Barn i hemlöshet. Hemlösa barns situation en granskning av socialtjänsten i Malmös stadsområden

Barn i hemlöshet Hemlösa barns situation en granskning av socialtjänsten i Malmös stadsområden Det kom ett klagomål 2010 En nyförlöst kvinna bodde på ett vandrarhem i Malmö med brister i skälig levnadsnivå. Detta ledde till att Socialstyrelsen beslöt att granska hemlösa barns situation i Malmö. IVO genomförde granskningen i Malmös fem stadsområden med start 2013. Så genomfördes tillsynen Genomgång av statistik, processer, rutiner och dokumentation Granskning av ett urval akter, utredningar och förhandsbedömningar Intervjuer med handläggare och ansvariga chefer IVO ville veta Hur arbetar socialtjänsten med hemlösa barn? Hur beaktar nämnden barnperspektivet i sin handläggning av bistånd till barnfamiljer som är bostadslösa? Finns det brister som kan påverka barnens hälsa och säkerhet? Säkerställer socialtjänsten att barnens boende uppfyller en skälig levnadsnivå? Uppfyller nämnden krav och mål enligt lagar, förordningar och föreskrifter? Konstaterade brister Barnen får inte alltid relevant information och kommer inte till tals Boenden som inte uppfyller kraven på en skälig levnadsnivå utifrån ett barnperspektiv används Stödet från ett ledningssystem är i detta sammanhang inte tillräckligt Alla IVO:s fem beslut innehåller krav på åtgärder. Redovisade åtgärder kommer att följas upp under hösten 2014. Hemlöshet kan vara olika Akut hemlöshet Institutionsvistelse och kategoriboende Långsiktiga boendelösningar i andra hand Eget ordnat kortsiktigt boende Skälig levnadsnivå i boendet Barn ska känna sig trygga Barn ska ha tillgång till yta för lek och samvaro, möjlighet till att läsa läxor i avskildhet och att kunna få vila utan att bli störda av andra personer i boendet Alla i familjen ska ha en egen sovplats Familjen ska kunna förvara och tillaga sin mat Det ska finnas hygienutrymme av god standard

Barn i hemlöshet Att leva utan egen bostad Ett spädbarn har under sitt första levnadsår bott i fyra olika akutboenden. Varken förhandsbedömning eller barnutredning är gjord. I ett stadsområde uppges att det finns en stor svart marknad för hyresrätter. I vissa hus i stadsområdet flyttar människor ständigt in och ut. Husen har låg standard. En fyrbarnsfamilj bor hos en anhörig. Familjen har flyttat mycket och har bland annat bott på olika hotell. Det framgår att familjen har skyddad identitet och att barnen saknar skolgång. I ett stadsområde har den familj som varit aktuell längst på grund av hemlöshet varit aktuell sedan 2003. Mer än hälften av de redovisat hemlösa familjerna har andrahands - kontrakt. Den dominerande orsaken till hemlösheten är att familjen aldrig lyckats ta sig in En 14-årig flicka har bott hela sitt liv i en på bostadsmarknaden. andrahandslägenhet med sin mamma och sina syskon. Under alla år har socialtjänsten varje månad kollat att familjen sköter lägenheten. I ett stadsområde arbetar boendevärdarna aktivt med de hemlösa barnen, till exempel med läxläsning, att fixa datorer och att åka på utflykter. En kvinna placeras med sitt spädbarn i ett skyddat boende på grund av hot och våld. Barnutredning inleds inte och barnets perspektiv är inte beskrivet i boendeutredning. I ett stadsområde är det stor brist på bostäder och inflyttningen är hög. Det finns dock outhyrda lägenheter men med hyror som är så höga att en normalinkomsttagare aldrig I ett stadsområde uppges att det ställs höga skulle ha råd att bo där. krav för att få eget kontrakt, till exempel får man aldrig ha varit försenad med en hyresinbetalning. Ju längre tid en familj är hemlös desto större är risken att familjen utvecklar sociala problem.

Personal och kompetens Anställning av obehörig hälso- och sjukvårdspersonal är en patientsäkerhetsrisk Obehörig personal uppdagades i olika ärenden Avdelning syd har i olika typer av ärenden (klagomål, lex Maria m fl) uppmärksammat att hälso- och sjukvårdspersonal har anställts utan att ha legitimation eller särskilt förordnande. Resultat Flera fall av anställningar där vederbörande saknat både legitimation och särskilt förordnande upptäcktes. Skillnader i hur arbetsgivarna genomför behörighetskontroll inför anställning. Verksamhetstillsyn i Blekinge, Kronoberg och Skåne IVO ville genom en verksamhetstillsyn undersöka hur anställningsprocessen ser ut för personal med skyddad yrkestitel i landstingen i södra Sverige. Hur många personer har under juli 2013 juni 2014 varit anställda på tjänster med skyddad yrkestitel utan att ha legitimation eller särskilt förordnande? Patient skrevs ut utan rätt läkemedel En patient fick inte nödvändiga läkemedel utfärdade vid utskrivning från sjukhuset. I samband med att detta utreddes som ett klagomål upptäcktes att läkaren som ansvarade för utskrivningen inte hade vare sig legitimation eller särskilt förordnande. Hur säkerställer vårdgivaren att behörig personal anställs på tjänster som kräver legitimation för yrket? Diskussion Vilka är orsakerna till att detta förekommer? Går det att urskilja ett specifikt mönster eller en specifik yrkesgrupp? Vilka är farorna med att obehörig personal anställs? Skyddad yrkestitel För att utöva ett yrke med skyddad yrkestitel måste man ha legitimation för yrket eller ha ett särskilt förordnande. Skyddad yrkestitel innebär att titeln bara får användas av den som har legitimation för yrket. Det är straffbart att arbeta i ett yrke som man inte har legitimation eller särskilt förordnande för. I Sverige finns det 21 reglerade yrken som Socialstyrelsen utfärdar legitimation för. Arbets givare ska bland annat kontrollera att hälsooch sjukvårdspersonal som anställs har behörighet. Om en person som saknar legitimation ska anställas ska vård givaren ansöka hos Socialstyrelsen om särskilt förordnande.

Personal och kompetens Är du en patientsäkerhetsrisk? IVO utreder hälso- och sjukvårdspersonal som inte fullgör sina skyldigheter enligt PSL. Hälso- och sjukvårdspersonal är skyldig att medverka i IVO:s utredning. Så kan en utredning gå till IVO får information om misstanke att en läkare/tandläkare missbrukar sin behörighet att förskriva narkotiska läkemedel. IVO begär ut uppgifter från ehälsomyndighetens receptregister. Uppgifterna visar Att systematiskt undanhålla sig IVO:s tillsyn kan leda till återkallelse av legitimation, vilket framgår av Proposition 2009/10:210, Patientsäkerhet och tillsyn. förskrivna narkotiska läkemedel från läkaren som hämtats ut de tre senaste månaderna, vilka patienter som hämtat läkemedlen, läkemedlets namn, ordinerad dos och förskriven mängd. IVO kan efter analys av denna information När blir det en utredning? Om IVO misstänker att patientsäkerheten hotas, till exempel genom: begära journaler för att granska om förskrivningarna skett enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Uppgifter i ett eller flera klagomål alternativt lex Mariaanmälningar. Att arbetsgivaren anmäler till IVO. Att personal som expedierar läkemedel anmäler misstänkt överförskrivning. Ett brott i eller i samband med yrkesutövningen som kan påverka förtroendet. Sjukdom som kan påverka yrkesutövningen. Att Försäkringskassan anmäler yrkesut övaren till IVO. Åtgärder IVO kan avsluta ärendet utan kritik. IVO kan rikta kritik mot yrkesutövaren. IVO kan yrka till HSAN om indragen förskrivningsrätt av narkotiska läkemedel. IVO kan yrka till HSAN om prövotid. IVO kan yrka till HSAN om att legitimationen återkallas. HSAN fattar beslut om eventuell inskränkning i behörighet. HSAN:s beslut kan överklagas till Förvaltningsrätten. Beslutstyp Syd IVO Avskrivning 1 5 Avslutas utan kritik 10 43 Brister med kritik 9 32 Ärendet avslutas 19 150 Åtalsanmälan 1 Yrkande till HSAN om: Begränsning av förskrivningsätten 2 Interrimistiskt indragen eller begränsad förskrivningsrätt Interrimistisk återkallelse av legitimation Läkarundersökning 1 2 Läkarundersökning och interrimistisk återkallelse av legitimation 2 Återkallelse av annan behörighet Återkallelse av legitimation 2 Prövotid 1 12 TOTALT 44 265 Totalen stämmer inte helt överens med kolumnerna då vissa av ärendena kan vara felregisterade.

Samverkan En fungerande vård- och omsorgskedja kräver samverkan Exempel på samverkansbrister i lex Mariaanmälningar inom psykiatri: Otydliga rutiner i samverkan mellan olika vårdgivare och enheter. Brister i samverkan mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Brister i samordning av vårdplanering eller utebliven vårdplan. Otydlig ansvarsfördelning. Utebliven uppföljning efter utskrivning från slutenvården. Bristande överrapportering mellan enheter. Bristande kollegial kommunikation. Händelse Patienten kommer in med polis till en somatisk akutmottagning efter ett självmordsförsök med tablettintoxikation. När hon bedöms vara medicinskt färdigbehandlad överförs hon till en psykiatrisk akutmottagning och därefter till en psykiatrisk slutenvårdsavdelning. Inga nya medicinska bedömningar görs när patienten kommer till psykiatrin. Patienten avlider till följd av intoxikationen kort efter att hon kommer till slutenvårdsavdeningen. Vårdgivarens identifierade brister: Alltför stor tilltro till tidigare bedömning angående patientens medicinska status. Viktig information rapporterades inte mellan vårdenheterna. Bristfällig samverkan mellan polis, den somatiska vården och inom den psykiatriska vården. Närståendes information om patienten nådde inte vården. Samverkan säkerställs i ledningssystemet En fungerande vård- och omsorgskedja är en förutsättning för vård och omsorg av god kvalitet. I SOSFS 2011:9 anges därför att det ska framgå i rutiner och processer hur samverkan sker inom den egna verksamheten, till exempel mellan olika enheter eller andra organisatoriska delar, och mellan olika personalgrupper. Samverkan ska säkerställas mellan vårdgivare. Många gånger kan det vara lättare att samverka om olika vård- och omsorgsgivare har en liknande syn på processer.

Samverkan Brister i vårdkedjan på alla nivåer en lex Maria-anmälan Händelse En ung person med längre anamnes på trötthet och flera symtom söker hjälp på vårdcentralen efter att ha svimmat. Patienten går hem i tron att det är en förkylning. En månad senare kommer patienten till vårdcentralen igen för bland annat bröstsmärta och illamående. Prover visar hormonbrist. Behandling påbörjas. Patienten kräks och känner sig mycket sämre. Nya prover tas vid senare tillfälle. Patienten kommer in till akutmottagningen men skickas hem och uppmanas att återkomma vid försämring. Alarmerande provsvar finns nu i den elektroniska journalen utan att uppmärksammas. De tre följande dagarna har anhöriga kontakter med sjukvårdsrådgivningen ett flertal gånger då patienten mår illa och inte orkar gå. Tidigare kontakter med akutmottagningen och otydligheter i kontakten med sjukvårdsrådgivningen leder till att patienten inte åker till akuten igen. Patienten hittas medvetslös och ambulans larmas. Patienten avlider strax efter. Samverkansbrist i flera led Ung tidigare helt frisk person. Flera okända diagnoser. Många aktörer. BEREDSKAPSJOUR PATIENT OCH ANHÖRIGA PRIMÄRVÅRD AKUTSJUKHUSET SPECIALISTVÅRD LAB SJUKVÅRDS- RÅDGIVNINGEN BAKJOUR Vårdgivaren identifierade brister inom: Kommunikation och information Omgivning och organisation Procedurer/rutiner och riktlinjer Teknik, utrustning och apparatur Utbildning och kompetens Åtgärder Händelsen utmynnade i ett trettiotal åtgärder, bland annat: rutiner för specifika ändamål till exempel informationsöverföring kompetensförsörjning utveckling av teknik utvecklings- och kvalitetsarbeten inom verksamheterna.

Samverkan Riskområden: Delegering, samverkan och egenvård Tillsyner utifrån tidigare identifierade riskområden inom kommunal hälso- och sjukvård. Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård En sjuksköterska kan ansvara för ett flertal delegeringsbeslut och därmed få svårigheter att följa upp att arbetsuppgiften fullgörs på ett sätt som är förenligt med god och säker vård under delegeringsbeslutets giltighetstid. Det kan även finnas svårigheter vid delegeringar till omsorgspersonal hos en annan utförare t.ex. i verksamheter som drivs enligt lagen om valfrihetssystem (LOV). Hur säkerställs att mottagaren av en delegerad arbetsuppgift har tillräcklig kunskap och kompetens? Hur sker uppföljning under delegeringsbeslutets giltighetstid? Är arbetsuppgiften fortfarande lämplig att delegera utifrån patientens aktuella Samverkan Vanliga orsaker till samverkansproblem är bristande kommunikation, information och oklar ansvarsfördelning. Exempel: Det finns brister i samordningen av patientens olika behandlingar, mellan den kommunala hälsooch sjukvården, primärvården och den slutna vården. Kommunens sjuksköterska kan ha kunskap och uppgifter om patientens olika vårdplaner men vem ansvarar för och samordnar patientens olika behandlingsinsatser? Det finns även brister i samverkan och informationsöverföring mellan olika yrkeskategorier i den egna verksamheten. Har er verksamhet fungerande rutiner för samverkan och informationsöverföring mellan olika yrkeskategorier? situation? Egenvård Det finns brister i kunskap och tillämpning av Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:6) om bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Om patienten behöver stöd i samband med egenvården, finns en aktuell egenvårdsbe- dömning? Har er verksamhet rutiner för hur kontakt tas med den behandlande legitimerande yrkesutövaren?

Samverkan Brister i intern samverkan, uppföljning och dokumentation en lex Maria-anmälan i kommunal hälso- och sjukvård En multisjuk patient med bl.a. hjärtsvikt och vätskedrivande behandling flyttade till särskilt boende. Efter ankomstsamtalet delegerade sjuksköterska olika kontroller till baspersonalen. I dessa ingick riskbedömning och registrering i kvalitetsregistret senior alert (inkluderar nutritionsstatus). När sjuksköterskan efter fem dagar blev informerad om att patientens fortsatta tarmbesvär ordinerades läkemedel mot diarréer, mat- och vätskelista samt förebyggande åtgärder mot trycksår. Två dagar efter insatta åtgärder informerade patienten sjuksköterskan om att besvären hade avtagit. Två dagar senare drabbades patienten av diarréer. Sjuksköterskan blev informerad dagen därpå och ordinerade läkemedel mot diarréer som fick avsedd effekt. Patientens tarmbesvär Sjuksköterskan följde inte upp patientens vätskelista. Dagen därefter, då patienten igen blivit sämre, kontaktades sjuksköterska. Patienten var intorkad och jourläkare kontaktades. fortsatte i ytterligare fem dagar utan att sjuksköterska uppmärksammades. Omsorgspersonalen dokumenterade patientens tarmbesvär både i social journal och rapport hälso- och sjukvård samt på signeringslista. Patienten behandlades på sjukhus för intorkning och trycksår. Efter behandling med intravenös vätsketillförsel blev patienten återställd. Identifierade orsaker I lex Maria-anmälan finns orsaker identifierade inom områdena: Kommunikation och information Procedurer, rutiner och riktlinjer Omgivning och organisation Åtgärder Händelsen utmynnade i ett tiotal åtgärder hos vårdgivaren, bland annat: Rutiner för informationsöverföring, både inom och mellan olika yrkeskategorier, infördes Procedurer, rutiner och riktlinjer stärktes för hur introduktion av journalsystemet sker till nyanställda, samt för hur dokumentationen i journalsystemet ska ske och läsas mellan legitimerad personal och vårdpersonal Utbildning och kompetenshöjning, samtlig personal får utbildning/ uppdatering i dokumentationssystemet Bemanning av omsorgspersonal ökades efter händelsen

Rättssäkerhet och delaktighet Barn- och ungdomsboenden, LSS Goda exempel Frekvenstillsynen har under våren 2014 haft fokus på barns och ungdomars delaktighet och inflytande över hur insatserna genomförs. Det är i linje med regeringens strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken 2011-2016. Kommunikationshjälpmedel Kommunikationshjälpmedel av olika slag används i hög utsträckning. Enkätverktyg I någon verksamhet används ett special- anpassat enkätverktyg, Pict-O-Stat, för att barnen och ungdomarna ska kunna Exempel Pictogrambilder Takk (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) Samtalsmatta Tekniska hjälpmedel Sociala berättelser Tydliggörande scheman uttrycka åsikter och önskemål om sin boendemiljö. Pict-O-Stat är ett digitalt enkätverktyg som använder sig av Pictogramsymboler, fotografier och inspelat tal för att presentera och förtydliga frågeställningar och svarsalternativ för personer med olika former av kognitiv funktionsnedsättning. Anpassad genomförandeplan Samtliga barn och ungdomar hade en genomförandeplan. Det fanns genomförandeplaner som var individuellt anpassade. Korta texter och bilder gjorde dem lättare att förstå och barnen och ungdomarna gavs på så sätt ökade möjligheter att bli mer delaktiga.

Rättssäkerhet och delaktighet Barn- och ungdomsboenden, LSS Goda exempel Anpassad utemiljö I någon verksamhet har man med hjälp av en trädgårdsarkitekt specialanpassat boendets utemiljö efter barnens och ungdomarnas behov av lek och fysisk aktivitet i en lugn och trygg miljö i nära anslutning till boendet. Dagligen avsatt tid I någon verksamhet har personalen avsatt tid så att de varje dag kan sätta sig ner enskilt med barnen och ungdomarna när de kommer hem från skolan. Barnen och ungdomarna kan då påverka och planera resten av dagen. Pedagogisk handledare I någon verksamhet finns särskilt utbildade pedagogiska handledare med ansvar för att personalen arbetar utifrån olika metoder med tydliggörande pedagogik. De ska driva systematiskt utvecklingsarbete och vägleda kollegor i det praktiska vardagsarbetet. Frekvenstillsyn IVO ska inspektera bostäder med särskild service för barn eller ungdomar (9 8 LSS) minst två gånger per år. Minst en inspektion ska vara oanmäld. Den som inspekterar verksamheten ska samtala med de barn och ungdomar som samtycker till det. (11 förordningen (1993:1090) om stöd och service till vissa funktionshindrade)

Rättssäkerhet och delaktighet Rättssäkerhet och den enskildes delaktighet och inflytande i hemtjänst Tillsyn av hemtjänst i kommunal verksamhet, totalt 13 inspektioner. Frågorna Är beslutade hemtjänstinsatser genomförda? Är den enskilde delaktig och har inflytande över insatsernas utformning och genomförande? Resultatet Nio kommuner fick åtgärdsbeslut av IVO. De gällde bl a att den enskilde inte alltid har inflytande och är delaktig i insatsernas utformning och genomförande Inspektionerna Föranmälda inspektioner Intervjuer med myndighetschef, biståndshandläggare och ansvarig chef för hemtjänsten Intervjuer med hemtjänstpersonal att den enskilde inte alltid får beslutade insatser utförda att dokumentationen inte sker fortlöpande att hemtjänstpersonalen inte rapporterar avvikelser enligt socialtjänstlagen, SoL Intervjuer med enskilda Biståndsbeslut, genomförandeplan och löpande journalanteckningar granskades Röster från enskilda Personalen går efter sitt schema, man får anpassa sig Det är personalen som bestämt vad som ska göras Personalen har ofta bråttom och är stressade Personalen är jäktade, gör det de ska och går sedan Behöver man hjälp får man vara tacksam Det kommer många olika personer De gör vad de ska, men andra väntar på dem Jag måste hela tiden berätta hur jag vill ha det De gör så gott de kan De har ju fler än mig, de kommer när de kan Påfrestande att behöva förklara vid varje besök vad som ska göras Vore bra om personalen själva kunde vara lite mer uppmärksamma Det kommer ständigt ny personal Får inte besked om vem som kommer nästa gång Personalen har inte tid att prata Larmtelefonen ringer hela tiden

Rättssäkerhet och delaktighet Den enskildes rättssäkerhet Vad händer när kommunernas myndighetsutövning brister? Brister i kommunernas myndighetsutövning LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, betonar den enskildes självbestämmanderätt och inflytande. 50 % av enskilda klagomål till avdelning syd avseende personer med funktionsnedsättning rörde brister i kommunernas myndighetsutövning (2013). Historien om Sandra (hämtad från ett klagomål) är ett exempel på hur den enskildes rättssäkerhet åsidosätts när kommunernas myndighetsutövning brister. Sandra har en stor och varaktig fysisk funktionsnedsättning och kommunikationssvårigheter. Detta gör att hon har betydande svårigheter i sitt dagliga liv. Hon behöver därför mycket stöd och service. Sandra gör en begäran om personlig assistans. Hon ber särskilt om att få träffa ansvarig handläggare tillsammans med sina anhöriga som är vana att hjälpa henne att kommunicera. Tiden går och Sandra blir inte kontaktad av någon handläggare. Istället kommer, utan föranmälan, en för henne okänd arbetsterapeut på hembesök. Arbetsterapeuten utreder Sandras funktioner i delvis integritetskänsliga vardagssituationer. Två månader efter det att Sandra gjorde sin begäran får hon ett rekommenderat brev. Det innehåller en utredning och ett beslut från kommunen. Sandras begäran har delvis bifallits och delvis avslagits. Kommunens beslut saknar beslutsmotivering. Därför förstår inte Sandra i vilka delar hennes begäran har avslagits. Inflytande, delaktighet och självbestämmande Verksamheten ska vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde ska i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges. (6 lagen (1993:387) om stöd och service till Kommunicering Vid myndighetsutövning mot enskild person har den som är part rätt att ta del av det som har tillförts ärendet. Ärendet får inte avgöras utan att den som är part har underrättats om de uppgifter som har tillförts ärendet och har fått tillfälle att yttra sig över dessa. (16,17 Förvaltningslag (1986:223), FL) vissa funktionshindrade, LSS) Beslutsmotivering Vid myndighetsutövning mot enskild person ska avgörande beslut innehålla de skäl som har bestämt utgången i ärendet. (20 Förvaltningslag (1986:223), FL)

Enskildas klagomål Brister kommer fram i klagomål IVO hanterar tusentals klagomål från enskilda varje år. År 2013 inkom 9732 klagomål och fattades beslut i 8117 ärenden (såväl enligt patientsäkerhets- som socialtjänstlagen). Antal anmälningar om fel i vården i hälso- och sjukvård (Region syd) 2013 (hela) 2014 t.o.m. 30 juni Skåne län 712 482 Blekinge län 82 61 Kronobergs län 125 63 TOTALT 923 610 Vanliga klagomål och anmälningar från patienter och anhöriga Bristande eller utebliven information/kommunikation Fördröjd behandling Fel eller utebliven diagnos Komplikation i samband med behandling/operation Bristande bemötande Bristande uppföljning Bristfällig journalföring Bristfällig eller utebliven undersökning Felmedicinering

Enskildas klagomål Patienternas anmälningar Tumör upptäcktes Anmälaren vände sig till vården på grund av värk i vänster höftben. Hon fick veta att tabletterna hon ätit under fem års tid har denna biverkning och fick rådet att börja promenera. Värken i benet gjorde att hon inte klarade av att gå. Ett år senare blev hon undersökt och då upptäcktes en tumör i benet. Skadade stämband Under en rutinoperation då sköldkörteln skulle tas bort skadades stämbanden på patienten. En specialkanyl i luftstrupen sattes in nedanför struphuvudet. Sex månader efter operationen hade patienten fortfarande kvar kanylen och talfunktionen var inte återställd. Nervskada En nervskada kan ha orsakats under en operation som genomfördes av en oerfaren läkare. Enligt operationsjournalen hade problem uppstått under operationen, men Onödiga operationer En felaktig operation ledde enligt anmälaren till en akut operation. Båda operationerna var onödiga, då patienten därefter fick opereras ytterligare två gånger. läkaren hade inte tillkallat sin handledare. Missad fraktur Röntgenpersonalen ifrågasatte läkarens begäran om att röntga. Röntgen uteblev, vilket resulterade att personalen missade en fraktur hos patienten. Ingen antibiotika En anmälare med medfött hjärtfel hade inför sitt besök hos tandläkaren frågat om han skulle ta penicillin innan behandlingen. Tandläkaren ansåg att det inte vara nödvändigt. Två veckor efter behandlingen fick anmälaren en varböld i hjärnan. Hjärtinfarkt Patienten fick diagnosen panikångest. Dagen efter avled patienten i en hjärtinfarkt i hemmet.

Lex Maria Vad är syftet med lex Maria? Vårdgivaren ska anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Vi har ett gemensamt ansvar för det proaktiva patientsäkerhetsarbetet. Vad är mer specifikt vårdgivarens ansvar och vad är IVO:s uppdrag när det gäller lex Maria-anmälningar? Vårdgivarens ansvar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) (PSL) Enligt 3 kap. PSL har vårdgivaren en skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete 3 Vårdgivaren ska utreda händelser i verksamheten som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. 4 Vårdgivaren ska ge patienterna och deras närstående möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet. 5 Vårdgivaren ska till IVO anmäla händelser Vad är en vårdskada? Definitionen av vårdskada enligt 1 kap. 5 PSL Med vårdskada avses i denna lag lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. Med allvarlig vårdskada avses vårdskada som 1. är bestående och inte ringa, eller 2. har lett till att patienten fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit. som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada. IVO:s uppdrag IVO ska säkerställa att händelser som har anmälts till myndigheten har utretts i nödvändig omfattning samt att vårdgivaren har vid tagit de åtgärder som krävs för att uppnå hög patientsäkerhet. IVO ska sprida information till vårdgivare om inträffade händelser som har anmälts till myndigheten samt i övrigt vidta de åtgärder som anmälan motiverar för att uppnå hög patientsäkerhet.

Lex Sarah Det här är lex Sarah Lex Sarah är den vardagliga benämningen på 14 kap 3 i socialtjänstlagen, som innebär att all personal inom socialtjänstens område enligt lag är skyldig att rapportera missförhållanden och risk för missförhållanden i verksamheten. Den gäller även personer som fullgör uppgifter enligt LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade). Vad är syftet med lex Sarah? Att komma tillrätta med missförhållanden eller risker för missförhållanden och för hindra att de upprepas. Ansvaret och skyldigheten för att utreda och vidta åtgärder är nämnden/ huvudmannens. Allvarliga missförhållanden ska anmälas till IVO. Lex Sarah är en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Vad kan förbättras i utredningarna? Orsakerna till missförhållandena behöver utredas ordentligt för att rätt åtgärder ska kunna vidtas. Även bakomliggande faktorer på systemnivå ska identifieras. Det systematiska kvalitetsarbetet ska vara utgångspunkt för utredning och åtgärder. Åtgärderna ska svara mot de orsaker som utredningen har identifierat. Kunskapen om lex Sarah behöver hållas levande utbilda, informera, diskutera. IVO:s uppdrag omfattning samt att verksamheten har åtgärdat det aktuella missförhållandet. IVO ska säkerställa att missförhållanden, eller risk för missförhållanden, som har anmälts till myndigheten har utretts i nödvändig

Regeringsuppdrag Tillsyn av tvångs- och begränsningsåtgärder gentemot personer med begränsad beslutsförmåga Inspektionen för vård och omsorg ska genomföra en nationell tillsyn av tvångs- och begränsningsåtgärder i vård och omsorg som gäller personer med begränsad beslutsförmåga. Syftet med uppdraget är att: granska, identifiera brister och kräva åtgärder för att förbättra situationen för personer med begränsad beslutsförmåga granska hur verksamheterna bedriver sitt kvalitetsarbete och säkrar uppnådda goda resultat uppmärksamma metoder/arbetssätt/ rutiner som medför att tvångs- och begränsnings åtgärder inte används. Inspektioner ska genomföras vid 40 boenden inom äldreområdet och vid 52 boenden inom funktionshinderområdet. En tredjedel av de boenden som granskas ska bedrivas av annan huvudman än kommunen. Vid inspektionerna granskas om skydds-, tvångs- och begränsningsåtgärder används och hur verksamheterna bedriver sitt kvali tetsarbete. I mars 2015 ska en rapport presenteras för regeringen.

Regeringsuppdrag Tillsyn av socialnämndernas ansvar för särskilda boenden för äldre Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har genomfört en nationell tillsyn av socialnämndernas ansvar för särskilt boende för äldre enligt socialtjänstlagen (SoL). Syftet med uppdraget var att: granska att den nämnd som beslutar om bistånd i form av särskilt boende för äldre enligt 4 kap. 1 SoL säkerställer att bedömda behov av hjälp och stöd tillgodoses under verk ställig heten av beslutet. Inspektioner har genomförts vid 63 nämnder. 42 kommunala särskilda boenden och 21 privata utförare har granskats. Vid inspektionerna granskades hur nämnderna säkerställer och följer upp att bedömda behov av hjälp och stöd tillgodoses på det särskilda boendet. Den 31 oktober 2014 kommer en rapport att presenteras för regeringen.

Särskilda boenden, äldre Inspektioner i särskilda boenden hantering av avvikelser och lex Sarah Tillsyn i kommuner, enskilda verksamheter och entreprenader som anmält inga eller endast ett fåtal allvarliga missförhållanden/påtagliga risker för allvarliga missförhållanden till IVO. Frågan Uppfyller huvudmännen kraven om hantering av avvikelser enligt SoL och lex Sarah? Resultatet Omsorgspersonalen har inte alltid kunskap om att de ska medverka i verksamhetens kvalitetsarbete Inspektionerna Oanmälda inspektioner 2013/2014-57 inspektioner vid särskilda boenden, varav - 26 i tillståndspliktiga verksamheter - 31 i kommuner/entreprenader Samtal med enhetschef eller motsvarande i samtliga verksamheter Från hösten 2013 även samtal med omsorgspersonal i kommunal verksamhet/entreprenader Omsorgspersonalen rapporterar avvikelser som avser hälso- och sjukvårdsinsatser men inte insatser som utförs enligt SoL Enhetschefen informerar om rapporteringsskyldigheten men omsorgspersonalen saknar ibland ändå kunskap Ansvaret för vem som ska ta emot lex Sarahrapporten och vidta nödvändiga åtgärder under hela dygnet är inte alltid fastställt Det görs inte alltid sammanställningar och analyser av inkomna rapporter Utmaningar för verksamheterna Hur få omsorgspersonalen att aktivt medverka i verksamhetens kvalitetsarbete? Hur få omsorgspersonalen att rapportera SoL-avvikelser? Hur informera om rapporteringsskyldigheten enligt lex Sarah? Hur tillse att det finns ansvarig som tar emot lex Sarah-rapporter och vidta nödvändiga åtgärder under hela dygnet? Hur tillse att sammanställningar och analyser görs?