Bokstavsbakterier inom veterinärmedicinen. Ulrika Grönlund Andersson Laboratorieveterinär, VMD, Enheten för Djurhälsa och Antibiotikafrågor, SVA

Relevanta dokument
Antibiotikaresistens en fara för folk och fä. Christina Greko Strama VL Djurhälsa och antibiotikafrågor

REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET

Antibiotikaresistens

OM ANTIBIOTIKARESISTENS OCH SVENSKA DJUR En rapport från Strama VL

REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET

Världen i Norden och Norden i världen

-vet från Statens Veterinärmedicinska Anstalt. Nr

SvarmPat Andrea Holmström, Gård och Djurhälsan Helle Ericsson Unnerstad, SVA. Jordbruksverket 3 maj 2016

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

ANTIBIOTIKA OCH DJUR I SVERIGE 2010

Antibiotikaresistens i blododlingar

ANTIBIOTIKA OCH DJUR I SVERIGE 2011 EN RAPPORT FRÅN STRAMA VL

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige

Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Resistensåterkoppling Värmland STRAMA-möte 19/

Antibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Antibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Antibiotikaresistens i blododlingar

RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015.

Antibiotikaresistens i blododlingar

Bilaga 2. SIR-gränsvärden av den diskdiffusionsmetoden 1,2,3

Antibiotikaresistens i blododlingar

Distriktsveterinärernas hygienpolicy

Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske

Staphylococcus aureus sårisolat aggregerade data från ResNet

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Vårdhygien inom veterinärmedicinen VRID AV

ESBL i Norden (men fokus på Sverige)

MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Landstinget Gävleborg

Kommentarer till resistensläget 2012

STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ

Aktuellt resistensläge Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi

Kommentarer till resistensläget jan-maj 2012

1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014.

Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige

Kommentarer till resistensläget jan-juni 2014

MRSA hos grisar hot för människor? Björn Bengtsson Avdelningen för Djurhälsa och Antibiotikafrågor, SVA

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018

Multiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet

Epidemiologiska resistensdata minimini-pricklista

Om Strama, resistens och antibiotikaförskrivning

Resistensläge i öppenvård:

Antibiotikaanvändning Akademiska sjukhuset. T o m juni 2018

Antibiotikaanvändning

Resistensläge i öppenvård:

En värld utan antibiotika - ett troligt framtidsscenario?

Dosering av antibiotika Sverige Barn. Antibiotikasubstans(er) Adm Rekommenderad normaldos (mg) Maximumdos (mg) Kommentar

Hur kommer ökande antibiotikaresistens påverka arbetet mot vårdrelaterade infektioner i framtiden?

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Multiresistenta bakterier

Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013

Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag

Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen.

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Nyheter och pågående arbete EUCAST. Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

Användningsändamål för injektionspreparat som innehåller bensylpenicillinprokain Livsmedelssäkerhetsverket Eviras temporära användningsrekommendation

Anestesi- och intensivvård, Akademiska sjukhuset

Behandling av urinvägsinfektioner ABU och ESBL. Charlotta Hellbacher Vårdhygien & Strama

IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård

Antibiotikaresistens i Region Skåne

Kardiologi och PCI, Akademiska sjukhuset

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

Antibiotikaförsäljning via recept utskrivna på Akademiska sjukhuset. T o m juni Gunilla Stridh Ekman, Strama Uppsala län

Dagordning Stramamöte

Antibiotikaförbrukning. Reumatologen, Akademiska sjukhuset

Pågående projekt EUCAST lappdiffusionsmetod. NordicAST Workshop 2013 Jenny Åhman

Ditt antibiotikaavtryck. Jenny Lundström, VMD Almedalen 2014

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus

Bärarskap av meticillinresistent Staphylococcus pseudintermedius (MRSP) hos svenska hundar

MRB Multiresistenta bakterier

BIPACKSEDEL. Innehavare av godkännande för försäljning Sverige: Vétoquinol Scandinavia AB, Box 9, Åstorp

Infektioner hos äldre

Antibiotikaanvändning. Lasarettet i Enköping T o m juni 2017

Innehåll. Multiresistenta bakterier (MRB) Nr

Antibiotika Del 1. -Inledning -Olika antibiotikagrupper. -Resistens -Farmakokinetik -Farmakodynamik. Stephan Stenmark Infektionskliniken NUS Umeå

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset

Antibiotika verkningsmekanismer. Christian G. Giske Biträdande överläkare / Med Dr Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 18 mars 2010

Schysst kött. För djuren, för människorna och för miljön

Antibiotikaresistens orsaker konsekvenser - åtgärder

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika.

Strama - antibiotikafrågor och resistens. Stramas huvudbudskap Aktuellt om resistens - VRE. Aktuellt om resistens - VRE

Vi ligger tvåa i riket, oavsett veterinärer med eller ej! Rullande 12 ligger vi trea men fyra om veterinärrecepten är med.

Antibiotika och resistens. Välkomna! Sidan 1

Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener

Geriatriken, Akademiska sjukhuset

Mekanismer för antibiotikaresistens

Antibiotikaresistens. Apokalyps? Management?

ANTIBIOTIKA OCH DJUR I SVERIGE En rapport från Strama VL

Antibiotikaresistens i Region Skåne

Antibiotika och resistens 24 november. Välkomna! Sidan 1

Multiresistenta bakterier

Bli en antibiotikasmart vårdcentral!

av MDR gramnegativa bakterier

Transkript:

Bokstavsbakterier inom veterinärmedicinen Ulrika Grönlund Andersson Laboratorieveterinär, VMD, Enheten för Djurhälsa och Antibiotikafrågor, SVA

SVA Ca 500 anställda Verksamhetsgrenar: Diagnostik och analysverksamhet Sjukdomsövervakning och beredskap Kunskapsförmedling Forskning och utveckling 7 enheter FRISKA DJUR, TRYGGA MÄNNISKOR

SVARM 2007 - Den åttonde rapporten www.sva.se SWEDRES - www.smittskyddsintitutet.se eller www.strama.se

Andra rapporter

SVARM-innehåll Förbrukningsdata Antibiotikaresistens

Antibiotikaklasser Penicilliner penicillin ampicillin, amoxicillin (aminopenicilliner) oxacillin (isoxazolylpenicilliner) Penicilliner med betalaktashämmare amoxicillin-klavulansyra Cefalosporiner cefalexin, cefadroxil, cefalotin ceftiofur, ceftazidim cefovecin Aminoglykosider gentamicin, streptomycin, neomycin Makrolider och linkosamider erytromycin, spiramycin klindamycin, linkomycin Kinoloner enrofloxacin, marbofloxacin m fl Tetracykliner oxitetracyklin, klortetracyklin doxycyklin Folsyrasynteshämmare trimetoprim sulfonamider

Antibiotikatryck DJUR Ca 20 g per ton djur (1997) MÄNNISKA Ca 70 g per ton människa (1997) 1998: 19 ton 2007: 17 ton 1986 förbjöds antibiotika som tillväxtbefrämjare i Sverige, 2006 i hela EU Källa: Otto Cars, Strama

Antibiotika systemisk reciepen/1000 individer (data från Apoteket AB och SCB) Pettersson, L. 2007, Sv vet tidn 59:11-

Antibiotikaförskrivning Till hund: År 2006: 403 recipen per 1000 hundar 1998-2005: nästan fördubbling av antalet cefalosporinrecipen Till människa: År 2006: 436 recipen 1000 invånare Immunosuppressiva Förskolebarn Cancerpatienter Svårt sjuka

Försäljning av fluorokinoloner och cefalosporiner för veterinärt bruk Fluorokinoloner vä axel (tabletter mm enbart) 70 60 Cefalosporiner hö axel (totalt, varav 2006 98% tabletter) Stapel: uppskattat cefalosporiner inkl humanprodukter 1400 1200 50 1000 Data från SVARM kg aktiv subs 40 30 20 10 0 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 800 600 400 200 0 kg aktiv subs

Mastitbehandlingar 2003 Vet@webb SJV - ca 89.000 insatta behandlingar Tetracyklin 0,3% Trim/Sulfa 4% Makrolid 3% Pirlimycin 0,1% Ceftiofur 0,01% Pen-G + DHS 0,2% Amoxicillin 0,1% Kinoloner 10% Pen-G 83% Från: Landin, 2006

SVARM-innehåll Förbrukningsdata Antibiotikaresistens zoonotiska bakterier indikatorbakterier djurpatogener

Resistensbestämning Mikrotiterpanel - VetMIC Dilutionsteknik

Indikatorer Tarminnehåll från friska djur från slakteriet Gris Fjäderfä Nötkreatur Gram+ representant: Enterkocker Gram-representant: E. coli

Tetracyklin och resistens hos E. coli från friska grisar Frankrike UK Danmark 100 Sverige 100 mg/kg slaktad vikt 80 60 40 20 0 Användning procent 80 60 40 20 0 Resistens (>8 mg/l) Källor: DEFRA 2002 & VMD 2003; AFSSA 2003; DANMAP 2002; SVARM 2002

Staphylococcus aureus mastit nöt Sverige 2002-03 (Akut, klinisk) n=225 Norge 2003 (Klinisk) n=117 Nederländerna 2003 (Diagn. prov) n=107 Danmark 2003 (Diagn. prov) n=99 Tyskland 2003 (Akut, klinisk) n=227 25 Resistens (%) 20 15 10 5 0 Penicillin Spira/Eryth Tetracyklin Streptomycin Från: NORM-VET 2003;MARAN 2003; DANMAP 2003; Wallmann et al., 2004; Bengtsson et al., 2003

Djurpatogener Svin, nöt, häst, hund och katt rutindiagnostiken vid SVA riktade undersökningar E. coli Svin, nöt, häst, hund och katt Brachyspira spp S. zooepidemicus S. pseudintermedius

Bokstavsbakterier VRE ESBL MRSA MRSP

VRE Enterococcus faecium, vana, en klon Slaktkyckling i Sverige 1% år 2000 till 41% 2005 till knappt 30% år 2007 (selektiv medium vankomycin 16 mg/l) Slutade med avoparcin 1984 i Sverige, 1997 i EG

ESBL inom veterinärmedicinen I Europa: Danmark CTX- M hos E. coli, gris Belgien TEM och CTX-M hos E. coli, slaktkyckling NL TEM och CTX-M hos E. coli, slaktkyckling Frankrike - CTX- M hos E. coli, nötkreatur Norge - TEM hos E. coli, slaktkyckling

ESBL inom veterinärmedicinen I Sverige: Två ESBL-producerande E. coli hos hund 2008 brytpunktsplatta för urinprover från hund under 2009 1 isolat med misstänkt AmpC utav 146 brytpunktsplatta för kliniska tarmprover från gris under 2009 inga misstänkta från friska grisar tre misstänkta AmpC E. coli mikroarrayteknik.

MRSA djur: internationellt Hund 1994, Häst 1996 Ökande antal rapporter från 2000; USA, Kanada, UK, Irland, Nederländerna (gris), Tyskland, Österrike, Danmark (gris)

MRSA hos gris i NL År 2003 i Nederländerna: 3 människor med direkt eller indirekt griskontakt År 2004: 23% av holländska grisbönder (26 grisbönder undersökta). År 2006: slakteriundersökning visade hög prevalens hos slaktsvin År 2006: 7 av 31 (23%) besättningar positiva för MRSA. Grisarna är oftast symtomlösa bärare, Alla isolat tillhörde en otypbar variant av MRSA (NT-MRSA)

MRSA ST398 i Europa I Belgien: 34 av 50 (68%) grisbesättningar positiva 40% av grisarna positiva 38% för personer med griskontakt I Danmark: ingen prevalensstudie kända. I smittspårningar: 4 av 5 grisbesättningar positiva Påvisad i Tyskland på gris Påvisad i Frankrike på gris Alla NT-MRSA till samma klonala grupp ST398 Resistant mot tetracyklin

Djurvårdande personal en riskgrupp? Vet kongress USA 2006 16% stordjurspr.; 4% smådjurspr., 15% assisterande personal NL; 4.6% veterinärer och vet.stud (stordjurspr) Danska Dylaegefören. 2006: 9/201 (4%) Veterinärer och andra personer med gris- och/eller nötkreaturskontakt löper högre risk att var bärare för ST398 (Nederländerna 2005) Int griskongress:12.5% av provtagna

MRSA hos djur i Sverige 100 grisbesättningar undersökta (2006) 208 grisbesättningar (2008) 325 S. aureus från mastiter (2002, 2005) 100 slaktkycklingar 300 friska hundar (2006) 300 friska hästar (2007) EN POSITIV HÄST

MRSA hos häst i Sverige Första fallet december 2007 Utbrott sommaren 2008 totalt 7 fall varav 6 infektion och en kontakthäst. Uppsala, Västmanlands och Södermanlands län Septisk artrit och post-operativa sårinfektion Ingreppen utförda på Hästliniken, SLU

MRSA hos häst Antibakteriell MIC S/R Gränsvärde substans (mg/l) Penicillin >4 R > 1 Cefoxitin >1 R >1 Oxacillin >16 R >2 (+ 2% NaCl) Erytromycin 0,5 S > 1 Kloramfenikol 8 S > 16 Klindamycin <0,25 S > 4 Tetracyklin 64 R > 1 Fusidin 0,5 S >0,5 Gentamicin >64 R > 2 Kanamycin >32 R > 8 Ciprofloxacin 1 S > 1 Trimetoprim >32 R > 8 Sulfa 128 S >128 Spa-typ t011, ST398 grisklonen

MRSA hos häst i Sverige Sommarens sårinfektioner läkte utan behandling SJV bestämde att kontakthästar skulle provtas totalt 15. En positiv Kontaktmänniskor till en häst provtogs negativa Personal på kliniken - negativa

Vad händer på hästkliniken? Vårdhygienläkare inkopplad för att få ordning på rutiner Antal åtgärder vidtagna Miljöprover på hästkliniken Hästkliniken stämd av djurägare

VRID AV Projekt för att minska vårdrelaterade infektioner inom hästsjukvården Lena Ström, institutionen för klinisk vetenskaper Karin Bergström och Ulrika Grönlund Andersson, SVA VRID AV

Projektupplägg bakgrund VRISS Vårdrelaterade infektioner ska stoppas Nationell patientsäkerhet från SKL Finansierad av Stiftelsen Svensk Hästforskning VRID AV

Deltagande i projektet År 1: Hästkliniken vid Univeritetsdjursjukhuset vid SLU, Uppsala År2: ATG kliniken i Skara, Mälarkliniken, Hästsjukhusen i Helsingborg och Strömsholm År 3: Slutredovisning VRID AV

Riskfaktorer för MRSA-infektion För människor: bärarskap och kontakt med bärare. sjukhusvistelse antibiotikabehandling För gris: inköp av koloniserade djur antibiotikabehandlingar För häst: bärarskap och kontakt med bärare. sjukhusvistelse antibiotikabehandling MRSA på gården > 20 hästar i stallet

MRSA hos hundar i Sverige Från oktober 2006 till april 2009: 10 hundar och en katt (4 djursjukhus) 9 av 10 MRSA tillhör spa-typ t032 Infektioner i post-operativa sår På 2 av 3 djursjukhus 17% av personalen bärare av samma klon

S. aureus hos hundar, hur vanlig? Kliniska prover, hund Sverige (SVA 2004-2006) 144 S. aureus av 5293 prover från sår, hud, öra etc. per år; ingen MRSA Friska hundar, Sverige 2006 (Zwenson 2007; EEF arbete) 0/300 hundar

Staphylococcus pseudintermedius koagulaspositiv dubbelhemolyserande stafylockock Hundens stafylokock Ger ofta sekundära hudinfektioner Vanlig orsak till veterinärbesök och antibiotikabehandlingar

MRSP Första fallen i Sverige 2006 Under 2006: 13 MRSP Under 2007: 77 MRSP Under 2008: 100 MRSP Under 2006: två djursjukhus i Mälardalen Idag fall från i princip hela landet

MRSP - resistensmonster Antibakteriell MIC Gränsvärde substans (mg/l) Penicillin >4 > 1 Cefoxitin 1 - >16 >1 Oxacillin >16 >2 (+ 2% NaCl) Erytromycin >32 > 1 Kloramfenikol 64 > 16 Klindamycin >32 > 4 Tetracyklin <=0,5 > 1 Fusidin 0,5 >0,5 Gentamicin 64 > 2 Kanamycin >32 > 8 Ciprofloxacin >4 > 1 Trimetoprim >32 > 8 En klon!!

Djursjukhussmitta 58% från post-operativ sår: Smittad under eller efter operation Personalens eller hundens egna bakterier

Minska smittspridningen Vårdhygien Klokare och minska antibiotikaanvändningen Öka provtagningen

Tack för uppmärksamheten!

Epilog Despite our monumental achievements in philosphy, technology and the arts, to bacteria, humans are no more than an organic mass to be utilised for growth and reproduction Sokurenko et al.