www.skola.ljungby.se Kvalitetsarbete 2015/1 Samverkan, övergångar Utbildningsval, arbete, samhällsliv 2015-04-15 Ansvariga för sammanställningen: Nils-Göran Jonasson, Hans Holmqvist
KVALITETSARBETE 2015/1 Inledning Under 2014 revideras det systematiska kvalitetsarbetet inom barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområden. Årshjulet för kvalitetsarbetet utvecklas och innefattar nu även de kommunala målen. Sammanställning inom respektive område och verksamhet baseras på det material som varje enhet lämnar in till förvaltningen. Redovisning sker på blankett framtagen centralt. Som del i underlaget använder flera av enheterna Skolverkets BRUK-material, där medarbetare diskuterar kriterier för måluppfyllelse. Årshjul för systematiskt kvalitetsarbete: *Grundläggande behörighet - gy www.ljungby.se Samverkan, övergångar *Elevenkät åk 5 och 8 Samverkan, övergångar Fadderföretag åk 7 Utbildningsval arbete samhällsliv 31/1 *Fsk klass - OAS till utbildning Elevernas ansvar och inflytande Elevernas ansvar och inflytande 31/10 Utveckling och lärande okt nov dec jan feb mar * Central föräldraenkät sep aug jul Kunskaper Betyg Bedömning Barns inflytande 3/7 Kunskaper Betyg Bedömning jun maj apr Normer Värden Arbetsmiljö 30/4 Normer Värden Arbetsmiljö Normer Värden Arbetsmiljö Inlämningsdatum Förskola F-klass, grsk, grsär, frth Gy, gysär, vux, sfi, särvux *NP åk 3 till utbildning * Indikatorer Kommunala mål *Betyg, behörighet, meritvärde, betygspoängrätt till BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
Mål Aktuella mål: Förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola samt fritidshem: Samverkan och övergångar Gymnasieskola, gymnasiesär, VUX, SFI samt särvux: Utbildningsval, arbete, samhällsliv Dessa områden gäller för period 2015-1. Enheterna väljer ett eller ett par mål i styrdokumenten. Redovisning sker på centralt framtagen blankett. I rapporten redovisas varje verksamhet för sig.
Datum: 150408 Barn- och utbildningskontoret Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhet: X förskola grundskola förskoleklass fritidshem grundsärskola gymnasieskola gymnasiesärskola kommunal vuxenutbildning särskild utbildning för vuxna utbildning i svenska för invandrare. Mål enligt centralt årshjul: Samverkan, övergångar Enhetens namn: Sammanfattning förskolan *Åtgärder och uppnått resultat sedan senaste redovisningen* XXX Målformulering utifrån övergripande mål enligt läroplan Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Vad/Hur gör vi? Övergångar Vid övergångar använder flera förskolor de rutiner som finns för informationsöverlämning inom barn- och utbildningsförvaltningen.
Förskolor ger exempel på att de vid övergångar mellan avdelningarna under en period låter en pedagog följa med barnet till den nya avdelningen. Detta för att barnet ska få en bra övergång. Vidare har förskolor utskolningssamtal med vårdnadshavarna när barnet byter förskola. Det förkommer att avdelningar låter barn få med sig en CD-skiva med bilder och alster som hen har gjort under sin tid på förskolan. Genom överlämningspapper och samtal vill man göra övergången så bra som möjligt för varje barn och förälder. Samverkan Förskolorna försöker samverka med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter. Man följer läroplanen och arbetar för att samarbete och övergångar mellan förskola och skola ska löpa på betryggande och bra Hur man samarbetar och hur övergångar går till kan skilja sig mellan förskolor och skolor. Exempel kan vara att förskoleklasspersonal besöker de aktuella barnen i slutet på vårterminen, därefter besöker barnen med förskolepersonal skolan och vid samma tillfälle eller vid annat tillfälle äter man i matsalen. Vid behov hålls överlämningssamtal. Under höstterminen besöker förskolepersonal gamla barnen i förskoleklassen. Man har tolktelefon som används vid behov Samverkan med föräldrar. Förskolor menar att de är lyhörda inför föräldrarnas önskemål och åsikter. Man är mån om att skapa en god tamburkontakt. Personalen pratar och synliggör för föräldrarna läroplansmålen och tar även upp dem på föräldramöten. Vid inskolningen till förskolorna används ofta föräldraaktiv inskolning ( 3 dagars), där föräldrarna är med sitt barn och får vara delaktiga i verksamheten i tre dagar. Inskolningen kan förlängas vid behov. Checklista finns på förskolor med information till föräldrarna så att inget glöms bort. Alla pedagoger har ett gemensamt ansvar för att ge information till föräldrar samt skapa en relation till barnet. Vårdnadshavarna har möjlighet att få utvecklingssamtal två gånger per läsår. Nuläge/Resultat Övergångar Vi når inte fullt upp till målet. De gemensamma kommunala rutinerna som är framtagna för informationsöverlämning bör uppdateras. Hänsyn måste tas till flera skolor och en viss samplanering måste ske. Det finns överlämningsdokument som skickas till den nya förskolan eller förskoleklassen. Trots det får inte alltid personal information, varken skriftligt eller muntligt. Fritids på de olika skolorna i tätorten har inte samma inskolningstid. Både rutiner och perioder skiljer sig åt. Vi upplever att barnen blir förvirrade och oroliga om de före skolstart ska vara på förskolan enstaka timmar efter sommaruppehållet samtidigt som inskolning på fritids sker.
Förskolan har utvecklat former för att skola ut och avsluta förskoletiden för de barn som går över till ny verksamhet och man är uppmärksamma på de barn som behöver särskilt stöd i övergången till nya verksamheter. Vi informerar om övergången och gör föräldrar, pedagoger på skolan och ev. specialpedagoger medvetna om varje individs utveckling och behov. Vi är sämre på att utbyta erfarenheter med personalen i förskoleklass och på fritidshemmet. Vi har som intention att samarbeta med nämnda verksamheter och försöker göra det men vi upplever att vi från förskolans sida har svårt att få mandat i skolan värld. Vi träffar vid dessa övergångar inte fritidshemspersonalen utan vi har främst kontakt med förskoleklasspedagogerna. Vid övergången mellan förskola/skola går inte alla våra 6-åringar till samma skola och det finns svårigheter kring samordning av detta. Ibland finns ett bristande intresse från skolans sida. Inför läsåret 2014/2015 upplevde vi att det var rörigt dels hur skolplaceringarna gjordes dels vilka pedagoger som skulle ta emot och inskola våra barn i förskoleklasserna. Övergångar mellan avdelningarna fungerar bra. Samverkan Flera förskolor upplever att det inte finns någon grundstruktur och lokala mål för hur samverkan ska se ut. Det är olika från skola till skola. Det finns få pedagogiska möten mellan skola och förskola. Samverkan med föräldrar. Föräldraaktiv inskolning är bra med tanke på att föräldern får en god insyn i verksamheten. En del vårdnadshavare väljer att bara ha ett utvecklingssamtal per år medan andra väljer två. Föräldrarna är positiva till denna typ av inskolning då de får en bra inblick i hur en dag fungerar på förskolan. Större delen av barngruppen har annat modersmål. Därmed behöver vi pedagoger stöd i vårt språkliga arbete för att underlätta utvecklingen. Analys av resultatet Övergångar Det finns skillnader i kvalitet mellan förskolor och skolor. Någon förskola anser att resultatet gällande mottagande enhet kan ha att göra med vilka som är mottagande pedagoger på skolan/skolorna. Övergången till fritidshemmet behöver komma i mer fokus. Ddet synes vara så att barnen får möjlighet att göra spontana besök på skolan under sin förskoletid. Exempel är att barnen går regelbundet till tex idrottslokaler eller äter vid något tillfälle matsal.
Flera förskolor saknar tydliga gemensamma rutiner för övergångar/mottagande på skolorna i centrala Ljungby. Samverkan Ett par förskolor upplever att grundstruktur och lokala mål inte finns uppstår ibland tveksamheter som på verkar samverkan negativt Man saknar pedagogiskt utbyte mellan förskolepersonalen och mottagande personal i skolan som bidrar till ett gemensamt synsätt på barns lärande. Det är något som måste förbättras. Vi tror att det hade varit bra med fler möten mellan våra verksamheter för att få förståelse för varandra. Åtgärder för framtiden (max två punkter) Uppdatera och förankra de rutiner som finns i Ljungby kommun för övergångar mellan verksamheter. Underlag för detta arbete är skolverkets skrift Övergångar inom och mellan skolor och skoformer. Viktigt att alla verksamheter använder dessa rutiner. Överenskommelse om gemensam tidpunkt för samtal och inskolning Ansvarig Skolområdeschef tillsammans med en representativ grupp av rektorer, förskolchefer, elevhälsa och studie och yrkeledare. Förbättra samverkan mellan förskola/skola/fritids Ansvariga respektive ledarlaget Upprätta egna rutiner på förskolan utifrån de kommunal. Ansvarig respektive förskolechef Utarbeta en bättre rutin för mottagande av flerspråkiga barn. Ansvarig Chefen för elevhälsa och mångfald Återkoppling mellan förskola och skola. Vad har fungerat bra? Vad behöver vi som förskola tänka till om i framtiden? - Ansvar rektor/förskolechef/pedagoger
Datum: 20150415 Barn- och utbildningskontoret Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhet: förskola grundskola X förskoleklass fritidshem grundsärskola gymnasieskola gymnasiesärskola kommunal vuxenutbildning särskild utbildning för vuxna utbildning i svenska för invandrare. Mål enligt centralt årshjul: Övergång och samverkan Enhetens namn: Kommunala förskoleklassen *Åtgärder och uppnått resultat sedan senaste redovisningen* XXX Målformulering utifrån övergripande mål enligt läroplan Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet ska utgå från de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. utveckla samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem, utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskolan och i berörda skolformer, och i samarbetet särskilt uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd. Vad/Hur gör vi? Enheter utvecklar samverkan mellan förskola, förskoleklass, skola och fritidshem bland annat genom att genomföra gemensamma temadagar och storsamlingar. Under vårterminen besöker mottagande lärare sin blivande klass vid ett antal tillfällen
i syfte att lärare och elever ska lära känna varandra. För att kunna genomföra detta planeras det in redan vid höstens schemaläggning. Klasslärare för blivande årskurs 1 arbetar i F-klass någon gång/vecka under vårterminen. Fritidspersonal samverkar med årskurs 1-3 lärarna. Enheter har överlämningssamtal både vid övergång från förskola till F-klass och F- klass till skola. Nuläge/Resultat Enheter genomför fadderverksamhet och ålderblandade aktiviteter där barn/elever lär känna varandra och övergången blir trygg. Fritidshemsverksamheten kompletterar delvis utbildningen i förskoleklassen och grundskolan. Enheter har påbörjat dokument som visar på rutiner för överlämningen mellan förskolan och förskoleklassen och som genomförs under inskolning på våren till förskoleklassen. Där lyfts vikten av ett trepartsamtal, där personal från förskola, mottagande förskoleklasslärare och vårdnadshavare träffas för ett samtal. Analys av resultatet Flera enheter är nöjda med den samverkan som sker mellan verksamheter men det saknas skriftliga rutiner så att alla vet vad som förväntas av dem. Det är viktigt att personal från olika verksamheter deltar i framtagande av rutiner. Det upplevs som svårt att organisera för samplanering mellan skola och fritidshem. Att elever som får god lokalkännedom, och lär känna sin lärare inför årskurs ett, skapar trygghet. Gemensamma aktiviteter och raster är också viktiga. Åtgärder för framtiden (max två punkter) * Ta fram lokala rutiner för övergångar. Rektor ansvarar. * Skapa mötesplatser för att diskutera samverkan och planering. Rektor ansvarar.
Datum: 150420 Barn- och utbildningskontoret Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhet: förskola grundskola förskoleklass X fritidshem grundsärskola gymnasieskola gymnasiesärskola kommunal vuxenutbildning särskild utbildning för vuxna utbildning i svenska för invandrare. Mål enligt centralt årshjul: Samverkan, övergångar Enhetens namn: Sammanfattning fritids *Åtgärder och uppnått resultat sedan senaste redovisningen* Ej utvärderta tidigare Målformulering utifrån övergripande mål enligt läroplan Övergångar och samverkan Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet ska utgå från de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. Läraren ska utveckla samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem, utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskolan och i berörda skolformer, och i samarbetet särskilt uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd. Vad/Hur gör vi? Idag samverkar fritidspersonal framför allt med grundskolans åk 1 3. Exempel på detta kan vara att personalen på fritidshemmet är knuten till en klass och tillsammans med klassläraren kommer överens om vad de samverkar kring. Andra exempel är att fritidspersonalen ansvarar för rastvakterna och organiserar dagligen aktiviteter. Det är inte alltid att det finns mötesplatser för grundskola, förskoleklass och fritidshem. På flera enheter finns utarbetade planer för samverkan och övergångar mellan förskolan och förskoleklass och fritidshem. Mindre enheter har gemensamma stängningar och uppmärksammar traditionsenlig
högtider. Delar av personalen arbetar/undervisar både i förskoleklass och på fritidshemmet. Förskoleklassen och Fritidshemmet har gemensamma lokaler. Andra exempel på samverkan är arbetslagsmöten, gemensamma planeringar och Apt. Personal från förskoleklass hälsar på eleverna på sina respektive förskolor. Enheterna har föräldramöten för blivande förskoleklass vårterminen innan barnen börjar. Klasslärare och berörda fritidspedagoger informerar varandra om eleverna. Några fritids har inskolning under tre dagar innan skolstart, på fritids. Vid behov kan inskolningstiden förlängas. Flera enheter har gemensamma möten f-3 skola/fritids en gång/månad. Föräldrarna får idag önska om man vill ha fritidspedagog med på utvecklingssamtalet. Nuläge/Resultat Barnens lärande under tiden på fritidshemmet synliggörs inte vanligen på utvecklingssamtalet i skolan. Vi har idag en bra samverkan men vi bör se över rutinerna för samverkan mellan skola och fritids så att alla pedagogers resurser tillämpas på bästa sätt. Fritids-personalen är inte alltid med i bedömningen av elevernas kunskaper. Det finns ingen idag centralt beslutad tid över när övergång från förskola till fritids ska ske i kommunen. Analys av resultatet Övergången från förskolan till fritidshemmet, under sommaren, behöver tydliggöras så att vi kan vara tydliga mot föräldrar och barn om hur överskolningen går till och vem som har ansvar för vad, samt vilka skillnaderna som finns mellan verksamheten på förskolan och fritidshemmet. Bra med personalgrupp som arbetar i båda förskoleklass och skola, det ger en bra helhetssyn. Fritidshemmet behöver bli bättre på att förmedla barnens kunskapsutveckling, under fritidshemstiden, till skolan samt förmedla detta till föräldrarna vid utvecklingssamtalen Flera enheter har en bra plan för övergång och samverkan finns mellan förskola och förskoleklass/fritids. Den utvärderas och revideras varje år. Det är rent organisatoriskt svårt att planera då fritidshemmet har barn som är inskrivna i grundsärskolan vars behov är mycket viktiga att ta hänsyn till. Rutinerna kring överlämningar måste organiseras så att fritids är en självklar del. Flera förskolor menar att bör finnas ett centralt beslut på när barnen ska övergå från förskola till fritids. Fritidspedagogens roll behöver återigen förtydligas. Fritidspedagogens kunskaper tillgodotas inte tillräckligt.
Vi tycker elevernas övergång från förskolan till fritids fungerar bra, men fritidspersonalen upplever att informationen till förskoleklass är självklar men att fritids glöms bort. Information om hur man arbetar med olika elever med problematik i olika verksamheter fungerar inte tillfredställande. Samverkan bör utökas att gälla även 4-6. Fritids kunskaper och helhetsyn på eleven tas inte tillvara vid kunskapsbedömningen i den utsträckning som det borde göras. Resursfördelningen till fritids bör ses över så att man tittar på socioekonomiska områden. Åtgärder för framtiden (max två punkter) Uppdatera och förankra de rutiner som finns i Ljungby kommun för övergångar mellan verksamheter. Som bakgrund används skolverkets skrift Övergångar inom och mellan skolor och skolformer. Viktigt att alla verksamheter använder dessa rutiner och att fritids nämns i rutinerna. Överenskommelse om gemensam tidpunkt för samtal och inskolning Ansvarig Skolområdeschef tillsammans med en representativ grupp av rektorer, förskolchefer, elevhälsa och studie och yrkeledare. Förbättra samverkan mellan förskola/skola/fritids Ansvariga respektive ledarlaget Upprätta egna rutiner på förskolan utifrån de kommunal rutiner. Ansvarig respektive förskolechef Utarbeta en bättre rutin för mottagande av flerspråkiga barn. Ansvarig Chefen för elevhälsa och mångfald Tvåvägsinformation/feedback med de skolor som ska ta emot/har tagit emot barn från vår förskola. Ha goda överlämningssamtal inför övergång/efter övergång - Vad har fungerat bra? Vad behöver vi som förskola tänka till om i framtiden? - Ansvar rektor/förskolechef/pedagoger För att öka samverkan och förståelsen planeras arbetsbyten mellan fritids och övrig verksamhet. Ansvarig Rektor Skapa mötesplatser där all personal kan delta i gemensamma diskussioner kring samverkan. Skapa förutsättningar till gemensamma planeringstillfällen. Ansvarig Rektor.
Datum: 20150415 Barn- och utbildningskontoret Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhet: förskola grundskola förskoleklass fritidshem grundsärskola gymnasieskola gymnasiesärskola kommunal vuxenutbildning särskild utbildning för vuxna utbildning i svenska för invandrare. Mål enligt centralt årshjul: Övergångar och samverkan Enhetens namn: Kommunala grundskolan *Åtgärder och uppnått resultat sedan senaste redovisningen* XXX Målformulering utifrån övergripande mål enligt läroplan Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet ska utgå från de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. utveckla samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem, utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskolan och i berörda skolformer, och i samarbetet särskilt uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd. Vad/Hur gör vi? Planerad inskolning förskola/skola genomförs för att skapa goda förutsättningar. Skolor samverkar med förskoleklass och fritidshem och genomför gemensamma aktiviteter.
Elever i årskurs 6 tar del av undervisning på mottagande F-9 skola varje onsdag. System med faddrar finns på skolor. Överlämningar mellan stadier, där lärarana bestämmer tid och form för överlämning till åk 4 och rektor kallar till möte för överlämning till årskurs 7. Riktlinjen som följs är förvaltningens Överlämning inom grundskola. Nuläge/Resultat Enheter använder BRUK-materialet i undersökningar kring övergång och samverkan. Lärare är inte helt nöjda med hur överlämningar sker. Några anser att det borde finnas bokade möten med givna samtalspunkter för överlämning av elever. De önskar träffar med överlämnande lärare innan sommarlovet. Personal har svårt att hitta övergångsblanketter och några upplever att det ibland saknas skriftlig, fullständig information gällande elever som inte nått kunskapskraven. Även betygen från sexan ska presenteras för blivande klassföreståndare i sjuan. Det saknas en samsyn kring de krav och förväntningar man har på barnet/eleven. Analys av resultatet Lärare anser att de inte alltid i god tid får tillräckliga kunskaper om de elever de tar emot i årskurs 4 och årskurs 7. Det saknas rutiner och det finns svårigheter med att samordna möten. Överlämningsmöten saknar tydlig struktur och det är svårt att få dokumentation från överlämnande skolor. Därmed kan man inte alltid möta elevernas behov på bästa sätt. Det är viktigt att fånga upp hur arbetet med eleven bedrivits och fungerat tidigare år. Samverkan skola-fritidshem försvåras av bristen på gemensam planeringstid. Detta ger inte optimala förutsättningar för att se hela elevens skoldag. Det finns enheter där övergångar fungerar bra. Goda överlämningar skapar trygghet för barnen/eleverna. Mer professionalism och bättre feedback från överlämnande lärare tycks vara en av de saker som enheterna önskar. Samtidigt i det viktiga arbetet med elever i behov av särskilt stöd är det av stor betydelse att inte glömma bort de högpresterande eleverna. Även de behöver utmaningar. Åtgärder för framtiden *Upprätta rutin för enheten kring överlämningsmöten och informera personal kring rutinen Överlämning inom grundskolan. Detta ger en ökad professionalism. Rektor ansvarar. *Skapa gemensam planeringstid. Rektor ansvarar. *Personal från mottagande verksamhet bör hälsa på i den avlämnande verksamheten. Gäller skolpersonal och fritidshemspersonal. Rektor ansvarar. *Diskutera det centrala innehållet i kursplanerna för att få en bättre samsyn kring vad barnen/eleverna ska ha med sig när de börjar ett nytt stadium. Rektor ansvarar.
Datum: 20150415 Barn- och utbildningskontoret Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhet: förskola grundskola förskoleklass fritidshem grundsärskola gymnasieskola gymnasiesärskola kommunal vuxenutbildning särskild utbildning för vuxna utbildning i svenska för invandrare. Mål enligt centralt årshjul: Övergång och samverkan Enhetens namn: Kungshögsskolan 1 *Åtgärder och uppnått resultat sedan senaste redovisningen* Målformulering utifrån övergripande mål enligt läroplan Enligt Lgr 11 ska läraren; Utveckla samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem För att göra målet mätbart har lärarna i grundsärskola och lärare i grundskola F-9 via en webbaserad enkät fått besvara följande; Samverkan mellan grundskola och grundsärskola sker (alltid, ofta, sällan, aldrig) Vi har också ställt följande öppna frågor; Pågående aktiviteter, vad gör vi, hur gör vi? Förslag på åtgärder för framtiden Vad/Hur gör vi? Alla gemensamma aktiviteter för F-6 samplaneras för grundsärskolan och grundskolan, såsom t ex idrottsdagar, arbetslagsdagar, temaarbeten, skapande skola, etc. I F-3 arbetar förskoleklass och grundsär tillsammans med språklig medvetenhet och musik. Årskurs 2 och grundsär har idrott tillsammans. Samverkan
sker även på individnivå då vissa elever från grundsär framför allt deltar i grundskolans praktisk- estetiska ämnen. Det nära samarbetet mellan pedagogerna i grundsärskola och grundskola gällande aktiviteter och pedagogik ger eleverna i grundskolan förutsättningar till ökad måluppfyllelse. Eleverna i F-6 möter även varandra från de olika verksamheterna inom ramen för fritids. Personalen i grundsärskola och grundskola tillhör samma arbetslag och eleverna i F- 4 i grundsär och F-2 i grundskola har lokalerna/klassrummen i samma korridor vilket bidrar till naturliga möten. Nuläge/resultat Förslag på åtgärder för framtiden: Vid gemensamma aktiviteter bör ett samarbete ske mellan grundskola och grundsärskola så att aktiviteterna är tillgängliga för alla. Att ha lekar teckensånger organiserad samverkan från båda håll minst en gång i veckan. Speciallärarna skulle kunna samverka mer med lärarna i grundsärskolan för att ta del av deras kunskaper gällande anpassningar och stöd. De elever som ska gå i grundsärskola när de börjar årskurs 1 bör få gå sitt förskoleklassår på Kungshög. Gemensam fortbildning för all personal kring olika funktionsnedsättningar. Utveckla förhållningssättet "vad roligt och utmanande att samverka" istället för att se det som ett problem och att det blir jobbigt. Se fördelarna! Öka kommunikationen och gärna fråga en gång för mycket än inte alls. Vid varje läsårsstart när det är nya elever som ska börja i grundsärskolan behöver det vara uppstartsmöte/infomöte för all berörd personal (fritids, Gs, klasslärare i den klass som eleven ska integreras i) Tydligare direktiv från ledning att samverkan/integrering är allas ansvar, uppstartsmöte/infomöte tillsammans med berörd personal (både fritids, grundskolans och grundsärskolans personal) där man har elever som ska integreras i klasser. Använda lokalerna i träningsskolan vid gemensamma aktiviteter.
Delta på varandras tavelmöten. Analys av resultatet Endast 44% har svarat på enkäten, vilket utgör ett litet underlag för en bra analys. Vi kan dock konstatera att det i dagsläget förekommer mer samverkan mellan F-3 och grundsärskola än det gör mellan 4-9 och grundsärskola. Vi kan också dra slutsatsen att det önskas mer strukturerad samverkan mellan lärarna i grundsärskola och lärarna i grundskola för att planera aktiviteter som kan öka tillgängligheten för alla elever. Samverkan ska gynna elevernas utveckling och ska inte ske bara för samverkans skull. Det innebär att eleverna rent fysiskt inte alltid måste ingå i grupper eller ta del av gemensamma aktiviteter, utan kan även innebära en samverkan mellan lärare för att skapa ett gemensamt förhållningssätt, så att undervisningen blir tillgänglig för alla elever oavsett grupp, klass eller behov. Åtgärder för framtiden (max två punkter) Tydliggöra att samverkan är allas ansvar. Rektor ansvarar. Kartläggning av tillgänglighet utifrån SPSM:s material. Två förstelärare ansvarar.
Datum: 20150415 Barn- och utbildningskontoret Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhet: förskola grundskola förskoleklass fritidshem grundsärskola gymnasieskola gymnasiesärskola kommunal vuxenutbildning särskild utbildning för vuxna utbildning i svenska för invandrare. Mål enligt centralt årshjul: Utbildningsval, arbete, samhällsliv Enhetens namn: Sunnerbogymnasiet 2.4 UTBILDNINGSVAL ARBETE OCH SAMHÄLLSLIV Gymnasieskolan ska nära samverka med de obligatoriska skolformerna, arbetslivet, universiteten och högskolorna samt med samhället i övrigt. Detta krävs för att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet och få underlag för val av kurser inom utbildningen och för vidare studier eller yrkesverksamhet. Det är särskilt viktigt att skolan samarbetar med arbetslivet om yrkesutbildningen. Genom att arbetslivet fortlöpande förändras när det gäller behovet av kompetens och rekrytering av arbetskraft inom olika områden har studie- och yrkesvägledning i vid mening stor betydelse. Universitet och högskolor, arbetsförmedlingar, näringsliv samt arbetsmarknadens parter och branschorganisationer har därför viktiga roller i informationen till skolan och eleverna. Mål Skolans mål är att varje elev utvecklar sin självkännedom och förmåga till studieplanering, medvetet kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlade erfarenheter och kunskaper, ökar sin förmåga att analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka konsekvenser dessa kan ha, har kännedom om arbetslivets villkor, särskilt inom sitt studieområde, samt om möjligheter till fortsatt utbildning, praktik och arbete i Sverige och andra länder, och är medveten om att alla yrkesområden förändras i takt med teknisk utveckling,
förändringar i samhälls- och yrkesliv samt ökad internationell samverkan och därmed förstår behovet av personlig utveckling i yrket. Riktlinjer Personalen ska, efter en av rektorn gjord arbetsfördelning, bidra med underlag för elevernas val av utbildning och yrke, informera och vägleda eleverna inför deras val av kurser, fortsatt utbildning och yrkesverksamhet och motverka sådana begränsningar i valet som grundar sig på föreställningar om kön och på social eller kulturell bakgrund, i informationen och vägledningen utnyttja de kunskaper som finns hos eleverna, hos skolans personal och i samhället utanför skolan, i undervisningen utnyttja kunskaper och erfarenheter från arbets- och samhällsliv som eleverna har eller skaffar sig under utbildningens gång, utveckla kontakter med universitet och högskolor samt med handledare och andra inom arbetslivet som kan bidra till att målen för utbildningen nås, i utbildningen utnyttja kontakter med det omgivande samhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv, och bidra till att presumtiva elever får information om skolans utbildningar. Vad/Hur gör vi? Pågår ett aktivt arbete med att få ut alla elever på APL/praktik. SYV informerar kontinuerligt eleverna om vilka möjligheter som finns efter gymnasiet. Studiebesök och studieresor genomförs och gästföreläsare bjuds in. Delar av många/alla kurser berör detta mål. Elever deltar i mässor och på olika evenemang. De driver också UF-företag och har fadderföretag de följer över tid. Samarbete med SFI håller på att upprättas för att ge inblick i hur det ser ut i andra länder gällande yrkesval. På Sunnerbogymnasiet utökas samarbetet mellan kärnämnes- och svensklärare. Detta för att elever ska kunna orientera sig i en verklighet med stort informationsflöde och kritisk granska och värdera information. Nuläge/Resultat Eleverna får en god kännedom om sitt yrkesval och ett ökat självförtroende genom APL och UF-företag men det råder brist på APL platser inom vård- och omsorg. Även föreläsningar, studiebesök mm ger ökad kunskap om olika yrken. Insatserna som görs av lärare och SYV ger eleverna en god bild av vilka möjligheter som finns efter avslutad gymnasieutbildning. De flesta eleverna slutför sin utbildning och tar examen. Fler elever väljer till kurser för att få högskolebehörighet men alla klarar inte alla kurser i paketet.
Läsfrämjande åtgärder genomförs. Analys av resultatet Elever är nöjda med upplägg av APL/praktik. På något program finns behov av att tänka nytt och förstärka det här arbetet. SYV-informationen är viktig och här finns önskemål om ytterligare utveckling och tidigare insatser. Elever tar sin examen och har en god bild av vilka möjligheter som finns efter avslutad gymnasieexamen. Bland annat bidrar kontakten med olika företag och praktikplatser till detta. Vad gäller de läsfrämjande åtgärderna synes det svårt att mäta resultat redan, men pedagogerna är nu införstådda med arbetssättet. Åtgärder för framtiden (max två punkter) *Utveckla och stärka samarbetet mellan SYV och programarbetslagen. Rektor ansvarar. *Synliggöra SYV-information på elevernas hemsida. Rektor ansvarar. *SYV bör komma in tidigare i utbildningen. Rektor ansvarar. *Tydlig info om T4. Rektor ansvarar. *Skapa en tydlig struktur på de aktiviteter som genomförs. Rektor ansvarar. *Öka samarbetet med VUX och SFI. Rektor ansvarar. *Bjuda in fler representanter från olika branscher. Rektor ansvarar. *Obligatorisk undervisning i källkritik/informationssökning. Rektor ansvarar.
Datum: 20150415 Barn- och utbildningskontoret Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhet: förskola grundskola förskoleklass fritidshem grundsärskola gymnasieskola gymnasiesärskola kommunal vuxenutbildning särskild utbildning för vuxna utbildning i svenska för invandrare. Mål enligt centralt årshjul: Utbildningsval, arbete, samhällsliv Enhetens namn: Gymnasiesärskolan Målformulering utifrån övergripande mål enligt läroplan Utifrån elevens förutsättningar utveckla självkännedom och förmåga till studieplanering, så att eleven självständigt eller med stöd kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlade erfarenheter och kunskaper. Få viss kännedom om arbetslivets villkor, särskilt inom sitt studieområde, samt om möjlighet till fortsatt utbildning, praktik och arbete. Vad/hur gör vi? Studiebesök med elever. Eleverna har utifrån sina förutsättningar och önskemål praktik inom olika områden. De elever som av olika anledningar inte har praktik har möjlighet att till exempel få syssla med biltvätt. Eleverna har också en enkel Second Hand-butik, där de har möjlighet att prova på olika uppgifter utifrån sina förutsättningar. Informerar om olika yrken och möjligheter till exempel vuxenutbildning. Fram till januari har en studie- och yrkesvägledare varit knuten till gymnasiesärskolan och informerat om olika yrken och möjligheter till exempel vuxenutbildning. Dessa uppgifter är nu övertagna av lärarna. Nuläge/Resultat Inom gymnasiesärskolan får eleverna information om arbetslivet genom studiebesök och praktik. I de fall där eleverna inte kan praktisera på en arbetsplats så försöker
skolan tillgodose det genom att ordna uppgifter på skolan till exempel biltvätt och handel. Skolan har också ett nära samarbete med daglig verksamhet för att på så sätt slussa vidare de elever som inte kan gå vidare ut mot arbetslivet eller vidareutbildning. Behov av studie- och yrkesvägledare kvarstår. Analys av resultatet De elever som slutför en utbildning på gymnasiesärskolan får insikt i arbetslivets villkor genom praktik och studiebesök. En bedömning är att de flesta elever trots detta går vidare till daglig verksamhet och inte till arbetsmarknaden eller till vidareutbildning. Om detta stämmer behöver dock undersökas och analyseras ytterligare. Det går inte heller i nuläget att säga vad det kommer att innebära att studie- och yrkesvägledarnas arbetsuppgifter har tagits över av personalen. Även detta behöver analyseras längre fram. Ytterligare en faktor att ta med i beräkningen är att gymnasiesärskolan endast har individuella program i Ljungby. Det är möjligt att det skulle gå enklare att får fler elever att läsa nationella kurser om möjligheten fanns. I dagsläget är det ingen elev på gymnasiesärskolan som gör det. Åtgärder för framtiden (max två punkter) *Fortsätta med arbetet att få nationella program till skolan. Gymnasiechefen ansvarar. *Arbeta för att få en behörig studie- och yrkesvägledare knuten till gymnasiesärskolan. Rektor ansvarar.
Datum: 20150415 Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhet: förskola grundskola förskoleklass fritidshem grundsärskola gymnasieskola gymnasiesärskola kommunal vuxenutbildning särskild utbildning för vuxna utbildning i svenska för invandrare. Mål enligt centralt årshjul: Utbildningsval, arbete, samhällsliv Enhetens namn: Särskild utbildning för vuxna/sfi Målformulering utifrån övergripande mål enligt läroplan VUX Får information om arbetslivets aktuella och förväntade kompetensbehov. Har kännedom om möjligheter till vidareutbildning, praktik och arbete i Sverige och andra länder. Knyta studie- och yrkesvägledare till Särskild utbildning för vuxna så att ovan uppnås. SFI Studie- och yrkesvägledare måste knytas till SFI, svenska för invandrare så att de får information om arbetslivets aktuella och förväntade kompetensbehov och ges chans att få kännedom om möjligheter till vidareutbildning, praktik och arbete i Sverige och andra länder. Utveckla verksamheten för de elever som har heldagar. Vad/hur gör vi? VUX Vägledningssamtal med SYV. Information om yrke och arbetsmarknad. Studiebesök med elever. Träffar med arbetsgivare. Informationsinsatser om utbildning och arbetsmarknad i form av marknadsföring, mässor och öppet hus. Behov av studie- och yrkesvägledare har uppmärksammats och en skrivelse är skickad till nämnden. SFI Vi har uppmärksammat rektor på behov av studie- och yrkesvägledare som i sin tur
har skrivit till nämnden. Vi har på verksamhetsträffar och på arbetsplatsträffar tagit upp behovet av omfördelning av resurser för att höja kvalitén på undervisningen för de elever som har heldagar. Nuläge/Resultat VUX Inom vuxenutbildningen får eleverna information om arbetslivet dels genom de mässor vi anordnar där arbetsgivare finns med (vård oh omsorgsmässa), återkommande samverkan med bland annat Vård- och Omsorgscollege som är ett samverkansorgan mellan arbetsgivare, utbildning och fackförbund där lärare kontinuerligt ansvarar för att sprida information till eleverna om arbetslivets behov. Genom informationstavlor får elever möjlighet att få del av de arbeten som är aktuella inom området vård- och omsorg. De får där igenom direkt möjlighet att ansöka om arbete. Det finns även informationstavlor där det läggs ut information om bristyrken, det vill säga yrken där prognosen visar att det kommer att finnas gott om jobb inom det yrket inom en femårsperiod. Det informeras också om olika Internetsidor där de studerande kan inhämta kunskaper. På Vård- och Omsorgsbloggen finns möjlighet att läsa och se film om arbetsmarknaden nationellt för undersköterskor samt se filmer om arbetet som undersköterska. Praktikuppföljning elever inom VUX som har praktik i sin utbildning är i direktkontakt med arbetslivet. Studie- och yrkesvägledningen vägledningssamtalen har olika mål beroende på vad den studerande har för avsikt med samtalen. I vilken omfattning man tittar på hur arbetsmarknaden ser ut i nuläget samt prognoser beror alltså på vilket mål som ligger till grund i samtalet. I rena vägledningssamtal berörs ofta denna fråga. Samtidigt är det viktigt att påpeka att arbetsmarknaden nuförtiden skiftar väldigt fort även om det finns tendenser. SYV håller sig ajour om arbetsmarknaden bland annat genom SYV i förändring, deltagande i LBA och studiebesök. SFI Studie- och yrkesvägsledare för SFI och särskild utbildning för vuxna saknas. De elever som går heldagar har handledning del av dag istället för undervisning. Analys av resultatet VUX De elever som genomför yrkesutbildning får genom dessa kanaler dels god insikt i det lokala och nationella arbetslivet. Utfallet idag är att de flesta har ett arbete innan eller i anslutning till utbildningens slut. Vägledningssamtal värderas utifrån det syfte som den studerande samt vägledaren hade med samtalet. Informationen på anslagstavlor för utbildning efter yrkesutbildning/gymnasiebehörighet kan förbättras. Arbetet med att informera särvuxeleverna om arbetslivet och dess villkor uteblir i och med att tillgången till studie- och yrkesvägledare saknas.
SFI Ljungby kommun och vår verksamhet uppfyller inte de krav som föreskrivs. Svårt för de elever som är analfabeter att arbeta med handledning i stället för att få undervisning, vilket leder till att inlärningstakten minskar. Åtgärder för framtiden (max två punkter) VUX *Informationsmöte för elever varje termin med bland annat representanter från arbetslivet. *Utveckla informationen om arbetsmarknaden och vidareutbildning på hemsidan och anslagstavlor. *Inrätta studie- och yrkevägledartjänst för särskild utbildning för vuxna. SFI * Inrätta studie- och yrkevägledartjänst så snart som möjligt. *Kontinuerligt se över verksamheten och omfördela resurser så att tiden även räcker till de elever som har heldagar.
Sammanfattande analys: Mottagande och kartläggning av nyinflyttade/nyanlända med annat modersmål än svenska behöver förbättras. Här finns behov av en uppdaterad och förbättrad rutin för hela kommunen. Kännedom kring centrala rutiner för övergångar/överlämning saknas. Detta medför att det finns viss osäkerhet på enheter kring hur man ska hantera övergångar/ överlämningar på bästa sätt. Under läsåret 2015/16 kommer en arbetsgrupp att uppdatera dessa rutiner. Utgångspunkt är skriften Övergångar, Skolverket. Rutinerna ska sedan implementeras i verksamheterna. Det efterfrågas även lokala rutiner för övergångar. För att se elevens skoldag som en helhet måste personal i olika verksamheter samverka/samarbeta. Gemensam tid för möten bör prioriteras. Huvudmannen uppmanar rektorer att ha planlagda möten mellan verksamheterna för att skapa samverkan vilket ger förutsättning för att ge barnen en helhet i sin skoldag. Rektor har i uppgift att öka samarbete mellan skola och fritidshem bland annat genom att fritidspersonal tar del av/medverkar vid elevens utvecklingssamtal. Uppföljning med pedagogerna kan sedan ske via exempelvis samtal. Eftersom det saknas SYV på VUX/SFI får inte alla elever den information de har rätt till. Arbete pågår kring tjänst. Det är av stor vikt att tillgång till SYV blir möjlig för alla elever. Förslag till åtgärder: Uppdatera och förbättra rutinen för mottagande och kartläggning av nyanlända. Ansvarig: Chef för elevhälsa och mångfald. Uppdatera rutiner kring samverkan och övergångar. Ansvarig: Skolområdeschefer Utarbeta lokala rutiner för samverkan och övergångar. Ansvarig: Rektor/förskolechef Skapa tid för gemensamma möten mellan verksamheter. Ansvarig: Rektor/förskolechef Ökad tillgång till SYV på VUX och SFI. Ansvarig: Gymnasiechef