SPRÅKVERKSTAN PÅ LÄROVERKET EN PRESENTATION

Relevanta dokument
Organisation verksamhet målsättning

Organisation verksamhet målsättning

Lärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr Gäller fr.o.m

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun

Riktlinjer för Studiehandledning på modersmålet. Borlänge grund- och gymnasieskola

Utbildning av nyanlända elever. - organisation i Nordmalings kommun

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER

Riktlinjer för modersmålsundervisning. Hedemora kommun

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola

Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan

Riktlinjer för modersmålsundervisning i för-, grund- och gymnasieskola i Strängnäs kommun

Modersmålslärarens roll i den pedagogiska kartläggningen

Rutin för mottagande av nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola

Stödmaterial för samverkan kring studiehandledning på modersmålet i grund- och gymnasieskolan

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Riktlinjer för mottagande och utbildning av nyanlända elever

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA ELEVER I SKOLAN

Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever

Augusti Tyresö kommun

Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket. Malmköping 2 juni 2014

Handlingsplan För mottagande och utbildning av nyanlända elever på Domarringens skola

Kommunala anvisningar för modersmålsundervisning inom grundskolans åk 1 9 i Sigtuna kommun

Nulägesbeskrivning sammanställning Matematikundervisning för nyanlända

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

Riktlinjer och rutiner för mottagande av nyanlända elever

Svenske erfaringer med integration af nyankomne elever i Malmö kommune Sverige

Kvalitetsrapport MOI

Dagens program. SMS-frågor VÄXA FÖR FRAMGÅNG. Nyanlända elever i fokus. Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande. Allmänna råd Bedömning

Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv

Reviderade Nösnäs, Skola och Barnomsorg Namn. Födelsedatum/personnr. Telefonnummer hem. Mobil... Vårdnadshavare 2 tel/mobil

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare

Två svenskämnenvarför. Lena Sjöqvist Anna Österlund

Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN. Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014

2018/2019. Mottagnings- och integreringsplan för nyanlända elever i Munkedals kommun

Manual Pedagogisk bedömning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum

RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47

KVALITETSREDOVISNING för år 2007

Kommittédirektiv. Modersmål och studiehandledning på modersmål i grundskolan och motsvarande skolformer. Dir. 2018:38

Nyanlända barn och ungdomar. Projekt Flyktingsamverkan Västmanland

Arbetsplan Bruksskolan åk /2019

Dokumenttyp Fastställd Utbildningschef Beslutsdatum Reviderat Handlingsplan Utbildningschef Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Nyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016

Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun.

Mottagning av nyanlända elever i Norrköpings kommun

Riktlinjer för utbildning av nyanlända och flerspråkiga elever i Danderyds kommun

Nyanlända elever. Örebro kommun. Jennypher Löfgren tel

Verksamhetsplan introduktionsprogrammen

Den goda organisationen

Slutrapport. Nyanländas lärande. år stockholm.se. Viktor Engström och Anita Fagervall Utbildningsförvaltningen Stockholms Stad

Den pedagogiska kartläggningen är avsedd att bilda ett underlag till blanketten Utredning av en elevs behov av särskilt stöd.

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola

Elever med annat modersmål än svenska Kvalitetsrapport November 2014

Arbetsplan åk 1-6. Utveckla samverkan mellan undervisande pedagoger och studiehandledare genom projektet Nyanländas lärande.

Mottagande och lärande för nyanlända Anpassas till aktuell skolform

Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever

Studiehandledning. Utmaningar och möjligheter

, Mikael Johansson, Annie-Frid Johansson, Läsåret Arbetsplan åk F-6

Nyanlända barn i Stockholms skolor. Till dig som är förälder eller vårdnads havare med annan skolbakgrund än svensk

Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål?

Välkommen till skolan!

Utvecklingsgruppen: Faruk Maroof, Cemil Gündogan, Badiaa Magid, Barbara Gjärdman, Zilola Yulchieva Ilona Stadelmann

Mottagning av nyanlända barn i grundskolan

Parkskolan åk 1-6, Läsåret

Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan

Houda Fares, lärare i förberedelseklass Usma Anil Hardas, fd elev på skolan Katarina Koto, rektor Skytteholmsskolan i Solna

Manual studiehandledning

Beslut för förskoleklass och grundskola

Modersmål, Unikum och måluppfyllelse

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

Beslut för förskoleklass och grundskola

Nyanländas lärande inget för eldsjälar. Jennypher Löfgren Åsa Önander

Hur gör ni pedagogisk kartläggning?

Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan 4-6 Sjötofta

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever i Mölndal.

Processbeskrivning för mottagande, organisation och undervisning av nyanlända elever på språkintroduktion

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut. efter kvalitetsgranskning av studiehandledning på modersmålet vid Nytorpsskolan i Göteborgs kommun

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Undervisning för nyanlända vid Hedlundaskolan

Kvalitetsredovisning. Ramkvilla skola. Läsåret

1 (12) Manual studiehandledning+

Arbetsplan åk 1-6 utifrån framtagna förbättringsområden

Verksamhetsbeskrivning

Plan för mottagande och lärande för nyanlända Riktlinjer anpassas till aktuell skolform

Nyanlända i Piteå. Utbildningsförvaltningen

Lokal pedagogisk planering Läsåret

Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) avger härmed yttrande kring de delar av SOU 2016:77 som rör nyanlända elever.

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

Arbetsplan Åtorpsskolan åk /2019

Barn- och utbildningsförvaltningens riktlinjer för mottagande av nyanlända barn och elever i förskola, grundskola och gymnasium

Nyanländ. Eleven anses inte vara nyanländ efter fyra år i den svenska skolan.

Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling

Att nå framgång genom språket. ett informationsmaterial om andraspråksinlärning och dess förutsättningar.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Modersmålsträning/Modersmålsundervisning. och Studiehandledning. i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen

Transkript:

1 (6) SPRÅKVERKSTAN PÅ LÄROVERKET EN PRESENTATION ORGANISATION VERKSAMHET MÅLSÄTTNING Hudiksvall 2011-11-01 Språkverkstan på Läroverket rev Postadress: 824 80 Hudiksvall Besöksadress: Järnvägsgatan 16 E-post: larande.kultur@hudiksvall.se Tfn växel: 0650-190 00 Fax: 0650-381 57 www.hudiksvall.se Org.nr: 212000-2379

2 (6) Svenska som andraspråk Undervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt svenska tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära. Undervisningen ska ge eleverna rika möjligheter att kommunicera på svenska utifrån sin kunskapsnivå, utan att ställa för tidiga krav på språklig korrekthet. (ur Lgr-11) Språkverkstan På Läroverkets högstadieskola samlar vi under Språkverkstan alla de verksamheter som riktar sig till våra elever som har svenska som ett andraspråk. Det gäller elever som är födda i Sverige, men som har ett annat modersmål, likväl som elever som har flyttat hit någon gång före eller under sin skoltid. Vår verksamhet består av undervisning i ämnet svenska som andraspråk, studiehandledning (på modersmålet) i skolans övriga läsämnen samt modersmålsundervisning. Varje elev har sin tillhörighet i en klass på skolan och därmed en regelbunden kontakt med klasskamrater och mentorer. Beroende på hur länge eleven har gått i svensk skola, tidigare skolbakgrund och andra omständigheter deltar eleverna i olika grad i den egna klassens lektioner och aktiviteter. Lektionerna i svenska som andraspråk sammanfaller med svensklektionerna och då kommer sva-eleverna till Språkverkstans klassrum för att få sin undervisning. De som inte läser något C-språk får dessutom sva-undervisning under de lektionerna. Många av våra nybörjare har sva-undervisning eller enklare so/no under de lektioner de inte kan delta i klass. Alla våra elever deltar i övningsämnena som t ex idrott, musik och slöjd tillsammans med den egna klassen. Vi har två fasta klassrum till vårt förfogande, samt tidvis möjlighet att utnyttja intilliggande klassrum då det behövs. Vår målsättning att skapa bästa möjliga skoltillvaro och utveckling för varje elev att uppfylla kravet på studiehandledning att upprätta ett gott samarbete mellan språkverkstad, mentorer och ämneslärare

3 (6) Elever Vi har f n ett fyrtiotal elever i Språkverkstan. Av dessa har en fjärdedel varit i Sverige kortare tid än ett år och ytterligare en fjärdedel kortare tid än två år. Våra nuvarande elever härstammar ifrån Ungern, Syrien, Afghanistan, Marocko, Bangladesh, Irak, Turkiet, Tunisien, Eritrea, Thailand, Burma (med burmesiska, karen och karens som språk), Italien och Ryssland. Vi har elever i alla tre årskurserna 7-9. Några av våra elever är ensamkommande flyktingbarn. SVA-undervisningen Större delen av undervisningen är individanpassad, dock lärarledd och består då av alla moment i att tala, läsa och skriva. Vi arbetar inledningsvis med att bygga upp ordförråd och begrepp, vi undervisar i läsning och skrivning, eleverna får träna uttal och grammatik. De som har kommit längre arbetar med att läsa, skriva och utveckla förmågan att berätta och föra mer komplicerade samtal. Under några lektioner kan vi samla större grupper för gemensam undervisning, då tillsammans. Ibland kan det röra sig om lekfulla aktiviteter eller dramaövningar, ibland i form av att läraren berättar och leder ett samtal med eleverna. Undervisningen vid dessa tillfällen sker på ett sådant sätt att alla deltagande kan ha ett utbyte oavsett om man är ny eller har kommit längre. Vi använder oss av flera olika läromedel och material, dels p g a behovet av individualisering, dels för att ge ändamålsenligt material att arbeta med. Vi använder pedagogiska spel, konkret material och försöker dessutom anknyta klassrumsundervisningen till upplevelser i närmiljön. Vi använder skönlitteratur, tidningar och Internet. Vi försöker också att ge grunder för eleverna att skapa begrepp i de övriga skolämnena. Bedömning Bedömningen av elevernas färdigheter och nivå sker dels genom BOKUP-test (vedertaget inom sva-undervisningen i Hudiksvalls grundskolor), dels genom ämnesprovet i åk 9, dock till största delen genom våra observationer av elevernas förmågor och framsteg. Eleverna får varje termin skriftliga omdömen med områden att utveckla i relation till läroplanens mål och sina egna förmågor. Eftersom målen i åk 9, i stort ligger på samma nivå som för svenskfödda barn med svenska som sitt förstaspråk är det svårt för de flesta av våra elever att uppnå godkänt betyg i svenska som andraspråk. Vanligtvis lyckas detta endast för de elever som har större delen eller hela sin skolgång i svensk skola.

4 (6) För ett nyanlänt barn tar det 2 år att lära sig basen i språket, vilket innebär ett ordförråd på ca 8 000-10 000 ord, svenskans ljudsystem, grammatik och förmåga att berätta sammanhängande men enkelt. För att få ett godkänt sva-betyg krävs att man behärskar det mesta av det som motsvarar utbyggnaden (Viberg-93); utökat ordförråd, förmåga att uttrycka sig nyanserat i tal och skrift anpassat till olika situationer, ordkombinationer i kollokativa uttryck (s k lexikala fraser). Utvecklad förmåga att använda olika grammatiska strukturer t ex passivkonstruktioner, kunna binda ihop texter, resonera och argumentera. Den sistnämnda nivån tar det mellan fem och åtta år att uppnå. Personal Idag arbetar två heltidsanställda sva-lärare i elevgrupp, samt ytterligare en sva-lärare tjänstgör 9 tim/vecka i verksamheten. En lärare i matematik och no arbetar som resurs under 2 tim/vecka. Knutna till Språkverkstan är också våra modersmålslärare och personal som arbetar med studiehandledning. Studiehandledning En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. En elev som ska erbjudas modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än modersmålet får ges studiehandledning på det språket i stället för på modersmålet, om det finns särskilda skäl. (5 kap 4 Skolförordningen (2011:185) samt 9 kap, 9 Gymnasieförordningen (2010:2039) ) Många av våra elever(dock inte alla) får studiehandledning på sitt modersmål. Vi har studiehandledning på persiska, arabiska, karen, burmesiska, italienska, ungerska, tigrinja och turkiska. (se bilaga) Studiehandledningen utförs av modersmålslärare enskilt/i liten grupp eller i ordinarie klassrumsundervisning. Innehållet kan vara att ge grundbegrepp i skolämnena, översätta undervisningsmaterial, tolka det läraren säger och att assistera vid prov. Fokusgruppen Några av våra elever ingår i vad vi kallar för fokusgruppen. Det innebär att de har s k anpassad studiegång, att deras huvudsakliga undervisning är svenska som andraspråk och att deras delaktighet i klassen begränsats till att endast gälla idrottsämnet. Dessa elever har knapp skolbakgrund och har dessutom fått bristfällig studiehandledning under sina första år i svensk grundskola. Man kan se Fokus-gruppen som en form av förberedelseklass. En modersmålslärare (studiehandledare) och en sva-lärare har huvudansvar för eleverna i gruppen.

5 (6) Modersmålsundervisningen För att eleverna ska få en framgångsrik utveckling i svenska språket är det också viktigt att de bygger vidare på och stärker sitt modersmål. Det gör de dels genom att tala sitt modersmål hemma och med sina närmaste. Vi har också en öppen och tillåtande inställning till att de använder sitt modersmål i klassrummet. Dels är det viktigt att de får delta i modersmålsundervisning. Vi försöker motivera eleverna att göra det, eftersom det är frivilligt, då vi ser det som viktigt för dem. Några elever saknar modersmålsundervisning eftersom det inte finns lärare i deras språk eller tillräckligt många elever. Våra nätverk Språkverkstans sva-lärare är anställda under Läroverkets rektor och deltar i de arbetsenhetsmöten och gemensamma konferenser som anordnas här. Dessutom ingår vi i en gemensam grupp sva- och modersmålslärare i Hudiksvall, som träffas 3-4 ggr/termin. Modersmålslärarna och de som enbart arbetar med studiehandledning har rektor Ulla Bohjort som chef och hon har dessutom ett övergripande ansvar över hela sva- /modersmålsverksamheten i Hudiksvall. Det är sva-lärarna som i huvudsak ansvarar för schemaläggning, planering och organisering av studiehandledning, modersmålsundervisning, enklare engelskundervisning samt anpassning av sva-undervisningen till skolans schema i övrigt. Denna aktivitet kräver en hel del samverkan i olika konstellationer, öppenhet och ömsesidig information vid t ex schemaändringar eller nya förutsättningar för någon elev. Språkverkstan sköter dessutom en stor del av föräldrakontakter och samtal, kontakter med boende för ensamkommande flyktingbarn, gode män och tolkar. Vision Man kan naturligtvis spekulera i framtidsutsikter som kräver oändliga resurser men det är inte fallet för oss. Vår vilja är att kunna bygga upp en verksamhet där: varje nyanländ elev får en grundläggande, strukturerad start och en trygg övergång till att delta i undervisningen i allt fler ämnen ev i någon form av förberedelsegrupp/klass (en Världsklass ) det finns möjligheter att lägga ett schema för sva-undervisningen som ger tillräcklig regelbundenhet och struktur så att vi kan låta alla våra elever ingå i större eller mindre grupper t ex kan man parallellägga svenskan för årskurserna, eller om det inte går, så för några klasser. Man kan också se till att placera elever

6 (6) som deltar i sva-undervisningen i några få klasser så att det kan underlätta samordningen av schemaläggning mellan sva- och klassundervisning. De elever som läser enkel engelska kan få göra det tillsammans med svenska elever som också läser enkel engelska. Alla elever får tillgång till den studiehandledning på modersmålet de behöver och att det är ett ansvar som åligger mentor och rektor att se till, i samarbete med oss men ändå med tydligt initiativ Vi har tillgång till den moderna tekniken i våra klassrum. Vi i personalen har tid till planering och efterarbete för att ge eleverna bästa möjliga kvalitet på undervisningen. Varje ämneslärare ser sig själv som delaktig i sva-elevens språkutveckling och även om eleven inte har utsikt att uppnå ett godkänt betyg undervisar eleven i ämnet på dennes nivå för att bygga kunskaper och begrepp inför framtida studier Vi arbetar tillsammans med de svenskfödda eleverna och ämneslärarna i olika arbetsområden Eleverna får stöd i att komma in i klassgemenskapen under håltimmar och raster, t ex genom verksamheten i uppehållsrummet, faddersystem och vuxna som är delaktiga. Läroverket i Hudiksvall 2011-11-01 Kristina D Bladin och Ing-Mari Mårtensson