Sammanställning inkomna frågeställningar och synpunkter Förvaltnings namn Organisationen - Hur ska den se ut? inre organisationen - En klinik per medicinsk specialitet? - En klinik per sjukhus? - Reda ut vad som ansvaras för lokalt och vad som ska ansvaras för regionalt. Hur ska matrisen se ut? Hur kan de lokala verksamheterna (produktion, konsultation, infrastruktur, FoUU) utvecklas och förbättras? - Under de senaste åren har gränserna mellan olika labdiscipliner suddats ut vilket bör leda till ett öppet samarbete dem emellan i en gemensam labförvaltning. Revirtänkande inom labdiagnostik måste motverkas i synnerhet om den hämmar en effektiv teknikutveckling viktig beakta vid uppbyggande av ny org.struktur. Försöka tänka utanför befintliga labdiagnostiker? - Tydligt skrivit ansvar och befogenheter för de olika nivåerna i organisationen - Viktigt att det blir samma typ av organisation i Malmö, Lund/CSK och Helsingborg (vilket det inte är idag). - Viktigt med en tydlig organisation Chefsfunktioner - Vilka chefsfunktioner ska finnas och hur ska de organiseras? - Hur kommer ledningsansvaret (personal och budget) att se ut lokalt? - Regionala specialist ansvariga Vilka? ingår Klinisk genetik? - Regionala specialist ansvariga relation gentemot eventuell VC för regionala specialistkliniker? Tydligt definierade befogenheter i förhållande till de lokala verksamhetscheferna - Regionala verksamhetschefen (om sådan ska finnas) få ett tydligt uppdrag som innefattar ett samlat ansvar för ekonomi, produktion, drift, personal samt forskning och utveckling inom sin verksamhet. - Viktigt att det finns en specialist person med god förmåga inom organisation och ledarskap (samordnare) för varje labdisciplin under förvaltningschefen. En person som kan företräda sitt område, både i en ledningsgrupp med förvaltningschefen och i kontakten med de sjukhus där laboratorierna är lokaliserade. - Oerhört viktigt att den övergripande chefen för ex. patolog avd är en patolog eller åtminstone någon med patologi anknytning - En laboratoriemedicinsk förvaltning ska bygga upp en slimmad, strategisk ledningsgrupp som säkerställer en väl fungerande kvalitetsstyrning, vettig ekonomistyrning och verksamhetsstöd när det gäller personal, ekonomi, juridik, upphandling, tillståndshantering, miljöledning, verksamhetsuppföljning och annat nödvändigt för logistik, administration och ledning. I övrigt bör fokus ligga på en decentraliserad ledningsfunktion som jobbar med fokus på målstyrd verksamhetsutveckling och processtyrning. - Chefs BMA?
Chefrekrytering - Hur ska tillsättning av chefer ske? Interimslösningar? - Hur ser idealpersonen ut som ska bli förvaltningschef. Kravprofil? Hur rekryteras denna? - Tillsättning av regionala specialist ansvariga ske på ett öppet sätt så att alla avdelningarna kan känna delaktighet i rekryteringsprocessen Gemensamma funktioner - Gemensamma labfunktioner it, administration, personalfunktion etc. Hur se ut ha egna funktioner eller köpas in? - Vilka gemensamma funktioner ska finnas? CHÖL, löner, personalärenden, maskinpark, IT, transport osv? - Kompletterande funktioner/kompetenser bör inkludera studierektor, forskningschef/fouenhet och verksamhetsutvecklare Regional produktionsenhet / hur hanteras externa prover? - Utreda om en regional produktionsenhet eller fyra regionala produktionsenheter (akutsjukhusen) är bäst för att hantera uppdraget. - Var skall det regionala produktionslabbet ligga? - Hur hanterar vi de 30% externa proverna? Logistik? - Primärvårdsproverna föreslås utföras centralt på ett ställe i regionen, men då bör man titta på hur det skulle påverka svarstider, transportkostnader och miljön. Även vilken kapacitet som finns instrumentmässigt på de olika labben är av betydelse, så att man har ett effektivt utnyttjande av instrumenten och personalen. - Uppdelning i en regional produktionsenhet kontra närsjukhus laboratorier och patientnära laborerande är än så länge mest relevant för Klinisk kemi. Inom Klinisk bakteriologi och virologi finns t ex inga analyser som inte skulle kunna utföras vid en regional produktionsenhet (de allra flesta analyser är redan regionalt profilerade). - Det finns ingen produktion som går att utforma och driva utan specialistkunskap. Vi byter ständigt till nya förbättrade metoder och det pågår ett ständigt och högt specialiserat utvecklingsarbete som i mycket hög grad ökar kostnadseffektiviteten och värdet för patienten/kunden. Central produktionsenhet kan inte separeras från medicinskt specialistansvar försök har gjorts i delar i Sverige (ex. Linköping) men man går nu tillbaks mot att integrera produktionsenhet och medicinsk kompetens/konsultationspool igen. Ekonomi - Gemensamt ekonomiskt styrsystem tidplan måste tas fram - Prislista måste bli klar! - På vilka nivåer ska budgetansvar ligga? - Vilka ekonomiska resurser kommer vi att ha? Hur kommer dessa att fördelas? - Hur ska besparingarna tas hem? - När överförs budget från sjukhusen till förvaltningen? - Vem tar omställningskostnaderna? - Hur hanteras löpande avtal, reagens, fakturering, beställningar? Gränssnitt / organisatorisk tillhörighet - Vårdhygien (se bilaga) - RSKC - Klinisk farmakologi
Samarbete med sjukhusen / andra förvaltningar / medicinska fakulteten - Samverkansformer med sjukhusförvaltning - Hur ska gränssnitten mot de olika sjukhusen se ut? Ta fram vad som måste regleras (tex information, utbildningar). Ta fram förslag på avtal. Ta lärdom från Blodcentralen! - Hur bibehålles kopplingen till/ kontakten med det "egna" sjukhuset? - Väsentligt att man skapar små, funktionella, laborerande enheter som är anpassade med avseende på sortiment och kompetens efter den lokala verksamhetens behov. - Formerna för samverkan med Medicinska fakulteten vid Lunds Universitet - Samarbete med Malmö högskola och Högskolan i Kristianstad Identifiering och koordinering - Koordinering av analysmetoder och utrustningar, på lab och patientnära. - Diskutera vad som menas med patientnära analyser, kanske tolkar vi det inte helt lika - Identifiering av specialitetsgemensamma analysplattformar och processer. Närsjukhusen - Utreda sortiment, servicegrad och bemanning för närsjukhusen med de nya förutsättningarna i delprojekt 6 som också beslutas den 3/6. - Vilket sortiment skall finnas på närsjukhusens lab? - Förändring måste ske parallellt med närsjukhusens nya uppdrag? - Kommer sortiment att vara klart till årsskiftet? - Vem hörsammar närsjukvårdens önskemål? - Hur löses samarbetet med Blodcentralen Skåne? Vem skall bemanna på jourtid då närsjukvårdslaboratorierna är stängda? Alternativa lösningar? Lokalfrågor - Var skall förvaltningen ha sitt säte? - Hur ska ombyggnationer hanteras? Via de olika sjukhusens förvaltningar? I så fall, hur får vi en ingång till detta? Hantering av nybyggnationer? - Vilka lokaler ska vi ha? IT - Uppföljning av IT-projekten måste planeras. - När kan vi införa elektroniskt dokumenthanteringssystem? - Hur ska vi få elektroniska remisser så fort som möjligt? - När kommer temporärt EroS? - Vi har olika LIS-system och svarar ut på olika sätt idag? Hur hanteras detta i förändringen? - Kommer vi att köpa tjänster från IT och MTA? - Tillgång till Medicinsk Teknik lokalt. Exv om mitt mikroskop går sönder eller någon annan med teknisk utrustning vill vi kunna kontakta Med Tekn avdelningen på det sjukhus vi fysiskt befinner oss. Samma gäller IT-avdelningen. Kompetensförsörjning - Hur ska vi locka duktiga specialister till en egen förvaltning? Vad kan vi locka med? - Hög ST-läkare utbildningstakt hållas för att säkra kompetensförsörjning. - Regionalt behov av specialkompetens och service inom Klinisk Farmakologi, Klinisk Genetik och Yrkesmedicin måste tillgodoses.
Personal - Hur ska personalen flyttas över i den nya förvaltningen? Tydliggörande av förutsättningar, för presentation så fort som möjligt för alla berörda. - När sker överflyttning av personal till ny förvaltning? - Vad händer med medarbetarna? Hur hanteras övertalighet? Vem gör vad? - Försämringar i arbetsvillkor som kan vara en följd av kortsiktiga sparplaner kan leda till att vi förlorar viktig kompetens i regionen - När man ska ha sin 25-årspresent (efter 25 års anställning) eller går i pension, får man då gå på utdelningen på det lokala sjukhuset? Eller ordnas något för förvaltningen? - Avdrag på lönen för exv fackavgift, parkeringsavgift o dyl. - Friskvård - vi här i Kristianstad hade andra förmåner än Lund när vi gick ihop. Får inte glömmas bort. Bör vara samma regler för hela den nya förvaltningen. Kvalitetssäkring - När förändras innehållet och varifrån skall det styras? - Hur skall detta organiseras? Utbildning/utveckling/forskning - Hur kommer ansvaret för utvecklingsarbete vara fördelat (regionalt/lokalt)? - Hur kommer man att hantera utbildningsbudgeten, vilka kriterier kommer att gälla vid fördelning? - ALF-medlen.De är idag knutna till sjukhusen, men eftersom mycket av sjukhusens forskning sker just inom lab-medicin är detta något man måste kolla upp vid en förvaltningsbildning så att inte forskningen drabbas Kommunikation - Gemensam webbsida både en för kunder och en för lab med s medarbetare - Info från lokala arbetsplatsen/sjukhuset. Lätt att extern verksamhet glöms bort då det informeras om olika projekt inom "bygget". Kan gälla en ombyggnation som berör lokalerna man arbetar i, olika andra arrangemang mm. Transportlogistik - Vem drar upp riktlinjerna? Inom labmedicinförvaltningen eller STT? Risk- och konsekvensanalys - Har det gjorts någon risk- och konsekvensanalys utifrån perspektiven miljöaspekter, arbetsmiljö, ekonomi, klinisk nytta och patientsäkerhet? Klinisk genetik rädda att de som udda verksamhet och liten högspecialiserad verksamhet skall drunkna i den rutinsjukvård som utgör en stor del av t.ex. klinisk kemis verksamhet rädd för att det kommer att ske en fixering vid laboratoriefrågor och med fokus på stora volymer av enskilda analyser, något som inte är aktuellt inom vår verksamhet. Bårhusverksamheten Hur kommer det att bli med bårhusverksamheten? Vet inte riktigt hur det fungerar idag, men har för mig att kommunerna/församlingarna är inblandade på något vis. Miljöcertifiering hela förvaltningen?
Brandskydd kopplad till det lokala sjukhuset?