Kvalitetsdokument 2014/ Grundskola

Kvalitetsdokument 2014/2015 - Grundskola Enhetens namn: Vendestigens Förskola och Skola AB Rektor: Eva Ekendahl

Systematiskt kvalitetsarbete Hur ser det systematiska kvalitetsarbetet ut på skolan? Vi följer upp Likabehandlingsplanen enligt - Diskrimineringslagen 16 Vi följer upp kränkande behandling enligt - Skollagen 14 a:8. Vi tydliggör måluppfyllelse gällande hälsa och livsstil. Vi analyserar hur faktorer som utgör förutsättningar respektive insatser och arbetsprocesser påverkar måluppfyllelsen. Vi överväger vilken påverkan personalens yrkeskompetens har. Vi dokumenterar rutiner för delaktighet i framtagandet av kvalitetsredovisningen. Vi har ett kontinuerligt arbete kring framtagandet av lednings- och arbetsprocesser. Vi genomför och dokumenterar observationer. Vi har måldokument synliga för föräldrar och andra intressenter. Vi har tydliga och kommunicerade mål för skolan. Vi arbetar i enlighet med kommunens mål. Vi arbetar i enlighet Läroplanen samt Skollagen. Målen utvärderas i juni och nya mål sätts upp för kommande verksamhetsår. Vi utarbetar och kommunicerar klagomålsrutiner. Vi har bl.a. enkäter kring arbetsro och stress, likabehandling, diskriminering, demokrati etc. Skolan utarbetar i början av varje läsår en Likabehandlingsplan och en plan mot Diskriminering och kränkande behandling tillsammans med pedagoger, elever och föräldrar. Denna följs upp kontinuerligt under året och utvärderas inför sommarlov. Rektor leder allt detta arbete. En gång per år tas en kvalitets utvärdering fram där årets arbete med kvalité sammanställs och presenteras för personal, elever och föräldrar med analyser kring årets arbete och viktiga utvecklingsområden. Kvalitetsredovisningen finns tillgänglig på skolan hemsida. Struktur för kvalitetsarbetet Beskrivning Skollagens inriktning för det systematiska kvalitetsarbetet är att de nationella målen för utbildningen skall uppfyllas. Med ordet systematik menar vi att det finns ett givet arbetssätt dvs en process över hur kvalitetsarbetet bedrivs. Kvalitetsarbetet genomsyras av att alla måste delta - ledning, pedagoger, elever och föräldrar. Vi följer 6 olika steg som startar och slutar i resultatredovisning. 1) Resultatredovisning - underlag och planering från föregående år 2) Verksamhetsanalys och prioritering - nulägesanalys med kartläggning och prioriteringsordning 3) Upprätta måldokument med mål för det pedagogiska arbetet och mål för elevernas kunskaper 4) Tillämpa måldokument - det pedagogiska arbetet 5) Utvärdering av mål och utfall - processarbete och elevresultat 6) Resultatredovisning - resultat och åtgärder från innevarande år.

Vi utvecklar kontinuerligt det systematiska kvalitetsarbetet tillsammans med skolans elever, personal och föräldrar. Rektor har tillsammans med övrig personal 10 planeringsdagar per läsår då man diskuterar pedagogiska frågor, utvärderar verksamheten följer upp tidigare åtgärder och utvecklar verksamheten i stort. Under stora delar av planeringsdagarna arbetar pedagogerna med utvärdering och uppföljning, att säkerställa måluppfyllelsen samt att utveckla och förbättra verksamheten generellt. Tre gånger per månad genomförs s.k.månadsmöten med samtlig personal på skolan med olika teman som t.ex. IUP, omdömen, skollagen, betyg och bedömning, barn med särskilda behov etc. Rektor föreslår individuell och gemensam kompetensutveckling för personalen. Personalen föreslår också själva kompetensutveckling som de anser sig behöva eller som gagnar den egna utvecklingen.rektor ställer krav på avstämningar vid tydligt uppsatta tider. Avstämning av det pedagogiska arbetet sker gentemot läroplanen. Skolan arbetar med daglig utvärdering och reflektion. Varje morgon och varje eftermiddag samlas elever och personal i samlingar. Dessa tillfällen används i första hand till utvärdering och reflektion över verksamheten, planeringen, det egna arbetet, arbetsklimatet, attityder och värderingar. Varje elev har sin egen IUP bok. I denna planerar eleven sitt eget arbete varje vecka. Varje vecka utvärderar också eleven, pedagogen och föräldrar det individuella arbetet som varje elev gör. Skolan har storsamling en gång per månad då vi tar upp frågor som elever eller pedagoger uppmärksammat. Detsamma gäller föräldraråd och föräldramöten då föräldrar har möjlighet att utvärdera och delta i skolans utveckling. Skolan har ett elevråd som träffas en gång per månad. Före elevrådet har representanterna haft möte i respektive elevgrupp och fångat upp frågeställningar bland eleverna. Under elevråden deltar elever, rektor och/eller en pedagog. Våra pedagoger bidrar till varandras utveckling genom bl.a. observation och feedback. Uppdrag ges vid planeringsdagar och utvärderas vid nästkommande möte eller planeringsdag. Dessa observationer sker kontinuerligt. Våra pedagoger besöker även andra skolor och observerar. Vi utarbetar också ett antal enkäter för att elever, personal och föräldrar kontinuerligt skall få tillfälle att utvärdera verksamheten ur olika perspektiv. Tillgänglig lärandemiljö för alla elever enligt SPSM s tillgänglighetsmodell? Beskrivning Vendestigen arbetar i enlighet SPSM's tillgänglighetsmodell vilket innebär att vi anpassar den pedagogiska, den fysiska och den sociala miljön i relation till barns och elevers lärande. Arbetet ingår i ovan beskrivna kvalitetsarbete, i vårt värdegrundsarbete och i de pedagogiska samtalen. Vi kartlägger verksamheten baserad utifrån SPSM's angivna kriterier som bygger på såväl forskning och beprövad erfarenhet, som från krav och bestämmelser i skollagen, arbetsmiljölagen och diskrimineringslagen. Resultatet ligger sedan till grund för utformningen av en handlingsplan. Varje år upprättas en ny handlingsplan utifrån det årets speciella behov och möjligheter. Vi utvärderar kontinuerligt och reviderar handlingsplanen vid behov.

Det handlar om att alla ska kunna vara en del i en aktivitet, till exempel i en undervisningssituation, i samspel med andra elever och med pedagoger. Det handlar om språk och kommunikation.kommunikation bygger på ömsesidighet och gemenskap med omgivningen. Fungerande kommunikation är en förutsättning för lärande. För att kunna delta i undervisningen och få förutsättningar att nå skolans mål behöver alla elever en lärandemiljö där omgivningen anpassar kommunikationen efter behoven. Det handlar också om hur vi bemöter varandra och vilken attityd som råder i vardagen. Vi ställer frågor till varandra utifrån ovan begrepp och utvärderar var vi befinner oss. Då varje år ser olika ut är det viktigt att detta är en pågående process och vi alltid kan fortsätta utvecklas utifrån det aktuella behoven. 1.3 Likvärdig bedömning och betygssättning Beskrivning De pedagoger som undervisar år 3 och år 6 sitter i sambedömning med varandra både när det gäller nationella prov och i betygssättningen. Pedagogerna går ur verksamheten för att gemensamt genomföra detta. 2. Utvecklingsområden på skolan läsåret 2014/2015 Skolan har prioriterat områden som de fyra räknesätten och problemlösningar inom matematiken och läs/läsförståelse och skrivdelen inom svenskan. Beskrivning av utvecklingsområden skolan arbetat med under läsåret Skolan har satsat på att alla elever ska kunna läsa, ha läsförståelse och kunna skriva både kortare och längre texter när de går ur år 3 och år 6. Skolan ansåg att dessa områden var viktiga utifrån PISAs OCH OECDs undersökningar, som har visat att eleverna i svenska skolan har brister inom dessa områden. Skolan har även satsat på att alla elever som går ur år 3 och år 6 ska kunna de fyra räknesätten och kunna lösa problemlösningar inom matematiken. Skolan ansåg att dessa områden var viktiga för för att kunna förstå det matematiska språket inför framtida matematikkunskaper. Analys Skolan har tydligt kunnat se ett gott resultat av satsningarna. Alla elever med undantag av en elev har alla i år 3 och i år 6 i nått alla mål i de nationella proven, både i matematik, svenska och engelska för år 6. Styrkorna är att skolan under hela året har kontinuerligt satsat extra mycket på dessa ämnen.

Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Slutsatsen av analysen blir att skolan tog ett beslut som var bra för eleverna som höjde deras kunskapsnivå både i matematik och svenska. Skolan kommer att fortsätta att prioritera matematik och svenska. 3. Resultatrapportering och analys Alla elever ska nå minst godkända resultat i alla ämnen 1.1. Nådde alla elever alla kunskapsmål? Beskrivning Alla i elever i år 3 och 6 utom en med särskilda behov har nått alla kunskapsmål i samtliga ämnen. Skolan har systematiskt och kontinuerligt arbetat i svenskan med läs/läsförståelse som har genererat i att eleverna har fått en bättre läsförståelse och förförståelse för språket i so och no texterna. Skolan har också flera gånger i veckan arbetat med högläsning, samtidigt som eleverna har lyssnat på högläsning har de fått ett antal frågor som ska diskuteras utifrån texten. Det har gjort att eleverna är mer fokuserade på läsningen och ställer frågor som har med texten att göra. De har utökat sin läsförståelse och sitt ordförråd. Eleverna har tränat matematik varje dag som har gjort så att de har fått en större säkerhet i det matematiska språket. Det är ingen skillnad på pojkars eller flickors kunskaper. De har nått samma resultat. Engelskan och svenskan har under året varit de ämnen som har gett ett lite bättre resultat. Antal elever som inte klarat kunskapskraven i alla ämnen/ Antal elever som inte fått minst betyget E i alla ämnen Lå 2014/2015 Lå 2013/2014 Årskurs 3 0 0 Årskurs 6 1 1 Årskurs 9 Analys Pedagogerna har haft samma mål som de har arbetat mot, de har haft regelbundna möten där de har stämt av hur eleverna ligger till och hur

arbetssätten har fungerat. Eleverna har haft genomgångar och har tränat på samma moment flera gånger tills de har känt sig säkra och har kunnat gå vidare med nästa steg. Eleverna har själva gjort en handlingsplan över vad de har sina styrkor i och vad de behöver bli starkare i. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Skolan kommer att fortsätta att satsa på matematiken och svenskan. Eleverna kommer fortsätta med att läsa varje dag i skolan och hemma, arbetet med fokuserad högläsning fortsätter, eleverna kommer att arbeta med skrivdelen utifrån flyt i sitt skrivande, skrivregler och egna fantasier. Eleverna kommer att arbeta med språket i so och no ämnena för att kunna förstå innehållet i texterna. I matematiken kommer eleverna att ha matmatikövningar varje dag i form av praktisk och teoretisk matematik. De ska använda sig av mattespråk, diskutera och lösa problem inom matematiken gemensamt, ha matematik utomhus, förstå samband matematik och vardag. Beskrivning 1.2. Bästa möjliga kunskaps- och personlighetsutveckling för varje elev Elever som behöver stöd i att nå målen får hjälp av pedagogerna. Pedagogerna sitter enskilt med dem och går igenom det som de behöver hjälp i. Pedagogerna har kontakt med hemmen så att de får information om vad eleven behöver hjälp med. Elever som behöver extra mycket hjälp får den hjälpen av specialpedagogen på skolan. Hon lägger upp en handlingsplan för eleven med hjälp av elev och pedagog som de sedan arbetar utifrån. Skolan har även läxhjälp två dagar i veckan som pedagogerna håller i. De elever som snabbt når målen får med hjälp av pedagogerna större och nya utmaningar, tex det finns elever som går i år 5 som har arbetat med sjuans matematik, elever som har kommit långt i sitt läsande får tips om böcker med större utmaningar. Skolan och fritids arbetar i samma lokaler, fritidspersonalen ingår i pedagoggruppen som gör det enkelt att samtala kring varje elev. Eftersom fritidspersonalen vet vad skolan arbetar med inom de olika ämnena så är det naturligt att fortsätta på samma spår på fritidsverksamheten, om pedagogerna och eleverna väljer att göra det tex inom biologi. Det finns också möjlighet för eleverna att arbeta vidare med något som de inte har gjort klart. Analys En av anledningarna att skolan har fått så bra resultat inom detta är att specialpedagogen arbetar så nära både alla pedagoger och alla elever. Hon känner alla elever. Hon har en kontinuerlig avstämning med elev, pedagog och förälder. Fritidsverksamheten är en del av skolan, även där känner all personal både på skolan och fritids alla elever. Fritids och skola stämmer av varje dag vad som har gjorts och vad som är på gång i de olika verksamheterna. Fritids gör saker som skolan har gjort och skolan gör saker som fritids har gjort.

Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Skolan kommer att fortsätta att arbeta på det sättet som nämns ovan. Specialpedagogen kommer även att arbeta inne i de olika grupperna med eleverna som behöver mer hjälp. Fritids och skola kommer att ha ett no projekt tillsammans, där båda verksamheterna planerar upp det tillsammans och även utvärderar det tillsammans. 1.3. Eleverna har hög läsförmåga Utifrån resultaten så har skolan satsat på läs/läsförståelse och kan se att satsningen på detta har gett gott resultat. Skillnaden på resultaten under åren är att det har blivit bättre inom alla områden. Eleverna har höga resultat både på DLS och på de nationella proven. Det är en hög andel som har alla rätt på de nationella proven och som ligger på stanine 9 i DLS proven. 1.4. Fritidshemmet stimulerar elevernas utveckling och lärande På Vendestigens fritidshem vill vi att barnen utvecklas socialt och har en rolig lekmiljö som bygger på respekt, hänsyn, trygghet och delaktighet. Barnens ska stimuleras att hitta sin och kamraternas egna kreativitet. För att säkerställa ett nära samarbete mellan skola och fritidsverksamhet så arbetar skolans pedagoger på fritids till kl. 15 varje dag. Två dagar i veckan har de skolpedagogerna s.k. uppdragstid/läxhjälp för elever i år 2-6 mellan 14.15-15.00. I övrigt arbetar 3 fritidspedagoger i verksamheten, de finns även med under delar av skoldagen. Det gör att vi ser barnen under hela dagen. Det blir en naturlig övergång från skola till fritidshem. Både barn och föräldrar känner sig trygga i denna miljö. Det finns alltid en pedagog som kan svara på frågor som gäller barnets hela dag. Barn och föräldrar har också tillgång till pedagogisk handledning i skolfrågor under denna tid Vi har även ett nära samarbete med vår förskola som har sin verksamhet i samma hus. Fritidspersonalen samarbetar med skolans pedagoger framförallt under eftermiddagarna. Skolans pedagoger tar i samarbete med fritidspersonalen fram uppdrag utifrån läroplanen som eleverna framförallt under fritidsverksamheten skall arbeta med. I år har fritids bl.a. arbetat med teknik och med natur. Eleverna har fått bygga, experimentera, göra studiebesök och läsa om både tekniska konstruktioner och naturvetenskap. De ha arbetat projektvist och avslutat med att redovisa för föräldrarna. Våra föräldrar har givit fritidsverksamheten mycket höga omdömen i bl.a. Pilens undersökning. Vad gäller samarbete mellan skola och fritidshem så tycker 100% av föräldrarna att det fungerar väl, samma sak gällande kompetens på personalen. Våra föräldrar anser vidare att vårt arbete med att låta eleverna vara delaktiga i val av aktiviteter och dess utformning fungerar väl (95%). Vi fortsätter att utveckla detta med förslagslådor, gemensamma samlingar, gemensamma utvärderingar och redovisningar för varandra. Vi vill fortsätta utveckla samarbetet mellan skola och fritidsverksamhet och har sökt och fått projektpengar från kommunen för att göra det under nästa läsår.

Vendestigens fritidsverksamhet behöver fortsätta utveckla informationen och dokumentationen av innehållet i verksamheten. 3. Övriga frågor 1.1 Trygghet, trivsel och inflytande Andelen elever som tycker att det råder arbetsro på lektionerna ska öka 75% av skolans elever i år 5 tycker att de kan arbeta utan bli störda under lektioner och arbetspass. Vendestigen har en mycket lugn skolmiljö. Det innebär också att kraven från eleverna ökar. Man tar helt enkelt för givet att miljön alltid skall vara lugn och små förändringar i arbetsmiljön kan uppfattas som mer störande än annars. Vi har arbetat hela vårterminen med att fler elever skall känna att de kan arbeta utan bli störda. Vi har haft samtalsgrupper där eleverna själva får komma med förslag på hur vi ska utveckla detta. Vad kan de själva bidra med, hur säger man till varandra, vilka samarbetar man med. Vid grupparbete hur placerar man sig etc. Allt detta har lett till att eleverna i större utsträckning tar ansvar för sitt eget handlande och sin egen del i situationer. Arbetet har varit mycket givande och eleverna har efterfrågat fortsatt arbete kring dessa frågor. Vi kommer att starta upp läsåret 2015-2016 med att gemensamt med eleverna lägga upp en handlingsplan som fortlöper under hela läsåret med samtal, reflektion och kontinuerlig utvärdering. Alla elever känner sig trygga 100 % av skolans elever i år 5 känner sig trygga i skolan Vår idé är att genom utbildning och lärande bidra till ett starkt civilt samhälle med kunniga och medvetna individer. Kännetecken: Vår verksamhet kännetecknas av mål, ansvar, beroende och resultat. Målbild: I vårt arbete följer vi läroplanen, dess värdegrund, kunskapsmål och andra mål och riktlinjer för skolor. Vi har tydliga spelregler med ordning och reda. Målbilden är att alla nyfikna barn och ungdomar som går i vår skola blir individer fyllda med ökade möjligheter till ett lust och meningsfullt liv. Dagens samhälle med växande rörlighet, snabba förändringar ökad information och ständig kommunikation ger oss oändliga möjligheter men ställer även krav på oss att ta ansvar och göra medvetna val. Det gäller både den egna kunskapsutvecklingen och det egna lärandet. Samtidigt ökar vårt beroende av andra för att bygga och skapa en miljö som främjar den egna kunskapsutveckling och det egna lärandet. Vi vill vi bidra till att våra elever är redo för de krav som ställs och de möjligheter som finns i det globala och internationella samhälle vi lever i. Genom att öka förståelsen för varje människas unicitet samt insikten om vårt ömsesidiga beroende av varandras

olikheter oavsett om vi talar om den lilla arbetsgruppen, platsen där vi arbetar eller bor eller den värld vi lever i ökar våra livschanser.vi vill uppnå detta genom att bedriva en verksamhet där den egna integriteten, självständigheten och växten får möjlighet att gro, frodas och utvecklas och där ömsesidigheten, tilliten och respekten för andra blir en integrerad del i vars och ens sätt att förhålla sig. I vår skola får eleverna en frizon för kunskapsutveckling och personlig utveckling med utgångspunkt i såväl egna mål, drömmar och önskningar som statliga krav, mål och riktlinjer. I denna frizon finns utrymme att utforska och tillägna sig olika kunskaper och erfarenheter, samt att skapa en kultur som bärs upp av gemensamma spelregler. Barnen och ungdomarna bygger tillsammans med våra engagerade medarbetare i interaktion med föräldrar och andra aktörer i samhället basen för framtiden nu. När vi bidrar till att eleverna finner en inre kompass för ett meningsfullt och lustfyllt lärande nu ökar deras törst efter nya kunskaper och deras erfarenheter bidrar till möjligheterna att förstå att kunskap är en konst och kräver ett öppet sinnelag. Därför är arbetet med demokratiska processer och den ömsesidiga förståelsen för varandras villkor och värderingar centrala i vår verksamhet. På så vis ger vi möjligheter för eleverna att skapa önskvärda målbilder om framtiden samtidigt som eleverna kan integrera kulturarvet såväl i kroppen och knoppen oavsett om man har svenskt eller annat ursprung. Utifrån fastställda mål och spelregler tydliggör vi de skyldigheter och rättigheter var och en har, vilka krav som ställs och vilket ansvar var och en av oss i skolan förväntas ta oavsett om det gäller elever, föräldrar, lärare eller rektor. Ett krav är att alla medarbetare agerar förebilder och tydliggör vad som är ok och vad som inte är ok i skolan. Det är genom medarbetarnas proaktiva och reaktiva agerande vi i handling visar vad som är eftersträvansvärt. Vi genomför kontinuerliga dialoger om vad vi vill uppnå, varför och hur vi går till väga så väl på individuell som gemensam nivå och vad som krävs för att nå dit och för att bedriva en verksamhet som präglas av att elever, föräldrar och medarbetare, utvecklas i att ta ansvar för och förstå sig själva och varandra. Genom dialogerna och vårt agerande skapar vi förutsättningar för elevinflytande och elevdemokrati. Utifrån vårt sätt att arbeta och organisera oss möjliggör vi för eleverna att utöva aktivt inflytande på den dagliga verksamheten. Det innebär att vi skapar förutsättningar för öppna dialoger mellan alla. Pedagogernas förhållningssätt och agerande som vuxna förebilder, samhällsbyggare, inspiratörer, vägledare, reflektorer, kravställare och gränssättare gentemot eleverna är grunden för att vi kan skapa en god lärmiljö (psykosocial och fysisk) och goda möjligheter till lärande för våra elever. Genom att i början av läsåret intensivt arbeta tillsammans med eleverna med hur vi vill att vår verksamhet ska vara och hur vi på bästa vis möjliggör ömsesidighet, tillit och respekt för varandra i skolan skapar vi en god grund för eleverna att utveckla sin egen identitet i samklang och samförstånd med sina kamrater. Vi upprättar gemensamt en likabehandlingsplan och de spelregler som skall gälla under läsåret. Vi agerar proaktivt i vårt lärmiljöarbete och använder olika samtalsforum i verksamheten till att kontinuerligt följa upp och säkerställa att förhållningssättet som ska prägla verksamheten är klart och efterlevs av alla elever och vuxna på skolan.

Andelen föräldrar som upplever att de får tydlig information om hur eleven utvecklas ska öka 92% av föräldrarna upplever att de får tydlig information om hur eleven utvecklas Information är svårt. Vendestigen informerar föräldrar via IUP-samtal, veckovisa individuella utvärderingar, mycket utförliga veckobrev, via föräldramöten, föräldraråd och kontinuerlig kommunikation såväl skriftlig som muntlig. Vi utvecklar vårt sätt att kommunicera kontinuerligt. Det gäller att inte kommunicera för mycket eller för lite. I samarbete med föräldrarådet har vi kommit fram till hur vi just nu kommunicerar men en fortsatt utveckling sker kontinuerligt. 1.2 Personal Pedagogisk kompetens och behörighet Beskriv läget kortfattat Vendestigens pedagoger är behöriga. Vi har inget rekryteringsbehov inför hösten 2015. Vi har en förstelärare i SO-ämnena. Skolan har också en pedagogisk chef som håller sig uppdaterad med all ny forskning som kommer gällande skolan. Hon förmedlar det till personalen kontinuerligt på personalmöten och planeringsdagar. Hon handleder personalen i det pedagogiska arbetet med eleverna både när det gäller ämnen och den personliga utvecklingen. Hon har det övergripande ansvaret under skolans arbete i projekt. Hon kommer med förslag på nya arbetssätt som gynnar skolans utveckling. Den pedagogiska chefen stöttar även föräldrarna i det pedagogiska arbetet kring deras barn, svarar på frågor, ger tips och råd. Hon tar fram nya dokument bl.a hur omdömesblanketten och handlingsplan ska se ut. Vi har en VFU-handledare. Under 2014-2015 har vi inte tagit emot någon student vi startade med en student men denne beslutade sig för att arbeta gentemot gymnasiet. Vi arbetar med kompetensutveckling kontinuerligt. Varje år har vi 10 stycken gemensamma kompetensutvecklingsdagar då vi utifrån behoven arbetar både individuellt och gemensamt med olika utvecklingsområden. Våra pedagoger har också en egen kompetensutvecklingsplan som följs upp två gånger per läsår. Analys av era insatser under året 96 % av föräldrarna anser att lärarna inspirerar deras barn. 75 % av eleverna anser att lärarna inspirerar dem i skolarbetet. Vendestigen har haft ett utmanande år i de äldre åldrarna. Ju mer barnen lär sig ju mer krävande blir de något som hela vårt arbetssätt eftersträvar. Våra elever vill få utmaningar, de vill bli inspirerade och efterfrågar detsamma.

Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Våra pedagoger arbetar ständigt med att utveckla den pedagogiska processen och utöka elevernas inflytande i undervisningen. Eleverna har skriftligt fått utvärdera året som har gått. De har skrivit om det som har varit bra och vad de tycker kan bli bättre. Det som alla har lyft fram är att de är nöjda med sina pedagoger, att de har fått med sig mycket kunskap, att pedagogerna är tydliga i vad som gäller, bra på att förklara, att personalen på en gång tar tag i konflikter som uppstår. Eleverna vill att de i ännu större utsträckning ska få vara med och planera undervisningen utifrån målen. De önskar mer idrott. Att pedagogerna ska fortsätta att sätta gränser för de elever som behöver det. De vill ha ännu fler utflykter. 4. Framgångsfaktorer och goda exempel Skolans goda resultat Skolan har nått mycket goda resultat när det gäller de nationella proven, betyg, läs/läsförståelse, matematiken och det matematiska språket, engelskan, värdegrundsfrågor och demokratifrågor. Elever och pedagoger diskuterar regelbundet värdegrundsfrågor och demokrati. Eleverna ber självmant att de vill tala om dessa frågor. De kommer med förslag på förbättring inom dessa områden. Elevrådet på skolan arbetar också med dessa frågor. De tittar på filmer som handlar om hur man ska bemöta och lyssna på varandra. Där de sedan har givande diskussioner med varandra om vilket budskap som filmerna ville lyfta fram och hur de som individ och som skola kan använda sig av detta. Analys av skolans goda resultat Förmågan att möta den enskilda eleven och arbeta utifrån var och ens förutsättningar. Fortsätta att arbeta med och avsätta mer tid på de elever som har svenska som andra språk, framför allt i läsförståelse. Insatserna som har gjorts är i första hand att alla pedagoger arbetar mot samma mål, de har fått pedagogiska verktyg att använda sig av, pedagogerna dokumenterar och utvärderar och ändrar på det som har varit mindre bra. All personal har regelbundna pedagogiska möten där de diskuterar det dagliga arbetet med eleverna. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Skolan kommer att arbeta vidare på det sättet som görs nu, med det pedagogiska arbetet i centrum. Skolan kommer att fortsätta att satsa på matematiken och svenskan. Eleverna kommer fortsätta med att läsa varje dag i skolan och hemma, arbetet med fokuserad högläsning fortsätter, eleverna kommer att arbeta med skrivdelen utifrån flyt i sitt skrivande, skrivregler och egna fantasier. Eleverna kommer att

arbeta med språket i so och no ämnena för att kunna förstå innehållet i texterna. I matematiken kommer eleverna att ha matematikövningar varje dag i form av praktisk och teoretisk matematik. De ska använda sig av mattespråk, diskutera och lösa problem inom matematiken gemensamt, ha matematik utomhus, förstå samband matematik och vardag. Djursholm den 30 juni, 2015 Eva Ekendahl Rektor