Montessoripedagogik I + II Distanskurs År 2015 1
Välkommen till kursen Montessoripedagogik I + II Jag önskar Dig välkommen till att fördjupa Dig i montessoripedagogik. Denna adress använder Du Dig av för att nå It s learning: www.mah.se/lms Använd Din dataidentitet som inloggning. När Du löser uppgifterna tar Du hjälp av den kurslitteratur som anges litteraturlistan. I de skriftligt inlämnade arbetena görs en bedömning av både innehåll och skriftligt språkbruk. Använd denna textmall i Ditt sidhuvud i samtliga dokument som Du lämnar in: Malmö högskola Montessoripedagogik I + II Ditt namn Texten skriver Du i Times New Roman, 12 punkter, med 1,5 radavstånd, eller välj ett läsvänligt typsnitt, exempelvis Calibri. När Du löser uppgifterna tar Du hjälp av relevant kurslitteratur som anges i kursens litteraturlista. Referera till litteraturen i Dina inlämningsuppgifter. För mer information; se sista sidan i detta häfte. Jag hoppas att vi kommer få en trevlig och givande vårtermin tillsammans! Kursledare Bodil.cronquist@mah.se 0709 655 467 040 66 58 24 Arbetsrum på Orkanen C 422 2
Montessoripedagogik I + II, distanskurs Campusdagar 03 18/1 lördag 10.00 15.00 B423 Introduktion och kursstart Montessoris liv och verk Teoretiska och ideologiska grunder 17 24/4 fredag 12.30 13.00-18.00 B423 A 426 C 402 Inledning Matematikmaterialet Sensoriskt material Linda Olsson Linda Ihse 17 25/4 lördag 10.00 15.00 A 426 C 402 Matematikmaterialet Sensoriskt material Linda Olsson Linda Ihse Campusdagar HT 2015 september Kultur Anette Wikenmo september Språk december Examinationer samt kursavslutning Linda Ihse Linda Olsson Undervisande lärare Kursledare Tfn 040-665 82 54 Mobil: 0709 655 467 Lina Ihse Linda Olsson Anette Wikenmo Bodil.Cronquist@mah.se LindaIhse@gmail.com lindaolsson72@gmail.com anette.wikenmo@gmail.com 3
Vårterminens planering 2015 Vecka Innehåll, uppgifter och några litteraturhänvisningar 3 Malmö högskola 17 januari, lördag kl. 10 15, sal B 423 Introduktion och kursstart Montessoris liv och verk Teoretiska och ideologiska grunder Montessoripedagogiken i praktiken Anteckningar från föreläsningen finns i mappen: VECKA 3 4 Instudering 5 Barnets utvecklingsstadier Läs om barnets psykiska utveckling. Skriv ett paper, max en sida, som belyser ett av följande utvecklingsstadier: möbelbarnen, stillheten och styrkans ålder eller jordbarnen. Litteratur: Skjöld Wennerström, K & Bröderman Smeds, M. (2008). Montessoripedagogik i förskola och skola. Borås: Natur och Kultur. Kapitel 1: Barnets psykiska utveckling enligt Maria Montessori Stoll Lillard, Angeline. (2005). The Science behind the Genius. Oxford: University Press. exempelvis kapitel 2 och 9 Uppgiften lägger Du in i mappen: VECKA 5, senast söndagen den 1 februari. 4
6 & 7 Basgruppsdiskussion via webben Under vecka 6 läser Du: Signert, Kerstin. (2000). Maria Montessori Anteckningar ur ett liv. Lund: Studentlitteratur. Under vecka 7 diskuterar Ni Varje basgrupp diskuterar ett antal frågor utifrån boken Anteckningar ur ett liv. 1. Är montessoripedagogiken fortfarande relevant och tidsenlig? Ja, nej utveckla och diskutera! 2. Vilka tidigare pedagoger och filosofer hade betydelse för Maria Montessori? Analysera på vilket sätt! 3. Det finns en hel del kritik kring Maria Montessoris pedagogik och arbete. Diskutera och belys detta. Denna diskussion förs under vecka 7. 8 & 9 Praktiska vardagsövningar I mappen Vecka 8 & 9 finns en föreläsning att lyssna och titta på! Läs om de praktiska vardagsövningarna välj själv litteratur. Sammanställ skriftligt fem olika praktiska vardagsövningsuppgifter, en övning för varje grupp. Använd den manualmall som finns på It s. De fem grupperna är: Grundläggande övningar (de allra enklaste övningarna från någon av nedanstående grupper) Personrelaterade övningar: övningar för personlig omvårdnad Miljörelaterade övningar: övningar för vård av omgivningen Sociala övningar: övningar i artighet och hövlighet Motorisk kontroll: övningar för utveckling av motoriska färdigheter Uppgiften lägger Du i mappen VECKA 8 & 9 senast söndagen den 1 mars. 5
10 Observation I mappen Vecka 10 finns en föreläsning att lyssna och titta på! Inför Din observation ska Du ha läst boken Observera Mera samt ha följt föreläsningen om observation. Litteratur: Rubinstein Reich, L & Wesén, B. (1986). Observera mera. Lund: Studentlitteratur. Björndal, Cato R (2007). Det värderande ögat- Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning, Stockholm: Liber. För mer information se VECKA 16. 11 Grundtankar och begrepp I denna inlämningsuppgift ska du skriftligt bearbeta och reflektera över montessoripedagogikens grundtankar och begrepp. Grundtankar Redogör för montessoripedagogikens grundtankar. Begrepp En del begrepp i montessoripedagogiken är mycket speciella normalisering, horme och sensitiva (eller känsliga) perioder är några. Hur ser Du på de exemplifierade begreppen i nutid? Är de översättbara i 2000-talets förskola/skola? Ge förklaring/definition av de olika begreppen! Nämn och diskutera gärna fler ovanliga begrepp än de ovan angivna! Instuderingsuppgiftens omfång ska innehålla max 1500 ord. Lägg arbetet i mappen VECKA 11 senast söndagen den 15 mars. 6
12 Fantasi, normalisering, koncentration, frihet, respekt och horme I mappen Vecka 12 finns en föreläsning att lyssna och titta på! 13 Montessoris syn på några begrepp! Litteratur väljer Du själv! Webbdiskussion i basgrupp vecka 13. Diskutera kring Maria Montessoris tankar om fantasi! Är det viktigt att kunna fantisera och i så fall varför? Ett av Maria Montessoris honnörsord är respekt. Vad innebär det? Vad innebär frihet i klassrummet enligt Maria Montessori? Hur arbetar lärare med detta? Hur mycket frihet kan vi ge barn? Vad innebär begreppet horme? Hur stödjer och stimulerar vi detta? Diskutera Maria Montessoris syn på barnet och de konsekvenser som kan uppstå om barnet ej får rätt stimulans. Denna diskussion förs under vecka 13. 14 Instuderingstid ögna igenom de olika manualerna om det sensoriska materialet och matematiken 15 Lärarrollen I mappen Vecka 15 finns en föreläsning att lyssna och titta på! Förslag på litteratur: S. 284 288 The Science behind the Genius (Stoll Lillard, Angeline) S. 98 100, 136 138 Guldboken Montessoripedagogik i förskola och skola (Skjöld- Wennerström & Bröderman-Smeds) Montessori, Upptäck barnet! kapitel XI XII 7
16 Observation av montessoriverksamhet Du ska själv planera in ett studiebesök på en förskola eller skola. För vidare information om olika montessoriförskolor/skolor sök på nätet efter en verksamhet i Din närhet. Litteratur: Se vecka 10 Observationsförslag: Miljön: Barnen: material, ordning, tillgänglighet, inne- och utemiljö etc. observera ett barn under en hel förmiddag ur ett socialt perspektiv (interaktion flicka/pojke, barn ur olika åldersgrupper, ensamma/dominerande barn) materialhantering, självständighet, koncentration, disciplin, kontakt med andra barn och lärare etc. Atmosfären: hur upplever Du stämningen i förskolan/skolan? Kommentera och motivera Dina synpunkter! Förslag till utförande: 1. Skriv ner vad du observerar 2. Sammanfattning av observationen 3. Analys och reflektioner av observationen Referera till litteraturen! Den skriftliga redogörelsen av auskultationen ska vara max 1500 ord. Du lägger arbetet i mappen VECKA 16 senast söndagen den 19 april. 8
17 Malmö högskola campusdag Gemensam inledning Fredagen den 24 april, kl. 12.30, sal B 423 Ni kommer att bli indelade i grupper en grupp arbetar med det sensoriska materialet under fredagen och matematik under lördagen samt vice versa! Sensorisk utbildning Fredagen den 24 april, kl. 13 18, sal C 402 Litteratur sensoriskt material Sensorisk manual (Siroiney, Lill) finns att ladda ner här på IT s! Montessoripedagogik i förskola och skola (Skjöld-Wennerström & Bröderman-Smeds) Läs i kapitel 4 om det sensoriska materialet! The Science behind the Genius (Stoll Lillard, Angeline) Läs avsnittet i kapitel 2 som heter: Sensorial Materials in the Montessori Primary Classroom (stop: Research on Gesture ) samt avsnittet i kapitel 9 som heter: Order in the Sensory Materials of the Primary Upptäck barnet (Montessori M) Läs kap. 7 10 17 Malmö högskola - campusdag Matematik Lördagen den 25 april, kl. 10 15, sal A 426 Praktisk tillämpning av matematikmaterialet Litteratur: Matematik I + II - Montessoripedagogik (Cronquist, Bodil) Upptäck barnet (Montessori, Maria) Läs kapitel 19 och 20. Montessoripedagogik i förskola och skola (Skjöld-Wennerström & Bröderman Smeds). Läs i kapitel 4 om matematikmaterialet! The Science behind the Genius (Stoll Lillard, Angeline) Läs avsnittet i kapitel 2 som heter: Early Math Materials (stop: Rendering the Symbolic ) samt avsnittet i kapitel 5 som kommer EFTER bilden: Figure 5.1. A Puzzle Map; börjar med The Sequence of Work och slutar då avsnittet: The Teacher s Ongoing Evaluation börjar 9
18 Efterarbete sensoriska och matematikmaterialet Praktisk tillämpning av materialet i montessorimiljö på egen ort 19 Instuderingstid inför litteraturseminarium 20 Litteraturseminarium Varje grupp diskuterar frågor som kursdeltagarna i gruppen har formulerat. Denna diskussion förs under vecka 20. 21 Instuderingstid för examinationsuppgift 22 Examinationsuppgift Litteratur: Välj själv adekvat litteratur Skriv en introduktion till de praktiska vardagsövningarna eller de sensoriska materialen Introduktionen ska bestå av ca 1500 ord. Använd följande rubriker: 1. Ämnets generella syfte 2. Maria Montessoris syn på ämnet 3. Fördjupning 4. Egna tankar 5. Sammanfattning 10
Följande rubriker bör ingå. 1. Ämnets generella syfte Vad är syftet med ämnet? Definition av ämnet Jämför med styrdokumenten 2. Maria Montessoris syn på ämnet Hur såg Maria Montessori på ämnet? Referera 3. Här får Du exempel (välj någon eller några av nedanstående punkter) på fördjupningens innehåll: Vad säger modern forskning om ämnet? Styrker eller bestrider det montessoritankarna? Hur kommer den kosmiska undervisningen in? Olika arbetssätt och metodisk arbetsgång Grundtankar i ämnet Ansvar och respekt Social träning Absorberande sinne (3-6 år) Föreställningsförmåga (6-12 år) Citera gärna och referera till litteraturen Utgå från frågorna: Vad, hur och varför? 4. Egna tankar Hur ser Du själv på ämnet? Är det ngt som Du ifrågasätter? Ta gärna med ngt personligt exempel! 5. Sammanfatta det viktigaste i texten! Du lägger arbetet i mappen VECKA 22 senast söndagen den 31 maj. 23 Kursutvärdering Vänligen svara på den obligatoriska utvärderingen senast söndagen den 7 juni! 11
Montessoripedagogik I + II, Distanskurs Montessori Education I + II, Distance tuition Högskolepoäng, 30 hp Syfte Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig grundläggande och fördjupade kunskaper om montessoripedagogikens teoretiska och ideologiska grunder, lärarens uppdrag samt grundläggande kunskaper om metodiska tillämpningar av montessoripedagogik och montessorimaterial med inriktning mot åldrarna 3-9 år. Fördjupning i förhållande till examensfordringarna A (1-30 hp) Förkunskapskrav Lärarexamen eller pågående studier till lärarexamen av vilka studier omfattande minst två terminer har fullgjorts Lärandemål Delkurs 1 Montessoripedagogik I, 15 hp, Montessori Education I, 15 hp Efter avslutad kurs ska studenten kunna redogöra för montessoripedagogikens teoretiska och ideologiska grunder metodiskt tillämpa några olika montessorimaterial med inriktning mot åldrarna 3-9 år omsätta montessoripedagogikens grundtankar i en pedagogisk verksamhet Kriterier för betyget Väl godkänd anges av kursledaren vid kursstarten Delkurs 2 Montessoripedagogik II, 15 hp Montessori Education II, 15 hp Efter avslutad delkurs ska studenten kunna redogöra för lärarens uppdrag enligt montessoripedagogiken genomföra en elevobservation metodiskt tillämpa montessoripedagogik med hjälp av de sensoriska -, matematik-, språk och kulturmaterialen/oä med inriktning mot åldrarna 3-9 år omsätta montessoripedagogikens grundtankar i ett bredare perspektiv i en pedagogisk verksamhet tillverka och framställa pedagogiskt material med inriktning mot åldrarna 3-9 år 12
Formerna för bedömning av studenternas studieprestationer Delkurs 1 VÅREN 2015 Montessoripedagogik I, 15 hp Montessori Education I, 15 hp Examinationen består av en skriftlig hemtentamen rörande montessoripedagogikens teoretiska och ideologiska grunder samt av en skriftlig rapport i form av analys och slutsatser av ett studiebesök i en montessoriverksamhet. I analysen uppmärksammas specifikt didaktiska/metodiska tillämpningar av montessoripedagogik, i slutsatserna redovisas hur montessoripedagogikens grundtankar kan omsättas i den pedagogiska verksamheten. Delkurs 2 Montessoripedagogik II, 15 hp Montessori Education II, 15 hp Examinationen består av en skriftlig hemtentamen rörande lärarrollen enligt montessoripedagogiken samt en skriftlig analys av en elevobservation och en lärarobservation med utbildad montessorilärare. Praktiskmetodiska examinationer genomförs i matematik -, språk och kulturmaterialen/oä samt i det sensoriska materialet. Innehåll och kursens delmoment/moment Delkurs 1 Montessoripedagogik I, 15 hp Montessori Education I, 15 hp Kursen behandlar montessoripedagogikens teoretiska och ideologiska grunder, dess syn på lärandet och relationen mellan lärare och elev. Vikt läggs vid diskussioner och reflektioner rörande köns - och etnicitetsaspekter samt ett ekologiskt medvetande. Kursen omfattar montessoripedagogikens teoretiska och ideologiska grunder för barns utveckling i åldrarna 0-18 år, med betoning på åldrarna 3-9 år. Övrigt innehåll är montessoripedagogikens historiska bakgrund samt centrala och grundläggande begrepp, barnets utvecklingsstadier, observationsmetoder och lärarrollen. Kursen behandlar metodiska tillämpningar av montessoripedagogiken i förskola och i grundskolans tidiga årskurser. Genom presentationer och praktiska övningar bearbetas det sensoriska materialet, metoder för språkträning, matematikens konkreta grunder, orienteringsämnen/kulturämnen samt skapande verksamheter. Observationsmetoder och tillverkning av eget material tillämpas. Delkurs 2 HÖSTEN 2015 Montessoripedagogik II, 15 hp Montessori Education II, 15 hp Kursen fördjupar montessoripedagogikens grundtankar med inriktning på lärarens uppdrag enligt montessoripedagogiken. Vikt läggs vid diskussioner och reflektioner rörande köns - och etnicitetsaspekter samt ett ekologiskt medvetande. Kursen omfattar fördjupade studier om lärarens uppdrag enligt Montessori och hennes perspektiv på barns utveckling under åldrarna 0-12 år, med betoning på åldrarna 3-9 år. Barns utveckling, i åldrarna 0-12 år, studeras ur ett helhetsperspektiv inriktat på montessoripedagogikens filosofi och teorier. Grundläggande 13
praktiskmetodiska tillämpningar genomförs av montessorimaterialet (sensoriska -, matematik -, språk och kulturmaterialet/oä). Observationsmetoder och tillverkning av eget material tillämpas. Arbetsformer Delkurs 1 Montessoripedagogik I, 15 hp Montessori Education I, 15 hp Kursen genomförs som nätbaserad distansundervisning via Internets lärplattform It s learning (kräver inloggning) samt 3-4 campusförlagda dagar på Lärarutbildningen, Orkanen. Kursen innehåller varierande arbetsformer, vilka utgörs av föreläsningar, demonstrationer, materialhantering, auskultationer, litteraturstudier, handledning och utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare inom högskola. Delkurs 2 Montessoripedagogik I, 15 hp Montessori Education II, 15 hp Kursen genomförs som nätbaserad distansundervisning via Internets lärplattform It s learning, samt 3-4 campusförlagda dagar på Lärarutbildningen, Orkanen. Kursen innehåller varierande arbetsformer, vilka utgörs av föreläsningar, demonstrationer, materialhantering, auskultationer, litteraturstudier, handledning och utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare inom högskola. Betygsgrader Som betygsgrader används något av betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. För betyget VG krävs att studenten visar en klart analytiskt inställning till montessoripedagogiken och metodiken med inriktning mot lärarrollen samt visar en utomordentlig förmåga i den praktiska materialhanteringen i de sensoriska -, matematik -, språk och kulturmaterialen/oä. Presentationerna, såväl skriftliga som muntliga, karaktäriseras av utmärkt språkbehandling och tillförlitlighet. 14
Montessoripedagogik I, 15 hp Delkurs 1 Litteratur och övriga läromedel Sökord: Montessori, montessoripedagogik m.fl. Björndal, Cato R (2007). Det värderande ögat- Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning, Stockholm: Liber. Cronquist, Bodil (2014). Matematik I + II - Montessoripedagogik. Lund: Media Tryck. Cronquist, Bodil (2009). Språket 1 Handledning i montessorimaterial kring skrivning och läsning. Malmö: Gleerups Förlag Juul, Jesper (1997). Ditt kompetenta barn. Köping: Wahlström och Widstrand. M.E.R. om Montessori: tidsskrift för utbildning och forskning om montessoripedagogik. (2008). Stockholm: Nätverket MER. Montessori, Maria (1987). Barnasinnet. Mac Book. Montessori, Maria (1998). Barndomens gåta. Seminarium utbildning och förlag AB. Montessori, Maria (1998). Upptäck barnet. Jönköping: Seminarium förlag AB. Montessori, Maria (2008). Dr. Montessori's Own Handbook. www.bnpublishing.com Rubinstein Reich, L & Wesén, B (1986). Observera mera. Lund: Studentlitteratur. Signert, Kerstin (2000). Maria Montessori Anteckningar ur ett liv. Lund: Studentlitteratur. Signert, Kerstin (2012). Variation och invarians i Maria Montessoris sinnestränande materiel. Göteborg: Kompendiet. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/30158/2/gupea_2077_30158_2.pdf Skjöld Wennerström, K & Bröderman Smeds, M (2008). Montessoripedagogik i Förskola och skola. Borås: Natur och Kultur. Stoll Lillard, Angeline (2005). The Science behind the Genius. Oxford: University Press. Skolverket (1998, reviderad 2010). Läroplan för förskolan, Lpfö98. www.skolverket.se Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. www.skolverket.se Materialmanualer om det sensoriska och kulturella materialen samt rapporter och artiklar publiceras på kursens hemsida. 15
Litteraturförteckning samt litteraturhänvisningar I Dina skriftliga arbeten ska det finnas en litteraturförteckning. Denna redovisar vilka böcker Du har använt Dig av i Ditt arbete. För var och en bok ska författarnamn, utgivningsår, titel på boken, bokens förlagsort och förlag framgå. Ordningsföljden på de redovisade böckerna avgörs av författarens efternamn. Det finns några olika sätt att rent formellt utforma en litteraturförteckning på. Ett förslag ser ut enligt nedan: Efternamn, första bokstaven i författarens förnamn (årtal som alltså ska vara inom parantes): Titeln skrivs med kursivtext. Förlagsort följt av ett kolon: Förlag Detta ser ut så här (boken är påhittad): Svensson, P (2002). Att skriva en vetenskaplig rapport. Lund: Studentlitteratur. Litteraturförteckning har Du med för att läsaren ska kunna gå till källan det vill säga till de böcker som Du har använt Dig av. Detta innebär också att Du ska referera till de använda böckerna inne i texten. När Du skriver om vad t ex Maria Montessori tycker eller menar i en fråga ska det framgå att det är Maria Montessori som har uttryckt just detta. Därför hänvisar Du till namnet på författaren samt det årtal som boken kom ut på inne i den löpande texten. Ni refererar med hjälp av källparenteser. För att visa hur detta kan se ut följer ett exempel av samme påhittade Svensson: Svensson (2002) menar att det kan vara berikande med både kvalitativ och kvantitativ metod. Eller om Du inte har med författarnamnet i den löpande texten: I en bok som handlar om att skriva vetenskapliga rapporter framhålls att det kan vara berikande med både kvalitativ och kvantitativ metod (Svensson, 2002). När Du citerar direkt ur boken ska Du förutom att kursivera eller sätta det citerade inom citationstecken dessutom ange vilken sida i boken som citatet är hämtat. Detta gör Du genom att direkt efter citatet ange sidnumret efter bokens utgivningsår. Det kan då se ut så här: Svensson menar att det kan vara berikande med både kvalitativ och kvantitativ metod. Detta har att göra med att de båda kan berika varandra. Han skriver: genom att förena den kvalitativa och den kvantitativa metoden skapar man sig förutsättningar att både undersöka det specifika och det generella (2002:163). Detta är exempel på hur referenser vanligast ser ut inne i en vetenskaplig text. Det finns dock variationer på detta. Vill Du använda Dig av fotnotstecken istället är det självfallet helt OK. Sist ska påpekas att referenserna inne i texten och litteraturförteckningen hör ihop. Du ska därför inte ange någon bok i litteraturförteckningen som Du inte refererar till. 16