[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]

Relevanta dokument
Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Myran Barn- och utbildningsförvaltningen

Lärande & utveckling.

Lärande & utveckling.

Lärande & utveckling.

Lärande & utveckling.

Lärande & utveckling.

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Lärande & utveckling.

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Pärlan Barn- och utbildningsförvaltningen

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Bråten Barn- och utbildningsförvaltningen

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Lärande & utveckling.

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Lärande & utveckling.

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Arbetsplan. Lillbergets förskola avdelning /2016. Barn och utbildning

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Lärkan Barn- och utbildningsförvaltningen

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Handlingsplan GEM förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Kultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA

Arbetsplan Violen Ht 2013

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Handlingsplan för 2012/2013

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Lärande & utveckling.

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016

VATTEN LJUD RÖRELSE LUFT LJUS PROGRAMMERING

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Arbetsplan läsåret

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Arbetsplan. Ängen, Ljusne förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Sagor och berättande stimulerar språkutvecklingen och kan även få barnen att intressera sig för skriftspråket.

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Lejonkulan

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

UTBILDNING KVALITET & UTVECKLING

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Arbetsplan Med fokus på barns lärande

Kvalitetsredovisning

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Förskoleavdelningen. Gemensam Arbetsplan för Förskolan i Fagersta

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Handlingsplan för. Brynäs-Nynäs förskoleenhet. Förskola Hammargården 2011/2012

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Kållekärrs förskolor Arbetsplan augusti 2017 juni 2018

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Ugglan Barn- och utbildningsförvaltningen

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Dokumentera med ipad i förskolan

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning

Kvalitetsredovisning

Lokal Arbetsplan för VALEN

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Gemensam Arbetsplan för Förskolan Innehållsförteckning:

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Pedagogisk plan för Silvertallens förskola

TEMA ARBETSPLAN ABC-Leksaker

Handlingsplan för XXX förskola, läsåret:

Transkript:

Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Mårbacka Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se

Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att kommunicera, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler, utvecklar intresse för bilder, teter och olika medier samt sin förmåga att använda dessa, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om väter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Fullmäktigemål Karlskoga är känt som en framstående utbildningsort Nämndmål Förskolan bygger grunden för en god kunskapsutveckling i skolan Barn- och utbildningsnämndens verksamheter använder modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande Nämnden kommer att särskilt granska och analysera: Andelen förskolor där barnen använder datorer som ett stöd för sitt lärande 2

Enhetens egna mål Mårbacka förskola skapar förutsättningar för en trygg och god kunskapsutveckling i förskolan. Mårbacka förskola använder modern teknik som ett verktyg för barns kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Arbetet i verksamheten På Mårbacka förskola har vi en avdelning för yngre barn och en för de äldre barnen där alla pedagoger är in-lyssnande mot barnen och utgår från barnens behov, förmågor och intressen när vi planerar vår verksamhet. Vi erbjuder föräldrarna att delta i utvecklingssamtal där vi synliggör och diskuterar barnens utveckling och lärande genom dokumentation. Vi delar in barnen i mindre grupper för att barnen ska få bra förutsättningar för att utveckla sin kommunikation, samspel och sin förmåga att lyssna och reflektera. Vi använder modern teknik som ett verktyg för barns kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Språkutveckling För att stödja barnens språkutveckling använder vi oss av TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) och TRAS(Tidig Registrering Av Språkutveckling). TAKK hjälper oss pedagoger och barnen att förstärka det vi säger. TRAS använder vi oss av som ett observationsunderlag för att ge rätt stöd och hjälp till barngruppen. Vi förstärker och förtydligar språkinlärningen även genom att använda oss av lär-plattan, datorer, språklekar, bilder och konkret åskådligt material. När barn med annat modersmål kommer så delar vi ut ett material som heter Två språk eller flera. Vi använder oss av språkdomäner där vi får en överblick över hur många språk respektive barn har och när de används. Vid behov använder vi oss av tolkar på föräldramöten och utvecklingssamtal. Utveckling av matematisk förmåga/matematikutveckling Vi pedagoger är medvetna om att matematiken finns i alla situationer under dagen. Vi är med och benämner matematiska termer för att göra barnen medvetna och ge dem de rätta begreppen redan från början. Barnen är med och dukar tillsammans med en vuen till lunch. Barnen ska få lära sig matematik genom lek. Vi använder oss av eperimentlådan som inspiration och idékälla i den dagliga verksamheten. Utveckling inom naturvetenskap och teknik/framkant Vi använder vi oss av våra fyra eperimentlådor som inspiration och idékälla i den dagliga verksamheten. Genom att vi är medforskande pedagoger hjälper vi barnen att hitta svaren på deras frågeställningar och ge dem nya utmaningar. Barnen får använda lär-plattan, kameror och datorn tillsammans med oss pedagoger. Vi har även en media vagn med projektor, filmduk mm för att kunna utveckla arbetet med IKT. Vi använder oss av gården och promenerar till skogen för att utforska naturen. Vi använder uppdragskort som uppmärksammar barnen på både matematik och kunskap om naturen. 3

Praktisk-estetisk utveckling Vi erbjuder en utvecklande miljö med material som utmanar och stimulerar barnens nyfikenhet att självständigt få prova på att skapa i leken, bild och form, rörelse, dans och drama. Barnen får måla på staffli, skapa med play-do-deg, klippa och klistra. I rolleken får barnen använda sin fantasi och prova sina idéer samt öva på samspel och kommunikation med sina kamrater. Vi prioriterar utevistelse för att ge barnen möjligheter till utveckling av sin motorik, koordinationsförmåga, kroppsuppfattning och hälsa. Pedagogisk miljö Vi har en avdelning för yngre barn samt en avdelning för äldre barn. Det medför att vi får en mer anpassad pedagogisk miljö som stimulerar barnens utveckling och lärande inom alla utvecklingsområden, (språk, matematik, naturvetenskap och teknik/framkant och praktiskestetisk.) Vi använder oss av pedagogiskt material som väcker och utmanar barnens intresse för naturvetenskap, teknik/framkant, matematik och språk. 4

Resultat Språkutveckling Avdelning för yngre barn: Vi ser att vårt arbete med TAKK, språkpåsar och språkövningar har gett ett gott resultat genom att barnen visar en ökad språkförståelse, ökad förmåga att kommunicera samt att några barn kan föra enklare resonemang. Böcker har stor betydelse för våra barn; vi läser för barnen och barnen läser själva eller tillsammans med en kamrat/pedagog. Tack vare att vi använder oss av enkla sångböcker där bilder förstärker orden i teten så har många av barnen lärt sig sången och förstår innebörden i teten. 5

Avdelning för äldre barn: Barngruppen på avdelningen för äldre barn har/visar språk- och berättarglädje. De flesta har utvecklat sitt ordförråd, överordnade begrepp som te. tama/vilda djur och meningsbyggnad, då de yttrycker sig med hela meningar och många ord. Barnen visar stort intresse för språket genom att fråga vad ord betyder, diskuterar och argumenterar i sin kommunikation med andra barn och vuna. Detta leder till att vi har många trevliga samtal i vardagen som te vid matsituationen. De flesta av barnen känner igen bokstäverna i alfabetet och de frågar ofta vad det står på olika saker. De berättar om sina upplevelser och erfarenheter i vardagen både med oss vuna och med varandra. Barnen har bra språkförståelse och språklig medvetenhet; rimmar, leker med ord och kommer ihåg rim och ramsor. Böcker har stor betydelse för våra barn; vi läser för dem, de använder böcker i sin lek, de gör egna böcker som de läser upp för oss andra, några barn kan vissa böcker utantill och kan läsa för en kompis. Några barn kan relatera till andra böcker om liknande innehåll. Utveckling av matematisk förmåga/ Matematikutveckling Avdelning för yngre barn: Vi ser att barnen har ökat sin matematiska förmåga; lika på lika, antal, former, minnesförmåga, enkla spelregler. Detta genom att vi använder oss av lärplattan som ett kompletterande verktyg, vi spelar enklare spel och ramsräknar. Barnen visar stort intresse för att pekräkna i vardagen. Avdelning för äldre barn: Barnen har utvecklat sin matematiska förmåga genom att vi hör att de uttrycker och använder sig av olika begrepp och termer i sin kommunikation med både barn och pedagoger. De flesta barn har utvecklat sin antalsuppfattning, som vi hör och ser dagligen vid matsituationen, samlingen, när vi spelar spel och i leken. De har också ökat sin medvetenhet när det gäller sortering av olika material som te lego. Utveckling inom naturvetenskap och teknik/ FramKaNT Avdelning för yngre barn: Barnen har utvecklat sin förståelse för naturkunskap genom att utforska gården. När barnen visar intresse fångar vi upp det och vidareutvecklar deras nyfikenhet för naturvetenskap och teknik. Barnen har bla fått använda sig av ballonger, ficklampor mm. Vi har börjat använda oss av medievagnen för att i grupp uppleva och lära tillsammans. 6

Barnen har ökat sin medvetenhet om hur vi kan använda lärplatta och dator e som sökmotor för att få information och kunskap om något. Har börja använda oss av medievagnen för att i grupp uppleva och lära tillsammans. Barnen visar stort intresse för att ta reda på fakta om e fåglar, dinosaurier, blommor mm. Vi har fått inspiration och ideér från våra eperimentlådor samt använder oss av eget material och planerar verksamhet utifrån lådorna. Barnen efterfrågar materialet som finns i lådorna och visar stort intresse som te med elektricitetsatsen. Naturvetenskap och teknik Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. (Lpfö-98/10) Barnen visar stort intresse och nyfikenhet när vi erbjuder eperimenterande material och aktiviteter som te hur vi kan använda luften i ballongen för att förflytta något och upptäcka magnetism. De efterfrågar material som finns i eperimentlådorna. På våra skogsutflykter har vi använt de matematiska uppdragskorten. Barnen har lärt sig olika begrepp som te mjuk/hård, stor/liten osv. 7

Praktisk-estetisk utveckling Avdelning för yngre barn: Barnen har ett stort intresse för rörelselekar, musik och dans och har där igenom utvecklat sin kroppsuppfattning och motorik. Barnen har utvecklat sitt skapande genom att få måla på staffli, klistra och skapa med play-doh mm. Avdelning för äldre barn: Barnen väljer ofta att rita och skapa egna alster, klippa och klistra och därför har nästan alla barn ökat sin förmåga att klippa med sa. Rollek har en stor plats i vardagen då många av barnen använder sin fantasi med stor inlevelse. Vi kan se rolleken när barnen använder duplo, smålego, djuren, figurer och i hemvrån. Pedagogisk miljö Genom att vi har en anpassad pedagogisk miljö med bra förutsättningar för att se till både yngre och äldre barns behov och intressen, utvecklar barnen sin självständighet och sitt lärande inom alla områden. Personalenkät Enkätsvaren visar ett något bättre resultat på den pedagogiska inomhusmiljön när vi jämför med förra årets svar. 8

Enkätsvaren visar ett något bättre resultat på den pedagogiska utomhusmiljön när vi jämför med förra årets svar. Brukarenkät Enligt enkätsvaren framgår att brukarna är något mer nöjda med den pedagogiska utomhusmiljön. Enligt enkätsvaren framgår att brukarna är något mer nöjda med den pedagogiska utomhusmiljön. 9

Analys och bedömning Språkutveckling Vi har arbetat medvetet med att erbjuda barnen språkstödjande konkret material. Vi har arbetat medvetet med icdps förhållningssätt och varit vägledande och närvarande pedagoger då vi lyssnat in och följt upp barnens initiativ till att samspela, samtala och berätta. Vi har uppmuntrat dem till att lyssna på och svara varandra. Vi har ett stort utbud av böcker och vi har haft möjlighet att kunna dela barnen i mindre grupper efter lunch. Då har vi tillgodosett barnens intresse för böcker. Utveckling av matematisk förmåga/matematikutveckling Barnen har utvecklat sin matematiska förmåga genom att vi pedagoger medvetet har erbjudit lämpligt matematiskt material och att vi har varit med och benämnt med de rätta begreppen. Vi har medvetet erbjudit barnen olika matematiska material, som t e spel, ljusbord med former, pussel osv. Vi har arbetat med att benämna antal och rätt begrepp i vardagliga situationer. 10

Utveckling inom naturvetenskap och teknik/framkant Pedagogerna har blivit mera medvetna med att erbjuda material som utvecklar barnens kunskaper inom naturvetenskap och teknik. Vi pedagoger har blivit bättre på att erbjuda och arbeta med materialet som finns i eperiment-lådorna. Pedagogerna har uppmuntrat barnen till att använda vårt egna material inom området naturvetenskap. Vi har följt upp barnens frågor och tillsammans med dem sökt kunskap med hjälp av lärplattan. Praktisk-estetisk utveckling Vi erbjuder en tillåtande och tillgänglig miljö, där vi lyssnar in barnens efterfrågan av material. Pedagogerna deltar i leken för att kunna utveckla och vägleda barnen. Vi erbjuder en tillåtande och tillgänglig miljö, där vi lyssnar in barnens efterfrågan av material. Pedagogerna deltar i leken vid behov för att kunna vägleda, förklara och utveckla innehållet i t e rolleken. Pedagogisk miljö Vi tror att det något förbättrade resultatet i personalenkäten beror på att vi har arbetat in oss i vårt arbetssätt och där av har lättare att uppmärksamma då det krävs förändringar i vår miljö för att utveckla barnens lärande och utveckling. Föräldraenkäten visar att även föräldrarna är något mer nöjda med vår pedagogiska miljö. Vilket kan bero på att vi har gjort förändringar i miljön som gynnar barnens utveckling. Genom att vi har en bra anpassad pedagogisk miljö med goda förutsättningar för barnens olika behov och intressen har barnen utvecklat sin självständighet och sitt lärande inom alla områden. Vi förändrar miljön vid behov för att utveckla verksamheten och barnens lärande. 11

Språkutveckling UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV MÅLUPPFYLLELSE De yngre: De äldre: NYTT NULÄGE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD Vi fortsätter att arbeta med åskådligt, konkret material, böcker, lär-platta och TAKK. Matematikutveckling UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD NYTT NULÄGE Vi arbetar vidare med att räkna och benämna, erbjuda material efter barnens förmågor samt dela barnen i mindre grupper för att nå vår måluppfyllelse. Utveckling inom naturvetenskap och teknik/framkant UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD NYTT NULÄGE Pedagogerna ska arbeta mer medvetet inom området naturvetenskap och se över och synliggöra material. Vi fortsätter med att ta in naturvetenskap/teknik och FramKaNT-lådor i vår verksamhet samt arbetar vidare och utvecklar arbetet med IKT. Praktisk-estetisk utveckling UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD NYTT NULÄGE Vi fortsätter att inspirera och uppmuntra barnen genom att delta i barnens lek och skapande. 12

Pedagogisk miljö UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD NYTT NULÄGE Vi fortsätter att anpassa och utveckla miljön efter barnens intresse, behov och förmågor. Starka sidor Vi har haft en positiv utveckling inom områdena, språk, matematik, praktisk-estetisk utveckling och pedagogisk miljö. Utvecklingsområden Naturvetenskap och teknik/framkant och pedagogisk miljö. Åtgärder för ökad måluppfyllelse, ny planering Naturvetenskap Vi ska erbjuda barnen mer och tillgängligt naturvetenskapligt material, för att väcka nyfikenhet och intresse. Vi ska erbjuda barnen mer utmanande och stimulerande upplevelser inom det naturvetenskapliga området. Vi fortsätter att använda oss av eperiment-lådorna. Modern teknik Vi fortsätter att använda oss av lär-plattan och media-vagnen. Vi använder modern teknik (dator och lär-plattan) som ett verktyg för barns kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Vi fortsätter att använda oss av media-vagnen och barnens användande av kameran. 13

Pedagogisk miljö Vi kommer att se över hur vi ska kunna utnyttja våra lokaler på ett bättre sätt för att utveckla barnens lärande-miljö t e inom naturvetenskap. Vi kommer att fortsätta att anpassa och utveckla vår miljö med olika material, som utmanar och stimulerar barnens lärande. Utvärderingsmetod Pedagogisk dokumentation, enkät/dialog med föräldrar, observation/reflektion och kritiskt granska oss själva. Framtiden och verksamhetsutveckling Pedagogisk dokumentation, enkät/dialog med föräldrar, observation/reflektion och kritiskt granska oss själva. Kompetensutveckling Vi följer kommunens kompetensutvecklingsplan. 14