Domarseminarium Linköping 2008-01-12/13 Domarseminariet ägde rum lördagen den 12 samt söndagen den 13 januari 2008 på Frimurarehotellet i Linköping. Närvarolista Domare (34 st) Emelie Blixt, David Borg, Micael Brobeck, Christer Djup, Margareta Donosa, Christofer Elghorn, Gabriella Elghorn, Emil Eriksson, Jan Falk, Susanne Gyllander, Bengt Hellsten, Cicki Hellsten, Anders Henriksson, Annette Holmberg, Hans Johansson, Robert Kaland, Göran Karlsson, Ulf Lindbergh, Mikael Moilanen, Tomas Nilsson, Helena Norbelie, Kenneth Norbelie, Sven Noregran, Birgitta Nyberg, Lennart Näsholm, Helen Olsson, Lennart Orshammar, Monica Orshammar, Kalle Palo, Roger Sundin, Johan Åhs, Pelle Ålander, Tomas Ölvebring, Ann-Katrin Övergaard Aspiranter (10 st) Theres Andersson, Eleonor Ekorn, Peter Gustafsson, Bo Hanner, Mikaela Hellsten, Angelica Källström, Malin Lundkvist, Thomas Terneståhl, Niclas Wärenfeldt, Sören Ådin Förbundsrepresentant (1 st) Rigmor Follinger (endast lördagen) Mötets öppnande Moderator Christofer Elghorn öppnade mötet och hälsade alla domare och aspiranter varmt välkomna. Till sekreterare utsågs Emil Eriksson och till justerare av protokollet valdes Tomas Ölvebring och Pelle Ålander. Uppföljning av 2007 års seminarium Utvärderingarna från föregående seminarium var överlag mycket positiva. Deltagarna var nöjda med upplägget och innehållet och framför allt att det var en mycket positiv stämning och ett kreativt klimat som inbjuder till diskussioner och som därmed är väldigt utvecklande för kåren. Ett återkommande önskemål har varit gästföreläsare av olika slag och till årets seminarium var två olika föreläsare inbokade, där dessvärre den ena lämnade återbud. Ett annat önskemål har varit att vi ska öva mer praktiskt bedömande vid seminarierna. Därför ingick i årets upplägg en punkt där deltagarna fick göra bedömningar på video i små grupper i syfte att träna argumentationsteknik och komma närmare varandra i att tala samma språk när vi resonerar om dans. Mötets innehåll och upplägg De senaste seminarierna har innehållit grundläggande genomgångar av de olika danserna och hur bedömningen ska tillämpas i olika situationer. Detta upplägg har fått ett bra gensvar och domarnas samlade uppfattning är att vi närmar oss varandra i bedömningarna och sättet att resonera och argumentera. Med denna utgångspunkt innehåller årets seminarium färre ämnen som istället behandlas på djupet för att ytterligare öka kompetensen hos domarna inom dessa områden. 1 (7)
Lördag 12 januari 1 Dubbelbugg En stor del av föregående seminarium ägnades åt en grundläggande genomgång av dubbelbugg med avsikt att återuppfriska dansens grundidé och egenart för att därmed säkerställa kvaliteten i bedömningarna. Årets pass, som liksom föregående års pass om dubbelbugg hölls av David Borg, syftade följaktligen till att ytterligare fördjupa kunskaperna inom dubbelbuggen. 1.1 Dubbelbuggskaraktär - formation Stor vikt lades vid att återigen poängtera vad det är som skapar dubbelbuggskaraktären. För att belysa vad det kan handla om togs exempel kring vad formationsteknik är. Det kan exempelvis omfatta att tjejer dansar killens steg, killar dansar tjejens steg, trion dansar spegelvänt, trion dansar symmetriskt och att trion dansar olika grundtekniker blandat. Dubbelbuggskaraktären skapas genom symmetriskt dansande och att det finns en likhet i den teknik trion väljer att använda sig av. Kontrastrikhet kan uppnås genom olikhet, det vill säga att det kan tillföra dansen om uttryckssätten är olika men att de ändå bildar en gemensam helhet. Det måste i dubbelbugg även finnas en mönsterexakthet som en röd tråd genom koreografin. Reflektioner kring detta är att det i bedömningarna den senaste tiden har varit vanligt förekommande att trior med uppenbara brister i dubbelbuggskaraktären och formations- och mönstertänkandet ändå har fått bra utdelning i bedömningarna. 1.2 Dubbelbuggens utveckling Vidare diskuterades dubbelbuggens utveckling och de olika trendbrott som går att följa genom åren. 1988 dansades det första mästerskapet i dubbelbugg och där var koreografierna starkt präglade av formationsteknik och mönsterbildandet. 1992 gick utvecklingen i riktning mot musikanpassning i slingorna och musikanpassade mönster. 1995 hamnade fokus mest på utförandet och år 2000 blev trendbrottet att det mer kom att handla om show och teater. Reflektioner kring detta är att dubbelbuggen över tid har utvecklats på ett sätt som gör att den har kommit relativt långt från dess ursprungliga tanke. 1.3 Hur skapa dubbelbuggskaraktär? Diskussionen fortsatte in på vilka typer av figurer som kan tillämpas i dubbelbugg för att skapa en grenspecifik karaktär. Exempel på detta kan vara geometriska mönster i form av öppna figurer som genomförs med eller utan förflyttning och platsbyten. Ytterligare exempel kan vara slingor som är byggda på grunddanserna och som i vanliga fall utförs av två personer nu istället utförs av tre personer med samma grundtanke och idé. Även övriga häftiga steg och akrobatiska figurer kan utföras på ett sätt som förstärker dubbelbuggskaraktären. En viktig aspekt i ovanstående är övergångarna mellan alla typer av figurer. Dessa övergångar måste utföras smidigt, unikt och framför allt bör det kännas oväntat för att det ska tillföra något. Sedan tillkommer även showfigurer där inspirationen hämtas från en dans som inte tillhör våra grenar inom BRR. Dessa showfigurer kan se ut i princip hur som helst, men får inte förekomma i sådan mängd eller längd att känslan av dubbelbugg försvinner. 2 (7)
1.4 Värdering vad är bra dubbelbugg? Två stora svårigheter i bedömningen av dubbelbugg fördes fram, dels dansanthet kontra formationsteknik, dels luriga dansare. Vad gäller dansanthet kontra formationsteknik kan två ytterligheter nämnas: bra dansare utan genomtänkta mönster och sämre dansare med genomtänkta mönster. De flesta trior hamnar någonstans mitt i mellan vilket är en av domarens svåraste avvägningar att göra. Vad gäller de så kallade luriga dansarna avses de som nyttjar nyhetens behag och som hakar på en vinnande trend, där det som domare gäller att inte låta sig luras av exempelvis ett spektakulärt utförande. Återigen återkommer frågan om dubbelbuggskaraktären. I de övriga grenarna är karaktärsfrågan relativt enkel att utreda, till exempel om det saknas kick-ball-change i rock n roll eller om det saknas synkoperade grundsteg i boogie woogie. I dubbelbugg ska mönstertänkande genomsyra bedömningen i alla aspekter, det vill säga dansarna får sina poäng i teknikrutan, utföranderutan och figurer/koreografirutan utifrån ett mönstertänkandeperspektiv. Mönstertänkandet är en betydande del av karaktären. 1.5 Videoexempel Efter den teoretiska genomgången genomfördes ett pass med praktisk bedömning av dubbelbugg i syfte att värdera och bedöma dubbelbuggskaraktären. Samtliga fick i helgrupp se äldre inspelningar av två trior åt gången för att därefter ange vilken trio som var bäst gällande karaktär och varför. Vidare diskuterades vilka variabler i skapandet av dubbelbuggskaraktären som tidigare exemplifierats som ligger till grund för värdering av karaktären. Reflektioner kring dessa videoexempel var att flera trior hade påtagliga brister i det grundläggande dubbelbuggstänkandet vilket borde ha renderat i karaktärsavdrag. 2 Akrobatikgenomgång Vid nästan samtliga tävlingar avgörs klasser där akrobatik är tillåtet, varför det är viktigt att man som domare är uppdaterad på bestämmelser och regler. Seminariedeltagarna delades in i två grupper, där den ena gruppen bestod av domare som dömer rock n roll och den andra gruppen av övriga domare samt aspiranter. 2.1 Säkerhetsnivå 3 Den grupp som bestod av icke-rockdomare och aspiranter hade en grundlig genomgång av akrobatikreglerna med Lennart Näsholm och Micael Brobeck. Inledningsvis definierades och exemplifierades de olika typerna av greppen som återfinns i de olika säkerhetsnivåerna. Dessutom gicks det igenom vad som skiljer dubbelbugg mot de andra grenarna eftersom grenen utövas av tre personer. Vidare gicks det även igenom vad begreppet ej akrobatik innebär. 2.2 Safety Level 3 (Rock n Roll Junior Internationell) Den grupp som bestod av rockdomare gick igenom den svenska tolkning av de internationella rockreglerna som är framtagen. Cicki Hellsten höll i genomgången och det som nu är godkänt av SDDF och inskrivet i den svenska bedömningshandledningen aktualiserades och gicks igenom. Bland annat konstaterades att om ett par i RJI gör fler än fyra akrobatiska figurer ska stor akrobatikanmärkning användas (A; -10 poäng). Dansarna måste dessutom hålla kvar det tagna greppet tills flickan (den kastade) nuddar golvet. Om detta är uppenbart fel bör det rendera i ett stort avdrag (A; -10 poäng) och om det är gränsfall ska ett litet avdrag ges (A; -1 poäng). Vad gäller kombinationskast så måste de kast som kombineras vara utan golvberöring emellan, det 3 (7)
vill säga att om fötterna sätts i mellan två kast räknas det andra kastet som ett nytt kast. Mer utförlig information kan laddas ner från SDDF:s hemsida: www.sddf.se. 3 Gästföreläsning Ett återkommande önskemål de senaste seminarierna har varit att ta in en extern gästföreläsare. Detta år inbjöds Lennart Westerlund som är en av de personer som på 1980-talet förde Lindy Hop till Sverige. Lennart var dessutom med och grundade showgruppen The Rhythm Hot Shots som kom att bli en av världens främsta dansgrupper inom Lindy Hop. I dag driver han Swingdansstudion Chicago på Södermalm i Stockholm och ägnar sig åt att sprida Lindy Hop över världen. Lennart hade fått i uppdrag att tala om dansens utveckling de senaste tio åren ur ett Lindy Hopperspektiv. Inledningsvis genomfördes en kortfattad historisk tillbakablick och seminariet fick exempelvis nöjet att höra några rader ur en svensk instruktionsbok från 1945 om hur dansen skulle utföras. Därefter berördes olika grundparametrar i swing och framför allt aktualiserades musiken och den koppling som dansen har till musiken. Lennart pratade framför allt om den stora variation av rytmik som återfinns i dansen. Vidare berördes begreppet swingkänsla och hur det kan användas för att avgöra om ett par dansar bra eller inte. Således berördes även bedömningsgrunder och vilka parametrar som enligt Lennart bör vara framhävande i bedömningen. Lennart betonade att swing är ett abstrakt begrepp som inte kan struktureras och beskrivas på ett logiskt sätt. Han vänder sig därför emot behovet av att skapa exakta regler för hur dansen ska utföras. Lennart betonade att dansen kommer ur ett socialt sammanhang och att det är en atmosfärdans eller en känslodans och att dagens normala svenska tävlingsform bland annat därför inte lockar de allra mest inbitna dansarna inom genren. Ett exempel på en tävling som skiljer sig betydligt från de svenska tävlingarna är The Ultimate Lindy Hop Showdown i USA som Lennart ser som ett lysande exempel på vad han menar är grundtanken med Lindy Hop. Vidare nämndes att det är USA som anses som den mest dominerande nationen vad gäller Lindy Hop, såväl idag som historiskt sett. Runt åren 1996-1998 fick dansen ett genomslag på nytt genom olika reklamfilmer och långfilmer som resulterade i ett ökat intresse för dansen och som starkt har bidragit till att dansen i allra högsta grad hålls levande och är populär idag. I samband med det nyväckta intresset för dansen ökade även antalet orkestrar och därmed utvecklades även musiken och begreppet neoswing/retroswing skapades. Denna typ av musik kan sägas vara en blandning av swing, rhythm n blues och rockabilly. Detta fick som följd en större exponering bland yngre eftersom denna typ av musikstil visade sig tilltala yngre personer. Föreläsningen avslutades med en kortare diskussion om var vi befinner oss idag och hur den befintliga tävlingsformen tilltalar lindydansare och publik. Seminariet ser gärna att det får ske en förändring i form av en annorlunda tävlingsform, exempelvis att tävlingarna kan genomföras i jamform. 4 Diskussion om gästföreläsningen Efter föreläsningen diskuterades innehållet och dess relevans för domarkåren. Detta för att kunna relatera de olika delmomenten i föreläsningen till de riktlinjer vi som domare har för bedömningen av dansen. Flera av de element som togs upp i föreläsningen går att hänföra till det sätt 4 (7)
som vi dömer dansen på, exempelvis kan Lennarts resonemang om sväng som bedömningsparameter direkt översättas till vårt sätt att prata om sväng som det viktigaste bedömningskriteriet i dansen. Föreläsningen var mycket uppskattad och det är intressant för deltagarna att höra en utomståendes perspektiv i syfte att fundera ytterligare över det sätt som vi domare dömer dansen på. 5 Döma på video Det efterföljande passet syftade till praktiska bedömningsövningar i smågrupper, vilket har varit ett önskemål enligt utvärderingarna efter de senaste seminarierna. Ändamålet med övningarna var att tillsammans framför allt öva argumentationsteknik och hur man som domare resonerar sig fram till de olika siffrorna, det vill säga vad som ligger bakom bedömningen. Seminariedeltagare delades in i mindre grupper och fick se filmklipp ur olika dansgrenar med efterföljande bedömning och diskussion Avslutningsvis genomfördes en uppsamlande gruppdiskussion där deltagarna fick möjlighet att framföra funderingar av olika slag. 6 Orsak och verkan Lördagen avslutades med ett prova på-pass under ledning av Micael Brobeck, som utöver dess sociala funktion även fungerade som en vidareutveckling av föregående seminarium. Passet fördjupade och förtydligade begreppet tydliga dansanta inbromsningar med hjälp av begreppen orsak och verkan, det vill säga föra och följa. Gruppen fick öva på olika sätt att utföra föra och följa på och fick därmed en större förståelse för begreppet och dess betydelse i bedömningen. Alla sätt att föra på är givetvis likvärdiga ur bedömningssynpunkt. Ingen teknik är således bättre än någon annan, det är bara kvaliteten i föra/följa som är av betydelse i bedömningen. Söndag 13 januari 7 Smörgåsbordet Söndagen inleddes med det pass som kallas smörgåsbordet, där deltagarna tidigare endast har haft möjlighet att välja ett ämne som intresserar dem. Smörgåsbordet var ett mycket uppskattat inslag förra seminariet, men förekom enligt utvärderingarna i för liten utsträckning. Därför utökades smörgåsbordet i år till två pass. Ämnena som genomfördes detta år var musikteori, begreppsförklaringar, manligt/kvinnligt, öva att döma mer rock samt akrobatiknivåer A-F. 7.1 Musikteori Jan Falk höll i musikteoripassen som likt förra året bestod av en teoretisk och en praktisk del. I den teoretiska delen gick Jan igenom musikens uppbyggnad i form av de olika strukturerna swing, blues och rock n roll (vers + refräng). Musikteori har diskuterats vid tidigare seminarier och en utförligare redogörelse för de olika strukturerna går att finna i tidigare protokoll. Den praktiska delen bestod av kartläggning av olika låtars uppbyggnad/struktur. 7.2 Begreppsförklaringar Cicki Hellsten höll i denna del av smörgåsbordet som syftade till att klargöra flertalet av de begrepp som tillämpas i olika sammanhang, exempelvis i reglementet, bedömningshandledningen 5 (7)
och allmänt i diskussioner. Dessa pass blev alltså vad deltagarna formade det till. Begrepp som definierades och diskuterades var exempelvis vändningar (riktnings- och rotationsändring), olika typer av steg (synkopering etc), puls/sväng, rytmik med mera. 7.3 Manligt/kvinnligt Bengt Hellsten höll i passet som diskuterade kvinnligt och manligt beteende hos dansarna i våra danser. Passet gick ut på att definiera manligt/kvinnligt och gärna med exemplifiering av dansare eller andra personer. Gruppen identifierade ett manligt beteende som att man där oftast visar pulsen vertikalt, ofta med kraftiga rörelser, aningens mer hårt och betonat med mer styrka och pondus. Ett kvinnligt beteende kan vara att pulsen visas i sidled, exempelvis med höftrörelser, mer mjuka rörelser och mer mjukt, elegant, flytande, följsamt och smidigt. Flertalet kända personer inom nöjesbranschen diskuterades där gruppens åsikter i vissa fall gick isär, men där diskussionerna var mycket givande för deltagarna. 7.4 Öva döma mer rock n roll Lennart Näsholm höll i denna grupp som med hjälp av filmer från senaste europeiska mästerskapet i rock n roll gjorde bedömningar som därefter resulterade i diskussioner. Diskussionerna handlade framför allt om huruvida karaktären var tillräckligt tydlig med avseende på det grundläggande och gemensamma i swingdanserna, det vill säga grundläggande platsbyten som en dominerande del samt synkoperade steg. Flertalet av paren hade uppenbara brister på dessa punkter. 7.5 Akrobatiknivåer A-F Micael Brobeck höll i den grupp som handlade om akrobatikbedömning i rock n roll. Inledningsvis hölls en kortare genomgång av hur systemet är uppbyggt och därefter definierades de olika höjderna och nivåerna samt vad som gör att ett kast hamnar i en viss nivå. 8 Dubbelbugg Lördagens uppföljande pass om dubbelbugg från föregående seminarium fördjupades ytterligare genom ett pass av David Borg och Bengt Hellsten. Deltagarna på seminariet fick titta på videoexempel på två trior där skillnaderna ligger i värderingen av hur bra dubbelbugg det är snarare än huruvida det är bra dubbelbugg eller inte. 9 Stress För att ytterligare belysa det ständigt aktuella stressfenomenet bland dansarna i samtliga grenar användes i år en manipulerad film som tagits fram av Tomas Nilsson. Cicki Hellsten höll i genomgången och förklarade att filmen är manipulerad på så sätt att ljudet är isolerat och justerat från filmupptagningen, såväl där ljudet ligger före bilden som där ljudet ligger efter bilden. Detta i syfte för deltagarna att öva sig på att kunna identifiera och exemplifiera stressfenomenet. Det manipulerade videoklippet åskådliggjorde stressbegreppet på ett synnerligen tydligt sätt. 10 Övriga frågor Seminariets sista punkt var övriga frågor eller punkter som hänvisats till detta tillfälle tidigare under helgen eller som redan på förhand inte gick att placera in under någon tidigare programpunkt. 6 (7)
10.1 Bedömningshandledningen Micael Brobeck gick igenom de korrigeringar som har skett i bedömningshandledningen. Den största skillnaden är att det nu finns en svensk tolkning av de internationella reglerna som tilllämpas i Rock n Roll Junior Internationell. Avdelningen gällande praxis från tidigare seminarier har strukturerats om och blivit lättare att söka i eftersom den nu är sorterad efter gren, inte efter vilket år frågan behandlades. 10.2 Dansare som vill tala med domaren Frågan gällande när det är tillåtet för dansare som vill ställa frågor till domare kom upp. Seminariet ansåg att det är rimligt att när dansaren har tävlat färdigt i sin gren ska denne ha rätt att tala med domaren om dansen och bedömningen. Dock gäller detta endast diskussion för paret om avslutad gren. Domaren skall givetvis uppträda med gott omdöme när detta kommer ifråga. 10.3 Förtydligande kring ej akrobatik Frågan kring vad som räknas som en dansfigur och vad som räknas som en akrobatisk figur uppkom och utreddes. Det förtydligades att alla klasser som inte tillhör en säkerhetsnivå hamnar under regeln ej akrobatik. Undantaget från detta är de högsta klasserna i Boogie Woogie Junior och Vuxen där det finns speciellt framtagna definitioner kring hur begreppet ej akrobatik ska tilllämpas. 10.4 Musik på tävlingar Många seminariedeltagare upplever att kvaliteten på musiken på tävlingarna har sjunkit och framför allt har valet av musiken i flera fall legat utanför vad som kan sägas tillhöra de olika swingdanserna inom BRR. Av denna anledning vill domarseminariet uppmana Svenska Danssportförbundet att se över huruvida det är möjligt med en utbildning för musikansvariga i syfte att höja kvaliteten på musiken på tävlingarna samt att detta ska bidra till mer korrekta musikval i de olika grenarna. 11 Mötets avslutande Moderator Christofer Elghorn avslutade mötet och tackade alla deltagare för deras delaktighet under helgen vilket bidragit till ett mycket givande seminarium. Underskrifter Emil Eriksson Sekreterare Christofer Elghorn Moderator Pelle Ålander Justerare Tomas Ölvebring Justerare 7 (7)