Framtidssäkring av elnätet Vindkraftsanslutning Rätanklustret, 130/220 kv kraftledning
Innehåll Bakgrund 3 Tillståndsprocessen 3 Tillvägagångssätt 4 Projektbeskrivning 5 Omgivningseffekter 7 Kommande arbete 9 Lämna dina synpunkter 9
Bakgrund planerar en ny högspänningsledning på 130 alternativt 220 kv mellan en planerad stamstation vid Rätan kraftstation och de tre planerade parkerna Nordkölen, Länsterhöjden och Storflötten. Syftet är att ansluta de tre planerade vindkraftsparkerna till elnätet. Vindparkerna utgör tillsammans Rätansklustret. Tillståndsprocessen Koncession För att bygga och driva en elektrisk starkströmsledning krävs tillstånd enligt ellagen, så kallad nätkoncession. Ellagen samt tillhörande förordningar (elförordningen och starkströmsförordningen) anger regelverket runt detta. Enligt ellagen får nätkoncession meddelas endast om anläggningen är lämplig från allmän synpunkt samt inte strider mot detaljplan eller områdesbestämmelser. Nätkoncession får endast beviljas den som från allmän synpunkt är lämplig att utöva nätverksamhet. Jämtkraft Elnät kommer att ansöka om nätkoncession för den ledning man planerar bygga för att möjliggöra anslutningen av de planerade vindkraftparkerna till elnätet. Ansökan lämnas till Energimarknadsinspektionen som gör prövningen och lämnar tillstånd för denna typ av ledningar. I vissa fall beviljas nätkoncession av regeringen. En beviljad koncession gäller vanligtvis för en tidsperiod om 40 år. Vid prövningen tillämpas miljöbalkens bestämmelser avseende allmänna hänsynsregler, bestämmelser om hushållning med mark och vatten, miljökvalitetsnormer samt alternativ lokalisering och utformning. För processen gäller även miljöbalkens krav (kap. 6) avseende samråd och miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Förundersökningstillstånd När en preliminär ledningssträckning har beslutats behövs ett förundersökningstillstånd för de fältarbeten som behöver genomföras. Arbetena innefattar bland annat utstakning och inmätning av ledningsprofilen för att därefter kunna göra en lämplig stolpplacering. Ibland krävs en enklare form av markundersökning vid stolpplatserna. Därutöver görs en värdering av det intrång som kraftledningen medför och stämpling av träd som behöver avverkas. Ledningsrätt För att uppföra och driva en kraftledning krävs rätt att nyttja den mark som berörs av ledningsgatan. Denna säkras genom ledningsrätt, vilket innebär att marken fastighetsrättsligt upplåts för kraftledningen med tillhörande ledningsgata. Ledningsrätten tillkommer genom beslut av Lantmäterimyndigheten. Fastighetsägaren ersätts för intrång på den mark som tas i anspråk för ledningen med ett engångsbelopp. 3
Tillvägagångssätt Metodik För att identifiera lämplig ledningssträckning, upprätta en miljökonsekvensbeskrivning som beskriver de konsekvenser kraftledningen bedöms ge upphov till samt ta fram en koncessionsansökan använder en utarbetad metodik enligt nedan: 1. Definiera ett utredningsområde. 2. Undersöka förekomst av natur-och kulturvärden. 3. Informera berörda och myndigheter om anslutningspunkter och utredningsområde samt samla in information. 4. Genomföra inventeringar i fält. 5. Beskrivning över tänkbara stråk. 6. Hålla samråd med sakägare och myndigheter. 7. Upprätta en miljökonsekvensbeskrivning. 8. Lämna in en koncessionsansökan. Utredningsområdet är väl definierat utifrån givna projektförutsättningar; dvs området för de planerade vindkraftsparkerna. Förekomsten natur-och kulturvärden undersöks inom det aktuella området och information från myndigheter och berörda samlas in. Utifrån det informationsunderlag som tagits fram kommer beslut gällande ledningens utformning att fattas. Samråd kommer att hållas och en miljökonsekvensbeskrivning upprättas. Jämtkraft Elnät sammanställer därefter en koncessionsansökan och den lämnas in tillsammans med miljökonsekvensbeskrivningen till Energimarknadsinspektionen. 4
Information Samråd MKB Koncession Information Idag befinner sig projektet i ett informationsskede. Det innebär att vill informera berörda och även få in värdefull information. Denna information kommer att tas med som underlag i det fortsatta arbetet. Samråd, MKB och koncession Inför ansökan om tillstånd (nätkoncession) för att få uppföra och driva de planerade kraftledningarna kommer att samråda med länsstyrelse, kommun, berörda markägare samt vissa sektorsmyndigheter och organisationer enligt miljöbalken 6 kap 4. Inför samrådet kommer ett utskick med samrådsmaterial att göras. Kommunikation sker via skriftlig information, annonsering, samrådsmöten och via vår webbplats. Efter genomförda samråd upprättar en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för valt ledningsstråk. Denna bifogas ansökan om nätskoncession som lämnas in till Energimarknadsinspektionen. Projektbeskrivning Förutsättningar Den nya 130/220 kv kraftledningen som Jämtkraft Elnät planerar för, byggs för att möjliggöra anslutningen av de planerade vindkraftsparkerna i Rätansklustret till elnätet. Ledningen kommer även att möjligöra en framtidssäkring av elnätet i regionen. Anslutningen planeras ske i en av Svenska kraftnät planerad stamstation i området. Kraftledningen kommer att byggas och drivas av Jämtkraft Elnät. Fördelningsstationerna kommer att ägas och drivas av Jämtkraft Elnät. Utformning av ledningarna Vid byggnation av en kraftledning går det att bygga luftledning alternativt markkabel. I detta fall planeras en luftledning att byggas. Det finns för- och nackdelar med luftledning respektive markkabel. Den mest uppenbara skillnaden är att en luftledning syns i det omgivande 5
landskapet medan en markkabels visuella påverkan är mycket liten. En markkabel kan anses ha en mindre påverkan på omgivningen under driftskedet, men har istället en större total naturpåverkan än en luftledning under byggskedet. När det gäller driftsäkerhet har markkabel en hög driftsäkerhet, men vid ett fel är det svårt och tidskrävande att lokalisera och avhjälpa felet. Det kan ta flera månader att åtgärda felen och det kan bli aktuellt att byta ut långa kabelsträckor. En luftledning är betydligt enklare att komma åt för inspektion, felsökning och reparation, vilket minskar avbrottstiden vid eventuella fel. De aktuella ledningarna byggs trädsäkra vilket innebär att de klarar svåra oväder utan att skadas av fallande träd. Vid ett eventuellt framtida behov av ökad överföringskapacitet kan det för en luftledning tillgodoses genom enkla förändringar, medan en markkabel måste ersättas med en helt ny kabel. Att anlägga en luftledning är också ekonomiskt fördelaktigt jämfört med markkabel, dels genom lägre tillverkningskostnad och dels genom en lägre bygg- och anläggningskostnad. Vid en samlad bedömning av ovan nämnda skäl där driftsäkerheten väger särskilt tungt, anser Jämtkraft Elnät att markkabel inte är rimligt att använda i det aktuella fallet på grund av den långa reparationstiden. Luftledning kan byggas antingen som portalstolpar eller som enkelstolpar i komposit. Portalstolparna kommer i normalfallet att vara ca 16-18 meter höga och ledningsgatans bredd blir cirka 40 m. Enkelstolparna kommer i normalfallet vara cirka 20-25 meter höga. Alternativa utformningar på luftledningar, enkel kompositstolpe alternativt portalstolpar. Avgränsning av stråk Jämtkraft Elnät har påbörjat en stråkutredning för att ta fram ett eller flera lämpliga stråk för anslutningsledningen vilket är det första steget i arbetet med att hitta en sträckning. Efter att stråkutredningen är slutförd kommer Jämtkraft Elnät att fatta beslut om stråkval för att sedan gå vidare i arbetet med att lokalisera den mest lämpade ledningssträckningen inom valt stråk. När stråken definieras är strävan att minimera påverkan på natur- och kulturmiljö, närboende, 6
pågående markanvändning samt andra intressen. Stråken anpassas till befintlig bebyggelse inom utredningsområdet så att byar och sammanhållen bebyggelse har undvikits så långt som möjligt. Även tekniska och ekonomiska aspekter är styrande vid lokalisering av lämpliga stråk. Områden och objekt som är värdefulla ur natur- och kulturmiljösynpunkt kommer så långt som möjligt undvikas vid framtagande av alternativa stråk. Som underlag för inventering av berörda intressen utmed de föreslagna stråken har bland annat kommunala översiktsplaner, Länsstyrelsens, Skogsstyrelsens och Riksantikvarieämbetets digitala planeringsunderlag samt Lantmäteriets kartmaterial använts. Fältinventeringar sker under sommaren 2015. Till detta kommer även den information som framkommer vid kontakt med markägare och myndigheter. Omgivningseffekter Eftersom projektet ännu befinner sig i ett tidigt skede redovisas miljöeffekter översiktligt. Miljöpåverkan av byggandet respektive drift av den planerade ledningen kommer att beskrivas närmare i den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som kommer att upprättas till koncessionsansökan. Generell påverkan under driftskedet Permanent mark- och naturpåverkan De huvudsakliga miljökonsekvenser som uppförande av kraftledningen i de aktuella stråken bedöms medföra är påverkan på landskapsbild och pågående markanvändning, vilket i detta fall huvudsakligen består av skogsbruk. Ledningsgatan måste hållas fri från träd under hela ledningens drifttid. Utanför ledningsgatan kan det bli aktuellt att fälla enstaka höga träd, så kallade kantträd som annars kan riskera att falla över ledningen. Avverkningen för ledningsgatan medför en viss påverkan på naturmiljön då den trädfria zonen förändrar levnadsbetingelserna för djur och växter lokalt. Då ytan blir mer utsatt för sol och vind förändras växtsamhällets artsammansättning då arter anpassade för skogsmiljö inte trivs i den nya miljön. Nya arter som är bättre rustade för en sådan miljö kommer därför att etablera sig i ledningsgatan. Hydrologiska förhållanden kan förändras på grund av avverkningen vilket kan vara skadligt för känsliga våtmarker där växterna anpassat sig till platsens specifika förhållanden. För att inte göra skada på känsliga områden har dessa så långt som möjligt undvikits i planeringen av de olika stråken. Berörda miljöintressen Projektet är ännu i ett tidigt skede och därför redovisas berörda intressekonflikter relativt översiktligt. Jämtkraft Elnät ser gärna att berörda parter delar med sig av sina synpunkter och upplysningar om ytterligare konflikter som de olika alternativen kan medföra. Längre fram i projektet kommer en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) att upprättas som mer utförligt beskriver den påverkan och de konsekvenser som den planerade elledningen bedöms 7
medföra. De intressen som Jämtkraft Elnät i dagsläget avser att behandla miljökonsekvensbeskrivningen är: Rennäring Naturskyddsvärden Kulturvärden Landskapsbild Markanvändning Friluftsliv Boendemiljö Elektromagnetiska fält Elektromagnetiska fält alstras kring en kraftledning och forskning har länge pågått om fältens eventuella påverkan på människors hälsa. Svenska myndigheter har arbetat fram en försiktighetsprincip som innebär att: Om åtgärder, som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen begränsas. Jämtkraft Elnät följer denna försiktighetsprincip och kommer att ta hänsyn till bebyggelse vid utformningen och placeringen av den nya ledningen. Påverkan under byggskedet Uppförandet av planerade ledningar kommer att innebära avverkning av skog samt virkestransporter. I anslutning till stolpplatser för ledningarna kan det bli aktuellt med mindre schakt-, sprängnings- och fyllningsarbeten, vilka kan medföra störningar. Under byggskedet förekommer övergående störningar i form av buller och avgaser från maskiner och anläggningstrafik. I möjligaste mån kommer befintliga vägar att nyttjas. I och med anslutning till ledningsgatan kan även markskador uppstå till följd av terrängkörning. 8
Kommande arbete Under juli 2015 planerar Jämtkraft Elnät att genomföra en stråkutvärdering där man beslutar vilket/vilka stråk man ska arbeta vidare med. Valt alternativ går sedan vidare till samråd som kommer att ske under hösten 2015. Breddningsutvärderingen går vidare och med de synpunkter som Jämtkraft Elnät får från berörda sakägare under samrådet väljs ett förstahandsalternativ ut som ansökan sedan baseras på. Jämtkraft Elnät bedömer att en formell ansökan kommer att lämnas in under december månad 2015. Lämna dina synpunkter vill få reda på vilka specifika intressen som kan finnas kring den planerade ledningsdragningen för att ansluta Rätansklustret till elnätet. Informationen från berörda är viktig i det fortsatta arbetet med ledningssträckningen. Du är välkommen med dina synpunkter till oss! Har du frågor kontakta: Jessica Raftsjö-Lindberg, jessica.raftsjolindberg@sweco.se, 063-685 50 58 Ronny Asplund, ronny.asplund@jamtkraft.se, 063-14 93 48 Information finns även att hämta på projektets webbplats: http://www.jamtkraft.se/ratan 9