KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING Förskola 2013

ENHET/ BUDGETENHET Förskola TIDSPERIOD År 2013 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET GRUNDFAKTA OM ENHETEN Enheten består av sju förskolor. Nedan finns enheterna namngivna och hur många barn i snitt som funnits inskrivna på dessa. Antalet barn varierar under ett läsår. Enheterna är: Hällekis förskola: ca 57 barn Källby gårds förskolor: ca 143 barn Lillelunda: ca 78 barn Ljungsbackens förskola: ca 100 barn Miklagårds förskola: ca 54 barn Skattkistans förskola: ca 72 barn Västerby förskola: ca 34 barn Varje enhet leds av en förskolechef. Lillelunda tillsammans med Ljungsbackens förskola och Västerby förskola bildar ett förskoleområde med gemensam förskolechef. Ledningsresursen har här varit förstärkt under året. Hällekis förskola, Miklagårds förskola och Skattkistans förskola utgör ett förskoleområde med en gemensam förskolechef. Även här har en extra ledningsresurs funnits under året. Den förskolechef som ansvarar för Källby gårds förskolor är även ansvarig för pedagogisk omsorg, en verksamhet som inte beskrivs i detta dokument. På central nivå finns en barnsomsorgshandläggare som hanterar barnomsorgskön åt alla förskolor. Förskolecheferna har dessutom en viss tillgång till en närbelägen grundskolans handläggare. På samtliga förskolor finns det utvecklings- eller arbetslagsledare och dessa tillsammans med förskolechefen utgör enhetens utvecklingsgrupp eller ledningsgrupp. Förskolorna har också tillgång till en pedagogista på 50 % och en specialpedagog på 75 %. De tre förskolecheferna arbetar nära tillsammans och träffas ofta. Dessutom träffas förskolechefer, rektorer och elevhälsans chef en heldag ca två gånger per månad för att diskutera övergripande frågeställningar. Vid träffarna deltar i olika omfattning sektorschef, ekonom, personalsekreterare och kommunutvecklare. Förskolorna har olika åldersspann på barnen som tillhör de olika hemvisterna/avdelningarna FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MÅLUPPFYLLELSE Personal Antal årsarbetare och andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning redovisas i nedanstående tabell. Uppgifterna är hämtade från Skolverkets statistik och avser läsåret 2012/2013. Läsår 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 Antal årsarbetare i Götene 90 94 95 92 92 92 92 90 Andel (%) årsarbetare med ped. högskoleutbildning i 64 % 66 % 66 % 67 % 72 % 74 % 76 % 79 % Götene Andel (%) årsarbetare med ped. högskoleutbildning i riket 51 % 51 % 52 % 53 % 54 % 54 % 54 % 53 % Källa: Skolverkets databas för jämförelsetal och Skolverkets kommunblad 2

Antalet årsarbetare har minskat med två, detta trots att det registrerade totala antalet inskrivna barn ökat från 549 barn år 2011 till 583 år 2012. Andelen årsarbetar med pedagogisk högskoleutbildning är fortsatt hög och har dessutom ökat något. Siffran är klart högre än siffran för riksgenomsnittet. I nedanstående tabell redovisas kostnader per barn, andelen inskrivna barn i kommunens förskoleverksamhet och antalet inskrivna barn per årsarbetare. Läsår 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 Kostnad (kr) per inskrivet barn i Götene 88 700 100 200 110 800 108 400 114 200 107 400 111 900 112 700 Kostnad (kr) per inskrivet barn i kommungruppen 96 700 102 800 106 200 110 500 111 200 110 800 118 100 121 300 Kostnad (kr) per inskrivet barn i riket 101 200 108 000 112 500 116 600 117 600 119 800 122 300 127 000 Andel (%) inskrivna barn av samtliga i åldern 1 5 år i Götene Andel (%) inskrivna barn av samtliga i åldern 1 5 år i riket Antalet inskrivna barn per årsarbetare i Götene Antalet inskrivna barn per årsarbetare i riket Källa: Skolverkets kommunblad 68 % 68 % 70 % 70 % 72 % 72 % 72 % 76 % 77 % 79 % 80 % 81 % 82 % 83 % 83 % 84 % 5,1 4,9 5,2 5,4 5,5 5,8 6,0 6,5 5,2 5,1 5,2 5,3 5,3 5,4 5,3 5,4 Personaltätheten i barngrupperna minskar och kostnaden för ett barns förskoleplats minskar vilket innebär negativa konsekvenser för möjligheten att leva upp till verksamhetens mål. Ambitionsnivån hos pedagogerna är hög men förutsättningarna försvårar att utföra uppdraget optimalt. Kompetensutveckling under året Utifrån de identifierade utvecklingsområdena genomfördes följande kommungemensamma kompetensutvecklingsinsatser. Den kursiverade texten motiverar valet av kompetensutvecklingsinsatser. Matematik För att eleverna ska nå höga resultat när de slutar åk 9, bör ett helhetsperspektiv tas på barnets/elevens lärande och välmående. Förskolan spelar en viktig roll för grunden till att barnet vill, vågar och har lust att lära sig. Samarbetet mellan förskola, förskoleklass och skolans tidigare år behöver därför utvecklas ytterligare för att främja denna helhetssyn. o Dagen inleds med att Camilla Björklund, lektor vid Göteborgs Universitet, föreläser på temat Vi föds matematiska. Eftermiddagen ägnas åt workshops kring matematik där representanter från de olika förskolorna bjuder varandra på hur de arbetar med matematik. Denna dag deltar även förskoleklasslärarna. o Två handledningstillfällen per arbetslag om matematik utifrån Lpfö 98 rev 2010 genomförs med hjälp av Högskolan i Skövde. Gäller arbetslag med barn t o m 4 år. Föräldrar som behöver extra stöttning Förskoleventil med Kristina Järman, chef för IFO Barn och unga. Språkutveckling Språket är en central del i barnets utveckling. I alla situationer ska därför ett medvetet arbete ske med att stimulera och utmana barnets språkutveckling. En ökad medvetenhet om hur det kan gå till behövs, inte minst för att kunna möta barn med ett annat modersmål än svenska på ett givande sätt. Språkets betydelse i förskolan (arbetslag med 5- och 6-åringar) och förskoleklassen på Högskolan i Skövde under ledning av Mirella Forsberg Ahlcrona och Gunvi Broberg. 3

Pedagogisk dokumentation För att synliggöra barnets lärande och genom detta också utvecklingen av verksamheten, behöver arbetet med dokumentation utvecklas ytterligare. Fortsatta diskussioner behövs kring vad, hur, när och varför dokumentation bör ske. I samband med detta bör en fortsatt utveckling ske av hur IT-verktyg kan användas i dokumentationssyfte. o Föreläsning om pedagogisk dokumentation av Katarina Larsson. Dagen ger en fördjupad förståelse om hur barnens upptäckter kan utmanas och följas upp men också hur vi ska värdera, bedöma, och systematisera våra iakttagelser. Det handlar om att använda dokumentationen för barns rätt till ett lustfullt meningsskapande. Dagen syftar till att vidareutveckla den pedagogiska dokumentationen. Förskoleklasslärare deltar. o IKT Förskoleventil om hur IKT kan användas för att stödja bland annat den pedagogiska dokumentationen. Lokaler och utrustning De förskolelokaler som används idag, är inte alla anpassade efter de pedagogiska tankegångar som nu råder där barnet ska möta lärmiljöer som stimulerar barnets kreativitet och nyfikenhet. I Götene kommun är det Reggiopedagogiken som är utgångspunkt, något som gjort att en pedagogista anställts. Även om lokalerna inte är anpassade för denna pedagogik försöker personalen organisera dem på bästa möjliga sätt. Det finns planer på om- och utbyggnationer, något som är nödvändigt. Förutom pedagogiska anpassningar bör i vissa fall allmänna uppfräschningar av lokaler göras. I vissa lokaler behöver även utrustningen anpassas både pedagogiskt och arbetsmiljömässigt. Utemiljön är också en viktig del för barnets lärande. Förskolorna erbjuder olika kvalité på utemiljön. Det är också något som behöver ses över för att skapa likvärdig förskola i Götene kommun. UNDERLAG I REDOVISNINGEN Kö-statistik Inventering av möten, kurserbjudanden mm. RUTIN FÖR REDOVISNING Enligt skollagen (SFS 2010:800) ska det systematiska kvalitetsarbetet i skolverksamheterna utgå från nationella krav. Detta beskrivs i skollagen 4 kap 5 med: Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Skrivningen i skollagen innebär att arbetslagen formar utvecklingsplaner och genomför kvalitetshöjande åtgärder utifrån de nationella målen. Detta arbete redovisas läsårsvis i ett särskilt dokument. De lokala styrkortsmålen är utformade på ett sätt som gör att förskolecheferna är de som formulerar utvecklingsplaner för målen. På varje enhet har förskolechefen varit ansvarig för att arbetet fortlöper enligt utvecklingsplanen. ÅTGÄRDER UTIFRÅN FÖREGÅENDE ÅRS KVALITETSREDOVISNING När det gäller målet ökad tillgänglighet i förskoleverksamheten är det ett mått som Sveriges kommuner och landsting använder i mätningen Kommunens kvalitet i korthet. Att måluppfyllelsen förbättrats beror bland annat på att personalen på avdelningarna/hemvisterna är mer involverade i placeringarna och därmed kan hjälpa till att hitta lösningar. I vissa fall har vårdnadshavare önskat placering samma dag som anmälan görs och i vissa fall till och med önskat tidigare placeringsdatum än det som ansökan inkom. Dessa anmälningar har blivit färre vilket också påverkar statistiken. 4

När det gäller målet förebyggande och tidiga insatser under hela uppväxttiden hade det förra året högsta måluppfyllelse. De aktiviteter som då hade vidtagits har fortsatt och även utvecklats ytterligare under året. De åtgärder som vidtagits utifrån nationell mål redovisas i dokumentet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå för förskola lå 2012/2013, nationella mål. 5

MÅL Ange vilket mål som avses och hänvisa målet till aktuellt mål i styrdokumentet. Öka tillgängligheten inom förskoleverksamheten. MÅLKRITERIER/ INDIKATORER Ange vilket tillstånd som ska visa sig för att arbetslaget/enheten ska veta att målet är nått. Det kan vara flera målkriterier till ett mål. Väntetiden för dem som inte fått plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum minskar från 34 dagar till 24 dagar. RESULTAT/ UTVÄRDERING Ange vilket resultat arbetslaget/enheten har sett som tyder på måluppfyllelse Väntetiden är 11 dagar. VÄRDERING ANALYS PLANERADE ÅTGÄRDER Beskriv orsaken till måluppfyllelse i form av framgångsfaktorer/ brister. Markera måluppfyllelsen genom att dels skriva in siffran för måluppfyllelse och dels genom att fylla rutan med färg enligt graderingen nedan. 4 En ny avdelning startades i januari (Kristallen). Den är nu permanent och ligger nu på Västerby förskola. Övriga åtgärder, förtätning av barn på befintliga avdelningar samt personalförstärkningar. Hösten 2013 utökning med ytterligare en avdelning i Lundsbrunn Beskriv vilka åtgärder som planeras för att antingen bibehålla mycket hög måluppfyllelse eller för att öka måluppfyllelsen. Januari 2014 startar en ny tillfällig avdelning i Källby, vi kommer att förorda en översyn av handläggarfunktion för samtliga kommunala förskolor. Detta för att effektivisera placeringen av barn. 4 = mycket hög måluppfyllelse GRÖN, 3 = medel/hög måluppfyllelse GUL, 2 = medel/låg måluppfyllelse ORANGE, 1 = mycket låg måluppfyllelse RÖD 6

MÅL Ange vilket mål som avses och hänvisa målet till aktuellt mål i styrdokumentet. Förebyggande och tidiga insatser under hela uppväxttiden. MÅLKRITERIER/ INDIKATORER Ange vilket tillstånd som ska visa sig för att arbetslaget/enheten ska veta att målet är nått. Det kan vara flera målkriterier till ett mål. En fungerande utökad samverkan så att barnet skall få det bästa stödet. RESULTAT/ UTVÄRDERING Ange vilket resultat arbetslaget/enheten har sett som tyder på måluppfyllelse Regelbundna möten mellan förskola, familjecentrum, BVC, MVC, socialtjänst. Föräldrarstödsprogam som leds av personal från Familjecentrum och Specialpedagog i förskolan. Handledning till personal, samt kollegahandledning Temakvällar och temautbildningar i samverkan med Familjecentrum och förskolan och föräldrar. Broschyr till föräldrar kring barns språkutveckling. VÄRDERING ANALYS PLANERADE ÅTGÄRDER Beskriv orsaken till måluppfyllelse i form av framgångsfaktorer/ brister. Markera måluppfyllelsen genom att dels skriva in siffran för måluppfyllelse och dels genom att fylla rutan med färg enligt graderingen nedan. 4 Regelbundna konsultationsmöten mellan specialpedagog på förskolan, socialsekreterare, BVC sköterska, barnmorska och samordnare på Familjecentrum har lett att familjer och barn som behöver stöd eller finns i riskzon kan fångas upp och får stöd i ett tidigt skede. Samverkan mellan professionerna är en viktig del i det förebyggande arbetet och kan utvecklas ytterligare. Samarbete med Familjecentrum och förskolan kring föräldrastödsprogramm et Småbarnsliv riktat Beskriv vilka åtgärder som planeras för att antingen bibehålla mycket hög måluppfyllelse eller för att öka måluppfyllelsen. De frågor kring barnen som tas upp på förskolornas Barnhälsoteamet (BHT) utvärderas och följs upp efter en tid i teamet. Initieringssamtal med LSS kan utvecklas. Att göra utbildningen Småbarnsliv mer synbar i personliga samtal med föräldrarna före starten i förskolan. Kursledarna skulle kunna finnas med på varje föräldramöte och berätta vad det innebär att gå en föräldrautbildning. Arbeta mer med att berätta om språkets betydelse för 7

till föräldrar med barn 1-3 år är en form av tidiga insatser på en generell nivå. Specialpedagogens deltagande i förskolans föräldramöten kring temat barns språkutveckling är ytterligare en form av generell insats för att gynna barns utveckling. föräldrarna då de har den viktigaste rollen i barnens liv. Efter utredningar eller större nätverksmöten bör vi bli bättre på att, tillsammans med berörda pedagoger och förskolechef, genomföra konsensusmöten. Fokus bör ligga på vad det som framkommit får för pedagogiska konsekvenser på förskolan. 4 = mycket hög måluppfyllelse GRÖN, 3 = medel/hög måluppfyllelse GUL, 2 = medel/låg måluppfyllelse ORANGE, 1 = mycket låg måluppfyllelse RÖD 8

SAMMANFATTNING AV 2013 ÅRS KVALITETSARBETE Måluppfyllelsen är grön på båda utvecklingsområdena vilket innebär att de insatser som gjorts gett effekt. Måluppfyllelsen var hög redan tidigare vilket inneburit att arbetet fortsatt i samma goda anda men att det också utvecklats på olika sätt under året. Det är viktigt att det påbörjade arbetet som gett gott resultat fortsätter så att det blir en naturlig del av verksamheten. 9