FORUM FÖR SVENSK MEDICINTEKNIK M

FORUM FÖR SVENSK MEDICINTEKNIK MedTech MAGAZINE ÅRGÅNG 1 NR 1 2005 Medicinteknik en doldis med muskler! Upphandling Om de allt hårdare kraven Svenska plåster på Tsunamisåren TV4-journalisten Linda Nyberg om snabba hjälpinsatser Sju heta frågor till Ylva Johansson Staffan Ternström the Johnson & Johnson Credo

PORTRÄTTET Staffan Ternström är en tvättäkta Johnsonit. Med en stark tro på långsiktighet, djupa moraliska värderingar och en tydlig kundfokusering förkroppsligar han på många sätt Johnson & Johnsons företagskultur. Jag tog bara över det, och det gjorde VD:n före mig också, säger Staffan på svag göteborgska, för att ursäkta den sparsamma inredningen i sitt kontorsrum. Text & foto: Johanna Lagerström Nej, något ternströmskt sätter inte prägel på rummet, förutom de två fotografierna på skrivbordet. Här skiner femåriga Emma och lilla Lisa på två år upp rummet med sin närvaro. Staffan Ternström tog över VD-stolen för Johnson & Johnson Medical Device i Norden och Baltikum för ett och ett halvt år sedan. Staffan, som är 39 år, började sin karriär inom företaget redan i ungdomsåren. Detta måste ju sägas vara lite udda idag, då det snarare är regel än undantag att byta jobb senast vart femte år? Jag är nog lite unik, säger han och ler. Jag är den ende av mina gamla vänner som varit på samma företag hela tiden. Inom Johnson & Johnson tillhör dock hans långa anställningstid mer regeln än undantaget. Många har jobbat länge inom företaget. Exempelvis arbetade Staffans företrädare i bolaget under 30 år. Företaget har liten personalomsättning och i princip 90 procent av all rekrytering 10 MTM

till chefspositioner görs internt. Det tyngsta skälet till att man trivs beror, enligt Staffan, på the Johnson & Johnson Credo ett rättesnöre som tydligt sätter kunden i fokus, men samtidigt betonar omsorgen om den enskilda medarbetaren. Johnson & Johnson ger väldigt många chanser till den som vill satsa på företaget. Alla ska bli rättvist behandlade oavsett hudfärg, kön och sexuell läggning och alla ska också ha samma chans till utveckling. Ett av Staffans viktigaste mål är därför att öka andelen kvinnor inom bolagets högsta ledning. Könskvotering säger han bestämt nej till, men en väg att nå dit, tänker han, är bland annat att ge kvinnorna större ekonomiska möjligheter att kunna köpa tjänster, såsom hjälp att passa barn, etcetera. Ett annat område som ligger Staffan varmt om hjärtat är säljarens ställning inom organisationen. På Johnson & Johnson jobbar man hårt med att välja rätt säljare och därefter stärka och utveckla dem. Vår viktigaste tillgång är säljarna och för dem försöker vi skapa en tydlig karriärtrappa. Man kan ha världens bästa strategier, men har man inte säljare som kan omsätta dem i praktiken, så är det inte mycket värt. Aktiva och medvetna val En viktig sak för Staffan är att göra medvetna, aktiva val genom livet. Det upplever han att många glömmer bort idag. Väldigt många människor i vårt samhälle idag vill göra allting samtidigt. Man vill tjäna mycket pengar, vara världens bästa pappa eller mamma, man vill hinna träna och samtidigt gå självutvecklingskurser. Till slut tror jag att det kraschar i många fall. Därför måste man göra aktiva val och ta konsekvenserna av dem. Han pratar också med sina medarbetare om vikten av att göra medvetna val. Det gäller i högsta grad även den som söker jobb på Johnson & Johnson, internt eller externt. Han vill gärna träffa alla blivande chefer eller säljare, just för att förmedla de tankarna. Att jobba på Johnson & Johnson, som säljare eller som VD är delvis en livsstil. Du kan inte börja som säljare utan att ha full möjlighet att resa, till exempel. Som säljare är man också ofta med under operationer, där vi överför kunskap så att våra produkter används på rätt sätt. Eftersom vi inte kan styra över när en operation utförs, innebär det att man måste kunna vara flexibel för oregelbundna arbetstider. Man måste förstås själv tycka om dessa förutsättningar, men det krävs också att man har en familj som står ut med det, annars blir det inte hållbart. Här gäller att göra medvetna val. Staffan ägnar den mesta av sin lediga tid åt familjen. Jag jobbar mycket och har egentligen gjort det hela tiden, inte bara efter det att jag blev VD. Måndag till fredag kräver mitt jobb 100 procent av mig. Den tid jag har över, ger jag inte till mig själv ur den aspekten att jag går och tränar eller så, utan då är jag tillsammans med min fru och mina två små döttrar. Jag har valt att göra så under denna period i livet. Stöd i familjeansvar I Johnson & Johnsons credo finns tydliga mål för företaget: vi måste vara öppna för metoder att stödja våra anställda i deras familjeansvar. När familjen växer, har man som säljare möjlighet att utforma jobbet efter det, menar Staffan. Men det går inte att ha en krävande position inom företaget som kräver 100 procent av dig mellan klockan nio och tre. Vill man satsa fullt ut på jobbet, måste man inse och vara beredd att ta konsekvenserna av det. Sen är det ju faktiskt också helt okej att stanna av på karriärstegen under en tid i livet för att sedan klättra vidare. Tydliga förväntningar Staffan har mottot att alltid ge 100 procent i allt han gör att alltid göra Alla ska bli rättvist behandlade /.../ och alla ska också ha samma chans till utveckling. sitt bästa. Han har höga förväntningar på sig själv men därmed också på andra. Ja, jag ställer höga krav på mina medarbetare också. Vilket kan vara jobbigt för en del alla har kanske inte samma målsättning med jobbet som jag har. Han tycker själv att han har en ganska informell ledarstil. Han tror att han passar bra in i den moderna ledarrollen, vilken han definierar som MTM 11

å ena sidan ett mellanting mellan en hårt toppstyrd metod och å andra sidan en helt igenom demokratisk metod. Jag tycker att jag tydligt kan beskriva en vision, samtidigt som att jag kan ta beslut. Jag tror inte alla gillar ett för demokratiskt ledarskap alla gånger. Jag upplever att det finns många som faktiskt vill att en chef ska ta beslut. Jag lyssnar in, så att jag kan bli faktabaserad i mina beslut. Jag tar in flera olika åsikter i processen, men i slutändan är det ändå jag som ska ta beslutet. Att vara tydlig i sina och företagets förväntningar på personalen är A och O, tycker han. Det blir mycket lättare att värdera en persons arbete, både positivt och negativt, om man från början har gjort klart vilka förväntningarna är på den personen. Årets Johnsonit Staffan jobbar dagligen med coachning. Han tror på ärlig feedback och konstruktiv kritik. Jag har själv personer som kan säga till mig vad jag kunde ha gjort annorlunda, det är jag tacksam för, säger han. Staffan är en fysisk person, som gärna lägger en hand på någons axel eller ger en duktig säljare en kram. Säljare är ofta tävlingsmänniskor och för dem är det viktigt att bli synliga och få uppmärksamhet. Att nämna vad någon gjort bra i till exempel ett nyhetsbrev, kan också räcka väldigt långt. En mer tydlig morot för säljarna är den årliga sales award dinner. Då får de tio bästa säljarna komma upp på scenen under fanfarer, i väldigt amerikansk anda. En individuellt anpassad motivering läses upp, och så får de ta emot ett pris. Även andra personalkategorier kan få pris då man belönar årets Johnsonit. För att motivera personalen försöker Staffan förmedla vad medarbetarens roll är i den stora verksamheten. Jag försöker vara transparent i de Jag tar in flera olika åsikter i processen, men i slutändan är det ändå jag som ska ta beslutet. målsättningar och strategier som jag kommer överens om med min chef i Zürich. Jag vill engagera alla i att vara del på resan, att ta nya projekt och att också vara med i tvära projekt över avdelningarna. Jag tror även att det kan vara väldigt motiverande att vara överens om slutmålet, medan resan dit inte alltid behöver vara detaljbestämd. Lokal affärskultur får råda All business is local har varit en central princip i det hundraåriga, amerikanska företaget. Med vår breda produktportfölj inom medicinsk teknik och läkemedel så är det helt enkelt en nödvändighet med en långt driven decentralisering. Lokal affärskultur måste få råda USA sitter inte och säger hur vi ska behandla kunderna här i Norden. Detta skall dock inte tolkas som brist på styrning. Vi är förvisso väldigt fria, men inom klara finansiella ramar och dessutom en mycket tydlig företagskultur som till stor del styr vårt agerande, The Johnson & Johnson Credo. Detta yttrar sig framförallt i en tro på värdet av långsiktiga relationer. Sammantaget så tycker Staffan att Johnson & Johnsons värderingar passar bra ihop med den svenska företagskulturen. Det närmaste en kulturkrock man kan komma mellan det svenska och det amerikanska är planeringsprocessen man måste hålla sig till, som startar före sommaren och stäms av i början av augusti. Det innebär att många av våra chefer inte kan ta långa sommarsemestrar. Vi försöker tänja lite på detta, men vi kan inte stoppa Johnson & Johnsons tåg bara för att Sverige stänger i juli. Det är väl den största skillnaden. Deltar i samhällsdebatten Staffan upplever att det är tufft att sprida medicinteknisk utveckling i Sverige idag. Som den Johnsonit Staffan är, så är det naturligt för honom att ta aktiv del i debatten kring den svenska sjukvården. Han är därför engagerad i olika samarbetsprojekt i branschen. I ett projekt, drivet av SLF, arbetar han tillsammans med kollegor i branschen, med att ta fram ett förslag på avtal som ska reglera förhållandet mellan SLF och Stockholms landsting och i framtiden även Landstingsförbundet. I avtalet ska de grundläggande etiska värde- Ett av Staffans starkaste fritidsintressen är båtliv och en Nimbus 26 DC, som ligger i hamn i Stockholm, men som ibland körs på trailer till hemmatrakterna på Västkusten. 12 MTM

MTM 13

ringarna för branschen lyftas fram. Han är även verksam i Vårdforum, ett samarbetsorgan inom SLF, där flera andra företag i branschen tillsammans försöker beskriva de problemområden som finns inom den svenska sjukvården och analysera utvecklingen inom sektorn. Arbetet ska resultera i en rapport med förslag till åtgärder som kommer att presenteras för socialministern. Ett stort problem som Staffan ser inom sjukvården idag är att resurserna finns på flera ställen och att man bara ser om sitt eget hus. Man skär ner på exempelvis antalet höft- och knäledsoperationer, därför att vården inte har råd. Det bidrar totalt sett till ökade kostnader i form av sjukskrivningar och minskad arbetsinsats. Han tror att det i framtiden kommer att finnas färre sjukhus, framför allt färre akutsjukhus, men däremot större specialistinriktade produktionsenheter. Vi ser redan idag att man samlar kompetens för ett område på samma Etiken är väldigt viktig ställe, exempelvis hjärtoperationer. Han tror också att andelen privata vårdenheter kommer att öka. Privata sjukhus kommer nog inte slå igenom fullt ut här i Sverige, men jag tror att exempelvis de privata sjukförsäkringarna kommer att öka till kanske tio procent, från dagens två. Gott för människan Vad är det bästa med att vara VD på Johnson & Johnson? Det är att få jobba med alla de fantastiska människorna på Johnson & Johnson tillsammans, mot ett gemensamt mål, säger han utan att tveka. Och att få träffa kunder. Det gör jag ju inte så mycket längre, men jag försöker att så ofta jag kan, komma ut och träffa dem. För att trivas med att jobba på Johnson & Johnson måste man ha en drive att vilja göra någonting gott för människan, säger Staffan. Etiken är väldigt viktig och återkommer ständigt i vårt credo. När jag på nära håll får se och träffa en patient som fått ett bättre liv tack vare någon av våra produkter, är det en mycket djupare kick än att nå målen i vår businessplan. MTM Staffan Ternström Ålder: 39 år Familj: Gift med Anna, två döttrar Emma 5 år och Lisa 2 år Utbildning: Gymnasieingenjör maskinteknisk linje vid Polhemsgymnasiet i Göteborg, Handelshögskolan i Göteborg och lumpen Kvartermästare på T2 i Skövde Karriär: Asea Brown Boveri, ingenjör Volvo Penta, ekonom, Johnson & Johnson säljare, säljchef, affärsområdeschef, vice President Process Excellence Europe, VD sedan 22 månader Arbetstid: Uppåt 60 timmar per vecka Restid: 1 dag per vecka som VD, tidigare 4 resdagar/vecka. Född: 1965 i Kullavik i Halland Bor: 30-tals villa på Lidingö Kör: En bensinslukande stadsjeep, Volvo XC90 På nattygsbordet: Jag kommer aldrig ihåg vad jag läser, men det handlar om en utrikeskorrespondent i Moskva som inte vill ha barn, men som träffar någon på en tidningsredaktion Motto: Att alltid ge 100 procent, att alltid göra mitt bästa Sopsorterar: Inte fullt ut, men glas och papper Dold talang: Kock till helg och fest Johnson & Johnson Världsomspännande amerikanskt företag, grundat på 1880-talet med över 200 dotterbolag baserade i 57 länder Omsatte 47 miljarder dollar 2003 Koncernen utvecklar, säljer och marknadsför hemhygienprodukter, medicintekniska sjukvårdprodukter och läkemedel Johnson & Johnson Medical Devices & Diagnostics i Norden och Baltikum: Firar 50 års jubileum 2006 Har cirka 350 anställda Omsatte 1,6 miljarder Skr 2004 Säljer och marknadsför medicintekniska sjukvårdsprodukter uppdelat på 14 affärsområden, från sårvårdsprodukter till högteknologiskt avancerade elektrofysiologiska instrument 14 MTM

FÖRETAGET i fokus Uppfinningsrikedom, kunskap och en stor satsning på utveckling, form och design har gjort Etac till ett framgångsrikt företag. Men i dagens Sverige sker stora förändringar som driver hjälpmedelsbranschen att söka nya vägar. Det är en stor utmaning för framtiden, säger Fredrik Anjou, VD för Etac Sverige AB. Text & foto: Johanna Lagerström Högt upp i Kista Science Tower, med strålande utsikt över Ärvinge och Järvafältet, ligger huvudkontoret för Etac. En grönmålad vägg, full med diplom, utmärkelser och priser för bästa form och design, är det första som möter en besökare. Etac har fått flera utmärkelser från Svensk Form, det japanska priset G-Mark samt den prestigefyllda utmärkelsen Red Dot Award. Företaget har i 30 års tid arbetat mot ett och samma mål att skapa hjälpmedel med en funktion och design som är bäst i världen. Vi har fått flest priser i hela branschen, det är vi väldigt stolta över, säger Fredrik Anjou, VD för Etac Svenska AB. Stor kreativitet Historien om Etac har sina rötter i att Etacs ägare RFSU sedan 1937 och framåt etablerade sjukvårdsbutiker i Sverige. I dessa sjukvårdsbutiker distribuerades bland annat olika hjälpmedel såsom badstolar, kryckkäppar och stödstrumpor. Under 60-talet avvecklades dessa butiker men man kunde fortsatt se en stor potential och framtid för tekniska hjälpmedel. Därför beslöt man 1972 att starta en avdelning inom RFSU RFSU Rehab som enbart skulle syssla med att utveckla och sälja hjälpmedel. På den tiden var hjälpmedel till handikappade ofta fula, klumpiga och omoderna, även om dom hade viss funktionalitet, berättar Mats Göthberg, marknadsdirektör på Etac Sverige AB. Ett år efter att RFSU Rehabs verksamhet startats anställdes Sverker Göthberg Mats far. Pappa ifrågasatte snabbt varför handikappade måste ha så fula saker, Vi tvingas att ta nya tag, för det är enda sättet att överleva som gjorde att de blev utpekade, berättar Mats. Sverker Göthberg började fundera över hur hjälpmedel kunde vara både funktionella, men också så snygga att människor med funktionshinder mer skulle bejaka sitt hjälpmedel och som en följd använda hjälpmedlet 24 MTM

oftare, utan att skämmas över det. Han kopplade in olika kända designers och tillsammans skapade de nya former på hjälpmedlen. De uppfann också helt nya produkter exempelvis toalettsitsförhöjare, badbrädan och den mobila toastolen. Det var ett dynamiskt gäng med stor kreativitet. Pappa gick stenhårt in i jobbet och det blev till hans livsuppgift att skapa hjälpmedel med en funktion som var anpassad för brukaren och samtidigt en modern och tilltalande design, säger Mats. Här på kontoret i Kista har Etac funnits i ett drygt år. På företaget känner man att valet att sitta i öppet landskap har förbättrat kreativiteten och samarbetet i bolaget. Ägare utan pengar RFSU Rehab hade på den tiden ingen egen produktion utan koncentrerade sig på att utveckla och marknadsföra produkter. Produktionen lades ut på underleverantörer. Det småländska företaget Enco Miljö var under den perioden ett av de företag som producerade produkter för RFSU Rehab. I början av 1980-talet inledde Enco Miljö ett samarbete med en ung man som heter Bo Lindkvist för att ta fram rullstolar för aktiva brukare. Bo hade tidigare skadat sig och själv hamnat i rullstol. Bo anställdes i Enco Miljö och tillsammans utvecklade man den första svenska aktivrullstolen. 1985 köpte RFSU Enco Miljö. Enco Miljö bytte namn till Etac och RFSU Rehab och Etac verkade fram till 1998 som två separata bolag. 1998 fusionerades bolagen under det gemensamma namnet Etac. RFSU äger alltså Etac. RFSU är en ideell förening och har inte den ekonomiska styrka som många andra ägare har. RFSU har genom åren valt att inte ta ut stora utdelningar utan låta huvuddelen av vinsterna stanna kvar i Etac. Det har medfört att Etac kunnat satsa mycket pengar i produktutveckling och att Etac idag är ett solitt företag. Men det innebär också att Etac inte kan få tillskott av pengar från ägarna om det plötsligt skulle behövas. Man kan säga att vi har en ägare utan pengar, säger Fredrik Anjou, VD för Etac Sverige AB sedan sex år tillbaka. Det är väldigt sporrande. Vi tvingas att ta nya tag, för det är enda sättet att överleva. Etac har klarat sig väl genom åren och, det är man på Etac övertygade om, beror på den unika och stora satsningen på utveckling, form och design. Förutom alla designutmärkelser, MTM 25

har flera av Etacs produkter också ställts ut på Museum of Modern Art i New York. Det är bland andra en rollator, reumatikerpennan samt tallrikar, bestick och vinglas. Flera av Etacs produkter har många år på nacken. Även om vi moderniserar en del produkter, har de flesta en tidlös design som gör att de går hem än idag, säger Fredrik Anjou. Utveckling tar tid Etac är ett svenskt företag, men det finns även försäljningsbolag i Norge, Danmark och Tyskland. Etac exporterar också till andra länder. Dessutom finns dotterbolaget Etac Supply Center i Anderstorp som förser försäljningsbolagen med produkter och där tillverkning och centrallager finns. Moderbolaget Etac AB innehåller koncernstab, marknadsavdelning och Fredrik Anjou, VD på Etac Sverige AB, är stolt över alla designpriser och utmärkelser som Etac har fått under åren. exportavdelning. Totalt har företaget cirka 270 anställda och omsatte 573 miljoner kronor år 2003. Etac har ett varierat produktsortiment. Mindre hemhjälpmedel finns att köpa på Apoteket. Men de flesta produkter ordineras och finns därför bara på hjälpmedelscentralerna. Etac har länge varit branschledande i Sverige och genom den stora satsningen på design och produktutveckling har de brutit ny mark, även för stora utländska företag. Alla rollatorer världen över, till exempel, har idag länkhjul fram. Föregångaren var Etacs rollator Nova som kom i mitten av 1980-talet. Man benämner fortfarande dessa rollatorer som Nova-kopior, det är väldigt roligt, säger Fredrik Anjou. Att utveckla nya hjälpmedel tar tid, två år är snarare regel än undantag från idé till färdig prototyp. Det tråkiga är att det går fort att kopiera. Det är också svårt att skydda produkterna, eftersom det är lätt att komma undan mönsterskyddet genom att ändra en liten detalj. Den bästa vägen för att vara ensam om en ny produkt är att göra komplicerade och exklusiva verktyg. Det blir svårt och en för stor investering för piratkopierarna. Kunskap som framgångsfaktor Etac satsade från början på att anställa arbetsterapeuter och sjukgymnaster som säljare, eftersom de kunde ge råd om hur produkterna skulle användas på bästa sätt. Etac har därför ansetts vara väldigt kunniga, vilket också har varit 26 MTM

en stor framgångsfaktor, säger Fredrik Anjou. Idag är säljkåren mer mixad, delvis på grund av att man säljer på ett annat sätt än vad man gjorde förr. Då riktade man sig direkt till förskrivare, idag är det inköpare och stora avtal som gäller. Kunskapen finns fortfarande i företaget och genom Etac Education satsar man på att förmedla den. Maria Amnell, som är ansvarig för Etac Education, är arbetsterapeut i botten men har jobbat på Etac sedan 1988. Vi märker att det finns en brist och också en stor törst på kunskap hos våra kunder, säger Maria. Ansvaret för att inställningarna på hjälpmedlen görs rätt samt att följa upp att de fungerar för brukaren, ligger på förskrivarna. Eftersom Etac satsar på en hög kvalitet med justeringsmöjligheter för bästa funktionalitet, där mekaniken ofta ligger gömd för att inte vara klumpig, är det oerhört viktigt att vi lär förskrivarna hur de används. Risken för oss är annars att man väljer Vi har fått flest priser i hela branschen, det är vi väldigt stolta över Mats Göthberg, marknadsdirektör, och Maria Amnell, ansvarig för Etac Education, visar ett par av Etacs produkter. enklare och mer otympliga hjälpmedel, eftersom finesserna ändå inte används. Därför anordnar Etac seminarier och workshops som i första hand vänder sig till sjukgymnaster, arbetsterapeuter och annan vårdpersonal. Vi tar upp ämnen som tryckavlastning, hur rullstolen kan vara både lättmanövrerad och skön att sitta i, hjälpmedel som underlättar både för brukare och vårdare med mera. Utbildning är kostsamt och tar tid, därför är det viktigt att det ingår i säljstrategin, poängterar Maria. Etacs försäljningsfokus på förskrivarna var som allra starkast under 1970- och 80-talen. Under 1990-talet kom köparen mer i centrum, vilket gjorde att man nu också satsade på att förbättra för dessa för inköparna och även lagerhållarna. Den satsningen jobbar man hårt på även idag. Det kan handla om allt från att skapa verktyg för att underlätta att beställa varor till att skapa stapelba- MTM 27

ra kollin eller vara flexibel i leveranssammanhang, säger Maria. Återanvänder gammalt Etacs största kunder genom åren har varit och är fortfarande kommuner och landsting. I de övriga nordiska länderna fungerar det på ungefär samma sätt när det gäller förskrivning av hjälpmedel, men i Europa får den handikappade oftast betala en stor del av hjälpmedlen själv, ibland får man bidrag. Därför fungerar Etac mer som ett traditionellt produktföretag i Europa och säljer i butik via distributör. I dagens Sverige, då den offentliga kassan sinar och vården skärs ned, blir det allt tuffare för hjälpmedelsbranschen. Landstingen väljer mer och mer att inte investera i nya hjälpmedel, utan återanvänder gammalt. Numera finns också den överhängande risken att patienterna själva får bekosta sina hjälpmedel. Småhjälpmedel, till exempel, får patienterna i ungefär hälften av landstingen köpa själva, säger Fredrik Anjou. Men även rollatorerna lever farligt då många landsting numera anser att den är en vardagspryl, som patienterna får köpa själva. Det finns indikationer från studier som visar ett tydligt samband mellan fallolyckor och att man inte använt sin rollator. Resultatet blir i många fall lårbensbrott och ökade kostnader för vården, säger Fredrik. Skulle samma scenario hända även rullstolsinköpen, skulle den handikappade få punga ut med upp till Etac satsar på en hög kvalitet och snygg design Lars Ohlson, marknadschef, säger att köpet av produkt idag avgörs till 80% av priset. 10 000 kronor. Vi lobbar hårt för att man inte ska dra ner på kostnaderna ytterligare och det är en stor nöt att knäcka för framtiden. Trenden att brukarna får stå för sina hjälpmedel själva ser han emellertid inte bara som ett hot utan också som en utmaning för framtiden. Redan idag finns exempelvis Ikeas osthyvel med handikappvänligt handtag och att andra småhjälpmedel kan fungera att säljas ute i vanliga butiker ser han inte alls som en omöjlighet. Det skulle ju till exempel kunna lösa en del julklappsbekymmer, säger han. 28 MTM

Nackdelen skulle bli att den som behöver hjälpmedlen bäst har svårast att få tag på dem: De vet kanske inte ens om att hjälpmedlet finns och frågan är vilket ansvar vi som företag ska ta här, säger han. Etac har emellertid redan gått händelserna lite i förväg genom att starta en Internetbutik för just småhjälpmedel. Satsningen är ännu i sin linda, och här är informationsspridningen väldigt viktig, säger Fredrik. Viktigt bibehålla funktionen Inköpen av hjälpmedel sker som bekant genom upphandlingsförfarande, framför allt i offentliga sammanhang. Det är stor skillnad på upphandlingarna idag och förr. För några år sedan, avgjordes valet av produkt till 30-40 procent på priset och resten på funktionen. Idag avgörs det till 70-80 procent på priset, säger Lars Ohlson, som är marknadschef på Etac. Att inköparna tar in billigare hjälpmedel är något som man befarar på Etac, eftersom grundinställningen att skapa hjälpmedel som brukaren är stolt över lever kvar. Etac satsar på hög kvalitet och snygg design. Det kostar lite mer. Ett nedpressat pris urholkar produktutvecklingen. Väljer man genom upphandlingen enklare och billigare hjälpmedel, är risken stor att vi till slut kommer tillbaka till 1960-talets standard fula och klumpiga hjälpmedel med försämrad funktion och utan finesser eller brukarvänlighet. Det är också viktigt att den som har behov av hjälpmedel bibehåller den funktion de faktiskt har, fortsätter Lars Ohlson, som också har en bakgrund som sjukgymnast. Han ger som exempel tryckavlastande dynor för rullstolar. Genom sittanalyser vet man hur viktig kvaliteten är för den handikappade, dels ur psykosocial aspekt men framför allt för att undvika trycksår. En sämre kvalitet kanske i många fall bara ger ökade kostnader i slutänden. Fredrik Anjou, som är ansvarig för exportfrågor, menar att man redan kan se en kvalitetssänkning, bland annat i Tyskland. Priserna där har halverats på bara några år och kvaliteten har blivit sämre. Vi kan se att kvaliteten har sjunkit något även i Sverige, säger han. Nya affärsområden Fredrik Anjou vill slå hål på myten om att hjälpmedelsbranschen är en tillväxtbransch. Visst stämmer det att dagens människa blir allt äldre och att man därmed kommer att behöva mer och mer hjälpmedel, men om ingen har lust att betala, blir det ingen tillväxt. Hela den svenska marknaden har minskat med ungefär tio procent de senaste åren. Hela marknadsvolymen har sänkts på grund av att man återanvänder mer och mer och på grund av att priserna pressas, säger han. Som helhet har Etac hittills klarat sig ganska bra. Vi har varit receptiva för förändringar men även för kunderna och deras behov. Men vi måste hitta nya affärsområden och ha en bredare produktportfölj för att nå den tillväxt som krävs. Ett nytt område är tryckavlastande madrasser, som man redan har startat försäljning av. Andra ambitioner är sängar, liftar och elrullstolar. Etac ses också som en god distributör och cirka 20-25 procent av sortimentet är agenturprodukter. Hyrköp, leasing och andrahandsköp är marknader som kommer att öka i framtiden, spår Fredrik. MTM Etac Respektive verksamhets marknadsandelar i Sverige: Hem- och hygienhjälpmedel ca 60% Rullstolar ca 50% Rollatorer ca 20% Barnhjälpmedel ca 40% Tryckavlastning, dynor ca 35% Omsättning: 572 miljoner Skr 2003 Antal anställda: 260 personer Ägare: RFSU (Källa: Etac) MTM 29

forum för svensk medicinteknik Sju heta frågor till Torbjörn Lindhe ÅRGÅNG 1 Nr 4 2005 SKL och SLF i nytt avtal för bättre samarbete Åsa Hedin Trivs mitt i Nya medtechkursen raka vägen till ett framtidsyrke! strömmen på Gambro

TRIVS MITT I strömmen Åsa Hedin, affärsutvecklingsdirektör på Gambro, gillar utmaningar. Hon älskar att lösa utmanande uppgifter vare sig det gäller hur man på bästa sätt ska skapa värde i ett bolag, uppfinna en medicinteknisk produkt eller att hjälpa vänner. Jag är väldigt uppgiftsfokuserad och jag blir triggad när något ska lösas, säger hon. Text & foto: Johanna Lagerström Foto tennis: Oskar Kihlborg Åsa Hedin gillar att jobba. Långa arbetsdagar är snarare regel än undantag, men för Åsa är detta ingen belastning utan stimulerande. Jag har alltid jobbat hårt och det är självpåtaget. Jag har en inneboende motor, som jag faktiskt inte vet var den kommer ifrån. Kanske är det från de förebilder jag har haft omkring mig. Under min uppväxt fanns det många runt mig med enorm drivkraft. Åsa, som sitter med i ledningsgruppen för Gambro, har titeln Senior Vice President Gambro Strategic Developement, eller, på ren svenska: affärsutvecklingsdirektör. Som sådan arbetar hon med att lösa frågan hur bolaget ska driva sina strategiska processer och tillväxtstrategier. Jag ansvarar för den strategiska processen i bolaget, tar fram planer för vart bolaget är på väg och hur företaget på bästa sätt ska byggas - geografiskt, innovativt och vilka förvärv vi ska göra. Affärsnära planer Åsa arbetar i en liten grupp om fem personer, som tillsammans gör djupdykningar i olika strategiska frågor. Åsa började inom gruppen för tre år sedan och blev efter tio månader ansvarig. Det är en levande och obeständig grupp, berättar Åsa. Vi tar in talanger i gruppen som jobbar i gruppen under ett par år. Sedan går de ut i verksamheten och implementerar de strategiska utvecklingsplanerna. Planerna måste vara implementerbara, affärsnära och välförankrade, för att inte bara läggas i bokhyllan, som så ofta görs i företag, menar hon. På det sättet drivs verksamheten framåt på ett tydligt och konkret sätt. Åsa trivs på Gambro, som hon finner är ett fascinerande bolag med intressanta affärsområden. Dessa är: Gambro Renal Products, som är världsledande i fråga om att utveckla och tillhandahålla produkter, behandlingar och tjänster inom hemodialys, peritonealdialys och akut njur- och leverdialys. Gambro Healthcare. som är en vårdgivare med patientvård och klinikdrift inom dialysbehandling för njursjuka. Affärsområdet har verksamhet på 150 kliniker i 14 länder. Gambro BCT, Blood Component Technology, som bland annat är marknadsledande på området för perifer insamling av blodstamceller. Affärsområdet tillhandahåller teknik, produkter och system till blodcentraler, sjukhus och till forskningen. Det händer mycket inom Gambro avseende forskning och utveckling, säger hon. Exempelvis håller man just nu på att utveckla sätt att rena blod från redan donerat blod. Tidig karriärstart Åsa har, som hon säger, alltid jobbat inom medtech. Redan som 21-åring startade karriären på amerikanska Medtronic direkt efter hennes examen i fysik och sen biomedicin som hon tog i USA. Jag hade svårt att välja vad jag ville läsa medicin eller fysik. I USA fanns det en utbildning som erbjöd båda delarna, säger hon som förklaring till varför det blev i USA hon utbildade sig. Fast det är bara halva sanningen. Åsa, som kallar sig själv för tennisfreak, hade tidigare provspelat för collegets tennislag och kommit med. Det var en fantastisk tid och det roligaste jag gjort! säger hon entusiastiskt. Vi tränade tre timmar per dag, åkte på matcher varje helg och pluggade tillsammans, det skapade en stark teamkänsla. MedTech Magazine Nr 4/2005 15

Under studietiden i USA spelade Åsa med collegets tennislag. Idag spelar hon i division 1 i veteranalolsvenskan. När Åsa flyttade hem till Sverige fick hon jobb som utvecklingsingenjör på Siemens Elema. Jag fick en lödkolv första dagen på jobbet, säger hon och skrattar åt minnet. Nära marknadssidan Trots att Åsa var nyutbildad och ung fick hon tidigt chansen att vara assisterande projektledare för att ta fram frekvensstyrda pacemakers på Siemens. Det var väldigt utmanande med tanke på att jag nyligen börjat och jag jobbade sedan med egna projekt under sex år. I de projekten jobbade hon nära marknadssidan då produkterna skulle lanseras. Det var då jag kände att jag ville jobba på affärssidan, säger Åsa, som trots detta är mycket stolt över sina fyra patent hon åstadkom under tiden som utvecklingsingenjör. Efter nio år på Siemens blev Åsa headhuntad till Elekta. Där arbetade hon med businessprocessen att bygga upp det nya affärsområdet Imageguided surgery, och satt också med i ledningsgruppen för en division i bolaget. Efter sex år på Elekta blev hon, samtidigt som hon var mammaledig med sitt andra barn, erbjuden att hoppa in i en helt annan bransch - modebranschen. Jag var vice VD för Filippa K under två och ett halvt år, berättar Åsa. Det var spännande att göra någonting helt annat och blicka in i en så annorlunda bransch. Det var kort väg från beslut till affär, säger hon. De beslut vi fattade fick vi se effekt av direkt, till skillnad från i den medicintekniska branschen, där det kan ta år innan man ser resultat. Åsa kom in i Filippa K i ett skede när bolaget skulle expandera. Hon var med och byggde strukturerna i bolaget på den resan, och när det var färdigt kände hon 16 MedTech Magazine Nr 4/2005

att hon ville tillbaka till medicinteknik och globala storföretag. Det var ändå den branschen jag kunde bäst och jag ville fortsätta att utvecklas inom den, så när möjligheten att börja på Gambro kom, nappade jag direkt. Åsa trivs med att ha hela världen som arbetsplats. Det mest spännande i min karriär är faktiskt att ha fått möta den mångfald av människor och kulturer världen över som jag har fått göra, säger hon. Gillar utmaningar Det som driver Åsa är att hon gillar utmaningar. Hon hjälper gärna till att lösa problem. Jag är sådan även privat, säger hon, Jag går igång när något ska lösas vare sig det gäller jobbet eller om någon av mina vänner behöver hjälp. Åsa lockas också av möjligheten att få förverkliga idéer. Jag fascineras av att stå i labbet eller prata med patienter och kunder och få en idé om en ny produkt och att sedan få förverkliga den och se den på marknaden några år senare. Hon minns särskilt den 70-årige brandman som fick en frekvensstyrd pacemaker som Åsa varit med om att ta fram. Innan han fick den var han tvungen att stanna flera gånger för att komma till brevlådan på morgonen. Efteråt kunde han gå hela vägen och han var så väldigt glad för det! Sådana händelser gör det lättmotiverat att arbeta med medicinteknik tycker Åsa, som är lite ledsen över att hon i den position hon nu har inte hinner vara ute och träffa patienter lika ofta. Det är alltid väldigt givande, säger hon. Jag lär mig något nytt varje gång när jag är ute och träffar patienter och våra kunder. Men Åsa stormtrivs där hon är just nu och med att syssla med affärsinnovation. Jag sitter mitt i strömmen, mitt i Niagarafallets flöde av frågeställningar och idéer. Det är en hög puls hela tiden som jag finner otroligt rolig! Jag har lärt mig väldigt mycket på de här tre åren på Gambro, framför allt hantverket att angripa frågeställningar på rätt sätt. Jag är omgiven av kompetenta människor och utsätts för så många olika frågor hela tiden vilket ger en enorm erfarenhet. Åsa beskriver sig själv som en kreativ analytiker med örat mot marken. Halva min familj är konstnärer medan den andra halvan är tekniker, så jag har blivit något av en kombination, säger hon. Jag är intuitiv och jag tror att jag är rätt trendkänslig inom medicinteknik. Jag vet vilken teknik som finns att tillgå och när jag stöter på ett problem, exempelvis ute hos kund, vet jag om det finns någonting att tillföra. Jobbat mest med män Åsa har alltid jobbat mest med män, så att vara ensam kvinna i ledningsgruppen på Gambro är ingen ovanlig upplevelse för henne. Jag har alltid varit yngst och enda tjejen i mina tidigare jobb, förutom på Filippa K där var jag äldst och jobbade Jag fascineras av att stå i labbet eller prata med patienter och kunder och få en idé om en ny produkt och att sedan få förverkliga den och se den på marknaden några år senare, säger Åsa. MedTech Magazine Nr 4/2005 17

bara med kvinnor! Åsa är med i Ruter Dam, ett chefsutvecklingsprogram för kvinnliga ledare med mål att bidra till fler kvinnliga chefer på höga nivåer i större företag. Men att få in en blandning i företagsledningar handlar mer om att få in olika typer av människor än specifikt lika många män som kvinnor, anser Åsa. Jag tror egentligen inte att kvinnor och män arbetar så olika, utan mer att det finns kvinnliga och manliga sätt att jobba. Det kan lika gärna vara en kvinna som har ett manligt sätt som en man med ett kvinnligt sätt att jobba på och fatta beslut, det har ingenting med könet att göra, säger hon. Åsa har dock som kvinna många gånger upplevt det motigt i början av ett affärsmöte. Men sedan när vi börjar diskutera frågor, uppfattas jag som sakkunnig. Det är också skillnad i olika kulturer, tycker hon. I USA är det aldrig några problem, i Japan är det som om det finns tre kön män, japanska kvinnor och så västerländska kvinnor. I Tyskland, där jag började min karriär, är det överlag ett tufft och manligt affärsklimat. Men ibland är det en fördel att vara ensam tjej, för av tio personer i ett möte, vem är det man kommer ihåg? Spelar i veteranallsvenskan Åsa och hennes familj, sambon Oskar och barnen Max och Anna, bor i Saltsjöbaden. Det var det som var mest likt hemma i Göteborg det påminner om västkusten och Långedrag, säger hon och skrattar. Eftersom Åsa jobbar mycket har sambon Oskar fått, som Åsa säger, förmånen att ha en stor del av tiden med barnen. Jag skulle kunna jobba dygnet runt, men familjen är viktig. Vi har alltid mysiga mornar tillsammans och jag försöker att vara hemma när barnen ska lägga sig. Jag strävar åt att hålla helgerna fria från jobb. Den största delen av Åsas lediga tid går till familjen men även till tennisen, eftersom Åsa fortfarande är aktiv och spelar i division 1 i veteranallsvenskan. Jag har fortsatt att såväl träna tennis som att spela matcher, säger hon, även om det är på en helt annan nivå än tidigare. Åsa försöker och vill gärna leva här och nu, inte sen. Jag vill ta vara på varje tillfälle som ges, säger hon. Teknikkunnig generation Åsa finner framtiden för den medtechbranschen oerhört spännande. Vi lever i gränslandet mellan medicin och teknik och utvecklingen bara fortsätter, säger hon. Utvecklingen inom genomics och protenomics som bättre lär oss att förstå hur människokroppen fungerar gör att vi kommer se en större utveckling av medicinteknik, bioteknik och farma tillsammans, tror Åsa. Sverige har en stark position inom medicinteknik historiskt sett och kommer fortsätta att ha det, spår hon. Det ekonomiska belastningen i sjukvården ställer höga krav men ger också möjligheter för branschen att exempelvis ta fram mer automatik som i sin tur kan ge mindre personalkrävande behandlingssituationer, tror hon. Det kan gälla exempelvis att utveckla produkter som är självreglerande med avancerade sensorer. Med 3G-tekniken, Internet och wireless kommer vi lättare att kunna behandla patienter i hemmet eller på annat håll. Hon talat också om den yngre generationen. De är så mycket mer teknikkunniga än vad vi är. För våra barn är det naturligt att hantera olika typer av teknisk utrustning, vilket innebär att de i framtiden säkert kommer att kunna sköta exempelvis en dialysapparat själva hemma. MTM Åsa Hedin Född: 1962. Uppvuxen: Göteborg. Familj: Sambon Oskar samt barnen Max, åtta år och Anna, sex år. Utbildning: Naturvetenskaplig linje, Master of science i Biofysik. Karriär: Började på amerikanska Medtronic som tjugoettåring. Därefter utvecklingsingenjör, projektledare och marknadsansvarig på Siemens Elema i nio år, internationell produktmarknadschef, affärsutvecklare och Director IGS Business Process på Elekta i sex år och vice VD för Filippa K i två och ett halvt år. Senior vice president Gambro Strategic Developement sedan 2002. Övriga uppdrag: Rådgivare i PBM Stressmedicin AB, styrelseledamot i Kihlborg Film AB, mentor för tre adepter. Arbetstid: Ofta tolv timmar per dag, reser cirka en vecka per månad. Motto: Här och nu. Läser: Tidningar i massor, affärstidningar, nyhets- och branschtidningar. Böcker: Atlas of the world ligger uppslagen just nu. Sedan är det Mamma mu klättrar i träd som gäller! Dold talang: En jättebra hopp-i-land-kalle. Semestrar: Helst i motorbåten, på vandringsleden eller i skidbacken. Gambro Gambro har cirka 11 000 anställda i omkring 40 länder. På huvudkontoret i Stockholm jobbar 45-50 personer. Bolaget har produktionsanläggningar och kontor på 27 platser samt 140 säljkontor runt om i världen. Gambros historia började med uppfinningen av den första konstgjorda njuren. 1961 mötte industrimannen Holger Crafoord uppfinnaren professor Nils Alwall. Crafoord började arbetet med att utveckla och marknadsföra uppfinningen. Utvecklingsarbetet startade i Lund 1964. Företaget tog namnet Gambro, en förkortning av Gamla Brogatans Sjukvårdsaffär Aktiebolag. Masstillverkningen av konstgjorda engångsnjurar och dialysmaskiner inleddes 1967. Företagets första anläggning utanför Sverige byggdes på 70-talet i tyska Hechingen. Under de senaste 30 åren har Gambros urval av produkter och tjänster breddats genom företagsförvärv. Gambro är sedan 1983 officiellt noterat på Stockholmsbörsen. 18 MedTech Magazine Nr 4/2005

Bättre samarbete med nytt avtal I oktober tecknades ett avtal mellan SKL, Sveriges kommuner och landsting, SLF och SINDIF. Avtalet beskriver vilka regler som ska gälla i kontakterna mellan sjukvården och de medtechföretagen. Målet med överenskommelsen är att skapa fungerande relationer mellan hälso- och sjukvården och företagen så att samarbetet inte kan ifrågasättas ur juridisk eller etisk utgångspunkt. Avtalet träder i kraft den 1 januari 2006. Text och foto: Johanna Lagerström Avtalet, samt bakgrunden till det, liknar till stor del det avtal som sedan januari 2005 finns mellan sjukvården och läkemedelsindustrin. Avtalet ska ses som ett stöd för att förbättra samarbetet mellan vården och företagen, säger Margaretha Spjuth, som är sektionschef på avdelningen för vård och omsorg på SKL. Vi fick redan tidigt signaler från våra politiker om att det även behövdes ett avtal med den medicintekniska branschen, så vi började rätt snart arbeta med att ta fram ett sådant, fortsätter Margaretha Spjuth. Näst på tur står att arbeta fram ett liknande av tal mellan tandvården och tandvårdstekniska företag. En fungerande samverkan mellan vården och företagen är viktig, eftersom den ena parten är beroende av den andra. Vården i form av exempelvis utbildning i hur avancerad apparatur fungerar och företagen för att bland annat kunna utveckla nya innovationer. Avtalen skulle inte behövas om lagstiftningen bara hade varit tillräckligt tydlig, framför allt avseende mutbrott, säger Margaretha Spjuth. Fri från påverkan Den huvudsakliga orsaken till att avtalet behövs är, från vårdens sida, att patienter och medborgare ska kunna lita på att vården är helt fri från påverkan från företagen. Att få ordning och reda en annan. 20 MedTech Magazine Nr 4/2005

Vården behöver få bort onödigt spring i korridorerna och det är viktigt att särskilja säljkontakter och utbildning, säger Gunilla Thörnwall Bergendahl, som är handläggare på SKL och den person som har arbetat fram avtalet. Därför ska alla besök anmälas till och godkännas av sjukvårdshuvudmannen i förväg, enligt avtalet. Detta ska också göras skriftligt, för att göra samarbetet transparent och möjligt att granskas öppet. Sjukvårdshuvudmannen har också en nyckelroll i att godkänna även andra frågor och kan, beroende på ärendets karaktär, i praktiken vara allt från verksamhetschef till nyckelperson inom landstingen eller sjukvårdsdirektör. Avtalet ska ses som ett stöd för att förbättra samarbetet mellan vården och företagen, säger Margaretha Spjuth (till höger i bild), sektionschef på avdelningen för vård och omsorg på SKL. Här tillsammans med Gunilla Thörnwall Bergendahl, handläggare på SKL. Ömsesidigt förtroende Ambitionen i överenskommelsen är att få behandlingssituationer och lokala aktiviteter fria från reklam, exempelvis får inte montrar med produktinformation förekomma annat än på aktiviteter liknande mässor, säger Gunilla Thörnwall Bergendahl. Varumärkesinformation i form av produktinformation eller demonstration får överhuvudtaget inte förekomma, om det inte är nödvändigt för att en viss behandlings- eller diagnostiseringsmetod ska kunna visas och att produkten är integrerad i metoden. Men i många fall kan det vara svårt att skilja mellan varumärkesinformation och marknadsföring. Det är en gråzon här och det är svårt att skilja mellan produktinformation och reell utbildning. Det har inte varit enkelt att formulera detta i avtalet och att detta följs bygger till stor del på ett ömsesidigt förtroende. Oberoende förhållningssätt Avtalet reglerar också stipendieförfarandet. Företag får exempelvis inte erbjuda stipendier till enskilda medarbetare inom sjukvården om det inte innebär ett mervärde för hälso- och sjukvården, exempelvis i form av utbildning, forskning, studiebesök eller liknande. Urvalskriterierna till stipendier och motiv till val av stipendiat ska dessutom vara dokumenterade och därmed offentliga. Vi är inte ute efter etablerade stipendier, utan vi vill få bort de fall där man döljer rena mutpengar i form av exempelvis utbildningsstipendier, säger Gunilla Thörnwall Bergendahl. Eftersom de flesta affärer sker efter offentlig upphandling är det särskilt viktigt att sjukvårdens medarbetare och medechföretagen bibehåller ett oberoende förhållningssätt gentemot varandra och handlar enligt de regler som finns i lagstiftningen. När en produkt eller tjänst är under upphandling är det MedTech Magazine Nr 4/2005 MTM 21

viktigt att berörda parter bara tar de kontakter som verkligen behövs, säger Gunilla Thörnwall Bergendahl. Även kommunerna berörs Medarbetare inom hälso- och sjukvården medverkar många gånger i exempelvis forskningsprojekt och produktutveckling med mera. Detta arbete kan vara ett uppdrag i tjänsten men även utföras på konsultbasis och betraktas då som bisyssla. Enligt det nya avtalet måste medarbetaren på begäran kunna lämna uppgifter till sjukvårdshuvudmannen om arbetet om det behövs för en eventuell bedömning. Överenskommelsen om uppdrag ska alltid vara skriftlig mellan medarbetaren, sjukvårdshuvudmannen och företaget. Det är viktigt för att den ska kunna granskas öppet och vara allmän handling. Från SKL:s sida kommer man att informera om det nya avtalet till hälso- och sjukvården i form av rekommendationer och uppmaningar till landstingen och kommunerna, om hur man ska hantera avtalet. Även om avtalet till alla delar inte avser vårdgivare i kommunerna, berörs de ändå i olika sammanhang. Exempelvis vad gäller upphandling av förbrukningsmaterial. Det förekommer också att kommuner och landsting har gemensamma upphandlingar, som av hjälpmedel. Serviceinformation viktigt Anna Lefevre Skjöldebrand, chefsjurist på SLF, tycker att det är viktigt att poängtera att detta avtal inte är detsamma som det mellan vården och läkemedelsindustrin, vilket till största En sund relation där parterna kan träffas och utbyta erfarenheter är livsviktig del hanterar etiken. Den största skillnaden mellan avtalen är att våra bolag enligt lag har skyldighet att följa produkterna i dess användning, säger hon. Skyldigheten innebär att företagen ska informera om sina produkter, deras egenskaper och verkningar, hur de ska användas och praktiskt handhas, informera om biverkningar och säkerhetsaspekter. De har, tillsammans med användarna av produkterna, ansvar för kvalitet, säkerhet och avvikelsehantering. Detta gäller under produktens hela livslängd. Ansvaret gäller även äldre produkter, som inte är upphandlade, men som finns och används i verksamheterna, fortsätter hon. En viktig roll i avtalet har därför begreppet serviceinformation, och med det avses informationsutbyte och rådgivning om daglig drift/hantering av medicintekniska produkter som redan används. Informationen ska förekomma i den utsträckning verksamheten påkallar, enligt kontrakt eller som påbjuds av lagar och förordningar angående medicintekniska produkter. Det är här viktigt för båda parter att veta att det är okey för företagen att ringa personalen direkt i dessa frågor, säger Anna Lefevre Skjöldebrand. Tydliga regler Hon anser också att det viktigaste med avtalet är att det har kommit till stånd för att skapa en god grund för samverkan mellan företagen och vården. Att avtalet, även om skyldigheten är reglerad i lag, visar på tydliga regler så att båda parter vet var gränserna går. En sund relation där parterna kan träffas och utbyta erfa- 22 MedTech Magazine Nr 4/2005

renheter är livsviktig. Både för patientsäkerheten, men också för att föra utvecklingen framåt och inte riskera att man missa nya innovationer, säger hon. SLF kommer att ha utbildningar om det nya avtalet för sina Utdrag ur avtalet Företagens uppsökande verksamhet får endast ske efter överenskommelse med sjukvårdshuvudmannen. Oanmälda besök får ej förekomma. Avvikelse från överenskommet syfte med besök får ej ske. Företag ska i god tid kontakta sjukvårdshuvudmannen och träffa överenskommelse om informationens huvudsakliga innehåll, tid och plats. Sjukvårdshuvudmannen beslutar om formerna för sammankomsten och vem som får delta. Information och utbildning ska som huvudregel tillhandahållas grupper av hälso- och sjukvårdspersonal där så är möjligt. Dock får sådan information lämnas till enskild medarbetare om detta är mest lämpligt för verksamheten och annat alternativ är svårgenomförbart. Enskild sammankomst mellan medarbetare och företag, och formerna för dessa, ska alltid vara godkända av sjukvårdshuvudmannen. Varumärkesinformation i form av säljinriktad marknadsföringsaktivitet, till exempel monter eller utställning, får inte förekomma vid lokal sammankomst om inte annat överenskommits med sjukvårdshuvudmannen. egna och för SINDIF:s, Svensk instrument och diagnostikaförening, medlemmar. Vi har tre utbildningar inplanerade för i vår, säger Anna Lefevre Skjöldebrand. MTM Varumärkesinformation i form av produktinformation eller demonstration får inte förekomma såvida det inte är nödvändigt för att viss behandlings-/diagnostiseringsmetod ska kunna förevisas och produkten utgör en integrerad del av metoden. Stipendier kan i vissa falla anses vara förtroendeskadlig bisyssla eller otillbörlig förmån och därmed inte förenlig med medarbetarens tjänst. Medarbetare i hälso- och sjukvården bör därför alltid informera sin arbetsgivare om att stipendium kommer att sökas eller erhållas. Ändamålet ska vara av yrkesförkovrande natur, till exempel utbildning, forskning, studiebesök eller liknande och ska därmed ge ett mervärde till hälso- och sjukvården. Urvalskriterierna till stipendiet samt motiv till val av stipendiat ska vara offentligt och transparent. Avtalet i sin helhet kan läsas på www.skl.se samt www.slf.nu. Vi finns på Hall 15 Stand D41 Celestial Star Tak Sunnex Inhouse 05.09 SunExam Vägg PF Vägg SunSpot Mobil SoloSpot Mobil SunSeries Duo SunSurgery Tak KUNDANPASSADE BELYSNINGAR Sunnex MedicaLight erbjuder medicinsk belysning för operationssalar, undersökningsrum, behandlingsrum samt vårdsalar och applikationer inom MRI. Hela MedicaLight programmet består av flexibla belysningssystem för tak, vägg och golv där samtliga modeller har en kompakt design för enkel installation och säker användning. Sunnex är marknadsledare inom kundanpassade OEM-applikationer och har framgångsrikt utvecklat belysningslösningar för både medicintekniska tillverkare och användare. Samtliga Sunnex belysningar levereras med 3 års garanti och en livslång kundsupport. Sunnex Equipment AB Box 8064, 163 08 Spånga Tel: 08-546 802 30 Fax: 08-546 802 59 E-mail: info@sunnex.se Website: www.sunnexmedical.com Sunnex är certifierat enligt ISO 9001:2000 MedTech Magazine Nr 4/2005 23