Rapport Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden 010101-011231 MÅLSÄTTNING Målsättningen med Öjebyn-projektet är att utveckla den ekologiska livsmedelsproduktionen med tyngdpunkten på mjölkproduktion. I samma projekt jämförs också den ekologiska produktionen med den konventionella. Resultaten från Öjebyn-projektet är intressanta för alla animalieproducenter, som lägger stor vikt vid vallodling och grovfoderkvalitet. Målet är att åstadkomma ett uthålligt jordbruk som är så skonsamt som möjligt mot miljön. Man strävar efter att cirkulera näringsämnena så mycket som möjligt på gården och att ordna tillförseln av kväve via baljväxternas förmåga att binda luftens kväve, fosfor via mykorrhiza och kalium via vittring, d.v.s. ett så kallat kretsloppsjordbruk. Ladugården är uppdelad i två skilda besättningar om vardera ca. 50 kor som får sitt foder från skilda arealer. Gödsel och urin från de båda besättningarna hålls isär och återförs till sina respektive arealer. Projektet är planerat att pågå i tolv år, eller två hela växtföljder. Växtföljden är vallinsådd, treåriga vallar, korn och grönfoder/potatis. Det första växtföljdsomloppet speglar vad som sker under omställningsperioden och nu redovisas också resultaten av de fem första åren i det andra växtföljdsomloppet. Resultaten visar också vad som har hänt under de elva första åren efter att omläggningen till ekologisk drift startade. VÄXTODLINGENS INRIKTNING OCH RESULTAT Växtodlingens grödor går i huvudsak till mjölkkornas utfodring. Ca. fyra hektar i vardera ledet går direkt till avsalu som utsädespotatis. De ekologiska vallarna har under det andra växtföljdsomloppet gett mellan +1 % - +7 % högre avkastning än de konventionella. I medeltal har den ekologiska vallskörden årligen blivit 5 % högre under de fem senaste åren. De ekologiska kornskördarna har varit 4 % högre än de konventionella under samma tid. Som en delförklaring gäller att under åren 1996 och 1997 var juni och juli regnigare än normalt och de mera låglänta och svårdränerade konventionella skiftena (12A) och (14) blev mera lidande av nederbörden dessa år. De ekologiska utsädespotatisskördarna har i medeltal varit 19 % större under de senaste fem åren och under alla år har den konventionella odlingen haft lägre avkastning, eventuellt beroende på sortskillnader. Om all produktion summeras har i medeltal det konventionella systemet gett 4 % lägre torrsubstansskördar med 3 % lägre energiinnehåll per hektar under de senaste fem åren.
Det var en extremt tidig vårsådd av korn år 2000, men p.g.a. av mycket regn under försommaren påverkades kornet negativt. Dessutom blev sådden av insåningsgrödan försenad. Veckan före midsommar avslutades första skörden av konventionell vall och veckan efter midsommar skördades den ekologiska vallen. Därefter rådde regnigt väder fram till början av september. Skörden av insåningsgrödan (augusti) och andra skörden av vall (augusti) försenades kraftigt av det regniga vädret och avslutades i slutet av augusti. I september blev vädret stadigare och skörden av grönfoder till kvigorna kunde avslutas. Skörden av korn och potatis kunde genomföras som planerat. I mitten av september var det fint bärgningsväder och både kornet och halmen kunde tas tillvara under gynnsamma förhållanden. Som framgår av diagram 1 är den totala skörden mycket stor under år 2000, beroende på en lång växtsäsong med försenad grovfoderskörd. Den totala torrsubstansskörden är 14 % lägre per hektar i det konventionella ledet än i det ekologiska ledet detta år. I båda leden kunde kornhalmen tillvaratas. Skillnaden i hektarskörd härrör i huvudsak ifrån att den konventionella potatisskörden är låg och att den konventionella insådden i grönfoder gav låg skörd liksom grönfodret i det sjätte året i växtföljden (skifte 17). Som framgår av diagram 2 har vallskördarna varit 7 % större i det ekologiska ledet. I diagram 3 visas kornskördarna per hektar under de gångna åren. Den blev högre (4 %) i det ekologiska ledet detta år och det kan förklaras av att de ekologiska skiftena (4 ) och (9A) hade lättare jord och var mindre drabbade av den nederbördsrika sommaren än de konventionella skiftena (13 ) och (12 B). Av diagram 4 framgår att den ekologiska potatisen har gett en fortsatt stabil avkastning och att den konventionella potatisskörden detta år var 18 % lägre. Vall-, korn- och potatisskördarnas storlek, 1990-2000 Gröda -90 Vall, kg TS * 6687 7888 85 Korn (87%) 4649 5015 93 Potatis (20%) 24795 23918 104 Gröda -91 Vall, kg TS * 4862 5132 95 Korn (87%) 3650 2603 140 Potatis (20%) 19985 20393 98 Gröda -92 Vall, kg TS * 6716 7727 87 Korn (87%) 4186 4545 92 Potatis (20%) 19866 25932 77 Relativtal Konv = 100 2
Gröda -93 Relativtal Konv = 100 Vall, kg TS * 6265 8490 74 Korn (87%) 3902 2387 163 Potatis (20%) 17742 21957 81 Gröda -94 Vall, kg TS * 5502 6433 86 Korn (87%) 3433 4215 81 Potatis (20%) 20599 21005 98 Gröda 95 Vall, kg TS * 5743 6202 93 Korn (87%) 4815 4518 107 Potatis (20%) 21010 17423 121 Gröda 96 Vall, kg TS * 6267 5966 105 Korn (87%) 4611 3431 134 Potatis (20%) 16060 11625 138 Gröda 97 Vall, kg TS * 7534 6987 108 Korn (87%) 3439 2908 118 Potatis (20%) 19890 17005 117 Gröda 98 Vall, kg TS * 5976 5940 101 Korn (87%) 2286 2744 83 Potatis (20%) 19997 15550 129 Gröda 99 Vall, kg TS * 5849 5853 100 Korn (87%) 3533 4237 83 Potatis (20%) 18310 18365 100 Gröda 2000 Vall, kg TS * 8522 7928 107 Korn (87%) 3178 3065 104 Potatis (20%) 17575 14910 118 3
Medeltal 1990-95 Relativtal Konv = 100 Vall, kg TS * 5963 6979 94 Korn (87%) 4106 3881 106 Potatis (20%) 20666 21771 95 Torrsubstans 5197 5501 94 Energi, Mj/ha 55 731 60 297 92 Medeltal 1996-2000 Vall, kg TS * 6830 6535 105 Korn (87%) 3409 3277 104 Potatis (20%) 18 366 15 491 119 Torrsubstans 5 639 5 434 104 Energi, Mj/ha 60 604 58 804 103 I vallgrödan inräknas insådden, som gjordes dels i ärter/havre-grönfoder (ekologiskt) och dels utan skyddsgröda (konventionellt) under det första växtföljdsomloppet och därefter i ärter/havre-grönfoder i båda leden. EKONOMI I projektet noteras maskin-, traktor- och arbetskraftsbehovet för varje gröda. En ekonomisk studie har gjorts i växtodlingen för det första växtföljdsomloppet. Odlingskostnader för olika grödor i Öjebyn-projektet 1990-1995. Kr/kg Ts för grovfoder och kr/kg för korn och potatis. Indexreglerade priser. 1 990 1 991 1 992 1 993 1 994 1 995 Medel Grovfoder (E), kr/kg Ts 1,51 1,65 1,75 1,34 1,30 1,60 1,52 Grovfoder (K), kr/kg 1,62 2,11 1,65 1,82 1,45 1,81 1,74 Ts Relativtal Konv=100 93 78 106 73 90 88 87 Korn (E)(87%), kr/kg * 1,91 3,58 2,43 3,07 2,88 2,75 2,77 Korn (K)(87%), kr/kg * 2,02 4,50 2,43 2,41 3,22 2,60 2,86 Relativtal Konv=100 95 79 100 127 90 106 97 Potatis (E)(20%TS), 1,79 2,20 2,06 2,19 1,42 1,65 1,88 kr/kg Potatis (K)(20%TS), 1,29 1,38 1,78 1,67 1,82 2,13 1,68 kr/kg Relativtal Konv=100 139 159 116 131 78 77 112 4
* reducerat med halmens värde. I dessa priser ingår inte lagringskostnaderna. För utsädespotatis kan täckningsbidraget beräknas. Det är positivt både för den ekologiska (+24 öre/kg) och för den konventionella potatisen (+33 öre/kg), när man enbart beaktar odlingskostnaderna. Det är olika potatissorter som odlas i de båda systemen. I det ekologiska systemet odlas sorter som är mera resistenta (Matilda) mot bl.a. virusangrepp än vad som är fallet i det konventionella systemet (Jätte-Bintje). Projektets syfte är i första hand att utveckla det ekologiska odlingssystemet och inte att jämföra enskilda grödor i de två leden. Det ekologiska vallfodret har blivit billigare att producera än det konventionella. Detta beror på att man inte har haft några kostnader för mineralgödsel och kemiska bekämpningsmedel samtidigt som alla maskin -, traktor- och arbetskostnader för dessa insatsmedel har bortfallit. Däremot har grönfodergrödan blivit betydligt dyrare och den utgör en större andel i det ekologiska ledet. Om man slår samman vallfodret och grönfodret till så kallat grovfoder, så har i medeltal det ekologiska grovfodret blivit 13 % billigare. Odlingskostnaderna för kornet har blivit 3 % lägre och för utsädespotatisen 12 % högre än den konventionella motsvarigheten. MJÖLKPRODUKTION Korna utfordras med bete, vallensilage, grönfoderensilage och kraftfoder. Betesperioden sträcker sig från slutet av maj till slutet av augusti. Vallensilage lagras dels i tornsilo, dels i inplastade rundbalar. Kraftfodret består förutom av den egna och delvis inköpta spannmålen också av svenskt rapsmjöl och rapsfrö (värmebehandlat), importerat sojamjöl och majsglutenmjöl i den ekologiska delen. I den konventionella delen används samma typ av koncentrat men den totala kraftfodergivan är större. Mjölkavkastningen mäts under fyra dygn per månad och analyseras på sitt innehåll av fett, protein och mjölksocker. Mjölkavkastning, kg ECM/ko/dag, fetthalt %, protein - och laktoshalt %. Relativtal Konv. = 100 1/9-90 - 31/8-91 Kg ECM/ko/dag 20,40 19,01 107 Fett, % 4,67 4,87 96 Protein, % 3,55 3,68 96 Laktos, % 4,60 4,63 99 1/9-91 - 31/8-92 Kg ECM/ko/dag 22,00 20,53 107 Fett, % 4,47 4,53 99 Protein, % 3,38 3,62 93 5
Laktos, % 4,64 4,64 100 1/9-92 - 31/8-93 Kg ECM/ko/dag 22,27 22,00 101 Fett, % 4,58 4,48 102 Protein, % 3,34 3,61 93 Laktos, % 4,61 4,67 99 1/9-93 - 31/8-94 Kg ECM/ko/dag 24,11 24,24 99 Fett, % 4,67 4,41 106 Protein, % 3,53 3,65 97 Laktos, % 4,62 4,70 98 1/9-94 - 31/8-95 Kg ECM/ko/dag 25,23 24,60 103 Fett, % 4,73 4,74 100 Protein, % 3,54 3,67 96 Laktos, % 4,73 4,67 101 1/9-95 - 31/8-96 Kg ECM/ko/dag 23,36 24,33 96 Fett, % 4,64 4,64 100 Protein, % 3,60 3,60 100 Laktos, % 4,70 4,75 99 1/9-96 - 31/8-97 Kg ECM/ko/dag 23,32 25,24 92 Fett, % 4,55 4,58 99 Protein, % 3,50 3,56 98 Laktos, % 4,73 4,70 101 1/9-97 - 31/8-98 Kg ECM/ko/dag 26,58 27,90 95 Fett, % 4,47 4,50 99 Protein, % 3,49 3,47 101 Laktos, % 4,77 4,77 100 1/9-98 - 31/8-99 Kg ECM/ko/dag 25,82 26,66 97 1//9-99 - 31/8-00 Kg ECM/ko/dag 25,19 26,69 94 Medeltal för de åtta första 8 åren Kg ECM/ko/dag 23,45 23,48 100 Fett, % 4,60 4,60 100 Protein, % 3,49 3,61 97 Laktos, % 4,67 4,69 100 6
Medeltal för de fem första åren Kg ECM/ko/dag 22,80 22,08 103 Medeltal för år 6-10 Kg ECM/ko/dag 24,85 26,16 95 I ovanstående tabell visas mjölkavkastningen under de åtta första åren för den ekologiska kogruppen, som har fått fri tillgång på grovfoder med mindre mängd kraftfoder och den konventionella kogruppen, som har fått mera kraftfoder och mindre mängd grovfoder. Av samma tabell framgår också skillnaderna i mjölkavkastningarnas storlek och ökningstakt i de båda systemen under projektets fem första år och fem senaste år. Mjölkavkastningen har varit i det närmaste lika hög i båda grupperna inledningsvis men avkastningarna tenderar att gå isär under de senaste fem åren, se diagram 5. De konventionella korna håller en högre avkastning beroende på att de ekologiska korna har svårigheter med att näringsförsörja sig vid kombinationen hög avkastning och fri tillgång på grovfoder. Under de första åtta åren är mjölkens fetthalt lika i de båda grupperna, men proteinhalten är lägre i det ekologiska ledet. För kontrollåret 99/00 var besättningens medelavkastning 8 353 kg ECM (energikorrigerad mjölk) för samtliga kor i Öjebyn-projektet. De ekologiska korna avkastade 7 964 kg ECM och de konventionella korna 8 424 kg ECM. En differens mellan leden på 460 kg ECM/ko/år. Tabell 1 7 500 Totala växtodlingsskördar i Öjebyn 1990-2000. Kg torrsubstans/ha. Kg torrsubstans/ha 7 000 6 500 6 000 5 500 5 000 4 500 4 000 3 500 3 000 t t 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1 997 1 998 1 999 2 000 och medeltal 7
Tabell 2 Totala vallskördar i Öjebyn 1990-2000. Kg TS/ha 9 000 Kg ts/ha 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 Tabell 3 Kornskördar i Öjebyn 1990-2000. Kg/ha. 6 000 Kg/ha (87%) 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1 997 1 998 1 999 2 000 Tabell 4 8
Öjebyn-projektet. Potatisskördar Kg i Öjebyn mjölk/ko/dag 1990-2000.. 1991-2000. Kg ECM. 30 000 30 Kg/ha 25 000 25 20 000 15 000 Kg ECM 20 15 10 10 000 5 5 000 0 0 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1 997 1 998 1 999 2 00 Tabell 5 Öjebyn-projektet. Kg m jölk/ko/dag 1991-2000. Kg ECM. Kg ECM 30 25 20 15 10 5 0 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 9