Nationalekonomi för tolkar och översättare 7 februari 2012 Statens roll. Plan eller marknad? Arbetsmarknad och kapitalmarknad Utrikeshandel Anders Fjellström, Nationalekonomiska institutionen
Statens roll. Plan eller marknad? Tre huvudsakliga motiv för statliga ingripanden: 1) Ökad effektivitet (allokeringspolitik) 2) Ökad jämlikhet (fördelningspolitik) 3) Jämnare konjunkturutveckling (stabiliseringspolitik)
Statens roll. Plan eller marknad? Lång debatt om planhushållning contra marknadsekonomi under 1900-talet. Sovjetunionen m.fl. länder ett reellt alternativ t.o.m. 1980-talet. Tanke: Planhushållning mer rättvis och mer effektiv. Problem: Hur samordna produktionen utan hjälp av prismekanismen? Hur skapa incitament för utveckling? I många fall blev resultatet varubrist, köer, misshushållning och dålig kvalitet.
Statens roll. Plan eller marknad? I praktiken var inte hela ekonomin planerad i de kommuniststyrda länderna. Konsumenterna fick köpa vad de själva ville. I praktiken är också delar av marknadsekonomiernas produktion planmässig, både i offentlig sektor och i företagen. Avgörande skillnad: Marknadspriser, och i normalfallet även privat ägande och etableringsfrihet.
Statens roll. Plan eller marknad? Planmässigheten i offentlig sektor kan motiveras med de argument vi tidigare nämnt för statlig aktivitet i ekonomin. Men varför uppstår företag med anställda? - Avvägning mellan kortsiktig effektivitet och långsiktig stabilitet. Minskar transaktionskostnader och osäkerhet. - Också en politisk fråga: Arbetsrättslagstiftning till skydd för arbetstagarna.
Statens roll. Plan eller marknad? Problem med statens engagemang: Politiskt beslutsfattande kan leda till ineffektiva utfall. Exempel: Högre utgifter i kommunerna under valår än andra år. Studeras inom området Political economy. Skatter ger effektivitetsförluster (i normalfallet). Dessa måste vägas mot värdet av det man kan åstadkomma med hjälp av skatterna.
Statens roll. Plan eller marknad? P Konsumentöverskott: Skillnaden mellan konsumenternas betalningsvilja p* och jämviktspriset. Producentöverskott: Skillnaden mellan producenternas marginalkostnad och jämviktspriset. Q* Q
Statens roll. Plan eller marknad? P KÖ Utbud med skatt pålagd Utbud pk P* Skatteintäkter pp Effektivitetsförlust ( dödviktskostnad ) Efterfrågan PÖ Qs Q* Q
Statens roll. Plan eller marknad? Eklund skiljer mellan motsatsparen plan/marknad och socialism/kapitalism. Två blandformer : Marknadsekonomi med statsägda/arbetarägda företag (Jugoslavien). Privatägda företag med långtgående statlig planering. Jämförelse mellan Rysslands och Kinas väg från planhushållning till marknadsekonomi. Chockterapi i Ryssland, gradvisa reformer i Kina. Kinas statskapitalism ses ibland som en ny framgångsrik hybridform.
Faktormarknaderna Vi ska nu gå över till att studera de faktormarknaderna marknader där företag handlar med produktionsfaktorer. Vi koncentrerar oss på arbetskraft och kapital. Naturresurser är en viktig tredje faktor. Vi hinner inte fördjupa oss i den.
Arbetsmarknaden På arbetsmarknaden är det företagen som är köpare och individerna som är säljare. Flera särdrag: - Omfattande regleringar (lag och kollektivavtal) - Förhandlingar spelar stor roll - Priset (lönen) har en mer komplex betydelse än vanliga varupriser.
Arbetsmarknaden Efterfrågan på arbetsmarknaden beror på företagens marginalvärdering av arbetskraften. Den beror i sin tur på två faktorer: - Arbetskraftens marginalprodukt (hur mycket ökar produktionen om arbetskraften ökar med en enhet) - Marginalintäkten av produktionen (priset, om vi har perfekt konkurrens)
Arbetsmarknaden Efterfrågekurvan för hela arbetsmarknaden är en summering av alla enskilda företags efterfrågan. Den lutar nedåt, om vi utgår från att marginalprodukten är avtagande. Efterfrågan minskar alltså när priset (lönen) stiger, precis som på andra marknader.
Arbetsmarknaden Utbudet beror på hur mycket människor vill arbeta till olika ersättningsnivåer. I allmänhet utgår man från att utbudet ökar med priset (lönen), precis som för varor och tjänster i allmänhet. Komplikation: Alternativet till arbete är fritid. Högre lön ger därför upphov till två motstridiga effekter, kallade inkomsteffekt och substitutionseffekt.
Arbetsmarknaden Inkomsteffekten innebär att köpkraften stiger. Individen konsumerar mer fritid (= arbetar mindre). Substitutionseffekten gör att varan fritid blir dyrare än förut. Individen konsumerar mindre fritid (=arbetar mer). Rimligt att anta att substitutionseffekten dominerar för det mesta (utbudskurvan lutar uppåt). Dock fullt möjligt att inkomsteffekten dominerar om inkomsten blir tillräckligt hög.
Arbetsmarknaden Arbetsmarknaden kan därför illustreras med ett enkelt utbuds- och efterfrågediagram, precis som andra marknader. Annan beteckning på Y-axeln: W = Wage
Arbetsmarknaden w Utbud W* Efterfrågan Q* Q
Arbetsmarknaden w Anställningsbeslut för ett företag som är pristagare på arbetsmarknaden Lönen avgörs utanför företaget w* Efterfrågan (värdet av marginalprodukten) Q* Q
Arbetsmarknaden I praktiken ser lönesättningen annorlunda ut. Förhandlingar har stor betydelse: - Kollektivavtal mellan fackförbund och arbetsgivarföreningar - Lokala avtal på arbetsplatserna - Individuella avtal De centrala avtalen gäller ofta i flera år. Detta skapar stabilitet och förutsägbarhet, till priset av mindre flexibilitet.
Arbetsmarknaden Lönen kan användas för att skapa motivation och lojalitet. Företag kan välja att sätta lönen högre än marknadsjämvikten ( effektivitetslöner ). Känt exempel: Henry Fords 5 dollar/dag 1914. Lönen kan påverka arbetsinsatsen. - Prestationslöner - Sociala normer och rättvisa
Arbetsmarknaden Varför arbetslöshet? Tre förklaringar: - För höga löner - För liten efterfrågan - Trögheter och flaskhalsar på arbetsmarknaden
Arbetsmarknaden 1) För höga löner Tanken är att marknaden har satts ur spel, kanske för att fackföreningarna förhandlat sig till alltför höga löner. Detta kallar Eklund den klassiska förklaringen, efter den laissez fairepolitik som dominerade t.o.m. 1930-talet. Lösning: Låt lönerna sjunka Problem: Lönerna är trögrörliga nedåt. Kan orsaka otrygghet och social oro.
Arbetsmarknaden w Utbud w w* Efterfrågan qe q* qu Q
Arbetsmarknaden 2) För liten efterfrågan Tanken är att efterfrågan i ekonomin har rasat och är mindre än vad som kan anses vara normalt. Att sänka lönerna kan då göra ont värre. Detta är ett keynesianskt synsätt som slog igenom under 30-talsdepressionen. Lösning: Statliga stimulanser. Problem: Statlig skuldsättning. Risk att åtgärderna sätts in vid fel tidpunkt.
Arbetsmarknaden 3) Trögheter och matchningsproblem Det finns alltid en viss friktionsarbetslöshet. Människor är tillfälligt arbetslösa between jobs. Matchningen mellan arbetssökande och lediga jobb kan fungera dåligt. Lösning: Flexiblare relativlöner, bättre utbildning, ökad rörlighet, information. Problem: Intressekonflikt mellan flexibilitet och stabilitet.
Arbetsmarknaden Typer av arbetslöshet: Strukturell arbetslöshet: Normalnivå på arbetslösheten, beror på arbetsmarknadens funktionssätt (matchning, förhandlingssystemet, m.m.) Friktionsarbetslösheten ingår. Konjunkturell arbetslöshet: Arbetslöshet som beror på konjunkturvariationerna. Strukturarbetslöshet: Arbetslöshet som beror på strukturomvandling.
Kapitalmarknaden Två innebörder av ordet kapital: Realkapital och finansiellt kapital. Realkapital är ett samlingsnamn för utrustning och byggnader som används i produktionen. Kapital som produktionsfaktor. Finansiellt kapital är pengar som företagen använder för att finansiera sin verksamhet, genom att ge ut aktier eller låna på kreditmarknaden.
Kapitalmarknaden Kapitalmarknaden består av aktiemarknaden och kreditmarknaden. Tillsammans med valutamarknaden bildar de finansmarknaden. Viktiga funktioner: - Omfördela kapital, mellan sektorer och individer och för enskilda individer över tiden - Sprida risker - Förmedla betalningar
Kapitalmarknaden Kreditmarknaden kopplar samman långivare och låntagare. Banker och andra intermediärer spelar en viktig roll för att marknaden ska fungera. Utbudet kommer från hushåll och företag som vill låna ut pengar mot ränta. Efterfrågan kommer från företag som vill investera, men också från hushåll, stat och kommuner. Räntan är kostnaden för låntagarna och intäkten för långivarna.
Kapitalmarknaden Tre typer av lån: Bankkrediter, obligationslån och lån med kort löptid på penningmarknaden. Stor andrahandsmarknad för värdepapper i form av skuldförbindelser. På obligationsmarknaden hanteras lån med ett års löptid och längre. Låntagare: Staten, kommuner, vissa större företag. På penningmarknaden handlar man med lån med kortare löptid än ett år. Statsskuldväxlar och företagscertifikat.
Kapitalmarknaden Placeringarna skiljer sig alltså vad gäller likviditet hur lättillgängliga pengarna är för den som lånar ut dem. Den som köper tre månaders statsskuldväxlar binder pengarna kortare tid än den som köper tioåriga statsobligationer. Generellt låg risk på statspapper, men också låg avkastning.
Kapitalmarknaden På aktiemarknaden köps och säljs aktier, andelar i företag. Aktierna ger utdelning och rösträtt på bolagsstämmor. Priset kallas kurs. Marknadsplatsen kallas aktiebörs (om aktierna är noterade). Kan vara fysisk eller elektronisk (Nasdaq). Större risk än räntebärande papper, men normalt också större avkastning.
Kapitalmarknaden Förutom aktier och räntebärande papper finns en rad andra s.k. instrument på kapitalmarknaden. En option ger innehavaren rätt att köpa eller sälja ett värdepapper till ett visst pris vid en viss tidpunkt. En termin är ett kontrakt som görs upp i förväg om en transaktion som ska genomföras vid en viss tidpunkt. Ofta ett sätt att hantera risk.
Kapitalmarknaden Priserna på värdepapper beror på placerarnas förväntningar (risk, avkastning, alternativa placeringsmöjligheter). Priserna kan därför variera kraftigt. De är volatila. Gäller tillgångspriser överlag (konst, fastigheter). Är marknaden rationell? Risk för spekulativa bubblor.
Utrikeshandeln Varför handla med andra länder? Klassisk fråga i nationalekonomins ungdom. Tidigare synsätt (1600- och 1700-tal): Exportera mycket och ackumulera guld och silver. Ricardo (1817) lanserade teorin om komparativa fördelar. Varje land bör specialisera sig på att producera det man gör mest effektivt relativt annan produktion.
Utrikeshandeln Exempel (Ricardo): Arbetsåtgång för att producera en viss mängd av två varor i två länder. Vin Kläde Portugal 80 90 England 120 100
Utrikeshandeln Produktionen av båda varorna är mer effektiv i Portugal men alternativkostnaden för att tillverka kläde är lägre i England. England har en komparativ fördel.
Utrikeshandeln Total arbetsåtgång: Vin Kläde Portugal 80 90 England 120 100 Alternativkostnad för en enhet: Vin Kläde Portugal 80/90 enheter kläde 90/80 enheter vin England 120/100 enheter kläde 100/120 enheter vin
Utrikeshandeln Ricardo argumenterade för frihandel. Tullar och andra handelshinder minskar välfärden. Protektionism = politik som syftar till att skydda inhemsk produktion. Kan syfta till självförsörjning eller till att hjälpa industrin genom en känslig etableringsfas. Kan även bero på att producenterna har fått staten att gynna deras intressen.
Utrikeshandeln Internationell strävan efter ökad frihandel under de senaste årtiondena. Världshandelsorganisationen WTO. Regionala frihandelsområden - EG (1957) - Efta (1960) - Mercosur (1991) - Afta/Asean (1992) - Nafta (1993) En sammanslutning med gemensamma tullar utåt kallas tullunion.
Utrikeshandeln 1) Marknad utan utrikeshandel P Utbud p0 q0 Efterfrågan Q
Utrikeshandeln 2) Marknad med utrikeshandel P Utbud p0 Världsmarknadspris pw q0 Efterfrågan Q
Utrikeshandeln 2) Marknad med utrikeshandel P Utbud pw Efterfrågad kvantitet till det nya lägre priset q1 Efterfrågan Q
Utrikeshandeln 2) Marknad med utrikeshandel P Utbud Producenterna tillverkar mindre Pw Efterfrågan qp q1 Q
Utrikeshandeln 2) Marknad med utrikeshandel P Utbud q1 (inhemsk konsumtion) - qp (inhemsk produktion) = import Import pw Efterfrågan qp q1 Q
Utrikeshandeln 2) KÖ och PÖ utan utrikeshandel P Utbud KÖ p0 PÖ q0 Efterfrågan Q
Utrikeshandeln 2) KÖ och PÖ med utrikeshandel P Utbud KÖ pw PÖ Efterfrågan qp q1 Q
Utrikeshandeln 3) Effekten av en tull P Utbud Pris med tull pålagd pt pw Tull Efterfrågan qp q1 Q
Utrikeshandeln 3) Effekten av en tull P Utbud Konsumtionen minskar pt pw Tull Efterfrågan qp q2 Q
Utrikeshandeln 3) Effekten av en tull P Utbud Den inhemska produktionen ökar pt pw Tull Efterfrågan qp q2 Q
Utrikeshandeln 3) Effekten av en tull P Utbud KÖ pt pw Tull PÖ Efterfrågan qp q2 Q
Utrikeshandeln 3) Effekten av en tull P Utbud KÖ Tullintäkt (tull per enhet * importerad kvantitet) pt pw Tull PÖ Efterfrågan qp q2 Q
Utrikeshandeln 3) Effekten av en tull P Utbud KÖ Effektivitetsförlust pt pw Tull PÖ Efterfrågan qp q2 Q