Östersund 1/9 Skolforskningsinstitutet en bro mellan skola och vetenskap Johan Samuelsson Linda Ekström
Skolforskningsinstitutets uppdrag bidra till att de verksamma inom skolväsendet ges goda förutsättningar att planera, genomföra och utvärdera undervisningen, med stöd av vetenskapligt underbyggda metoder och arbetssätt. Myndigheten ska bidra till goda förutsättningar för barns och elevers utveckling och lärande samt till förbättrade kunskapsresultat för elever. (Ur Skolforskningsinstitutets instruktion) 2016-09-02
Skolforskningsinstitutets roller Systematiska översikter (sekundärforskning/kunskapsproduktion) Mediering (kunskapsdelning av våra produkter) Forskningsfinansiering
Vårt första uppdrag: systematiska översikter Sammanställa den bästa tillgängliga vetenskapliga kunskapen som finns i relation till en specifik fråga stödja de verksammas praktik Inleddes med behovsinventering samtal med verksamma, främst lärare Arbetet kännetecknas av systematik och transparens Frågestyrd: studiens frågor bestäms i förväg Systematisk: arbetet följer en given arbetsmetod som dokumenteras noggrant Transparent: alla arbetsmoment, resonemang och beslut redovisas All relevant forskning ska sökas och beaktas Görs alltid av en grupp forskare Resultat: det mest sannolika eller djupaste/mest fullödiga svaret samt så balanserade slutsatser som möjligt. Sträva efter en så säker och oförvanskad syntes som möjligt
Hur kan lärare och skolledare medverka i arbetet med en översikt? Initiering Behovsinventering Genomförande Formulering av forskningsfrågor Diskussioner om avgränsningar (djup/bredd) Synpunkter på själva framställningen Användandet Skapa kapacitet i skolorna 2016-09-02
De fem första översikterna 1. Klassrumsdialog i matematikundervisning med fokus på elevernas delaktighet och lärande (undervisning för att möta och ta tillvara elevers olikheter) 2. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, med fokus på elever som har svenska som andraspråk 3. Formativ bedömning med fokus på feedback inom läs- och skrivutveckling 4. It som pedagogiskt verktyg i matematikundervisningen 5. Att undervisa om lässtrategier 6
Översikt 3:Formativ bedömning med fokus på feedback inom läs- och skrivutveckling I många sammanhang betonas att feedback kan ge positiva effekter för elevens lärande, se t ex Hattie Visible Learning Del av lärares praktiska arbete och professionella samtal via t ex Förordningar (IUP) och digitala plattformar (DEXTER, UNIKUM) Facebook, Bedömning för lärande, har t ex omkring 20 000 medlemmar Myndigheter Skolverket; rekommenderad metod (NP bör användas formativt; allmänna råd om bedömning)
Men - heterogent fenomen (stadier, ämne, typ av formativ bedömning) - effektmåtten diskuteras alltmer (Bennett, 2011) Syfte Vilket vetenskapligt stöd finns för olika feedbackmetoder inom området läs- och skrivutveckling, samt vilka förutsättningar/komponenter påverkar elevernas resultat? Status just nu - Genomfört projektmöte med forskare från Göteborg och Jönköping - Litteratursökning - Granskning av litteratur
Översikt 5: Undervisning om lässtrategier som ett arbetssätt för att främja elevers läsförståelse Varför behövs en systematisk översikt som fokuserar på läsförståelse och undervisning om lässtrategier? Såväl lärare som andra skolaktörer har lyfts fram att man saknar kunskap om hur man kan undervisa om läsförståelse Lässtrategier är fr.o.m. LGR 11 inskrivit i kursplanen för svenskämnet Läsförståelse är ett område med fallande resultat i internationella kunskapsmätningar (PIRLS och PISA) Tidigare forskning har visar på vikten av läsförståelse, samt på vikten av explicit undervisning kring läsförståelse (t.ex. genom undervisning om lässtrategier).
Vad ska undersökas i översikten om lässtrategier? Ett fokus på vad det är i detta arbetssätt (undervisning kring lässtrategier) som kan anses främja elevernas läsförståelse Vill erbjuda lärare en bredare förståelse för de aktuella processerna kring läsförståelse och hur dessa processer kan aktiveras utifrån det aktuella arbetssättet (undervisning kring lässtrategier) Modellerna eller metoderna i sig utvecklar inte läsförståelse. Det är lärarens medvetna arbete med att få sina elever att bli aktiva i sin läsning som utvecklar läsförståelsen (Westlund 2009: 37) även läs- och skrivpedagogiska program som visat sig framgångsrika blir verkningslösa om de praktiseras utan förståelse för den underliggande logiken till metoden (Myrberg 2003: 10) 2016-09-02
Institutets andra uppdrag: Delning av kunskap Den kunskap som ska delas: Verksammas behov, den måste uppfattas som relevant! Formen måste anpassas, kunskapen måste vara lätt att ta till sig, testbar, synliga resultat inom rimlig tid Användarna individuella egenskaper av betydelse för förändring Utbildning Attityder Effektivitet i mottagandet Praktisk träning i t.ex. klassrummet (ger betydligt större effekt än t.ex. information eller utbildning) Samarbete inom kollegiet eller med handledare Sammanhanget organisationens kapacitet för förändring - Utvecklingsfrämjande kultur
Skolforskningsinstitutets försöksverksamhet: ett sätt att sprida vetenskaplig kunskap Finns en generell kritik mot att metoder/modeller inte utprövas systematiskt Projektets frågeställning: Är resultaten från Skolforskningsinstitutets systematiska översikter överförbara och användbara i en svensk kontext? Målet med projektet: Följa en grupp lärare från olika skolor som på ett systematiskt sätt ska pröva och utvärdera utvalda arbetssätt och metoder från institutets kommande översikter
Institutets tredje uppgift: att initiera praktiknära forskning Vad är praktiknära forskning? Behovsdriven förbättringsforskning jmfr klinisk forskning En ny forskningsprofil: Forskning för utbildning, undervisning och lärande Forskningsfrågorna utgår från tidigare forskning och professionens frågor och behov Genomförs i samverkan med professionen ( med och för inte om ) Resultaten bör ligga nära en möjlig prövning eller omsättning i praktiken
Vad kommer att bedömas? Grundläggande relevanskriterier (skall krav): 1. Projektet bedrivs i skolmiljö med inriktning mot lärande och undervisning 2. Samverkan med den/de skolor som är involverad(e) är upprättad (avsiktsförklaring eller redan befintliga avtal undertecknad av rektor och eventuellt huvudman, bifogas) 3. Forskningsfrågorna ska formuleras i dialog med skolans verksamma 14
Preliminära bedömningsområden som ska granskas av beredningsgruppen 1. Forskningsfrågornas angelägenhet och användbarhet för utveckling och förbättring av skolans undervisning 1. Här bör även ekonomiska aspekter beaktas; ett verksamt arbetssätt eller metod kan bli omöjlig att användas på grund av dess höga kostnader i form av arbetstid etc. 2. Forskningsprojektets vetenskapliga kvalitet 3. Projektets genomförbarhet (med avseende på kompetens budget etc) 4. Har genus och mångfaldsperspektiv beaktats? 5. Planer för spridning, kunskapsdelning och ev även implementering av projektresultat 6. Etiska aspekter 15
Några tendenser i årets ansökningar.. 1. Vår ambition tycks i stort sett vara hörsammad! - Stor andel aktionsforskningsprojekt och learning studies t.ex. (forskningsdesigner där forskningen sker i samverkan mellan lärare och forskare) - Stort fokus på att beforska en specifik metod eller ett specifikt arbetssätt (det är undervisningsverksamheten/klassrumssituationen som beforskas snarare än t.ex. skolan som system) - Lärare är subjekt i forskningsansökningarna snarare än objekt. - utlysningen har resulterat i att många värdefulla kontakter mellan forskare och verksamma tagits/initierats (till följd av vårt krav på avtal/avsiktsförklaringar) 2016-09-02
Sammanfattningsvis Sammanställa relevant forskning kring arbetssätt och metoder i skola och förskola för att erbjuda en samlad bild över hur forskningsläget ser ut. Varje enskild pedagog kan inte själv göra denna omfattande analys Initiera praktiknära forskning som är relevant för verksamma men som idag fattas Kommunicera, tillgängliggöra och sprida relevant forskning så att lärare enkelt kan tillgodogöra sig vetenskaplig kunskap 2016-09-02
Ett ömsesidigt utbyte! Förhoppningen är att skola och vetenskap ska berika varandra: -institutet vill bidra med vetenskaplig kunskap till skolan - skolans verksamma ger input angående de systematiska översikternas inriktning, genomförande och mottagande - skolans verksamma deltar i att beforska sin egen verksamhet och de frågor som de upplever som relevanta 2016-09-02
Varför är det viktigt med vetenskaplig grund och samverkan med vetenskapssamhället? Enligt skollagen ska utbildningen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (1 kap. 5 tredje stycket skollagen, 2010:800) Bidrar till lärares lärande och professionella utveckling, vilket i sin tur är centralt för elevers lärande OECD:s utvärdering har pekat på att svenska skolor i alltför liten utsträckning samverkan med högre utbildning (OECD 2015: 126) och att svenska lärare i alltför liten utsträckning kommer i kontakt med the latest research evidence on effective teaching and leadership (OECD 2015: 128) 2016-09-02
Vad betyder det att arbeta på vetenskaplig grund i undervisningen? (1) 1. Att så långt det är möjligt ha vetenskapligt grundade innehållsliga kunskaper om orsakerna till och om lämpliga insatser för att främja barns och elevers utveckling och lärande T.ex. systematiska översikter eller forskningsöversikter att föredra framför enskilda studier 2. Att anlägga ett kritiskt förhållningssätt Leta efter olika perspektiv på samma sak Leta efter kritiken vem kritiserar, vad kritiseras, är denna kritik relevant i mitt sammanhang? Reflektera kring relevans av forskning i den egna kontexten Utveckla kunskaper att själv granska vetenskapliga studier 2016-09-02
Vad betyder det att arbeta på vetenskaplig grund i undervisningen? (2) 3. Att inte bara kopiera utan använda denna kunskap som ett beslutsunderlag i handlandet där egna kunskaper och erfarenheter vävs samman och där barns och elevers erfarenheter, synpunkter och behov tas med evidensinformerad praktik (Forskningen kan inte ge alla svar! Man måste även vara lyhörda för den kunskap som genererats av t.ex. beprövad erfarenhet och den individuella yrkesskickligheten.) 4. Att utveckla arbetsmetoder där insatsernas effekter på utveckling och lärande följs upp regelbundet 2016-09-02
Skolledarens roll? Att ha fokus på, driva utvecklingen och ge förutsättningar för detta! Både utredningen Rektorn och styrkedjan (SOU 2015:22) och Skolinspektionen pekar på att rektorer behöver bli mer drivande i arbetet med att verka för att undervisningen utvecklas generellt, och mer specifikt att undervisningen utvecklas utifrån forskning och beprövad erfarenhet (s. 72) 2016-09-02
Uppgift inför mötet 1. Hur jobbar ni nu med evidens/vetenskaplig grund? 2. Vilka är de centrala områden ni behöver veta mer om? Vad upplever ni som speciellt svårt när det gäller att skapa en skola på vetenskaplig grund? 3. Har ni några goda/intressanta/belysande exempel från er skola kring att utforma undervisning på vetenskaplig grund? 4. Vilka utmaningar finns i arbetet med att arbete på vetenskaplig grund gällande: organisation, resurser och attityder? 2016-09-02
Fler frågor att diskutera: TALIS visar på att svenska skolledare lägger ner betydligt mindre tid än skolledare i andra OECD-länder på att skapa förutsättningar för lärares utveckling och lärande. Känner ni igen er i denna bild, och varför tror ni i så fall att det är så? Har Ni kontakt med något universitet/högskola eller annan företrädare för högre utbildning? Varför/varför inte? Vilka hinder har ni mött när ni försökt skapa samarbete eller vilka vinster har ni upplevt av samarbetet? Har ni haft kontakt med skolkonsulter och vilka för- och nackdelar har ni då sett med detta? 2016-09-02