Syftet med föreläsningen är att Att skriva i en akademisk miljö

Relevanta dokument
Att skriva akademiskt

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Perspektiv på kunskap

för att komma fram till resultat och slutsatser

information - kunskap - vetenskap - etik

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Sotenäs Kompetenscentrum Titel på arbetet (Mall för vetenskaplig rapport)

(Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet

Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap

Titel. Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis)

Hur, när och till vad använder personer sin smarta telefon eller surfplatta? Personers medievanor på mobila enheter.

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun Pernilla Asp, Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD

Delkurs 3: Att undersöka människors samspel(7,5 hp) Lärandemål för delkursen

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN

Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p)

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Linköpings universitet

Vetenskapsmetodik. Föreläsning inom kandidatarbetet Per Svensson persve at chalmers.se

Hur uppnår vi vetenskaplig kunskap om religion? MAGDALENA NORDIN

Sociologi GR (B), 30 hp

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet

Skriftlig redovisning av gymnasiearbetet

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift

Medieanalys 3. Hur, när och till vad använder personer sin smarta telefon eller surfplatta? Personers medievanor på mobila enheter.

Rapportskrivning. Innehållsförteckning, källhänvisning, referenssystem, sidnumrering

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING

Agenda A. Kunskapsteori B. Paradigm C. Syfte D. Kunskapsprodukter E. Forskningsprocessen F. Kunskapsprojektering G. Kunskapsprojektering och uppsatsen

DD1350 Logik för dataloger. Vad är logik?

Granska konspirationer. Lektionen handlar om att använda en källkritisk metod för att granska en konspirationsteori. Granska konspirationer

Vad menar vi med säkerhetskultur?

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats?

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid:

Välkomna! Närträff 9 februari Samordnareen. nyckelfunktion för att stärka utbildningens kvalitet

Kursintroduktion. B-uppsats i hållbar utveckling vårterminen 2017

Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek

PM P R O M E M O R I A

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

Linköpings universitet

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Kursnamn XX poäng Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare:

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

Vetenskap sökande av kunskap

Internationell politik 1

Kvalitativa metoder II

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Vetenskaplig metod och teknisk rapport

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen Falun feb 2017 Björn Ställberg

Bedömning av trovärdighet, tillförlitlighet och överförbarhet av resultaten i kvalitativa studier. Gerd Ahlström, professor

Forskningsprocessens olika faser

Seminariebehandling av uppsatser 1. Seminariebehandling av C- och D-uppsatser

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä

Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen Falun feb 2018 Karin Lisspers Anneli Strömsöe

Observation. Beteendevetenskaplig metod 2D1630 ht Minna Räsänen Antropologi, systemutveckling,

KVALITATIVA METODER II

Rubrik Examensarbete under arbete

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 2 och 3 i Stone et al.: User Interface design and evaluation

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9

Källuppgifter i fysik FAFA55

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

HIPPOLOGI. Ämnets syfte

Är det en myndighet? Är det en organisation? Är det ett företag? Är det en privatperson? Är det någon som kan ämnet? Är det någon du litar på?

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Teoritillämpning i historisk forskning. En nätbaserad doktorandkurs i historia HT 2019

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

36 poäng. Lägsta poäng för Godkänd 70 % av totalpoängen vilket motsvarar 25 poäng. Varje fråga är värd 2 poäng inga halva poäng delas ut.

KVANTITATIV FORSKNING

KVANTITATIV FORSKNING

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design

Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid:

Kvalitativa metoder I

Kursplan. Personal- och kompetensutveckling, 20 poäng. Human Resource Management and Development, 20 points. Kursen läses som fristående kurs.

Fysik Kunskapens användning

Statsvetenskapliga metoder, Statsvetenskap 2 Metoduppgift 4

Metodologier Forskningsdesign

3/30/12. Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Stjärnmodellen. Översikt. Analys. Prototyper Krav. Design

Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008)

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information. Granska informationen Bearbeta informationen. Presentera ny kunskap

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Föreläsning 5: Analys och tolkning från insamling till insikt. Rogers et al. Kapitel 8

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Bilaga 1. Kopplingar till kursplanen. Avsnitt 1. Vad är det här för prylar? När det gäller Teknik får eleverna:

Kursplan för Matematik

Metod. Narrativ analys och diskursanalys

Transkript:

Syftet med föreläsningen är att Att skriva i en akademisk miljö Fil. Dr Åsa-Karin Engstrand Företagsekonomi, IEI visa vad det innebär att skriva akademiskt förklara hur teori, metod, källkritik och referenser kan användas visa hur en studie kan se ut med hjälp av företaget Utveckla! Tolkning och kontroll Vardagstolkande/vetenskapligt tolkande Akademisk kunskap/icke-akademisk kunskap Vi behöver kontroll för att undvika vilda spekulationer Vetenskapligt tolkande och mätande kan ligga till grund för beslut och därför ställs specifika krav på kvalitet och kontroll Hur? Genom granskning av metoder och tillvägagångssätt Först, lite filosofi Epistemologi (kunskapsteori): Vad är eller betraktas som godtagbar kunskap inom ett ämnesområde? Positivism: naturvetenskapligt inriktad kunskapsteori Tolkningsperspektiv 1. Det är bara företeelser (och därmed kunskaper) som kan bekräftas via sinnena som ska ses som riktig kunskap 2. Syftet är att generera hypoteser som kan prövas-hitta lagmässiga förklaringar 3. Man uppnår kunskap genom att samla in fakta som utgör grunden för lagmässiga regelbundenheter 4. Vetenskapen ska vara värderingsfri, dvs. objektiv 5. Det finns en tydlig skillnad mellan vetenskapliga och normativa påståenden och det är bara de förra som hör till den vetenskapliga domänen (Bryman & Bell 2005) Samhällsvetenskapens studieobjekt skiljer sig från naturvetenskapens studieobjekt Tyngdpunkt på förståelse av människors beteende Tolkningar av beteende och uppfattningar Sätta in tolkningarna i en samhällsvetenskaplig referensram 1

Vad som finns : Ontologi Är sociala ting objektiva enheter som finns oberoende av vår uppfattning om dem eller är de konstruktioner som bygger på aktörernas uppfattningar och handlingar? Objektivism Vi möter sociala företeelser i form av yttre fakta som ligger utanför vårt intellekt och som vi inte kan påverka En organisation, Utveckla!, är ett konkret och påtagligt objekt som har sina egna regler och riktlinjer. I Utveckla! har standardiserade procedurer utvecklats för att saker och ting ska bli gjorda. Människor har fått olika positioner i Utveckla! och mål har satts upp. Utvecklas organisation och kultur är en tvingande kraft som påverkar och hämmar medlemmarna. Konstruktionism Nej, organisationen Utveckla! och dess kultur är inte på förhand givet och finns inte där ute som något vi upptäcker. Alla sociala företeelser och kategorier skapas, konstrueras, i ett socialt samspel. Detta kan studeras genom t.ex. hur människor uttrycker sig-för att vi ska förstå Utveckla! kan vi prata med människor om hur de ser och konstruerar Utveckla! som organisation. Konkret: vi skapar kulturen genom användning av t.ex. olika artefakter Teori eller modell? I teorin, alltså En teori eller modell är en förenklad och strukturerad bild av verkligheten En teori eller modell ger oss en förförståelse av en situationförklarar ett fenomen En teori är också ett resultat av erfarenheter och kunskaper Hur kan vi förstå Utvecklas organisation och kultur? Skillnader mellan vetenskaper Biologiska förklaringar eller sociala Konsensus eller konflikt Rationalitet eller irrationalitet Hur företag fungerar i praktiken (deskriptiv teori) Hur företag borde fungera (normativ teori) Viktigt att vara våga kritisk mot teorianvändning utan att bli relativistisk! Vad innebär metod? Metod är något som vi använder oss av dagligen! Metoder för barnuppfostran Metoder för träning Metoder för viktkontroll Metoder för matlagning Metoder för att studera/arbeta effektivt 2

Vetenskapliga metoder Metod: det sätt vi använder för att samla in empiri, dvs. information Några viktiga metoder är enkäter, intervjuer, observationer, fokusgrupper, textanalys Vi skiljer på kvantitativa och kvalitativa strategier Kvantitativa: mätning i fokus (positivism, objektivism) Kvalitativa: berättelser, beskrivningar (tolkning, konstruktionism) Skillnader mellan olika metodologiska angreppssätt Kvantitativa metoder syftar till att beskriva, förklara, bevisa genom data och kvantifierbara observationer som redovisas i tabeller, grafer, diagram, mönster Analysen görs ofta genom statistiska beräkningar Kvalitativa metoder syftar till att förstå, tolka, problematisera, upptäcka, skapa genom beskrivningar av händelser, processer, drivkrafter, hinder vilket presenteras i berättelser och beskrivningar Analysen görs genom tolkningar av berättelser och processer Kvantitativ forskning Enkäter Mätning Kausalitet Generalisering Replikation +billiga att administrera +snabba att administrera +ingen intervjuareffekt +kan besvaras när respondenterna har tid och möjlighet Enkäter (forts.) Vi kan inte hjälpa respondenten att tolka frågorna Oflexibelt, vi kan inte följa upp svar Vi kan inte ställa alltför många frågor som uppfattas om oviktiga av respondenterna Alla frågor passar inte i en enkät Vi vet inte säkert vem som besvarar enkäten Intervjuer +flexibelt +personligt +rik information -kostsamma -tidskrävande (intervju+transkribering) Enkäter passar inte alla respondenter Bortfall 3

Intervjuareffekt Halo-effekt Centraltendensen Intervjuer forts. Kritiska punkter Har vi dragit för stora växlar på undersökningens resultat? För vem/vilka gäller resultatet? Ovilja till prövning och omprövning Vikten av källkritik När någon påstår något som inte är allmänt känt, vill vi att det finns en källhänvisning så att vi kan göra en källkritisk granskning (Hultén, Hultman, Eriksson, 2007, s.82-83). Källan ska vara giltig, äkta, tillgänglig Partsintressen: Vem står bakom informationen? Originalkällor, författaren, sekundärkällor Akribi (noggrannhet) Konsekvens (typsnitt, referenser, citat) Citat ska på ett exakt sätt avspegla det citerade originalet Markera vad vi själva gjort för ändringar i t.ex. ett citat ex. Another important criterion is that the brand name should be memorable and easy to pronounce (Jobber & Fahy 2006: s. 143, min kursivering). Korrekturläsning!! Samtidskravet: en iakttagelse som görs i en berättelse bör ligga så nära det inträffade i tiden som möjligt Triangulering Att hantera referenser Hänvisa alltid till andra författare rör frågor som Etiska principer Låt det framgå tydligt om det är era egna åsikter eller andras åsikter Löpande eller noter (Harvard eller Oxford) Alla referenser i texten ska med i referenslistan Namn (år) Titel, Utgivningsort: Förlag. Namn (år) Titel på artikel, Tidskrift, årgång, nr: sidor. om det uppstår någon skada för deltagarnas del om det förekommer någon brist på samtycke från deltagarnas sida om man inkräktar på privatlivet om det förekommer någon form av bedrägeri, falska förespeglingar eller undanhållande av viktig information 4

Att skriva om Utveckla! Inledning Konsultföretaget Utveckla framställs i media som ett mycket framgångsrikt företag (Snabb-Posten 21/3 2009). Under 2009 har företaget nyanställt trots den globala ekonomiska krisen (Intervju med VD 17/8 2009). Omsättningen och vinsten har ökat varje år sedan starten 1999 (Utvecklas årsredovisningar 1999-2007). Samtidigt kan vi läsa i litteraturen att organisationskulturen antas vara en viktig faktor för att förklara organisationers framgång (Deal & Kennedy 1982, Peters & Waterman 1982, Keyton 2005). Problemformulering och syfte Problemformulering: Är det så att organisationskulturen spelar en viktig roll för Utveckla!? Om den gör det, på vilket sätt spelar den en viktig roll? Är det genom att den är enhetlig eller genom att den är differentierad eller fragmenterad? Syftet är att beskriva och analysera Utvecklas kultur för att på så sätt få en djupare förståelse för om kulturen kan förklara Utvecklas framgång. Frågeställningar Vilka artefakter används inom Utveckla!? Vilka värderingar och normer gäller på Utveckla!? Finns det konsensus/konflikt kring Utvecklas kultur bland de anställda? Skiljer sig kulturen åt mellan olika grupper i organisationen? Referensram Perspektiv på organisationskultur -Integrationsperspektivet: Scheins isbergsmetafor -Differentieringsperspektivet: Subkulturer -Fragmenteringsperspektivet: Fokus på instabilitet Konfliktperspektiv -Olika intressen -Beroende -Känslor -Struktur Metod Intervjuer med VD och konsulterna Observation av artefakter Genomgång av skriftliga källor Källkritik Viktigt med både de anställda och VD Vilka anställda, alla? Spelades intervjuerna in? Var hölls intervjuerna? Användes annat källmaterial, t.ex. årsredovisningar eller reklam? Hur har detta använts? Hur dokumenterades artefakterna? 5

Gemensamma värderingar och normer Empiri [VD berättar om vilka värderingar som råder på företaget: enade vi står, söndrade vi falla, värderingar uttrycks också i projekplaner: Vi strävar efter mångfald. Enligt de anställda finns det dock olika kulturer i de olika teamen.] Artefakter [Här återges berättelsen om hur företaget profilerar sig utåt, genom hemsida, kontorets utformning, hur de anställda beter sig] Konflikt [Här återges berättelsen om vilka konflikter som uppstått p.g.a den höga arbetsbelastningen och den bristande interna kommunikationen, att man dock ser positivt på konflikter som ett sätt att bli ännu mer kreativa] Analys Koppla till Scheins isbergsmetafor, vad man kan se och inte se i företaget samt till differentieringsteorin om subkulturer Koppla till Mintzberg och hans resonemang om att konflikt är ett nödvändigt element i innovativa organisationer Dvs. återvända till frågeställningarna och se till att dessa besvaras Slutsats: Både Scheins integrationsperspektiv och differentieringsperspektivet går att applicera på Utvecklas organisation. Dels kan vi se att Utveckla! har artefakter, gemensamma värderingar och normer, men även har utvecklat olika kulturer inom de olika teamen. Konflikt som nödvändighet kan föras in i kulturteorin. Referenser Martin J. (2002) Organizational culture. London: Sage. Martin J. & C. Siehl (1983) Organizational Culture and Counterculture: An uneasy symbiosis, Organizational dynamics, 12, s. 52-64. Frågor? Tack för er uppmärksamhet! Mintzberg H. (1989) Mintzberg on management. Inside our strange world of organizations. New York: Free Press. Schein E. (1985) Organizational culture and leadership. San Fransisco: Jossey-Bass. 6