Kompetensförsörjning. Har Sverige det som krävs?

Kompetensförsörjning Har Sverige det som krävs? Den 3 juli höll Västra Götalandsregionen ett seminarium under Almedalsveckan på Gotland. Temat för seminariet var kompetensförsörjning och det uppdrag om att etablera en regional kompetensplattform som regionen fått från regeringen. Moderator för dagen var Mikael Andersson, Presschef på Lernia, som inleder seminariet med att betona vilken potential det finns i det uppdrag som regionen fått och vikten av att få till en effektivare kompetensförsörjning för att stärka konkurrenskraften i regionen. Det är en av de mest intressanta frågorna i samhällsdebatten just nu och kompetensplattformen är ett effektivt verktyg för att hantera frågan, säger Mikael. Inledning Seminariet inleds av Alex Bergström, Socialdemokratiskt Regionråd hos Västra Götalandsregionen samt ordförande för den politiska styrgrupp som etablerats för Kompetensplattform Västra Götaland. Han börjar med att identifiera de tre utmaningar och sektorer som förenas genom uppdraget, både arbetsmarknad, utbildning och regional utveckling berörs och det händer saker inom alla tre områden just nu fast på olika sätt. På arbetsmarknaden har vi många arbetslösa, samtidigt som företagen skriker efter personer med rätt kompetens. Man ser det också på arbetsmarknadens storlek, som växt mycket bara under de senaste decennierna. I Tidaholm hade man för 20 år sen en inpendling på 900 personer till kommunen, idag har man en utpendling på 1300. För 20 år sen kunde man själva i Tidaholm bestämma vilken utbildning som skulle bedrivas för att matcha den arbetsmarknad man hade. Den utvidgade arbetsmarknaden har gjort arbetsmarknaden regional, vilket också är varför Västa Götalandsregionen vill ta ett större ansvar i frågan. Vi ser en mängd reformer inom utbildning, men också att vår kunskap är en färskvara som ständigt förändras och att tempot blir allt högre för att hänga med. Det är dessa tre områden som vi i Västra Götaland har trattat ner i Kompetensplattform Västra Götaland, med syftet att få till en bättre matchning av kompetensbehoven på arbetsmarknaden, för Faktabladsrubrik Enhet/nämnd, 2008-04-02

att öka attraktiviteten och för att utbildningssektorn ska kunna matcha de behov som finns nu, men också på 5-10 års sikt. Västra Götalandsregionen gör det här i nära samverkan med kommunalförbunden och kommunerna i regionen, men även ur ett regionalt perspektiv där man för dialog med departement, myndigheter och andra regioner. Regionen är kittet mellan den lokala nivån och den nationella nivån och uppdraget har synliggjort behovet av flernivåstyrning gällande kompetensförsörjning.. Västra Götalandsregionen och Kompetensplattform Västra Götaland Näst på tur är Västra Götalandsregionen, representerat av Marja- Leena Lampinen, ansvarig tjänsteman för Kompetensplattform Västra Götaland samt Mats Granér, chef enheten för Analys och Uppföljning. Marja-Leena inleder med att betona att det finns en bred politiskt förankring för uppdraget och samarbetet med kommunalförbunden ger regionen en bred bas att stå på, något som är nödvändigt i en så stor region som Västra Götaland är. Flernivåstyrningen som behövs för uppdraget kommer dock med förhinder. Man behöver vara tydliga i sina roller och ansvar och formulera gemensamma mål, om man inte har gemensamma mål blir det svårt att samverka och dra nytta av flernivåstyret. Vi har därför i samtal med andra regioner kommit fram till att det behövs nationell samordning i frågan. Vet inte om den nationella nivån förstod vad dom gjorde när dom gav oss uppdraget och med vilken entusiasm och ambition vi åtagit oss detta. Mats Granér, chef på enheten för analys och uppföljning hos Västra Götalandsregionen berättar om de utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser som Västra Götalandsregionen tagit fram. Arbetet grundar sig i det uppdrag regionen fått som syftar till bättre kunskap och översikt om nuläget, men också om vart vi är på väg. Man har tillsammans med Region Skåne, Länsstyrelsen i Stockholm och SCB regionaliserat de prognoser som SCB gör på nationell nivå till år 2020. En kort blick på rapporten visar stora kompetensbrister inom sjukvård och omvårdnad såväl som pedagogiska yrken såsom lärare. Det finns även stora skillnader inom regioner, där till exempel det finns en stor lärarbrist i storstadsregioner, men att bristen inte är lika stor eller icke existerande på andra ställen i regionen. Detta påvisar tydligt vikten av att göra delregionala prognoser för att få till en bättre matchning. 2

Företagens syn på kompetensförsörjning Näst på programmet följer företagens syn på kompetensförsörjning, där Cecilia Hallengren, HR Chef på Astra Zeneca inleder och berättar att deras svenska personalstyrka består av 1700 akademiker, varav 600 disputerade forskare, 30 professorer. Man har för närvarande en lanseringssite i Södertälje, men också en forskningsanläggning i Mölndal med ungefär 2400 anställda där medarbetare från över 30 olika länder jobbar. Deras rekryteringsbas är post doc program, interna traineeprogram och exjobb där man hela tiden letar efter nästa generations ledare och nästa generations forskare. Man tittar hela tiden på hur marknaden ser ut gällande kompetens och hur den rör sig samt håller koll på den kompetensutveckling som sker inom företaget. Astra Zeneca är orolig för ungdomars minskade intresse för natur och teknik, det är bekymmersamt. Man försöker stimulera via sponsring av olika slag för att öka intresset. Forskare är ute och pratar och deltar i evenemang, man samverkan också med olika organisationer. Till hösten startas en skola tillsammans med Scania därför att man har svårt att hitta produktionstekniker i Södertäljeområdet, vilket har skapat ett stort kompetensbehov och problem för båda företagen. Kompetens är gränslös och ständigt konkurrensutsatt, man måste också arbeta utifrån den premissen. Näringsliv, myndigheter och utbildningsinstitutioner måste samarbeta med detta i åtanke. Vad behövs i framtiden? Man behöver konkurrenskraftiga utbildningar, det är den som har bäst kompetens som får jobbet, oavsett var dem kommer ifrån i världen. Det krävs också en ständig samverkan mellan olika delar av samhället. Det handlar bara om oss och våra egna attityder och hur vi tillsammans kan skapa något bra, vilket samarbetet med Västra Götalandsregionen har visat på. Kompetensen måste också vara slagkraftig ur ett bredare perspektiv eftersom det är den marknaden man konkurrerar på idag. Det krävs både av oss som företag att erbjuda möjligheter till stimulerande arbetstillfällen och kompetensutveckling för att det ska vara fortsatt anställningsbara. Det är viktigt att medarbetarna alltid är anställningsbara någon annanstans, vilket gynnar både företaget men också individen. Konkurrensen är stenhård. Gränslöst tänkande är nyckeln för att lyckas, tempot är högt kring vad som behövs, samverkan är nödvändigt Geoff Glover, vice president på Volvo Cars fortsätter programpunkten genom att berätta om sin syn på kompetensförsörjning. I kunskapsåldern som vi nu befinner oss i 3

är kunskap och kompetens den viktigaste faktorn även inom produktion, men det finns en brist på kunskap i världen. Den drivs av demografiska förutsättningar och ungas preferenser. Eftersom allt fler företag letar efter dessa specifika kompetenser leder det till att människor byter jobb allt oftare. En annan avgörande faktor är att utbildningssystemen inte hänger mer i utvecklingen detta skapar ett utbildnings-underskott. Globalt är underskottet av arbetare med hög kunskap mellan 38-40 miljoner, vilket är 13% mindre än behovet. Antalet arbetare med låg kompetens är mellan 90-95 miljoner, vilket är 110% av det behov som finns. Samtidigt visar prognoser att 75 miljoner ungdomar kommer att vara arbetslösa år 2020. Detta skapar problem för företag och öppnar också upp för nya sätt att hitta talanger och rätt kunskap. Lärande äger inte bara rum i klassrummen, det finns mängder av andra sätt såsom experimentellt lärande, informellt lärande och kurser via videoupkoppling. På Volvo Cars har man börjar samverka med andra företag. Man har startat en utbildningshub där Göteborgs Tekniska College (GTCC) agerar mäklare. Man har där satt en gemensam utbildningsagenda. Företag behöver vara där kompetensen är för att maximera sina vinster, det är avgörande. Den traditionella bilden med att man utbildar för arbetsmarknaden som sedan ska tillgodose näringslivet är fel sätt att angripa problemet. När studenten är ute på arbetsmarknaden har behovet redan försvunnit eller ändrats. Man måste inse att globala företag hittar talanger där de behöver det. Både företag men också länder börjar jaga talanger globalt. Man måste inse vikten av det livslånga lärandet, tekniken idag möjliggör för oss att kombinera lärandet hos en tonåring med en arbetslös på samma gång, det enda som begränsar oss är hur vi tänker. Det gäller att bygga en hållbar infrastruktur för utbildning, inte skapa mer jobb. Satsa på nyckelkompetenser, jobba i samverkan och virtuellt, det är vad man behöver lära sig i skolan. Sverige har ett bra förflutet till ett ännu bättre framtid. Paneldiskussion Efter de inledande presentationerna från Västra Götalandsregionen, Astra Zeneca och Volvo Cars följde en paneldebatt där Marita Ljung, Statssekretarare på Näringsdepartementet, Ylva Johansson, vice ordförande i Arbetsmarknadsutskottet samt Björn Scheele, enhetschef på Yrkeshögskolemyndigheten gjorde övriga medverkande sällskap på scenen. 4

Marita Ljung välkomnar att uppdraget ses som en Pandoras ask och håller med om att uppdraget är tätt kopplat med tillväxt och att det finns stora regionala skillnader i landet. Hon framhållet svårigheten med flenivåstyrning och menar att det krävs en tydlig dialog och styrning för att lyckas. Gällande pengafrågan som tagits upp ber hon att få återkomma, men säger samtidigt att man funderar på att göra Västra Götalandsregionen till ett pilotområde inom området då man kommit långt och är ett föredöme. Ylva Johansson å sin sida menar att det är mycket snack och lite verkstad. Det finns ett systemfel där utbildningssystemet utbildar för systemets skull och inte för arbetsmarknaden. Det finns en beröringsskräck gällande samverkan med näringsliv. Det behövs resurser till kompetensplattformen och det är fegt att inte skicka med pengar, man måste minska arbetslösheten genom att satsa på människors kompetens. Generationsväxlingen måste leda till att även 45 åringar byter jobb, det är inget direkt byte mellan 65 åringar och 20 åringar som är lösningen. Socialdemokraterna vill skapa en kompetenskommission och lägga ut resurser regionalt för att möta delregionala behov. Man vill ha ett strukturellt samarbete med näringslivet för att utforma utbildningar och satsa stort på vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildning. Det handlar inte bara om att omfördela utan tillsätta mer pengar i systemen. Alex Bergström påpekar att om man vill man gå vidare i livet måste validering användas som verktyg, för att öka rörligheten på arbetsmarknaden. Han efterlyser en nationell strategi för validering, som inte bara ska komma till användning när man är arbetslös. Björn Scheele påpekar att oerhört många får jobb efter avslutad utbildning på YH, 9/10 6 månader efter avslutad utbildning, tack vare samarbete med näringslivet. Frågan om den gränslösa kompetensen kommer tillbaka där Ylva Johansson menat att vi måste konkurrera med kompetens och inte med låga löner. Kompetensutvecklingen i jobbet är viktigt, men också att utnyttja den kompetens som flyttar till Sverige. Det finns inget regionalt ansvar i frågan, Ylva Johansson vill lägga ut upphandling regionalt och låta de som är närmast bedöma behoven tillsammans med näringslivet och på så vis bli av med stuprören. Marita Ljung menar att det är precis denna samverkan som kompetensplattformarna syftar till, precis som uppdraget om myndighetssamverkan. 5

En fråga från publiken undrar om Volvo Cars och Astra Zenecas satsningar på egna utbildningar är ett diskvalificerande av de redan existerande offentliga utbildningarna? Geoff Glover menar att detta inte bara är ett problem för Sverige utan globalt, utbildningssystemen hänger inte med i utvecklingen. Ungdomar kommer att byta jobb ofta i framtiden och för det måste man vara flexibel, ambitiös, driven och ha en bred kompetens. Cecilia Hallengren säger att Astra Zenecas motto är recruit for attitude, train for skills. Ingen sökte de YH-utbildningar som gav den kompetens som behövdes, vilket gjorde att man startade en egen utbildning. Man kan vara självkritisk och fundera över dialogen med det offentliga, men krasst sett så startade man utbildningen för att behovet av kompetens inte fylldes. Frågan om kompetens som investering kommer upp, till skillnad från en maskin kan inte kompetensutveckling skrivas av, hur ställer sig partierna till detta? Ylva Johansson tror att det är bättre att staten går in på ett annat sätt än med statliga medel gällande detta, det är tre parter som ska samverka och arbetsgivare är rädda att kompetensen försvinner och därmed investeringen, därmed nej. Marita Ljung säger att alliansregeringen inte driver denna fråga men Centerpartiet gör det. Efter ytterligare ett par frågor rundades det välbesökta seminariet av. 6