva, i år nio ca 70% och i år 2 ca 70%. För pojkarna är motsvarande siffror 76% i sjuan, 72% i nian och 70% i tvåan. Man kan därmed också se att det skiljer sig lite mellan könen över hur fysiska aktiva ungdomarna är, det är något fler killar än tjejer som är fysiskt aktiva. 14
Resultat för levnadsvanor Sex- och samlivet påverkar också vår hälsa, både positivt och negativt. Det kan handla om ifall man vill ha sex eller inte och en annan del handlar om hur man skyddar sig. Frågor kring sex- och samlevnad ställdes endast till skolår 9 och 2. Det är fler killar (58%) än tjejer (under 43%) som uppger att deras första samlag var något som de verkligen ville. Andelen klamydiasmittade ökar i Sverige och det bästa sättet att skydda sig mot detta är med kondom. 15
Resultat för levnadsvanor En meningsfull fritid är viktigt för vår hälsa. Det kan handla om att spela instrument, måla eller sticka såväl som idrotter av olika slag. Att ha sociala nätverk har visat sig vara viktigt för hälsan och olika fritidsaktiviteter är ofta bra arenor för att skapa dessa. Bilden som visas innehåller ett axplock av olika fritidssysselsättningar och visar förekomsten i olika åldrar och kön. 16
Resultat för levnadsvanor Det är helt klart majoriteten av eleverna som är rökfria. Andelen elever som aldrig har rökt har ökat under de senaste tio åren, i skolår nio var det 2014 nio av tio elever som aldrig hade rökt eller bara prövat. Det finns ingen skillnad mellan könen. Andelen dagligrökare har minskat sen undersökningarna 2005, 2007, 2009 och 2011. Gällande dagligsnusare har andelen minskat sedan 2005, framförallt bland pojkar i år 2. Det är betydligt fler pojkar som snusar än flickor, vad gäller dagligrökare är det fler flickor. Om man samkör resultaten mellan dem som upplever sig ha en god hälsa och de som brukat tobak så ser man att det är vanligare att eleverna har en god hälsa om de varken röker eller snusar. Samma samband kan också ses mellan tobaksvanor och nedstämdhet, det är fler som är nedstämda bland de som brukar tobak än bland de som inte gör det. 17
Resultat för levnadsvanor Andelen elever som väljer att inte dricka alkohol har ökat under de senaste 10 åren och att antalet medlemmar i olika nykterhetsförbund för ungdomar stadigt ökar. Det är idag en större andel som väljer att helt avstå från alkohol än de som dricker ofta i skolår 9. Det är fler pojkar än flickor som avstår helt i skolår 9 medan det i skolår 2 är tvärtom, fler flickor än pojkar. Att ha provat narkotika är ovanligt och de allra flesta tycker också att det är bra att narkotika är olagligt. I skolår 9 var det 3,5 % som sade sig ha använt narkotika (4% av flickorna och 3% av pojkarna) i skolår 2 var det 12% som någon gång hade använt narkotika (10% av flickorna och 14% av pojkarna). Detta är lägre siffror jämfört med de senaste årens undersökningar. Andelen som tycker det är bra att narkotika är olagligt minskar. 18
Syfte med bilden: Att diskutera resultaten. Denna bild inleds med en sammanfattning kring levnadsvanorna som du som presentatör kan gå igenom punkt för punkt. Därefter kommer diskussionsfrågorna som eleverna bör diskutera i mindre grupper, två och två eller som värderingsövning. Se bild 10. Avsätt tid för att lyfta vad som kom upp under diskussionen. 19
Tips! Lyft det som står på bilden. 20
21
Introduktion till hälsa och livskvalitet. Nu har vi nått fram till redovisningen för resultaten av hur ungdomarna i den här undersökningen egentligen mår, utifrån de livsvillkor och levnadsvanor som de alltså har. Denna undersökning är gjord i länet men det finns andra undersökningar som visar på liknande resultat för riket. Dessa resultat kan handla om upplevelsen av hälsa eller ohälsa. Det man mäter är värk (huvud, nacke, rygg), stress och sömn men även psykiska faktorer såsom nedstämdhet och ångest. Som vi tidigare nämnde hänger den fysiska, psykiska och sociala hälsan ihop, de påverkar varandra. Upplevelsen kan illustreras med hjälp av nästa bild. 22
Teoretisk förklaring av hälsotillståndet. Hälsokorset illustrerar hur en individs hälsa kan röra sig mellan polerna FRISK och SJUK, och mellan polerna MÅ DÅLIGT och MÅ BRA. Man kan må bra trots att medicinska undersökningar visar att man är sjuk och man kan må dåligt men utifrån medicinska undersökningar bedömas som frisk, självklart är det möjligt att förflytta sig mellan de olika polerna. Det kan exempelvis vara så att en individ befinner sig i det nedre högra hörnet, han eller hon är alltså frisk men upplever någon form av ohälsa, och genom att under lång tid uppleva ohälsa förflyttar sig han eller hon så småningom till den nedre vänstra rutan där han eller hon verkligen är sjuk. 23
Resultat för hälsa och livskvalitet. En viktig faktor för att mår bra är att ha en positiv framtidstro. Dom allra flesta har det i vårt län, nästan 85%. Det finns ingen större skillnad mellan tjejer och killar, mellan skolår eller mellan undersökningsåren. Den absolut största andelen av tjejer mår bra men det finns tendenser till att faktorer som stress, ängslan och oro är större bland flickorna oavsett ålder. Andelen nedstämda har i stort sett varit oförändrad sedan undersökningen 2005. Att känna att man har kontroll över sitt liv främjar hälsan. Det är också en del i det av många välbekanta KASAM-begreppet (Känsla Av SAMmanhang). För samtliga skolår upplever killarna att de har kontroll i större utsträckning är tjejerna. Den bästa kontrollen verkar killarna i skolår 7 och 9 ha. 24
Syfte med bilden: Att diskutera resultaten. Denna bild inleds med en sammanfattning kring hälsa och livskvalitet som du som presentatör kan gå igenom punkt för punkt. Därefter kommer diskussionsfrågorna som eleverna bör diskutera i mindre grupper, två och två eller som värderingsövning. Se bild 10. Lyft därefter diskussionen i storgrupp. 25
Tips! Lyft vikten av att ta hjälp/stöd från vuxna. 26
Sammanfattning! Undersökningen visade att dessa faktorer är de viktigaste för att ni ska må bra! 27
Diskussion Diskutera föregående bild. Exempel på fördjupningsområden om man vill fortsätta att arbeta med detta: Den upplevda stressen, flickors psykiska hälsa/ohälsa, frukostvanor, fysisk aktivitet, tobak, alkohol, skolinflytande/demokrati osv. 28
Avslutning! Kunskapen är viktig för att på bästa sätt förbättra förutsättningarna för en god hälsa för alla. Tack! Information till dig som presentatör: Frågor kring denna presentation besvaras av: Elin Löfwenhamn, Utredningssekreterare Samhällsmedicinska enheten ÖLL elin.lofwenhamn@orebroll.se, 019-602 78 78 29