EUROPAPARLAMENTET 25-08-2003 Generalsekreteraren MEDDELANDE TILL PRESIDIETS MEDLEMMAR Angående: Fastighetspolitiken i Luxemburg - slutande av ett avtal SAMMANFATTNING En kompromiss om parlamentets fastighetspolitik i Luxemburg nåddes vid mötet mellan den luxemburgska premiärministern och parlamentets talman den 8 juli 2003. Kompromissen omfattar följande punkter: 1. Köp av Konrad Adenauer-byggnaden (KAD) Den luxemburgska staten kommer att sälja KAD-byggnaden till parlamentet för 60,4 miljoner euro. Handlingen rörande överlåtelsen av äganderätten kommer eventuellt att undertecknas i oktober 2003. Ingen hyra har betalts efter den 30 juni 2003. Tomträtten upplåts till parlamentet för 49 år för en symbolisk summa på en euro, och kan förnyas en gång. 2. Utbyggnaden av KAD-byggnaden Till följd av utbyggnaden kommer parlamentets samtliga avdelningar i Luxemburg att kunna samlas i ett och samma komplex från och med 2008. En arkitekttävling har utlysts av den luxemburgska administrationen som också kommer att leda byggnadsarbetet. Så snart som ett projekt valts ut (vilket kommer att ske i slutet av 2003) kommer förhandlingar att inledas så att parlamentet kan köpa byggnaden då den är klar. Vad gäller tomten för utbyggnaden kommer parlamentet att kunna utnyttja samma faciliteter som för den nuvarande KAD-byggnaden. 3. Tillfällig hyra av höghus A och B För att göra det möjligt att tömma Alcide de Gasperi-byggnaden 2004 och tillgodose behoven av ytterligare utrymmen till följd av utvidgningen (nya översättningsavdelningar) föreslår de luxemburgska myndigheterna att parlamentet hyr höghus A och B mellan 2004 och 2008 (ända tills KAD byggts ut). Den hyressumma som parlamentet föreslås betala (5,83 miljoner euro per år) motsvarar det pris som för närvarande betalas för samma yta i ADG-byggnaden, och summan motsvarar också marknadspriset för tilläggsutrymmena (de kontor som behövs till följd av utvidgningen och parkering). Den luxemburgska staten kommer att stå för skillnaden mellan hyrorna (höghus A+B/ADG), det vill säga, 7,3 miljoner/euro/år. Den luxemburgska staten kommer att stå för hälften av inredningskostnaderna och samtliga flyttkostnader. Presidiets medlemmar föreslås - ge sitt principgodkännande till kompromissen såsom den sammanfattas i förslaget till skrivelse i bilaga VI, - ge talmannen mandat att rådfråga budgetutskottet i enlighet med artikel 179.3 i budgetförordningen och artikel 14 i de interna bestämmelserna om samtliga fastighetsprojekt som kan få betydande ekonomiska konsekvenser för budgeten, - uppmana vice talmannen med ansvar för fastighetspolitik att lägga fram en fullständig redogörelse över köpet av KAD och hyran av höghus A och B (förslag till köpebrev som advokaten ( notaire ) NT\504916.doc PE 332.475/BUR
skall upprätta och yttranden från alla interna organ) så att ett slutgiltigt beslut kan fattas vid ett kommande sammanträde i presidiet, - uppmana vice talmannen med ansvar för fastighetspolitik att även i fortsättningen delta i det arbete som urvalskommittén för utbyggnaden av KAD gör och att redogöra för arbetsresultaten vid ett presidiets kommande sammanträden. I - SAMMANFATTNING ÖVER ÄRENDET Under tidigare diskussioner om den allmänna fastighetspolitiken i Luxemburg har presidiets medlemmar uttryckt sitt stöd för att parlamentet, i likhet med policyn i Strasbourg och Bryssel, på lång sikt samlar alla sina enheter i en enda fastighet kring den nuvarande KAD-byggnaden. Detta övergripande projekt för parlamentet i Luxemburg innebär att ett komplex byggs, bestående av KAD-byggnaden och alla utbyggnader till denna som krävs för att rymma alla de av generalsekretariatets enheter som idag finns i Luxemburg och den personal som kommer att rekryteras i samband med utvidgningen.. Den luxemburgska staten har bekräftat att den är beredd att agera byggherre för utbyggnaderna, och den utlyste i början av 2003 en arkitekttävling som baserar sig på ett programförslag som parlamentets administration utarbetat. Komplexet kring den nuvarande KAD-byggnaden skulle inom en tidsperiod på fem till sju år ersätta de byggnader där parlamentet för närvarande har lokaler, det vill säga, Schuman-, ADG-, Senningerberg- och Goldbellbyggnaderna. Enheten skulle också rymma de nya tjänstemän som rekryteras i samband med utvidgningen, huvudsakligen till de nya översättningsavdelningarna. Enligt Podestàrapporten skulle det gradvis behövas ytterligare 600 kontor i Luxemburg mellan ungefär mitten av 2003 och mitten av 2005. Hälften av behovet täcktes då parlamentet hyrde Goldbellbyggnaden, vilket presidiet godkände vid sitt sammanträde den 26 mars 2003. Vid sidan av detta gradvis ökande behov till följd av utvidgningen vill de luxemburgska myndigheterna på kort sikt parlamentet lämnar ADG-byggnaden före 2004. Parlamentet kommer då att förlora ungefär 700 kontor. De luxemburgska myndigheterna avser att renovera ADG-byggnaden inför utvidgningen, framför allt för att tillfredsställa rådets behov. Därför erbjuder man parlamentet att i stället hyra höghusen A och B som håller på att byggas på Place de l Europe. Dessa innehåller ca 1 050 rum som kommer att bli disponibla mellan det första och det tredje kvartalet 2004, med andra ord, lika många kontor som det nu finns i ADG plus 350 kontor som behövs inför utvidgningen. Med utgångspunkt i mandatet som presidiet gav vice talmannen med ansvar för fastighetspolitiken har denne tillsammans med generalsekreteraren och administrationen fortsatt förhandlingarna med de luxemburgska myndigheterna. Förhandlingarna vid mötet mellan parlamentets talman och den luxemburgska premiärministern den 8 juli 2003 ledde till att PE 332.475/BUR 2/6 NT\504916.doc
parterna nådde ett kompromissförslag om köpet av KAD, hyran av höghus A och B och anordnandet av en arkitekttävling för utbyggnaden av KAD. Kompromissen beskrivs nedan. II - FÖRHANDLINGAR OCH KOMPROMISSFÖRSLAG 1) Köpet av KAD De luxemburgska myndigheterna hade först lagt fram ett marknadspris på 101 miljoner euro (juli 2002) (bilaga I), men sänkte försäljningspriset till 74 312 429 euro (bilaga II) i en skrivelse av den 12 december 2002, efter det att parlamentet uttryckt sitt djupa missnöje med ett marknadspris, trots att parlamentet hyrt byggnaden sedan 1987. Det nya priset baserar sig på den ursprungliga investeringskostnaden (77 815 856 euro) med ett avdrag (som uppskattats till 9 procent) för slitage. Därefter har summan utökats med de underhållskostnader som ägaren betalt under femton år (3,5 miljoner euro). Parlamentet grundade sig på en beräkningsprincip som det utarbetat tillsammans med den luxemburgska administrationen 1998. Parlamentet ansåg att försäljningspriset bör vara det belopp som den luxemburgska staten betalt för att bygga och underhålla byggnaden minus de hyror som betalts under femton år. Enligt utanordnarens tjänstemän ger en sådan beräkningsprincip ett pris på 45,5 miljoner euro (summan har uppdaterats i slutet på 2002) (bilaga III). Eftersom hyresavtalet för KAD-byggnaden var ett vanligt hyresavtal, utan förköpsrätt, hade parlamentet inget att luta sig tillbaka på för att få stöd för sin beräkning av ett försäljningspris där hyresbeloppet kommer att dras av. Parlamentet baserade sig då på de luxemburgska myndigheternas förslag om ett belopp på 74,3 miljoner euro i skrivelsen av den 12 december 2002. Parlamentets förhandlingar ledde till att. mervärdesskatten kommer att dras av (12 procent, det vill säga, 8 miljoner euro). slitaget kommer att beaktas. I den slutliga kompromissen fastställdes ett försäljningspris på 60,4 miljoner euro, vilket motsvarar det ursprungliga priset på 74 miljoner euro. Från det här beloppet har momsen dragits av (moms som parlamentet befriats ifrån) liksom ett avsevärt belopp för slitaget. De nuvarande hyresbetalningarna (12 miljoner euro per år) upphörde den 1 juli 2003. Med andra ord har hyra endast betalts för det första halvåret. Dessutom kommer tomträtten att upplåtas till parlamentet för 49 år för en symbolisk summa på en euro och denna kan förnyas en gång. (Se bilaga IV, finansieringsöversikten med samtliga viktiga detaljer.) 2) Utbyggnaden av KAD - lägesrapport Efter att de luxemburgska myndigheterna meddelat att de är beredda att agera byggherre för projektet utlyste de en arkitekttävling i mars 2003. Parlamentet tilldelades två platser i NT\504916.doc 3/6 PE 332.475/BUR
uttagningskommittén som består av tio personer från behöriga luxemburgska administrationsorgan och arkitektkretsar både i och utanför Luxemburg. Parlamentets talman föreslog att parlamentet skulle företrädas i uttagningskommittén av vice talmannen med ansvar för fastighetspolitiken och generaldirektören med ansvar för administrativa frågor. Den 25 juni sammanträdde uttagningskommittén för att anta tävlingsbestämmelserna och välja fjorton arkitektlag. Dessa inbjöds därefter att utarbeta ett projekt som kommer att läggas fram hösten 2003 (se bilaga V). Enligt kompromissförslaget kommer parlamentet efter uttagningsförfarandet, då det vinnande förslaget fastställts att inleda förhandlingar med de luxemburgska myndigheterna om att köpa utbyggnaden av KAD då den är klar. Så snart förhandlingarna avslutats inleds arbetet. 3) Tillfällig vistelse i höghus A och B Parlamentet har alltid ansett att den tillfälliga flytten från ADG-byggnaden till höghus A och B som de luxemburgska myndigheterna önskat inte skall åsamka parlamentet några utgifter. Med tanke på att hyran för ADG är mycket låg jämfört med marknadspriset (en fjärdedel av vad den borde vara) har de luxemburgska myndigheterna varit mycket betänksamma till förslaget. Den orubblighet som parlamentet, och i synnerhet dess vice talman med ansvar för fastighetspolitik, visat på den här punkten har slutligen fått de luxemburgska myndigheterna att godta vår ståndpunkt, vilket framgår av skrivelsen av den 12 december 2002 från premiärminister Juncker (bilaga II, skrivelsen). Ståndpunkten bekräftades under förhandlingarna då följande kompromiss nåddes: - Hyran för utrymmena i höghus A och B (cirka två tredjedelar av utrymmena i höghusen) motsvarande dem i ADG kommer att vara den samma som i ADG-byggnaden. - Det pris som den luxemburgska staten kommer att betala byggherren för de olika tilläggsutrymmena (cirka en tredjedel av utrymmena bestående av täckta parkeringsplatser, lager/arkiv, kontor) motsvarar det pris som parlamentet betalar den luxemburgska staten. - De luxemburgska myndigheterna kommer att stå för samtliga flyttkostnader (uppskattningsvis 2 miljoner euro). - De luxemburgska myndigheterna kommer att bekosta specialinredningen till ett belopp på 4 miljoner euro, cirka 50 procent av den totala kostnaden på 8 miljoner euro. Eftersom kostnadstaket för dessa inredningar satts till 8 miljoner euro kommer parlamentet framför allt att bli tvunget att stå för den utrustning som det önskar erhålla för att nå upp till den nuvarande nivån i nya byggnader men som det ännu inte förfogar över i ADG (bland annat säkerhetsutrustning och videoövervakning). Det bör konstateras att den kompromiss som nåddes om höghus A och B och den hyra som parlamentet betalar (det vill säga 5,83 miljoner euro) endast utgör cirka 45 procent av den kontraktsenliga hyran mellan den luxemburgska staten och byggherren. Skillnaden (7,3 miljoner euro) kommer den luxemburgska staten att stå för ända tills parlamentet tar över PE 332.475/BUR 4/6 NT\504916.doc
utbyggnaden av KAD-byggnaden, vilket de luxemburgska myndigheterna beräknar att kommer att ske 2008 (se den totala finansieringsöversikten (bilaga IV). III - SLUTSATSER Kompromissen rörande priset för att köpa KAD (60,4 miljoner euro) är klart lägre än marknadspriset (101 miljoner euro) och det reducerade förslaget (74,3 miljoner euro) från december 2002 som de luxemburgska myndigheterna ursprungligen lade fram. Eftersom årshyran uppgår till cirka 12 miljoner euro är det viktigt att avtalet sluts så snart som möjligt så att parlamentet inte blir tvunget att betala hyra för det andra halvåret 2003 (vilket skulle innebära en inbesparing på cirka 6 miljoner euro i 2003 års budget). Hyran för höghus A och B tar på det hela taget hänsyn till de nuvarande klart lägre hyreskostnaderna för ADG. Ett utrymme som är lika stort som det i ADG kommer att ställas till förfogande till samma pris som i ADG-byggnaden, och summan antecknas till marknadspris. Den betydelsefulla skillnaden mellan den årshyra som parlamentet betalar den luxemburgska staten och den hyra som den luxemburgska staten betalar byggherren (7,3 miljoner som den luxemburgska staten skulle stå för) utgör en viktig garanti från statens sida att KAD byggs ut så snabbt som möjligt. Eftersom det är tänkt att höghus A och B skall hyras i fem år innebär det att den luxemburgska staten kommer att stå för mer än 35 miljoner euro. Projektet för utbyggnaden av KAD gör framsteg, och en arkitekttävling har utlysts. På det hela taget innebär kompromissen att köpa KAD/bygga ut KAD/provisoriskt hyra höghus A och B följande för parlamentet: - Den totala kostnaden kommer att vara acceptabel och förenlig med budgettillgångarna för 2003. - Det kommer att finnas tillräckligt med utrymmen inför utvidgningen 2004. - KAD kommer att byggas ut så snart som möjligt. - Det finns realistiska möjligheter till att samtliga avdelningar i Luxemburg kommer att vara samlade i en och samma byggnad i parlamentets ägo runt 2008. På basis av ovanstående uppmanas presidiets ledamöter att - ge sitt principgodkännande till kompromissen såsom den sammanfattas i förslaget till skrivelse i bilaga VI, - ge talmannen mandat att rådfråga budgetutskottet i enlighet med artikel 179.3 i budgetförordningen och artikel 14 i de interna bestämmelserna om samtliga fastighetsprojekt som kan få betydande ekonomiska konsekvenser för budgeten, - uppmana vice talmannen med ansvar för fastighetspolitik att lägga fram en fullständig redogörelse över köpet av KAD (förslag till köpebrev som advokaten, notaire, skall upprätta och yttranden från alla interna organ) och hyran av höghus A och B samt att finna en slutgiltig lösning rörande de särskilda inredningsarbetena samt att genomföra NT\504916.doc 5/6 PE 332.475/BUR
dem och fördela kostnaderna mellan parlamentet och de luxemburgska myndigheterna så att ett slutgiltigt beslut kan fattas vid ett kommande sammanträde i presidiet, - uppmana vice talmannen med ansvar för fastighetspolitik att även i fortsättningen delta i det arbete som urvalskommittén för utbyggnaden av KAD gör och att redogöra för arbetsresultaten vid ett presidiets kommande sammanträden. Julian Priestley Bilagor PE 332.475/BUR 6/6 NT\504916.doc