10 påståenden kring kunskapsstöd a2 ta ställning 5ll
1. En säker, effek5v och kostnadseffek5v läkemedelsbehandling förutsä2er a2 pa5enten vet vilka läkemedel han/hon ska ta varje dag, och ändamålet med dessa Detta förutsätter ett original = en läkemedelslista som patient, vårdgivare och apotek delar med patientens medgivande. Det förutsätter också ett stöd för att ange ordinationsorsak/ändamål. En konsekvens är att dagens recept försvinner och ersätts av ordinationer. Tänk er samma sätt att ordinera för läkemedel i burkar och kartonger som vi redan har för läkemedel som dosförpackas. Detta är ett mål i Sveriges nationella ehälsostrategi sedan 2005. Danmark arbetar för att införa en liknande lösning fælles medicinkort Se www.digitalsundhed.dk 2
2. Kunskapsstöd för läkemedel måste för a2 vara effek5va utgå från de läkemedel pa5enten fak5skt tar, eller förväntas ta (se föregående punkt). Kunskapsstöd som enbart analyserar ej uppdaterade läkemedelslistor i journal, Läkemedelsförteckningen eller Receptregistret ger inte full nytta och skapar onödigt merarbete kring falska signaler. Detta förutsätter ett original = en läkemedelslista som patient, vårdgivare och apotek delar med patientens medgivande. En sådan läkemedelslista skulle också kunna göra det möjligt att de patienter som så önskar själva registrerar användning av receptfria läkemedel och alternativmedicin. 3
3. Kunskapsstöd bör ge stöd 5ll val mellan läkemedel och andra behandlingsalterna5v som kirurgi, livss5lsfrågor (som rökavvänjning, kost, FYSS), sjukgymnas5k etc. Utveckling av kunskapsstöd inom vården måste kunna sätta läkemedel i ett sammanhang och inte enbart ge råd om, och därmed styra mot, olika läkemedelsbehandlingar. Det ställer särskilda krav på utveckling av, och struktur på, kunskapsstöd i vården i förhållande till kunskapsstöd på apotek. 4
4. De som möter samma pa5ent kring en fråga t ex förskrivande läkare, expedierande farmaceut och distriktssköterska ska ha kunskapsstöd med informa5on som stämmer överens Skilda informationsmängder t ex olika interaktionsregister eller olika sätt att uppdatera och hålla informationen aktuell skapar en situation vilket försvårar samarbetet mellan t ex vårdgivare och apotek. Kunskapsstöden behöver inte vara lika de ska stödja olika processer men den grundläggande och gemensamma informationen måste stämma överens mellan dem för att inte skapa onödigt merarbete. 5
5. Det måste finnas någon myndighet eller organisa5on som tar ansvar för informa5onen i kunskapsstöd om de ska användas för a2 fa2a beslut om behandling av pa5ent Skilda informationsmängder kan ha skilda ansvariga. Men det måste vara klart vem som tar ansvaret för att innehållet i de olika delmängderna är i överensstämmelse med det medicinska kunskapsläget samt i vilken grad det är evidensbaserat. Det måste också vara klart vem som har ansvaret för att helheten hänger ihop, att rätt information är kopplad på rätt sätt till annan information. 6
6. Informa5onen i e2 kunskapsstöd måste enkelt kunna granskas och värderas av utomstående grupper Omfattning, begränsning och korrekthet i ett kunskapsstöd är beroende av en rad överväganden under framtagande och underhåll. Därför är det viktigt att det vid varje givet tillfälle Rinns möjlighet till extern granskning av såväl arbetsprocesser som faktiskt innehåll. 7
7. Informa5on i e2 kunskapsstöd måste hänga ihop Det måste Rinnas en bakomliggande transparent och genomtänkt struktur för de skilda informationsmängderna ett skelett som knyter samman all information. Det måste Rinnas en myndighet eller organisation som tar ansvar för och kontrollerar att de olika informationsmängderna hänger ihop som avsett och att information ej saknas. 8
8. Utvecklingen går snabbt. Kunskapsstöd måste kunna uppdateras och utvecklas effek5vt och 5ll rimlig kostnad. Enskilda informationsmängder måste enkelt kunna uppdateras när kunskapsläget förändras. Ibland kan detta gälla en allmängiltig vetenskaplig sanning, ibland kan det handla i hur vi i Sverige ser på val mellan olika behandlingsalternativ. Uppdaterad information måste automatiskt få genomslag i all annan informationsmängd som är beroende av denna (se punkt 7). 9
9. Nya kunskapsstöd måste enkelt kunna kopplas 5ll befintliga informa5onsmängder Inom hälso- och sjukvården Rinns det många intressegrupperingar med särskild kunskap inom specialområden som är villiga att ta fram och underhålla nya informationsmängder, t ex kring behandling av barn respektive äldre med läkemedel, dosering vid nedsatt njursjukdom, dosering vid dialysbehandling. För att sådan ny information ska kunna kopplas till berintliga informationsmängder krävs en transparent och genomtänkt bakomliggande struktur för hantering och hopkoppling av information (se punkt 7). Dessutom behövs en samordning av termer mellan områden. 10
10. Ingen enskild myndighet eller organisa5on kan ensam ta ansvaret för a2 driva utvecklingen åt önskat håll det är e2 gemensamt ansvar a2 roller och ansvar fördelas på e2 tydligt sä2 Läkemedelsstrategin är en naturlig arena för att enas om en framtida målbild på kort, mellanlång och lång tid, samt för att besluta om ansvar och arbetsformer för att nå målen. 11