Jämtlandsstråket - en del av det Mittnordiska stråket
Jämtlandsstråket Varför då? Arbetsmarknader fungerar bättre i befolkningsmässigt större områden. Det blir lättare för företag och organisationer att hitta rätt kompetens. Därmed lättare för företag att växa. En positiv utveckling sprider sig. Genom att förbättra möjligheterna till arbetspendling och göra det möjligt att bo och arbeta i ett större område kan arbetsmarknader växa. Jämtlandsstråket mellan Åre och Östersund har stark attraktionskraft och unika förutsättningar att växa. En positiv utveckling i och kring stråket ger positiva effekter också utanför stråket. De metoder som utvecklas för gränsöverskridande samarbete, såväl sektoriellt som geografiskt, kan användas i andra delar av länet och landet. Förutsättningarna för denna typ av regionförstoring är särskilt goda efter stråk där det finns järnväg.
Det lyser i Mittnorden! Kuststråket Gävle - Haparanda 85 mil, 677 000 invånare Mittnordiska stråket Trondheim - Sundsvall 45 mil, 500 000 invånare Jämtlandsstråket Duved - Brunflo 13 mil, 74 000 invånare
Anal Antal ÅRE KROKOM ÖSTERSUND Nära 60 procent av länets befolkning bor efter Jämtlandsstråket 140000 Befolkningsutveckling 1998, 2003, 2008, 2013 120000 100000 80000 60000 Jämtlandsstråket Hela Jämtlands län övriga 40000 20000 0 1998 2003 2008 2013 Källa: SCB, egen bearbetning
Yngre befolkning i Jämtlandsstråket 101 97 93 89 85 81 77 73 69 65 61 57 53 49 45 41 37 33 29 25 21 17 13 9 5 1 Män inom Jämtlandsstråket Män utanför Jämtlandsstråket Kvinnor utanför Jämtlandsstråket Kvinnor inom Jämtlandsstråket Källa: Regionförbundet/SCB
Enda området i norra Sverige med fler kvinnor än män Källa: Rapporten Botniska Korridoren
Regionförstoring andra regioner gör det!
Samband mellan restid och viljan att pendla 45 minuters pendling dörr till dörr är en kritisk gräns för arbetsresor Källa: Lars Pettersson, ekonomie doktor, Internationella Handelshögskolan Jönköping/CEnSE
Infrastruktur + planering = tillväxt! Dubbelt så många nyttjar kollektivtransporter till en stationsnära arbetsplats eller en bostad om avståndet är 600 m jämfört med 1000 m. Källa: Katarina Schylberg, forskare inom samhällsbyggande, Luleå tekniska universitet och IQ.
Jämtlandsstråket motor i länet Jämtlandsstråket har unika förutsättningar, med bland annat järnvägen, som vi behöver ta vara på och utveckla.
Omfattande analysunderlag framtaget bland annat olika planindikatorer för tätorterna efter Jämtlandsstråket A. Tätortsstrukturer B. Faktiska avstånd C. Marktyper D. Målpunkter E. Hållplatser F. Täthet G. Taxeringsvärden G
Utbildningsnivåer personer 20-64 år Källa: SCB, Tillväxtanalys egen bearbetning
Tillgänglighet inom Jämtlandsstråket Källa: SCB, Tillväxtanalys egen bearbetning
Pendlingsmönster: arbetsort - boendeort Befolkning 20-64 år Källa: SCB, Tillväxtanalys egen bearbetning
Pendlingsmönster: boendeort - arbetsort Befolkning 20-64 år Källa: SCB, Tillväxtanalys egen bearbetning
Exempel konkret mål: tågstopp Nälden Ingår i EU-projektet Funktionella Mittstråket 2016-19
Kartläggning av stationsnära lägen
Planindikatorer i stationsnära lägen Tätortsstrukturer Faktiska avstånd Marktyper Hållplatser Taxeringsvärden Målpunkter Befolkningstäthet
Många nya i vårt län Totalt drygt 5600 kommunplacerade eller asylsökande i vårt län Drygt 4000 i olika asylboenden i vårt län just nu Drygt 1600 som nyligen fått uppehållstillstånd i vårt län Var bor dessa nu? Var vill de bo sedan?
Var bor våra nyanlända? Kommunplacerade med uppehållstillstånd och etableringsersättning under två år På asylboenden Totalt i kommunen och länet Kommun Totalt per 2015-12-31 Varav mottagna 2015 Varav med UT BERG 80 39 404 24 484 BRÄCKE 125 86 175 19 300 HÄRJEDALEN 143 96 310 45 453 KROKOM 170 105 405 60 575 RAGUNDA 84 46 372 25 456 STRÖMSUND 156 102 631 46 787 ÅRE 224 99 891 9 1115 ÖSTERSUND 641 336 845 39 1486 TOTALT 1623 909 4033 267 5656
Var vill våra nyanlända bosätta sig? Aktuell statistik saknas Tidigare har de flesta lämnat vårt län Vad kan vi göra för att få fler att stanna här?
Samarbete kring integration? Lokalisering av bostäder för nyanlända i tillgängliga lägen är en förutsättning för lyckad integration. Jämtlandsstråkets stationsnära lägen har hög tillgänglighet. Vår kartläggning av stationsnära lägen visar att det finns potential för nybyggnation. Hur får vi igång bostadsbyggandet?
Morötter och piskor Förordningen om statligt investeringsstöd till hyresbostäder mm. Långa hyresavtal (6 år) med Migrationsverket. Snabbare (genare) planprocesser. Tvångslagstiftning?
Mål på lång sikt till år 2030 Jämtlandsstråket är nationellt känt Inflyttning och fler arbetstillfällen Tätare pendlingsturer och kortare restider Kommungränserna får mindre betydelse för medborgarna Hela länet drar nytta av den starka utvecklingen i Jämtlandsstråket Jämtlandsstråket ska ta vara på möjligheterna till integration som en tillväxtfaktor Dessa mål har antagits av de tre kommunfullmäktigeförsamlingarna!
Konkreta mål 2030: Färre oövervakade järnvägsövergångar för större säkerhet och kortare restid Kortare pendlingstider högst en timme och tio minuter med regionaltåg mellan Duved och Brunflo Fördubblad turtäthet i kollektivtrafiken Tågstopp i Nälden Ökad befolkning från 74 000 till minst 80 000 i Jämtlandsstråket Ökat antal arbetstillfällen från cirka 34 000 till minst 37 000 Ökat bostadsbyggande minst 3000 nya bostäder i Jämtlandsstråket Dessa mål har antagits av de tre kommunfullmäktigeförsamlingarna!
Slutsatser - Arbets- och bostadsmarknader känner inte till några kommungränser - Boende vill inte heller märka av administrativa gränser när det gäller kommunala tjänster som förskola, skola etc - Som underlag för planering duger inte statistik och data indelad efter administrativa gränser. Finfördelad data som bearbetas med GIS-verktyg är nödvändigt - Samarbete över både kompetensgränser och kommungränser behövs
Slutsatser, forts - Det förefaller lättare att få till samarbete över kommungränserna på tjänstemannanivå - Svårare att få till samarbete över kommungränserna på politisk nivå - Att skapa ett nära och tillitsfullt politiskt samarbete över kommungränserna kräver tid och målmedvetet arbete
En ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning, SOU 2015:65. - Vi var i grunden positiva till förslagen om en tydligare regional planering - Denna planering bör ha fokus på de områden i regionen som har tydliga funktionella samband och där därför behovet av samordnad planering är som störst - Farligt att lagstadga om att det ska tas fram ett fysiskt program per län. Idag 21 län och om några år kanske inte ens hälften så många. Vilka funktionella samband finns då inom respektive län?