Handlingsplan för att minska vårdrelaterade infektioner på Akademiska sjukhuset 2016

Relevanta dokument
Vårdrelaterade infektioner, Akademiska sjukhuset mål och handlingsplan med bilaga

10 december 15 Ansvarig: Chefläkare Catharina Borna. Handlingsplan för att minska vårdrelaterade infektioner inom förvaltning Skånevård Sund

HANDLINGSPLAN FÖR ATT MINSKA VÅRDRELATERADE INFEKTIONER PÅ HÄLSA OCH HABILITERING

Förebyggande arbete mot vårdrelaterade infektioner (VRI)

VÅRDHYGIENISKT ARBETE I UPPSALA. Birgitta Lytsy Hygienöverläkare Specialist i vårdhygien Uppsala läns landsting

Handlingsplan för att minska vårdrelaterade infektioner inom Landstinget i Uppsala län

Punktprevalensmätning Vårdrelaterade

Nationellt patientsäkerhetsarbete

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Tillsammans för världens säkraste vård

Från mätning till åtgärd

Smittskydd Värmland. Ingemar Hallén, bitr smittskyddsläkare

Handlingsplan för ökad följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler (BHK)

Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger. Eva Estling

Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger

Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler

Patientsäkerhetsberättelse för Region Skåne

Vårdhygien i kommunal vård och omsorg. - Hur ser det ut och vad gör Vårdhygien?

Temagranskning Patientsäkerhet - sammanfattande rapport. Region Västmanland

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Vårdhygien och hygienombud. Camilla Artinger Smittskydd & Vårdhygien 2015

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet

Vårdhygien i Västra Götaland 2018

VRI Vårdrelaterade infektioner med fokus på KAD och infarter

Vårdrelaterade infektioner

Händelseanalys Systematisk identifiering av orsaker till en negativ händelse eller ett tillbud.

Patientsäkerhetsplan 2014 Division Närsjukvård

16 miljoner dödsfall per år av VRI globalt enligt WHO

PPM mätningar 2019 Närsjukvården

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Spridning av säkrare praxis

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014

Inspektionen för vård och omsorg i vårdhygiensverige. Hygiendagar i Umeå, SFVH, Maria Melin

Strategi för att minska vårdrelaterade infektioner i hälso- och sjukvården

Program Patientsäkerhet

Patientsäkerhetsberättelse

Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering

Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013

Säkerhet i vården - att bygga broar! Inger Nordin Olsson Förvaltningsövergripande Chefläkare, PhD 16/

Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger. Marie Källman

Vårdrelaterade infektioner. framgångsfaktorer som förebygger

Medicinsk stab. Patientsäkerhet. Samverkan mellan kommun och landsting

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården

Tillsammans mot VRI. Förord av regionledning och Smittskydd & vårdhygien

Patientsäkerhet. inom Stockholms läns landsting 2013

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010: Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision

Observatörsutbildning

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård

Mätning av följsamhet till Basala hygienrutiner och klädregler maj 2014

Vårdhygien Västra Götaland. Strama o Vårdhygien utbildning,

Patientsäkerhetsarbete i Region Skåne

Patientsäkerhet i Sverige Erfarenheter från prestationsbaserad satsning

SOSFS 2011:9 ersätter

Observatörsutbildning

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Administration - Ledningssystem för patientsäkerhet - neonatal

Markörbaserad journalgranskning

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017

Riktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet)

Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall

Känner du till vårdhygiens hemsida?

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria

Nationellt patientsäkerhetsarbete

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Checklista för egenkontroll på enhetsnivå - vårdhygienisk standard inom kommunal vård och omsorg

Kalix Närsjukvård. Patientsäkerhetsberättelse Redovisande dokument Rapport. Sida 1 (14) [Gäller för verksamhet] ARBGRP

Vårdrelaterade infektioner orsakar lidande och kostnader

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.

Ledningssystem för god kvalitet

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om förbättrad patientsäkerhet. 2014

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

Avvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Patientsäkerhetskultur - Handlingsplan

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

.., Jämtlands Läns Landsting

Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS

Patiensäkerhetsberättelse TANDVÅRDSCENTRUM ANNIKA KAHLMETER/ GULL-BRITT FOGELBERG

Vårdrelaterade infektioner i tandvården

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9

Riktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Handlingsplan för att minska andelen sjukhusförvärvade trycksår

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År Annika Hoffsten Hultén

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Bilaga 4. Lagstiftning samt föreskrifter och allmänna råd

Transkript:

Godkänt den: 2016-11-16 Ansvarig: Margareta Öhrvall Gäller för: Akademiska sjukhuset Handlingsplan för att minska vårdrelaterade infektioner på Akademiska sjukhuset 2016 Innehåll Bakgrund...2 Organisation och arbetsformer...2 Akademiska sjukhusets vision och mål...3 Insatsområden för Akademiska...3 Aktiviteter för att minska vårdrelaterade infektioner Akademiska sjukhuset 2016...4 Ledning och kultur...4 Patientdelaktighet...4 Kompetens och utbildning...5 Lokaler och städning...5 Konkreta VRI-projekt...5 Verktyg, tekniker, metoder...6 Punktprevalensmätningar VRI och BHK...6 Infektionsverktyget...7 MJG strukturerad journalgranskning...7 Risk- och händelseanalyser...7 Avvikelsehantering...8 Sidan 1 av 8

Bakgrund En vårdrelaterad infektion (VRI) är enligt Socialstyrelsen definierad som en infektion som uppkommer hos en person under slutenvård eller till följd av åtgärd i form av diagnostik, behandling eller omvårdnad inom övrig vård och omsorg. Till VRI räknas även infektioner som personal som arbetar inom vård och omsorg ådrar sig till följd av sin yrkesutövning. VRI är den vanligaste vårdskadan inom hälso- och sjukvård över hela världen och förorsakar stort lidande för patienter, genererar stort vårdbehov och är mycket kostsamt. De flesta VRI går att förebygga genom ett systematiskt hygienarbete och ett av Akademiska sjukhusets fokusområden är att minska VRI. Gällande Patientsäkerhetslag 2010:695 och författningen om ledningssystem för ett systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 anger också tydligt att detta arbete måste vara systematiskt och utgå från uppsatta mål. Organisation och arbetsformer På Akademiska sjukhuset finns en vårdhygienisk enhet som har till uppgift att medverka till att alla vårdgivare bedriver vård av god kvalitet för att antalet vårdrelaterade infektioner ska hållas på en låg nivå. Arbetet sker genom övervakning, kartläggning och registrering av smittor och infektioner, genom utveckling och uppföljning av vårdrutiner samt genom att medverka till att lokaler och utrustning är ändamålsenliga enligt vårdhygienisk synpunkt samt dessutom genom utbildning av vårdpersonal. Ett hygienråd är nyligen skapat för att sjukhusövergripande i nära samarbete med vårdhygien arbeta med hygienrelaterade frågor. En fungerande hygienombudsorganisation finns sedan länge på sjukhuset och i kvalitetsdokumentet för hygienorganisationen, som är reviderat under 2015, tydliggörs vem som ansvarar för att rutiner och riktlinjer är uppdaterade, att hygienutbildningar genomförs, att resultat rapporteras samt att samarbetet med vårdhygien fungerar. Regelbundna hygienronder genomförs i verksamheten. Under 2013 bildades Akademiska sjukhuset epidemiråd (från tidigare Akademiska sjukhusets styrgrupp för smittskydd och vårdhygien) med uppdrag att förebygga och ta fram strategier vad gäller smittor och epidemier. Under 2015 har förbättringsarbeten startat utifrån 2015 års handlingsplan mot VRI. Nuläge Resultaten av VRI-mätningarna ligger i punktprevalensmätningen under våren 2015 på 12,0 % (11.2% för kvinnor och 12.8% för män). Under våren 2016 kommer en handlingsplan för att minska vårdrelaterade infektionen att fastställas inom hela Uppsala läns landsting. Handlingsplanen för Akademiska sjukhuset syftar till att tydliggöra sjukhusets mål och aktiviteter och kommer att vara nära kopplat till landstingets övergripande mål och riktlinjer. Framgångsfaktorer och Stramas 10-punktsprogram SKL har i en studie jämfört landsting med olika resultat vad gäller arbetet att förebygga vårdrelaterade infektioner. Resultatet av studien visar att landsting som på samtliga nivåer arbetar utifrån åtta framgångsfaktorer fungerar väl i arbetet att minska förekomsten av VRI. Enligt dessa framgångsfaktorer ska arbetet präglas av att: 1. vårdrelaterade infektioner ses som oacceptabla 2. hygienriktlinjer ses som självklara 3. riskbedömningar ger proaktiva arbetssätt 4. god lokalmässiga förutsättningar skapas Sidan 2 av 8

5. konsekvent budskap och regelbunden återkoppling är en förutsättning 6. städning ses som en viktig del 7. vårdhygien och verksamhet samarbetar tätt 8. fokuserad ledning agerar via adekvata kanaler Akademiska sjukhusets vision och mål Akademiska sjukhusets har en nollvision vad gäller VRI. Under 2016 ska i första hand landstingets mål uppfyllas vilket innebär att VRI på Akademiska sjukhuset ska minska jämfört med föregående år. Dessutom ska sjukhuset gentemot landstinget redovisa hur många medarbetare som följer fastställda hygien- och klädregler liksom deltagandet i SKL:s punktprevalensmätning. Insatsområden för Akademiska Utifrån Akademiska sjukhuset nuvarande vision, mål och behov har denna handlingsplan tagits fram. Den berör dessa områden som bedöms vara en förutsättning för ett långsiktigt och hållbart arbete mot vårdrelaterade infektioner: 1. Ledning och kultur 2. Patientdelaktighet 3. Kompetens och utbildning 4. Lokaler och städning 5. Konkreta VRI-projekt 6. Verktyg, tekniker och metoder Sidan 3 av 8

Aktiviteter för att minska vårdrelaterade infektioner Akademiska sjukhuset 2016 Ledning och kultur Att skapa goda förutsättningar för medarbetarnas arbete med att minska förekomsten av VRI är ledningens ansvar. Varje ledning behöver arbeta proaktivt med patientsäkerhetskulturfrågor och riskhantering. Engagemanget för vårdhygieniska frågor ska vara stort. Följa upp och utvärdera sjukhusets VRI-resultat Säkerställa att riskhantering, riskanalyser och händelseanalyser genomförs enligt sjukhusets rutiner Sjukhusövergripande i samarbete med vårdhygien fatta beslut om vårdhygieniska frågor på sjukhusnivå Genomföra patientsäkerhetsronder Sätta verksamhetsspecifika mål för VRI-arbetet Följa upp och utvärdera verksamhetens/avdelningens VRI-resultat Utreda orsaker om VRI-resultaten är förhöjda Säkerställa att rutiner följs Genomföra systematiska förbättringsarbeten Genomföra riskbedömningar och riskrapporteringar Patientdelaktighet Patienternas medverkan är nödvändigt för att förbättra det förebyggande VRI-arbetet inom vården. Eftersom patienterna också påverkar den mikrobiella miljön måste de få god information om hur de kan medverka till en god hygien. Tillhandahålla övergripande informationsmaterial Följa upp verksamheternas insatser att involvera patienter och närstående Informera patienter om hur de kan bidra till minskat antal VRI Hög transparens mot patienter och närstående angående händelser Patienters och närståendes synpunkter ska utredas och användas i förbättringsarbete Sidan 4 av 8

Kompetens och utbildning Grunden för att minska VRI är att samtliga medarbetare har tillräckliga kunskaper om åtgärder att förbygga smittspridning. Dessutom behövs kunskaper inom området antibiotikaresistens och patientsäkerhet. Säkerställa tillgång till vårdhygienisk expertis Genomföra patientsäkerhetsutbildning för chefer och samtliga medarbetare Redovisa satsningar i patientsäkerhetsberättelse Ansvara för god introduktion för alla nyanställda Säkra vårdhygienisk grundkompetens för alla medarbetare Prioritera patientsäkerhetsutbildningen för alla medarbetare Lokaler och städning Lokalers standard och utformning har betydelse för förekomsten av VRI. Enkelrum minskar risken för VRI. Väl genomförd städning kompletterad med hög följsamhet till basala hygien- och klädregler är nödvändig för att bryta smittvägar Planera för enbäddsrum med eget hygienutrymme vid om- och nybyggnation Bevaka hygienaspekter vid städupphandling Säkerställa ändamålsenlig städning av patientnära ytor med tydlig arbetsfördelning mellan städoch vårdpersonal Genomföra regelbunden årlig egenkontroll och hygienronder vart 4:e år i samarbete med Vårdhygien Konkreta VRI-projekt Under 2015 har två konkreta förbättringsarbeten utifrån föregående års handlingsplan startat: - Minska antalet urinvägsinfektioner/katetrar - CRISS (central infartsrelaterad sepsis ska stoppas)-projektet ska återupptas Mål 2016: Projektet Minska antalet urinvägsinfektioner/katetrar ska fortsätta enligt projektplan CRISS-projektet ska komma igång inom pilotavdelningar enligt projektplan Arbetssättet Rena Händer Räddar Liv ska komma igång och spridas på avdelningar som enligt följsamhetsmätningar inte uppnår fastställda mål http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/smittskydd-och-sjukdomar/vardhygien-ochvardrelaterade-infektioner/handhygien/rena-hander-raddar-liv/ Sidan 5 av 8

Urinvägskatetrar sjukhuset ska efterfråga projektets progress och resultat CRISS sjukhusledningen ska efterfråga projektets progress och resultat Rena Händer Räddar Liv sjukhuset ska efterfråga projektets progress och resultat Urinvägskatetrar avdelningar ska fortsätta enligt aktuell projektplan för att därefter spridas till andra avdelningar CRISS projektet ska starta på aktuella avdelningar enligt projektplan Rena Händer Räddar Liv - arbetssättet ska implementeras enligt sjukhusets plan Verktyg, tekniker, metoder Grunden för förbättringsarbete är att ha kunskap om hur VRI belastar vården och systematiskt följa upp mått och resultat. Därigenom hålls medvetenheten hög. Det finns en rad verktyg, tekniker och metoder som är till hjälp i detta arbete. Enkäter, patientsäkerhetskulturmätningar och patientsäkerhetsronder är övergripande verktyg där VRI är en aspekt som ingår. Genombrottsmetoden med arbetssätt enligt PDSAcykeln är en vedertagen metod för ett framgångsrikt förbättringsarbete och ska användas på avdelningsnivån för att implementera evidens och beprövad erfarenhet till praktik. Genombrottsmetoden finns beskriven på SKLs hemsida, http://skl.se/halsasjukvard/psykiskhalsa/battrevardmindretvang/genombrottsmetodik.1875.html. Årliga egenkontroller och hygienronder vart fjärde år ska genomföras i samarbete med Vårdhygien. Punktprevalensmätningar av VRI och basal hygien och klädregler (BHK) Avdelningarnas månadsvisa mätningar av följsamhet till BHK Infektionsverktyget MJG markörbaserad journalgranskning Risk- och händelseanalyser Avvikelsehantering Hygienronder Punktprevalensmätningar VRI och BHK Sjukhuset deltar i SKLs punktprevalensmätningar av VRI och BHK en gång per år. Dessutom görs månadsvisa kontroller av följsamhet till fastställda hygien- och klädregler lokalt på varje avdelning. Mål 2016: VRI ska minska jämfört med föregående år Följsamhet till fastställda hygienregler: 90 % Följsamhet till fastställda klädregler: 95 % Analysera resultaten och göra aktiviteter utifrån handlingsplaner på sjukhusnivå Följa upp verksamheternas nivåer, analyser och handlingsplaner Delta i årets mätningar Analysera resultat på verksamhetsnivå och göra aktiviteter utifrån handlingsplaner Sidan 6 av 8

Infektionsverktyget Infektionsverktyget är ett IT-stöd för kontinuerlig registrering av VRI och antibiotikaordinationer och ger information om incidensen av de fem viktigaste VRI-diagnoserna ända ner på enhetsnivå. Mål 2016: Validering av data samt framtagande av verksamhetsspecifika standardrapporter ska ske inom relevanta verksamhetsområden enligt handlingsplan, Ge förutsättningar för validering och framtagande av verksamhetsspecifika standardrapporter genom utbildning och kontakt med samordnare för infektionsverktyget Sjukhuset ska med hjälp av data från infektionsverktyget och i samarbete med Vårdhygien arbeta systematiskt med att minska VRI enligt Genombrottsmetoden Genomföra validering av data Ta fram standardrapporter specifika för sin verksamhet Med hjälp av data från Infektionsverktyget och i samarbete med Vårdhygien arbeta systematiskt med att minska de två vanligaste VRI inom respektive verksamhet enligt Genombrottsmetoden MJG strukturerad journalgranskning Markörbaserad journalgranskning innebär att ett urval patientjournaler granskas systematiskt och retrospektivt utifrån en mall med identifierade markörer, som tyder på att en skada kan ha inträffat. Därefter görs en bedömning om en skada har uppstått. På sjukhuset sker detta dels centralt dels inom vissa verksamhetsområden. Mål 2016: 40 journaler per månad ska granskas sjukhusövergripande, minst 25 % av verksamhetsområden ska själva använda metoden. Tillhandahålla centralt MJG-team som granskar och analyserar journaler samt rapporterar till SKLs databas Efterfråga och följa upp verksamheters lokala journalgranskningar Tillhandahålla metodstöd till verksamheterna Verksamheter ska genomföra MJG inom sitt verksamhetsområde Risk- och händelseanalyser Enligt föreskrifter om ledningssystem ska det finnas rutiner för att identifiera, analysera och bedöma risker i verksamheten. Detta är av största betydelse i det proaktiva arbetet att minska VRI. Om en händelse skett ska det inträffade analyseras och förbättringar vidtas för att minska risken för upprepande. Mål 2016: Antal risk- och händelseanalyser ska rapporteras Leda och ansvara för centrala händelseanalysteamet Genomföra sjukhusövergripande riskanalyser Sidan 7 av 8

Genomföra händelseanalyser Genomföra riskanalyser Avvikelsehantering Det är en förutsättning i det proaktiva arbetssättet att avvikelsehantering sker på ett systematiskt sätt. Därefter krävs att ett förändringsarbete enligt Genombrottsmetoden sker. Mål 2016: Antal avvikelser samt arbetssättet enligt Genombrottsmetoden ska rapporteras. Tillhandahålla ett fungerande avvikelsehanteringssystem och därmed aktivt delta i införandet av landstingets nya avvikelsehanteringssystem Vara mottagare av avvikelser från kommunerna Ansvara för att använda och följa upp händelser i avvikelsehanteringssystemet Aktivt delta i införandet av landstingets nya avvikelsehanteringssystem Systematiskt rapportera avvikelser och vidtagna åtgärder till medarbetarna Sidan 8 av 8