En ny grupp missbrukare eller en ny fråga för äldreomsorgen?

Relevanta dokument
Enhetsundersökning LSS

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg

Ledningssystem för god kvalitet

KVALITETSREVISION. 1 (5) Dnr: SN 2012/0072

Kvalitetsrapport hemtja nst

Bilaga 1 Dnr SN 2013/298. Socialnämndens strategi för. VÅRD och OMSORG. Gäller från och med

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Analys av Öppna Jämförelser gällande Social barn- och ungdomsvård

Rapport. Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

Redovisning Öppna jämförelser - Missbruks- och beroendevården 2015

Socialnämndens strategi för Vård och omsorg, har varit utsänd. Mary Nilsson, socialchef, informerar.

Öppna jämförelser Ekonomiskt bistånd 2018

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsuppföljning av utförare inom Välfärdsområdet:

Inventering av samlade behov för personer med psykisk funktionsnedsättning, 2013.

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)

Ledningssystem för kvalitet vid avdelningen för social omsorg

Analys av Öppna Jämförelser av missbruks- och beroendevård

Södermalms stadsdelsförvaltning. Tjänsteutlåtande Dnr Sida 0 (25) Sociala avdelningen. Sociala avdelningen. stockholm.

Nätverk för hälsosamt åldrande Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

VÄRDEGRUND OCH VÄRDIGHETSGARANTIER

Resultat av Öppna jämförelser inom verksamhetsområdet ekonomiskt bistånd 2016

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Kvalitetsuppföljning av hemtjänst 2015

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Man slutar inte dricka för att man får städat

Program. för vård och omsorg

Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Värmdö kommun. Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Revisionsrapport. Audit KPMG AB 13 december 2011 Antal sidor: 10

Årsrapport 2018 Funktionshinderinspektörer

Policys. Vård och omsorg

Program för stöd till anhöriga

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2014 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2013

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

Lagstiftning Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd; SOSFS 2011:5

SVANEN HEMTJÄNST AB KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016

Öppna jämförelser för socialtjänst och hemsjukvård

UBK1005, v2.0, TJÄNSTESKRIVELSE 1 (4) Stina Forsberg Socialkontoret Datum Vår beteckning Er beteckning 2018-

Vuxna i missbruk - tillämpningen av LVM

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Äldreprojektet. finansierat av Arvsfonden Birgitta Björndahl Maria Granholm

Samordnad individuell plan (SIP)

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

DOKUMENTTYP Riktlinje PUBLICERAD

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

Självbestämmande och inflytande

Resultat av Öppna jämförelser inom barn- och ungdomsvården 2016

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning

Vä lfä rdstäppet Stockholms lä n

Syftet men handlingsplanen

Varje medarbetare har ansvar för att inom sin enhet aktivt delta i verksamhetens utvärdering

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Rapport. Öppna jämförelser stöd till personer med funktionsnedsättning LSS.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

Kvalitet i LSS Version 1.0

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun

Beskrivning Ledningssystem Socialförvaltningen

Psykisk funktionsnedsättning

Stockholms stad program för stöd till anhöriga

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Ansvarsfördelningen mellan huvudmännen för missbruk, beroende och psykisk hälsa. Hinder eller möjlighet?

Internbudget 2019 med handlingsplan för Socialnämnden i Gävle

-Klockan är det enda som har vett att gå!

Kvalitetsdeklaration Personlig Assistans

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde

RAPPORT ÖPPNA JÄMFÖRELSER (ÖJ) Missbruks- och beroendevården 2015

Samverkansrutin Demens

Samverkan socialnämnd och omvårdnadsnämnd Solna stad Mars 2016

Lagstiftning och samverkan

Riktlinje för rapportering, utredning och anmälan enligt lex Sarah

Dialog Insatser av god kvalitet

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Öppna jämförelser inom socialtjänsten i Gävleborgs län Missbruk

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

RAPPORT ÖPPNA JÄMFÖRELSER (ÖJ) Missbruks- och beroendevården 2017

Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden. Bakgrund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen

Bestämmelserna om lex Sarah (SOSFS 2011:5) hittar du på Socialstyrelsens hemsida.

Antagen av Samverkansnämnden

Socialtjänsten... Ansvarig Utfärdad av Berörda verksamheter Version Kvalitetssamordnare Eva Sjöstedt HO, HV och IFO

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Riktlinje för rapportering och handläggning av missförhållanden enligt Lex Sarah

Rutin för rapportering och handläggning av missförhållanden Lex Sarah

Vikten av att ta fram kunskapsbaserade analyser av gruppen unga vuxna och en strategi för arbetet framåt

SIP - Samordnad individuell plan. Annika Nilsson-Wendel Verksamhetsutvecklare BUP Skåne

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Ungdomar med kriminellt beteende och missbruksproblem- tillämpning av LVU

Transkript:

En ny grupp missbrukare eller en ny fråga för äldreomsorgen? EN R A P P O R T O M O R G A N I S E R I N G E N A V I N S A T S E R T I L L Ä L D R E M E D M I S S B R U K / S A M S J U K L I G H E T I E K E R Ö O C H S U N D B Y B E R G

Bakgrund Forskning om missbruk Ökat missbruk i åldrar över 65 år Ökad del av befolkningen kommer att vara äldre Fler kvinnor missbrukar Hemlöshet över 65 år Samsjukligheten ökar bland äldre Missbruk kan uppstå efter 65

Bakgrund- Socialpolitiska förändringar Fur 1: En modell av variationerna av marknadens principer inom äldreomsorgen (Conceptualising marketization) Marknadsprinciper Konkurrens Ej marknadsprinciper Med privata aktörer 1. Upphandling med konkurrens: kundval 3. Upphandling utan konkurrens Utan privata aktörer 2. Import av marknadsprinciper från den privata sektorn 4. Traditionell modell: Offentlig sektor

Bakgrund- Organisation Sjukvård ( Landsting) Psykiatri (Landsting) Primärvård ( Landsting) Beroendevård ( Landsting och Kommun) Socialtjänst (Kommun) - Äldreomsorg - Missbruk - Socialpsykiatri - LSS

Behovet av kombinerade insatser Kommun LOV (Lagen Om Valfrihet) Kommunal omsorg - Individ- och Familjeomsorg - Äldreomsorg Landsting Vårdval Primärvård - Medicinsk vård Specialistvård - Beroendevård - Psykiatrisk vård

och familjeomsorgen i nordvästkommunerna Kommun Politisk nämnd Förvaltning Ekerö Socialnämnd Socialkontor Järfälla Socialnämnd Socialförvaltning Sigtuna Äldre- och omsorgsnämnd Individ- och familjeomsorgsnämnd Socialförvaltning Upplands-Bro Socialnämnd Socialkontor Upplands Väsby Social- och äldrenämnd Väsby Välfärd Sollentuna Vård och Omsorgsnämnd Vård- och omsorgskontor Socialnämnd Socialkontor Solna Omvårdnadsnämnd Omvårdnadsförvaltning Socialnämnd Socialförvaltning Sundbyberg Äldrenämnd Äldreförvaltning Individ- och omsorgsnämnd Individ- och omsorgsförvaltning

Ekerö och Sundbybergs kommuner Ekerö Sundbyberg Invånare 26 000 42 000 Utrikes födda 12,7% 26,9% Enpersonshushåll 23,3% 42,9% Egen företagare 11,2% 6% Ohälsotalet 19,3% 23,8% Ekerö: Hög förvärvsfrekvens, småskaligt näringsliv och bebyggelse. En tillväxtkommun. Sundbyberg: Landets till ytan minsta, mest tätbefolkade, kommunikationstätaste och snabbast växande kommun

Syfte med rapporten Att utifrån en fördjupningstudie av två kommuner lyfta frågan om samverkan kring äldre med missbruk/samsjuklighet Undersöka hur professionella och brukare resonerar kring specialisering och samverkan

Frågor Hur fungerar samverkan inom och mellan de organisationer som ger vård och omsorg till äldre med komplexa behov? Vilken betydelse har valfrihet (LOV) för omsorgen av äldre med komplexa behov?

Hur gjorde vi för att få svar på frågorna? Urval och metod: Dokumentation av organisationsformer i kommunerna Intervjuer med enhetschefer och förvaltningschefer Fokusgrupp med Musketörerna Ekerö och Sundbyberg

Kvalitetsområden enligt Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Socialtjänsten styrs av lagstiftning och nationella styrdokument. Som komplement finns kvalitetsområden, som prioriteras i utvecklingsarbetet för trygg och säker vård på nationell och lokal nivå. Självbestämmande och integritet Helhetssyn och samordning Trygghet och säkerhet Kunskapsbaserad verksamhet Tillgänglighet Effektivitet

1. Självbestämmande och integritet Självbestämmande och integritet innebär att den enskilde är delaktig, har inflytande och ges möjlighet till egna val. Bor man i sitt egna hem har man också en självklar rätt att hävda sin egen integritet och självbestämmanderätt även om det är på ett för den enskilde självdestruktivt sätt. Hamnar man som äldre missbrukare/samsjuklig på ett särskilt boende, finns strukturer och regler att anpassa sig till. Ett särskilt boende är också en institution och en arbetsplats för personalen. Här kan man också kräva av den enskilde att man tar hänsyn till andra vårdtagare.

Några röster: Vi kan nog ge insatser - om de bara ville ta emot. Hemtjänsten går inte dit. I värsta fall blir det ett arbetsmiljöproblem. Jag har ganska mycket respekt för att det inte är enkelt det där, för det blir lätt en "kvart", vi försöker ju se till, men de är så förmögna att de kan öppna dörren själva när polarna kommer och har köpt ut. Så kommer hemtjänsten och då är det party där - och de (hemtjänsten) drar... Vi hade slagsmål på korttids förra helgen, då var det demens inblandat också, och han kastade stolar och vi fick försöka rädda undan alla andra. Det var jätteförskräckligt.

2. Helhetssyn och samordning Helhetssyn utgår från brukarens samlade livssituation. Då man har behov av tjänster som bedrivs inom olika verksamheter eller av olika utförare och professioner är dessa samordnade. Det finns en tydlig ansvarsfördelning. Tjänsterna präglas av kontinuitet. Samverkan kring brukaren Samverkan inom och mellan kommunens förvaltningar Samverkan mellan leverantör och kommun Samverkan mellan kommun och landsting

Några röster: Det är pengar inblandat, man känner att ingen hoppar jämfota vid tanken på att ändra. Alla vet att det här kommer att öka också, vilken kompensation får man i budgetförhandlingarna? Ett hinder är de delade penningpåsarna, som dessutom blir allt mindre. Individ och omsorg och äldreomsorgen hade ingen framgång i äskandet och situationen har inte blivit lättare. Förvaltningscheferna säger att vi ska lösa det här. De trycker ner det på enheterna - ni får lösa ut det här! Men det är svårt utan verktyg, utan klara former för samverkan och man behöver ställen att placera på. Vi har varit osams och sedan varit sams, men det blir frustrerande, det påverkar personalen. I mina "suckstunder" så säger jag; det är inga problem, jag tar alltihop, så går jag över budget. Men det är inte gångbart.

Landstinget är en förfärlig organisation att samarbeta med. Jag är inte så hoppfull när det gäller samarbetet med landstinget. En kommunal hemsjukvård skapar bättre förutsättningar att arbeta teaminriktat. Men nu är vi ju inte där. Det blir först 2016/17. De lägger inget krut på dem som är på väg ut ur livet. Så tror jag att det är.

3. Trygghet och säkerhet Trygghet och säkerhet innebär att tjänsterna utförs enligt gällande regelverk. Tjänsterna är transparanta, vilket innebär förutsägbarhet och möjlighet till insyn. Risk för kränkning, försummelse, fysisk eller psykisk skada förhindras genom förebyggande arbete. För att säkra trygghet och säkerhet för brukaren har kommunerna tydliga, reglerade, skyldigheter när det gäller dokumentation, klagomål och synpunkter samt en ovillkorlig rapporteringsskyldighet när det gäller missförhållanden. Slutligen finns även en rapporteringsskyldighet Lex Sarah som reglerar rapportering av missförhållanden i socialtjänsten. kvalitet.

Några röster: Man försöker göra det nödvändigaste, försöker komma in någon gång i veckan, men de far illa helt klart. Jag tror att vi tar väldigt dåligt hand om dem och att många säkert far ganska illa. Idag är gruppen ett B-lag, man får inte samma stöd som andra i behov av äldreomsorg, man passar inte in i rutorna. Jag tycker att de har väldigt få möjligheter att få tillgång till bra insatser, som är anpassade till deras livssituation. Nej jag tycker inte att de har det, faktiskt. Vi bryr oss inte riktigt.

4. Kunskapsbaserad verksamhet Kunskapsbaserad verksamhet innebär att tjänsterna utförs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet samt att brukarens erfarenheter och önskemål ska tillmötesgås i valet av insats. Personalens kompetens och kompetensutveckling

Några röster: Om vi sitter på kunskap som man inte har, eller tankar och erfarenhet. Det är klart att vi ska dela med oss av det. Frågan om handledning i äldreomsorgen upplever jag har varit uppe jämt. Handledning, på utförarsidan. Hemtjänstpersonalen behöver stöd och hjälp och kanske få hjälp från socialsekreterare för att kunna hantera problemen. Inte får du något LOV-företag som vill specialisera sig på det här. Och vem skulle vilja välja dem om man är normal så att säga. Det här är jättesvåra kunder. De vill inte ha hemtjänst överhuvudtaget. Man får tvinga sig på. Det finns rätt så mycket social misär, otroligt tragiska öden.

5. Tillgänglighet Tillgänglighet innebär att det är lätt att få kontakt med socialtjänsten och vid behov få del av tjänsterna inom rimlig tid. Information och kommunikation ska vara begriplig och anpassad efter olika gruppers och individers behov. Kommunikationen mellan den enskilde och professionen ska präglas av ömsesidighet och dialog. Verksamheterna ska vara fysiskt tillgängliga.

Några röster: Fortfarande år 2013 så ramlar man på dem som man undrar; hur i hela friden har du kunnat leva i ett inackorderingsrum utan ens en kokplatta och värmt mat på elementet i alla år, ingen dusch. Men är inte känd på något sätt hos missbruksenheterna och inte känd på vårdcentralen, utan personerna har hankat sig fram, men uppenbarligen har de tagit till alkohol för att döva. När vi hittar dem, både män och kvinnor, det går så långt som att grannar eller primärvården börjar reagera, då har de utvecklat ganska kraftig minnesproblematik och är undernärda. Alltså fortfarande tänker jag; det kan inte vara möjligt att de finns, hur folk faktiskt har det, utan att någon känner till dem. Han som jag tänker på nu, som vi hittade för ett och ett halvt år sedan, har ju ändå haft en hyresvärd i över 30 års tid som borde ha reagerat, sett hur han har det, men har istället tagit ut en ockerhyra för det där lilla "skitrummet". Man bryr sig inte. Var och en lever sitt eget lilla liv.

6. Effektivitet Effektivitet innebär att resurserna utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål för verksamheten. Effektivitet innebär både att göra rätt saker och att göra dem på rätt sätt. Samverkan är ett sätt att öka effektiviteten. Samverkan med andra kan göra det möjligt att kraftsamla och avsätta resurser gemensamt för att förebygga eller komma till rätta med problem. Det kan också innebära rationaliseringsvinster.

Några röster: Allt är specialiserat nu, det funkar inte för den som har en komplex problematik. Vi behöver tänka nytt och då är det inte bara ekonomi, men ett sätt att slippa bråka om pengar är investeringsfonder. De här stuprören har gjort att människorna hamnar emellan och det här är en grupp som verkligen gör det. I det här fallet en grupp, som hos oss, hamnar mellan två förvaltningar men i vissa kommuner mellan tre, om man har socialpsykiatrin i en egen förvaltning, vilket inte är så ovanligt. Då måste man jobba annorlunda och ha en gemensam pott pengar. Sedan, om vi kan lösa det internt i en kommun, sedan är nästa steg att få ihop det med landstinget och det är betydligt svårare och har man dessutom en massa utförare så blir det ännu mer komplext.

En ny grupp missbrukare? Ingen ny grupp däremot en ökande grupp Gruppen 65+ ökar Andelen äldre kvinnor med missbruk ökar Andelen samsjukliga ökar Många använder missbruket som självmedicinering

Fragmentariseringen av vård och omsorg? Ökad specialisering inom såväl kommunal- som landstingsstyrd verksamhet Införande av utförar- och beställarorganisationer Pågående konkurrensutsättning/valfrihet En organisatorisk samverkan samt ett konkret samarbete i utförarledet behövs för att bra missbruksvård, beroendevård, medicinsk vård, psykiatrisk vård och god äldreomsorg samtidigt ska uppnås.

Budskapet från Musketörerna: Det här är en grupp som faller mellan stolarna. Det funkar inte när man blir gammal. När man blir gammal då tar missbruksvården sin hand ifrån en och säger att: är man över 65 år då är det äldreomsorgen som ska sköta det här, och då säger äldreomsorgen, det här är missbrukare, dem vill inte vi ha något med att göra och då hamnar man mitt emellan de här två. Vi behöver hjälp med alla de tre bitarna. Det är ju så det ser det ut för många av oss idag, när vi ska reda ut vårt liv, få ordning på grejorna, då är det både missbruk och psykiatri och äldrevård. Människorna kommer alltid i kläm. De här människorna passar inte in i de här strukturerna eller rutinerna som man har, om man inte har "deg" då, och kan betala för sig.

Slutsatser Brist på samverkan De äldre i målgruppen ramlar mellan stolarna Det behövs fler specialiserade utförare få möjligheter att få tillgång till insatser som är anpassade till deras livssituation Det behövs utbildningsinsatser Hemtjänstpersonalen behöver stöd och hjälp och handledning

Diskussion Vilka planer finns för framtiden angående denna grupp? SIP? Anhörigstöd?