Verksamhetsberättelse 2005
Innehåll Verksamhetsåret 2005 Ordföranden har ordet...4 Avregleringar på olika områden...5 Reglera avregleringen...6 Utredningar inom SEKOs intresseområden...6 Statligt ägande, fler avregleringar och upphandlingar...6 Min arbetsplats Arbetsmiljö...8 Rättvis lön...9 Avtalsrörelsen...9 Hängavtal...9 Direktavtal...9 Utbildning för lokala löneförhandlare...9 Män och kvinnor...10 Lika rätt Ett Sverige för alla...11 En stark och effektiv organisation...12 Rättshjälp...12 Arbetsrätt...12 Försäkrings- och pensionsverksamheten...12 Internationellt arbete och biståndsverksamheten...12 Geografisk avdelningsbildning...15 Medlemsrekrytering...15 Studerandemedlemskap...16 Ungdomsverksamheten...17 Facklig-politisk verksamhet...17 Kultur...18 Fackliga studier...18 Information och media...20 Sekomagasinet...22 Förteckning över under året avlämnade remissyttranden...22 SEKOs styrelse och organisation...23 Förbundskontoret...23 SEKO regionalt och lokalt...23 Personal...23 SEKOM ett samlingsprojekt inom ramen för Växtkraft Mål 3...23 Data...23 2006 SEKO Facket för Service och Kommunikation Foto: Maria Rosenlöf (omslag), Anna Ledin (sidan 4) Grafisk form: MacGunnar Information & Media Tryck: EO Grafiska AB, Stockholm 2006 06.06 1 000
SEKOs övriga verksamheter...24 Fritid och semester...24 SEKO Kurs och Konferens...24 Gunnar Erlandssons Minnesstiftelse...24 Ekonomi...25 Inledning...25 Intäkter...25 Kostnader...25 Årets resultat i den fackliga verksamheten...25 Fastighetsförvaltningen...25 Den finansiella verksamheten...26 Årets resultat...26 Förbundets samlade tillgångar...26 Placeringsreglementet...26 Medlemsregistret...26 Anställda och löner...26 Årsredovisning för SEKO 2005...28 Förvaltningsberättelse...28 Information om verksamheten...28 Resultat och ställning...28 Väsentliga händelser under räkenskapsåret...28 Framtida utveckling...29 Resultaträkning...30 Balansräkning...31 Eget kapital och skulder...32 Kassaflödesanalys...33 Noter...34 Revisionsberättelse...42 Bilagor...43 Bilaga 1. Branschavtal...43 Bilaga 2. Hängavtal...44 Bilaga 3. Direktavtal...44 Bilaga 4. Förbundsmötesbesluten...45 Reglera avregleringen...45 Min arbetsplats...47 Rättvis lön...50 Män och kvinnor...51 Lika rätt Ett Sverige för alla...54 Verksamhetsplan...55 Organisation och ekonomi...55 Kommunikation...56 Uppdragsreglementet...56 Placeringsreglementet...56 Nya stadgar...57 Övrigt...57 Förkortningar...59
Verksamhetsåret 2005 Ordföranden har ordet Verksamhetsberättelsen beskriver hur uppdragen har förvaltats och hur medlemmarnas avgifter har använts. Utifrån verksamhetsberättelsen ska medlemmarna bland annat kunna se hur vi använt resurserna. Dessutom ska förbundets kongress kunna bedöma huruvida förbundsstyrelsen fullgjort sitt uppdrag eller inte. På förbundsmötet 2003 antogs en treårig verksamhetsplan, som i sin tur bygger på de fem program som förbundsmötet antog: n Reglera avregleringen Program om avregleringens konsekvenser n Min arbetsplats Arbetsmiljöprogram n Rättvis lön Lönepolitiskt program n Män och kvinnor Jämställdhetsprogram n Lika rätt Ett Sverige för alla Integrationsprogram Det är utifrån de fem programmen och verksamhetsplanen som verksamhetsberättelsen är uppbyggd. Samtliga beslut som förbundsmötet 2003 fattade finns samlat i ett särskilt dokument, som återfinns som en bilaga i denna verksamhetsberättelse. Av dokumentet framgår kortfattat vad som gjorts med anledning av besluten och vad som återstår under resten av treårsperioden. Under 2005 har vi skärpt förbundets EU-bevakning. Tack vare det var vi en av de första organisationerna som såg att kommissionens förslag till tjänstedirektiv var ett hot mot facket. I denna fråga samlade sig hela den svenska fackföreningsrörelsen till kamp. Tillsammans med våra kamrater i de fackliga internationalerna och våra politiska kamrater inleddes ett intensivt opinionsarbete. I förra årets verksamhetsberättelse trodde jag att frågan skulle vara avgjord under 2005. Så blev det inte. I våras demonstrerade vi tillsammans med europeisk fackföreningsrörelse. Vi var totalt 70 000 fackligt aktiva som på Bryssels gator visade vår misstro mot tjänstedirektivet. Det resulterade i att beslutsfattarna tillsatte en rad arbetsgrupper för att ytterligare belysa frågans komplexitet. Det ledde i sin tur att SEKO fick möjlighet att delta i processen genom att arbeta fram ändringsförslag till lagtexten. Vi har ännu inte sett slutresultatet av lagtexten och även om vi inte skulle få gehör för alla våra krav så har vi visat var vi står i frågan. Frågan är inte slutligt avgjord utan kommer under det kommande året att fortsätta beredas för att så småningom återintroduceras för parlamentet, den så kallade andra läsningen. Det stora hotet vi ser med tjänstedirektivet är risken för social dumping. Frågan är inte bara stor här hemma utan har även fått hela fackföreningsrörelsen i Europa att diskutera hur man ska råda bot mot detta hot mot arbetsmarknaderna. Ett tydligt exempel på hur komplexa och svårtolkade lagarna är runt den gränsöverskridande arbetskraften är Vaxholmsfallet. I den frågan väntar vi fortfarande på utlåtandet från EG-domstolen. Vaxholm handlade om Lettiska byggnadsarbetare som kom hit för att bygga en skola i Vaxholm. Arbetsgivaren ansåg att lettiska kollektivavtal skulle vara fullt dugliga på den svenska arbetsmarknaden. Det ansåg emellertid 4 Verksamhetsberättelse 2005
inte svensk fackförening som med Byggnads och Elektrikerförbundet i spetsen satte skolan i blockad. Kärnan i motsättningarna rör huruvida ett hemlands avtal kan tillämpas över gränsen och om fackens stridsåtgärder kan anses diskriminerande. Det lettiska företaget åberopar att den fria rörligheten av arbetskraft sätts ur spel vid ett sådant agerande och att man behandlat den gränsöverskridande arbetskraften diskriminerande. Vaxholm kan sägas symbolisera fackföreningens farhågor med tjänstedirektivet, om reglerna om ursprungsland skulle bli verklighet. Löntagare spelas ut mot varandra. De blir ett underordnat värde som arbetsgivarna använder för att maximera sina vinster i allt högre och snabbare takt. Arbetsvillkor och löner pressas neråt vilket gör att löntagare tvingas acceptera dåliga arbetsvillkor med sämre betalt och drivs till jobb som inte går att försörja sig på. Avregleringar på olika områden På hemmaplan har vi fortsatt vårt arbete med avregleringsfrågorna. 2005 inleddes med en kraftfull påminnelse om vårt samhälles sårbarhet. Jag tänker på stormen Gudrun. Långt efter att stormen hade bedarrat var tusentals människor utan både ström och telefon. Nu märktes tydligt de konsekvenser av avregleringarna i form av brister i underhåll och reinvesteringar som SEKO länge har varnat för. En annan effekt av avregleringarna kunde vi höra från Connex VD Pelle Svensson i Dagens Eko i höstas. Ämnet var naturligtvis Connex avsked av SEKOs klubbordförande och Svensson sa bland annat: Man kan konstatera att det drivs en politisk kampanj som inte hör hemma i en avreglerad och konkurrensutsatt verksamhet, alltså helt enkelt bedriver propaganda som är emot företaget. Syftet med avregleringarna skulle alltså vara att tysta facket. Det som av arbetsgivaren beskrivs som osmaklig propaganda har handlat om att klubben på Connex, av omtanke såväl om sina medlemmar som SL:s resenärer, har påpekat brister i säkerhet och underhåll. I slutet av oktober inleddes vår kampanj Vi vägrar hålla tyst!. Även om avskedet var en utlösande faktor till kampanjen handlar den om mer än en isolerad händelse. Den är också ett sätt att visa att vi inom fackföreningsrörelsen inte accepterar att företag kan kringgå de lagar och regler som gäller på arbetsmarknaden. SEKOs två program om jämställdhet och integration handlar bägge i hög grad om att förändra vårt eget sätt att arbeta och inte minst om att förändra våra attityder. Jämställdhetsarbetet under 2005 har inriktats på att analysera det vi själva gör. Ett av målen är att öka antalet kvinnliga förhandlare. Under 2005 startade ett nytt mentorskapsprogram, Diana, som riktar sig till förhandlare. Både när det gäller jämställdhet och integration är vi helt beroende av att det finns ett lokalt engagemang. I integrationsarbetet har vi många eldsjälar som alltid är beredda att stå upp emot främlingsfientlighet och rasism. I Skåne driver SEKO, tillsammans med Byggnads och socialdemokraterna i Skåne projektet Jobbare mot rasism. I Stockholm har avdelningen varit med och anordnat flera demonstrationer på samma tema. Två goda exempel, som jag hoppas får många efterföljare. Detta var några exempel på att 2005 var ett händelserikt år. Fler exempel hittar ni under rubrikerna i verksamhetsberättelsen. Jag vill passa på att tacka alla medlemmar, förtroendevalda och anställda för ett gott arbete! Du är välkommen att lämna dina synpunkter på verksamhetsberättelsen. Kontakta mig gärna via brev eller e-post; jan.ruden@seko.se. Janne Rudén SEKOs förbundsordförande Verksamhetsberättelse 2005 5
Reglera avregleringen I lönsamhetstänkandet ingår sällan sånt som säkerhet och medinflytande. Ekonomismen tränger ut samhällsansvaret. Avreglering leder till ansvarslöshet. Helle Klein, Aftonbladet 8 oktober 2005 En stor del av arbetet med avregleringsfrågorna har handlat om att skapa opinion och debatt. Förbundet har också under året på olika sätt profilerat sig i frågan, inte minst genom media och medverkan i en rad aktiviteter. De SEKO-medlemmar som var ombud på den socialdemokratiska partikongressen såg till att SEKO-frågorna lyftes upp och bidrog i hög grad till att flytta fram positionerna. Utredningar inom SEKOs intresseområden Under året pågick ett antal utredningar som berörde våra avreglerade branscher. Vi har här valt att belysa några av dem. Regeringen tillsatte i slutet av 2003, efter krav från bland annat SEKO, den så kallade Regelutredningen som fick i uppdrag att utvärdera konsekvenserna av de omfattande avregleringarna på områdena trafik, post, el, tele, flyg och taxi. Utredningen, som leddes av LOs chefsekonom Dan Andersson, lade fram sitt slutbetänkande i januari. Utredningen var bland annat kritisk till den bristande regleringen på de avreglerade områdena och bristen på statlig styrning av de statliga bolagen. Utredaren konstaterade också att konsumentpriserna stigit efter avregleringen och att de anställda har fått det tuffare. Sysselsättningen har minskat, färre människor ska göra mer jobb och sjukfrånvaron ökar på vissa områden. Samtidigt drog utredaren slutsatsen att avregleringarna sammantaget har varit samhällsekonomiskt effektiva. SEKOs remissvar till utredningen var i stora delar kritiskt även om det också fanns positiva delar, som till exempel avsnittet om statligt ägande. En slutsats vi kan dra av Regelutredningen är att det idag är omöjligt att göra den heltäckande utvärdering som SEKO helst hade sett. Detta eftersom avregleringarna i många fall genomfördes ogenomtänkt och helt utan att skapa förutsättningar för att kunna utvärdera i ett senare skede. Post- och Kassaserviceutredningen presenterade sitt slutbetänkande Postmarknad i förändring i januari. Utredaren Susanne Lindh konstaterade att liberaliseringen har haft positiva effekter på postmarknaden. En uppfattning som SEKO inte delar. Enligt SEKOs uppfattning drog utredningen väl långt gående slutsatser om avregleringens betydelse för dagens postmarknad. Enligt SEKO är det i högre grad den tekniska utvecklingen, en högt driven mekanisering och kraftiga rationaliseringar inom alla delar av postverksamheten som möjliggjort utvecklingen inom postbranschen. Utredningens förslag utgick ensidigt från att konkurrensen mellan de fysiska postoperatörerna bör öka och att antalet postoperatörer är för få. SEKO var starkt kritiskt till utredningens förslag i vårt remissvar och menade att inga åtgärder bör vidtas innan EUs utvärdering av avregleringar inom postbranschen genomförts. Redan 2004 lade Post- och Kassaserviceutredningen ett delbetänkande om kassaservicen. I korthet innebär delbetänkandet ett förslag om att staten ska upphandla en begränsad kassaservice. SEKO har hela tiden hävdat att förslaget var ogenomtänkt och att en upphandling troligtvis skulle bli en dyrare lösning för staten. Under hela 2005 har ett antal kontakter tagits med Näringsdepartementet och ett stort antal riksdagsledamöter i kassafrågan, utan att få någon lösning till stånd. Statligt ägande, fler avregleringar och upphandlingar När det gäller frågan om det statliga ägandet tog regeringen ett positivt steg under våren, genom att skärpa kraven i Vattenfalls bolagsordning. Där slås nu fast att Vattenfall ska ta ledningen i branschen med att säkra elleveranserna. Företaget ska också vara ledande i omställningen till en ekologisk och ekonomiskt uthållig svensk energiförsörjning. Även energimarknaden i stort hamnade i fokus, inte minst efter stormen Gudrun. Regeringen har vid ett flertal tillfällen utlovat skärpta krav på operatörerna, både vad gäller leveranssäkerhet och konsumenternas ställning. Bland annat föreslogs avbrottsersättning för kund redan efter tolv timmars strömavbrott, vilket SEKO har protesterat mot av arbetsmiljöskäl. I övrigt har förbundet haft en positiv inställning till de olika åtgärderna som diskuterats. I början av december enades EU-ländernas transportministrar om att öppna marknaden för internationell persontrafik på järnväg från och med 2010, ett 6 Verksamhetsberättelse 2005
nytt avregleringsexperiment som kallas för det tredje järnvägspaketet. Detta innebär bland annat att tågtrafiken öppnas för inrikes cabotagetrafik, vilket betyder att vem som helst kan bestämma sig för att köra trafik mellan till exempel Tyskland och Sverige och får då rätt att både plocka upp och släppa av passagerare på hela sträckan fram till slutdestinationen. SEKO drev tillsammans med övriga fackliga organisationer inom ETF (Europiska Transportarbetarefederationen) att det andra järnvägspaketet (avreglering av godstrafiken) skulle genomföras fullt ut och utvärderas innan ytterligare avreglering kan bli aktuell. En annan för SEKO viktig fråga i sammanhanget är upphandlingar. Som tidigare utlovats från regeringens sida gavs ett tilläggsuppdrag till utredningen om anpassning av den svenska lagstiftningen av EUs direktiv på upphandlingsområdet. Tilläggsdirektivet innebär att utredaren ska undersöka om det är möjligt enligt gällande EU-regler, att ratificera ILO-konvention 94 om sociala villkor vid upphandlingar. Verksamhetsberättelse 2005
Min arbetsplats Arbetsmiljö Att arbetsgivaren ska avgöra svenska medborgares yttrandefrihet är orättfärdigt. Alla anställda ska ha samma yttranderätt. För medborgarna är det speciellt viktigt när en verksamhet bekostas med allmänna medel via skatten. Här gäller det dessutom arbetsmiljön för de anställda och säkerheten för passagerarna. Då om någonsin ska anställda kunna höja rösten och påtala felaktigheter. Agneta Lindblom Hulthén, förbundsordförande Svenska Journalistförbundet, Aftonbladet den 6 november 2005 Verksamheten inom arbetsmiljöområdet har präglats av utvecklingen av arbetsmiljöportalen skyddsnet.se. Vi har lagt ner ett omfattande arbete med att få den mer lättnavigerad och tydlig. Målgruppen är i första hand förtroendevalda. Under våren genomfördes en rundresa på alla avdelningar för att dels marknadsföra webbplatsen och dels undersöka vad man tycker är bra respektive saknas. Vi har under året deltagit aktivt i LOs olika arbetsgrupper samt deltagit i remissärenden från Arbetsmiljöverket gällande både föreskriftsarbete och överklagningsärenden. Nätverket mellan förbundet och arbetsmiljöansvariga har setts över och nu är även de regionala skyddsombuden med på spelplanen. Två träffar med avdelningarnas arbetsmiljöansvariga har genomförts och under senhösten höll vi en högre kurs i rehabilitering. Samtliga var på två dagar på Lastberget. Under året har ett antal sjöförklaringar hållits. En av dessa rörde en olycka med tragisk utgång för en SEKO-medlem. Vi har uppmärksammat hörselskador på däckspersonal på RoRo-fartyg. Fyra nummer av tidningen SAN-nytt har getts ut. Vi har deltagit i diskussioner om livbåtar och manöverbordbåtar samt frifallsbåtar. Farligt gods har också diskuterats. Ett arbete pågår också om hur man ska kunna göra förändringar i de ILO-konventioner som gäller inom sjöfarten. Väg & ban-branschen har under året prioriterat arbetstiderna med temat Tid för återhämtning. Syftet har varit att få medlemmarna, i första hand, att förstå betydelsen av återhämtning och risker med för mycket nattarbete och för långa skift. Arbetet har fått genomslag både bland de statliga och privata medlemmarna. Det andra har varit fokus på maskinförarnas arbetsmiljö i stort och men framförallt hyttmiljön. En partsgemensam utbildning har påbörjats med syfte att få fram fler skyddsombud i företagen. Förbundet har deltagit i ett antal mässor, en hel del seminarier samt våra egna arbetsmiljöutbildningar på Runö. Vi har utbildat fyra centrala handledare i arbetsmiljöutbildningsmaterialet Bättre Arbetsmiljö (BAM). Meningen är att de ska utbilda lokala handledare där behov finns men även kunna genomföra lokala utbildningar om det inte går att lösa på annat sätt. Verksamhetsberättelse 2005
Rättvis lön Men hur skapar vi rättvisa löner egentligen? Vill vi ha rättvisa löner? Ja, jag tycker det. En mer rättvis lönefördelning skapar per definition ett mer jämlikt samhälle. Vi måste tillåta låglöneyrkena en större löneförhöjning än andra yrken. Samordning i kommande avtalsrörelse är ett måste. Jonas Franzen, den 15 november 2005, ur LOs blogg om SCBs rapport om att arbetare får lägre löneökning än tjänstemän. Avtalsrörelsen Under 2005 löpte två av förbudets centrala löneavtal ut. Det var Väg & banavtalet och Maskinföraravtalet. Båda avtalen löpte ut den 31 oktober 2005. Förbundet tecknade nytt avtal med Sveriges Byggindustrier för anställda inom väg & ban och med Maskinentreprenörerna för anställda på Maskinföraravtalet. Avtalsperioden för båda avtalen är från och med den 1 november 2005 till och med den 31 mars 2007. Nivåmässigt ligger båda avtalen väl i nivå med övriga avtal på arbetsmarknaden. En prioriterad fråga inför förhandlingarna var boendefrågan vid förrättning i samband med övernattning. Avtalen innebär att arbetsgivaren ska ta ett större ansvar för boendet vid arbete i samband med övernattning. De nya reglerna innebär att arbetsgivaren ska samråda med arbetstagaren innan arbetet påbörjas, för att finna lösningar på ett ändamålsenligt och godtagbart boende. I det fall ett godtagbart boende inte kan erbjudas utges ett särskilt förrättningstillägg. Sju arbetsgrupper har inrättats för att under avtalsperioden utreda ett antal angelägna frågor. Bland annat fortsätter arbetet med godtagbart boende och personalutrymmen. I avtalen regleras också nationaldagsfrågan, vilket innebär att om nationaldagen infaller på en tisdag eller torsdag är måndagen respektive fredagen (klämdagar) arbetsfri. Det för LO-förbundens gemensamma Bemanningsavtal, tecknat med Bemanningsföretagen, löpte ut den 31 december 2004. Avtalet har prolongerats till och med den 30 april 2007. De ändringar som gjordes var lönejusteringar och höjning av ob-ersättning som är i nivå med övriga avtal som träffats på svensk arbetsmarknad. Den tidigare påbörjade översynen av avtalet kommer att fortsätta under avtalsperioden. Hängavtal Den 31 december 2005 var det totala antalet hängavtal 1 689 stycken. Det största antalet hängavtal finns inom bransch väg & ban. Antalet hängavtal har sammantaget ökat i förhållande till föregående verksamhetsår. Under verksamhetsåret tecknades 135 nya hängavtal. Se bilaga, sidan 44. Direktavtal Inom förbundets område finns ett stort antal direktavtal mellan förbundet och enskilda företag. Antalet direktavtal har sammantaget minskat i förhållande till föregående verksamhetsår. Under verksamhetsåret tecknades 19 nya direktavtal. Direktavtalen i december 2005 var sammanlagt 159 stycken. Se bilaga, sidan 44. Utbildning för lokala löneförhandlare Under verksamhetsåret har förhandlingsavdelningen genomfört fem tredagarskurser för lokala löneförhandlare. Det har deltagit 92 lokala fackliga företrädare, 69 män och 23 kvinnor. Kursinnehållet har bland annat varit avtalsrörelsens process, hur löneutrymme uppstår, arbetsplatsutveckling, lokal lönebildning, regelverk, tips och råd för lokala förhandlare. Deltagarna på löneförhandlarkurserna har rekryterats från postområdet, försvarsområdet samt energiområdet. Verksamhetsberättelse 2005
Män och kvinnor Kvinnor tar sig egen makt nu. När kvinnor närmar sig den verkliga makten, har den dock en besynnerlig tendens att flytta sig någon annanstans. Vi ska ta reda på vart! Okänd Jämställdhetsarbetet under året har koncentrerats till arbetet med att genomföra programmet Män och Kvinnor. Förbundsstyrelsen beslutade 2004 att tillsätta en arbetsgrupp för att ta fram analysmetod/metoder som på ett tydligt och enkelt sätt ska visa om och hur vi har ökat jämställdheten i SEKO. Arbetsgruppens arbete resulterade i ett antal beslutade kartläggningar och analysprojekt. Det gäller avgiftsutredningen, utredningsarbetet, våra kurser samt avtalsrörelsen. Analysen av avtalsrörelsen inom Posten AB pågår. Vi ska också utvärdera hur det fungerade för de kvinnor som adjungerades till förhandlingsdelegationen på spårtrafik. Förbundets samtliga kurser och utbildningar ska analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv. Prioriterat är GFU (Grundläggande Förtroendevalda Utbildning), arbetsrättsutbildning och förhandlarutbildningarna. Vi har startat Diana, vårt nya mentorskapsprogram. Målsättningen är att få fler kvinnor med mer kvalificerade förhandlingsuppdrag och att kvinnorepresentation på alla nivåer ska motsvarar andelen kvinnor i medlemskåren. Diana startade under 2005 med cirka 50 par adepter och mentorer varav 60 procent av deltagarna är kvinnor. Under handledarveckan i februari fick samtliga förbundets centrala handledare en utbildning i jämställdhet. Våra jämställdhetshandledare har genomgått en projektledarutbildning på Brunnsvik för att kunna leda alla våra jämställdhetsprojekt. Ett flertal avdelningar har under året utnyttjat möjligheten att ha halvdagsseminarier om jämställdhet. De har bland annat använts på representantskap, klubbkonferenser och styrelsekonferenser. Jämställdhetsansvariga och studieansvariga i avdelningarna har kallats till jämställdhetskonferens där Eva Amundsdotter medverkade för att prata om den jämställda arbetsplatsen. Detta resulterade i att vi beslutade att söka bidrag från ESF till ett projekt kallat jämställdhetspiloter. Under hösten diskuterade vi hur vi ska fortsätta genomförandet av Män och Kvinnor både på förbunds-, avdelnings- och klubbnivå. Statistik över kvinnors och mäns representation i SEKO under 2005 har tagits fram. Dessa fakta ska påminna oss om vårt gemensamma ansvar för att genomföra jämställdhetsprogrammet. 10 Verksamhetsberättelse 2005
Lika rätt Ett Sverige för alla Vackra ord räcker inte, integrationen måste få kosta på kort sikt. Det tjänar vi alla på i längden. Mats Engström, Aftonbladet den 24 januari 2006 Arbetet med SEKOs integrationsprogram Lika rätt ett Sverige för alla fortsatte under 2005. Förbundets integrationsnätverk inkluderar idag närmare 50 personer. För att i framtiden på ett bättre sätt kunna driva frågan om integrations/mångfaldsplaner på varje företag måste vi få en fastare struktur i organisationen. Förbundsstyrelsen har under året fastställt de integrationsansvarigas ansvar och arbetsuppgifter samt beslutat att genomföra en funktionsutbildning. Målet är att det inom varje SEKO-avdelning ska utses en integrationsansvarig. SEKOs centrala arbetsgrupp för integration har genomfört utbildnings- och informationsinsatser på avdelnings/klubbnivå inom förbundet. De har också deltagit i externa konferenser och utbildningar bland annat Dialog för lika värde på Brunnsvik. På ett antal arbetsplatser inom SEKOs organisationsområde har det tagits fram mångfaldsplaner. Verksamhetsberättelse 2005 11
En stark och effektiv organisation Rättshjälp Under 2005 har SEKO fått in ett stort antal ansökningar om rättshjälp. Medlemmarna har erhållit omkring 21 miljoner kronor. Till skillnad från föregående år kan vi dock inte på ett rättvisande sätt redovisa de faktiska kostnaderna för förbundet då LO-TCO Rättsskydd har ändrat sitt faktureringssystem även på arbetsrättsärendena. Däremot kan vi konstatera att det i likhet med tidigare år tillförts åtskilliga miljoner via förhandlingar av olika slag. Det sammanlagda förhandlingsresultatet är tyvärr inte möjligt att precisera då det inte förs någon statistik över dessa uppgifter. Det har inkommit 210 ansökningar om rättshjälp. Den övervägande delen av dessa har tillhört det försäkringsrättsliga området. Arbetsrätt De arbetsrättsliga ansökningarna är till antalet färre än försäkringsärendena eftersom de till största del löses inom förhandlingssystemet. Den övervägande delen av våra arbetsrättsliga ärenden vid Tingsrätten och Arbetsdomstolen (AD) har genom LO-TCO Rättsskydd AB förlikats under resans gång. SEKO har därutöver även biträtt ett antal medlemmar vid brottmål och ärenden gällande beslut av Arbetslöshetskassan. Det har avkunnats dom i två mål i Arbetsdomstolen där SEKO varit part. Den ena domen behandlar frågan om det förelegat grund för avsked eller saklig grund för uppsägning av en kriminalvårdare som dömts för narkotikabrott och dopningsbrott. Den andra domen behandlar frågan huruvida arbetsgivarorganisation BI (Sveriges Byggindustrier) haft skyldighet att på begäran av SEKO träda in i central tvisteförhandling rörande en uppsägningsfråga som berörde en arbetsgivare som nyligen trätt in i KFS (Kommunala Företagens Samorganisation). Tyvärr kan vi konstatera att SEKO förlorat båda dessa domar. Försäkrings- och pensionsverksamheten En handbok om försäkringar och pension 2005 färdigställdes. En handbok som utöver det allmänna försäkringssystemet även ger en beskrivning över de avtalsreglerade ersättningar och de medlemsförsäkringar som finns inom SEKO. Förutom den kontinuerliga information om förändringar inom området som ges till avdelningarnas försäkrings- och pensionsansvariga genomfördes under hösten två vidareutbildningar om lagregleringen under och efter sjukskrivningsprocessen. Under året har dessutom en utbildningsdag för 39 deltagare hållits den 9 februari. Försäkringsrådgivareverksamheten är en del av arbetsområdet och genomförs uteslutande lokalt ute på arbetsplatserna i form av bland annat medlemskvart. Dessutom genomförs grund- och vidareutbildning för förtroendevalda på lokal nivå. Medlemsförsäkringar är ett område där det årligen sker förändringar i form av villkors- och premieförändringar. För 2005 är dessa förändringar relativt små. Under några år har det pågått ett arbete om ett gemensamt försäkringspaket inom LO. Försäkringspaketet innehåller fyra försäkringar, Trygghetsförsäkring fritid (TFF), Hemförsäkring, Barngrupplivförsäkring samt TGL kompletteringsförsäkring. Förbundsstyrelsen behandlade frågan om ett gemensamt försäkringspaket under hösten och ställde sig positiv till det vilket blev startskottet till en informationsinsats som löper fram till kongressen 2006. På skyddsnet.se har många frågeställningar om försäkrings- och pensionsfrågor besvarats. Det märks att webbplatsen är populär hos både medlemmar och förtroendevalda. Internationellt arbete och biståndsverksamheten SEKO har under 2005 varit medlem i fyra internationaler, UNI (Union Network International), ITF (Internationella Transportarbetarefederationen), ISKA (Internationalen för Stats- och Kommunalanställda) och IBTU (Internationella Byggnads- och Träindustriarbetar- Unionen) och deras respektive europafederationer samt i nio nordiska organisationer. Verksamheten 2005 bestod i hög grad av deltagande i olika aktiviteter och kampanjer arrangerade av dessa organisationer. Aktiviteterna har syftat till att påverka den globala och europeiska utvecklingen i förmånlig riktning för våra medlemsgrupper. Det europeiska arbetet har till stor del bedrivits i de olika sektorskommittéer där SEKO finns representerat och inom vidhängande sociala dialog på EU-nivå. Främst är dessa områden post, tele, järnväg, energi, vägtransporter och sjöfart, där SEKO också är representerat i framskjutna positioner. Högt på agendan ligger arbetsmarknadsfrågor och attackerna på den svenska kollektivavtalsmodellen, exempelvis EU-kommissionens tjänstedirektiv förslag, Vaxholmskonflikten och Tor Caledonia-frågan. ETF (Europeiska Transportarbetarefederationen) genomförde sin andra ordinarie kongress den 25 26 maj på Åland. Några av huvudfrågorna var hamndi- 12 Verksamhetsberättelse 2005
rektivet, gränsöverskridande villkor för järnvägsanställda, cabotageregler för vägtrafiken samt villkoren för de anställda vid Ryanair. Den 22 26 augusti genomförde UNI sin andra världskongress i Chicago. En stor del av kongressen ägnades åt att stödja den amerikanska fackföreningsrörelsen i den svåra antifackliga situation som de har att hantera i dagens USA. Tal till stöd gavs från Jesse Jackson, Senator Hillary Clinton och demokraternas vice president kandidaten John Edwards. Som en röd tråd lyftes företaget Wal Mart fram som ett av de mest antifackliga företaget. Ett resultat av detta upplägg, var att ledningen från Wal Mart under kongressen hörde av sig till UNIs generalsekretare Phillip J Jennings för att inleda diskussioner. Kongressen antog tre aktionsplaner: n För anständigt arbete n För medlemstillväxt och global facklig utveckling n För globala fackliga rättigheter IBTU höll sin 22:a kongress i Argentina den 7 9 december och temat var Vi bygger en enad facklig rörelse för byggnads-, trä- och skogsarbetare. Från SEKO framfördes vår syn på konsekvenserna av avregleringar och dithörande privatiseringar och bolagiseringar. Frågor som för övrigt tillsammans med kollektivavtalsfrågor har varit den röda tråden i allt vårt agerande under 2005 års olika internationella sammankomster. EU Genom förbundets breda spektrum av branscher, påverkas våra sektorer i större eller mindre utsträckning av omvärldens utveckling. Förbundets huvudsakliga fokus är de fackliga intressena men dessa går ofta hand i hand med allmänpolitiska frågor och ställningstaganden. Därför har SEKO lagt lite extra fokus på hur EUs lagstiftning påverkar våra branscher. I lite över ett år har vi gjort en särskild satsning på EU-frågorna, genom att inrätta en ny tjänst med huvudsyfte att bevaka EUs lagstiftning. Under det gångna året har förbundet prioriterat frågor som tjänstedirektivet, arbetstidsdirektivet, rätten till information och insyn vid bolagsfusioner och den nya konstitutionstexten. Rätten till information och insyn är grundbultar i den fackliga verksamheten, därför är det av yttersta vikt att dessa rättigheter inte försvinner när den europeiska marknaden förändras. Oavsett var företagen är etablerade ska dessa fundamentala rättigheter finnas med. Det har vi också drivit tillsammans med andra fackliga organisationer i den sociala dialogen. Det är viktigt att vi har regelverk som sätter upp spelreglerna men de ska utgå från demokrati, hållbarhet, fackliga rättigheter och människors välfärd. Vi behöver regelverk som stärker fackliga rättigheter i Europa och som sätter det sociala värdet i fokus. Medlemsutveckling Tabell 1 Totalt antal Totalt aktiva Aktiva kvinnor Aktiva män Totalt pensionärer 31/12 2005 Förbundet 153 081 105 026 31 021 74 005 48 055 31/12 2000 Förbundet 172 616 120 773 39 581 81 192 51 843 2000 2005 Förbundet 19 535 15 747 8 560 7 187 3 788 Medlemmar per bransch Tabell 2 Totalt antal Totalt aktiva Aktiva kvinnor Aktiva män Alla < 30 år Kvinnor < 30 år Män < 30 år 153 081 105 026 31 021 74 005 17 183 5 202 11 981 Branschlösa 3 129 2 115 984 1 131 627 259 368 Trafik 24 033 13 391 3 533 9 858 1 804 746 1 058 Väg & ban 26 030 19 862 727 19 135 3 969 178 3 791 Försvar 11 525 7 030 2 022 5 008 664 147 517 Civil 8 424 5 470 3 305 2 165 510 335 175 Vård 6 993 5 733 2 182 3 551 815 275 540 Post 38 519 27 587 11 552 16 035 5 438 2 181 3 257 Tele 19 675 11 722 3 808 7 914 1 211 420 791 Energi 6 767 5 199 354 4 845 581 56 525 Sjö 7 986 6 917 2 554 4 363 1 564 605 959 153 081 105 026 31 021 74 005 17 183 5 202 11 981 Verksamhetsberättelse 2005 13
Medlemmar per avdelning elning Totalt antal Totalt kvinnor Totalt män Totalt aktiva 153 081 46 748 106 333 105 026 1 SEKO Stockholm 24 289 7 721 16 568 18 297 3 SEKO Mälardalen 7 361 2 634 4 727 4 866 5 SEKO Östra 8 687 2 969 5 718 5 751 6 SEKO Halland-Jönköpings län 3 599 1 654 1 945 2 710 7 SEKO Sydöstra 9 369 2 243 7 126 6 178 9 SEKO Gotland 586 258 328 383 12 SEKO Skåne 13 077 4 711 8 366 7 650 13 SEKO Västra 5 068 1 883 3 185 3 675 14 SEKO Göteborg 14 132 5 365 8 767 8 703 17 SEKO Värmland 5 528 1 373 4 155 3 645 18 SEKO Örebro 4 896 1 583 3 313 3 093 20 SEKO Dalarna 2 996 1 125 1 871 1 735 21 SEKO Gävleborg 2 768 1 111 1 657 1 509 22 SEKO Västernorrland 6 251 2 007 4 244 3 992 23 SEKO Jämtland 2 371 850 1 521 1 342 24 SEKO Västerbotten 4 331 1 360 2 971 3 016 25 SEKO Norrbotten 7 743 2 273 5 470 4 856 49 SEKO Övriga 2 0 2 1 50 SEKO Ombudsmän 155 31 124 83 108 SEKO Energi Norrland 1 727 168 1 559 1 295 302 SEKO Väg & ban Östersund 1 353 34 1 319 1 046 405 SEKO Vård Västernorrland 306 79 227 216 505 SEKO Vård Gävle 119 51 68 101 508 SEKO Energi Mellansverige 2 743 186 2 557 2 093 602 SEKO Väg & ban Gävle/Dala 2 855 109 2 746 2 295 807 SEKO Tele Stockholm 3 846 1 260 2 586 2 457 1402 SEKO Väg & ban Väst 3 713 109 3 604 2 887 1408 SEKO Energi Syd 1 020 97 923 732 1409 SEKO Sjöfolk 7 986 2 939 5 047 6 917 1602 SEKO Väg & ban Skåne 2 858 143 2 715 2 356 1605 SEKO Vård Syd 1 346 422 924 1 146 153 081 46 748 106 333 105 026 Bilaterala biståndsprojekt Under 2005 har SEKO drivit sju bilaterala projekt, fyra på Filippinerna, två i Korea och ett i Ryssland. Projekten i Filippinerna är: MARINO, ett stödprojekt för svartlistade sjömän, PEUP: utbildningsprojekt för Post & Tele, APL organisering av Jeepnyförare, och Maritima Sektorn, organisering i sektorerna runt sjöfarten. I Korea är den demokratiska medvetenheten mycket låg. Vi driver där två utbildningsprojekt i demokratifrågor. Ett är riktat mot fackföreningsledare och det andra har en bredare inriktning mot journalister, partifolk och andra inflytelserika som är intresserade av den svenska modellen av demokrati. Dessa projekt drivs med medel från Palmecentret. Det ryska projektet är ett fackligt utvecklingsprojekt med det ryska post- och teleförbundet. Detta projekt finansieras av LO-TCO biståndsnämnd. SEKO bedriver i samarbete med ITF ett projekt i Turkiet, för att organisera ett sjöfackligt förbund som inte är knutet till staten. Detta projekt finansieras av ITF och SEKO gemensamt, merparten av kostnaderna tar dock ITF. Multilaterala biståndsprojekt SEKO deltar i delar av multilaterala biståndsprojekt som främst drivs av yrkesinternationalerna UNI, ITF och ISKA. Samtliga multilaterala projekt finansieras av LO-TCO biståndsnämnd. FoC-kampanjen FoC-kampanjen (FoC= Flag of Convenience, på svenska: bekvämlighetsflaggade fartyg) är en kampanj initierad av Internationella Transportarbetare Federationen (ITF). Kampanjen startade på 50-talet efter ett beslut på ITFs kongress i Oslo 1948. De Nordiska länderna 14 Verksamhetsberättelse 2005
Tabell 3 Aktiva kvinnor Aktiva män Totalt pensionärer Pensionärer kvinnor Pensionärer män Totalt pensionärer % av medlemsantalet 31 021 74 005 48 055 15 727 32 328 31,39 5 537 12 760 5 992 2 184 3 808 24,67 1 721 3 145 2 495 913 1 582 33,89 1 842 3 909 2 936 1 127 1 809 33,80 1 187 1 523 889 467 422 24,70 1 372 4 806 3 191 871 2 320 34,06 159 224 203 99 104 34,64 2 933 4 717 5 427 1 778 3 649 41,50 1 302 2 373 1 393 581 812 27,49 3 542 5 161 5 429 1 823 3 606 38,42 842 2 803 1 883 531 1 352 34,06 1 056 2 037 1 803 527 1 276 36,83 617 1 118 1 261 508 753 42,09 652 857 1 259 459 800 45,48 1 220 2 772 2 259 787 1 472 36,14 470 872 1 029 380 649 43,40 866 2 150 1 315 494 821 30,36 1 312 3 544 2 887 961 1 926 37,29 0 1 1 0 1 50,00 26 57 72 5 67 46,45 112 1 183 432 56 376 25,01 28 1 018 307 6 301 22,69 56 160 90 23 67 29,41 49 52 18 2 16 15,13 135 1 958 650 51 599 23,70 101 2 194 560 8 552 19,61 664 1 793 1 389 596 793 36,12 96 2 791 826 13 813 22,25 68 664 288 29 259 28,24 2 554 4 363 1 069 385 684 13,39 134 2 222 502 9 493 17,56 368 778 200 54 146 14,86 31 021 74 005 48 055 15 727 32 328 31,39 har sedan dess varit föregångare när det gäller att driva kampanjen. Sedan början på 80-talet har kampanjen intensifierats, bland annat genom att det tillsatts allt fler heltidsanställda ITF inspektörer. Totalt finns idag 135 ITF inspektörer, varav fyra i Sverige. SEKO har två inspektörer och Transport två. Det finns totalt 29 flaggor idag som räknas som bekvämlighetsflaggor. I enlighet med Oslo till Delhi - policyn kommer dock flaggorna att minska i betydelse, i stället kommer större vikt att läggas på villkoren ombord. FoC eller nationell/andraregister flagg är i dag inte signifikativt för villkoren ombord. SEKO har under 2005 skrivit 30 standardavtal, medan Transport skrivit 19 stycken. 245 fartygsbesök har gjorts av inspektörerna under 2005. Under 2005 har avtal enligt Atenpolicyn (Common Policy on European Ferry Services) skrivits för flera fartyg. Dessutom har vi aktivt arbetat med att höja nivåerna i färjeavtalen i Litauen, Lettland, Polen och Estland, tillsammans med facken i respektive land. Samordningskommittén för den svenska FoC-kampanjen, bestående av SEKO, Transport, Ledarna, SFBF och Sjöbefälen, har under 2005 haft fyra möten. FoC kampanjen bekostas helt av medel från ITF, budgeten omsluter drygt 2,5 miljoner kronor. Geografisk avdelningsbildning Arbetet med den nya organisationen fortgår. Ny geografisk avdelning i Växjö bildades 1 juli 2005. Arbetsgrupper/interimsstyrelser finns i Skåne, Göteborg och Gävle. Delar av Energi Syd (klubb 8001 och klubb 8027) har gått in i SEKO Västra. Medlemsrekrytering De senaste åren har vi sett en kontinuerlig minskning av antalet medlemmar i SEKO. Minskningen beror Verksamhetsberättelse 2005 15
Uppdragstagare Tabell 4 < 30 år uppdragstagare Tabell 5 Bransch Aktiva Antal % Trafik Kvinnor 274 19,93 Män 1 101 80,07 Totalt 1 375 Väg & ban Kvinnor 74 4,41 Män 1 605 95,59 Totalt 1 679 Försvar Kvinnor 213 23,25 Män 703 76,75 Totalt 916 Civil Kvinnor 348 50,73 Män 338 49,27 Totalt 686 Vård Kvinnor 202 31,86 Män 432 68,14 Totalt 634 Post Kvinnor 705 33,85 Män 1 378 66,15 Totalt 2 083 Tele Kvinnor 207 30,09 Män 481 69,91 Totalt 688 Energi Kvinnor 41 4,08 Män 965 95,92 Totalt 1 006 Sjö Kvinnor 20 20,41 Män 78 79,59 Totalt 98 Bransch Aktiva Antal % Trafik Kvinnor 48 41,38 Män 68 58,62 Totalt 116 Väg & ban Kvinnor 7 9,59 Män 66 90,41 Totalt 73 Försvar Kvinnor 10 28,57 Män 25 71,43 Totalt 35 Civil Kvinnor 24 66,67 Män 12 33,33 Totalt 36 Vård Kvinnor 11 30,56 Män 25 69,44 Totalt 36 Post Kvinnor 82 34,60 Män 155 65,40 Totalt 237 Tele Kvinnor 15 53,57 Män 13 46,43 Totalt 28 Energi Kvinnor 6 10,00 Män 54 90,00 Totalt 60 Sjö Kvinnor 1 20,00 Män 4 80,00 Totalt 5 på flera olika saker, där omstruktureringar till följd av nya behov, teknikutveckling och rationaliseringar inom våra branscher är den främsta orsaken. Men det negativa resultatet beror också på att vi har förlorat fler medlemmar samt att antalet oorganiserade och enskilt anslutna till a-kassan stadigt ökat de senaste åren. Den här utvecklingen förekommer på samtliga av SEKOs organisationsområden. Tydligast är den dock på områden där konkurrenssituationen av andra fackliga organisationer är stark och på arbetsplatser och företag där arbetsorganisationen till stor del bygger på olika typer av tim- och tidsbegränsade anställningar. Förbundsstyrelsen tog den 1 december 2005 ett beslut, där man rekommenderade avdelningar och klubbar att avstå från uttag av medlemsavgift för nya medlemmar i nio månader. Beslutet innebar att de klubbar och avdelningar som följde förbundsstyrelsens beslut kunde erbjuda ett medlemskap till en kostnad av 110 kronor i månaden för samma period. Beslutet skulle gälla under 2006 och för anställda inom Postkoncernen. Motivet till beslutet var att möta den fackliga konkurrenssituation som uppstått inom Posten, där ST (Statstjänstemannaförbundet) sedan länge konkurrerat med reducerade avgifter. Men också att vända den negativa trend som allt fler oorganiserade och enskilt anslutna inneburit, framförallt bland anställda med otrygga anställningsformer och låga anställningsåtaganden. Samtidigt togs också en inriktnings- och tidplan för medlemsrekryteringen i förbundet för 2006 och ett beslut som innebar att alla som rekryterat en ny medlem till SEKO, under samma period, skulle premieras med en biobiljett. Försöket med reducerad avgift för nya medlemmar inom Posten, ska följas upp och redovisas under 2006. Detta projekt har utvidgats till att gälla hela förbundet. Studerandemedlemskap Under året har ett speciellt ungdomsmedlemskap införts. Många, framförallt ungdomar, arbetar extra medan man studerar. Denna grupp har varit svår att rekrytera till SEKO då medlemsavgiften varit alltför hög i förhållande till inkomsten. Genom att införa ett studerandemedlemskap kan vi tidigarelägga inträdet i den fackliga organisationen. För SEKOs del innebär införandet av ett studerandemedlemskap inte några ekonomiska risker då vår bedömning är att denna grupp inte skulle bli medlemmar överhuvudtaget under sin studietid. 16 Verksamhetsberättelse 2005
Aktiva medlemmar, samtliga Tabell 6 Totalt aktiva Aktiva kvinnor Aktiva män Aktiva kvinnor % Aktiva män % Branschlösa 2 115 984 1 131 46,52 53,48 Trafik 13 391 3 533 9 858 26,38 73,62 Väg & ban 19 862 727 19 135 3,66 96,34 Försvar 7 030 2 022 5 008 28,76 71,24 Civil 5 470 3 305 2 165 60,42 39,58 Vård 5 733 2 182 3 551 38,06 61,94 Post 27 587 11 552 16 035 41,87 58,13 Tele 11 722 3 808 7 914 32,49 67,51 Energi 5 199 354 4 845 6,81 93,19 Sjö 6 917 2 554 4 363 36,92 63,08 105 026 31 021 74 005 Aktiva medlemmar under 30 år Tabell 7 Totalt aktiva Aktiva kvinnor Aktiva män Aktiva kvinnor % Aktiva män % Branschlösa 627 259 368 41,31 58,69 Trafik 1 804 746 1 058 41,35 58,65 Väg & ban 3 969 178 3 791 4,48 95,52 Försvar 664 147 517 22,14 77,86 Civil 510 335 175 65,69 34,31 Vård 815 275 540 33,74 66,26 Post 5 438 2 181 3 257 40,11 59,89 Tele 1 211 420 791 34,68 65,32 Energi 581 56 525 9,64 90,36 Sjö 1 564 605 959 38,68 61,32 17 183 5 202 11 981 Villkor för studerandemedlemskap: n Arbete inom SEKOs organisationsområden n Första fackliga medlemskapet n Huvudsakliga sysselsättningen ska vara studier på grundskola, gymnasium, högskola eller universitet. n Arbete högst 16 timmar/vecka Ungdomsverksamheten Förtroendevalda under 30 Vid årets utgång hade förbundet 632 förtroendevalda under 30 år. Det motsvarar cirka 6,5 procent av hela förtroendemannakåren. Utbildning för unga medlemmar under 30 Under året har 194 medlemmar under 30 år deltagit i förbundets medlemsutbildning. 97 medlemmar deltog på LOs Fackets Grunder och 48 medlemmar sökte sig vidare till LOs Facket och Politiken. Ungdomsrådet Under våren genomförde ungdomsrådet två planeringsträffar. De deltog även på handledarträffen för de centrala handledarna i januari. I maj avsade sig fyra av ungdomsrådets fem ledamöter sitt uppdrag i ungdomsrådet, vilket resulterade i att verksamheten avstannade. I december tog förbundsstyrelsen beslut om att lägga ner det centrala ungdomsrådet. Utvärdering av ungdomsverksamheten Hösten 2005 togs beslut om att genomföra en övergripande utvärdering av förbundets ungdomsverksamhet såväl centralt som lokalt. Utvärderingen beräknas vara klar våren 2006. Facklig-politisk verksamhet Den facklig-politiska verksamheten Från den 1 april finns det en heltidsanställd ombudsman med ansvar för den facklig-politiska verksamheten på förbundskontoret. Ett förslag till organisation och ansvarsfördelning har tagits fram och fastställts av förbundsstyrelsen. Tre samordnare är tillsatta att ansvara för att samarbetet ökas inom respektive region. Under året har det genomförts en grundlig kartläggning av den facklig-politiska verksamheten i de geografiska avdelningarna. Under hösten har en gemensam konferens med alla facklig-politiskt ansvariga i de geografiska avdel- Verksamhetsberättelse 2005 17
Kursstatistik 2005 Tabell 8 Antal deltagare Kvinnor Män Kvinnor % GFU 448 174 274 39 Insikter 72 37 35 51 Skyddsombud 127 24 103 19 HSO 33 11 22 33 Arbetsrätt grund 129 53 76 41 Medlemsutbildning 1 125 479 646 43 Fackets Grunder 97 51 46 53 Centrala handledare 2005-12-31 Tabell 9 Antal deltagare Kvinnor Män Kvinnor % GFU 13 5 8 38 Arbetsrätt Grund 6 2 4 33 Jämställdhet 5 2 3 40 ningarna genomförts. Arbetet med Valet är ditt har genomförts under avdelningsveckorna. En uppdatering av Sun och en genomgång av SEKOs hemsida och intranät har skett. Den facklig-politiska studieverksamheten Under hösten har ett centralt ramprogram tagits fram för de facklig-politiska utbildningarna. Kvalificerad facklig-politisk utbildning Fyra deltagare från SEKO har deltagit i den riktade utbildningen Socialdemokrati kvalificerad fackligpolitisk utbildning. Målsättningen med utbildningen var att stärka deltagarnas fackliga och politiska engagemang genom att öka kunskapen om socialdemokratisk ideologi, samhällsekonomins funktionssätt och påverkande omvärldsförändring. Politiska kontakter En annan del av den facklig-politiska verksamheten är att upprätthålla kontakter med politiker och tjänstemän, för att kunna påverka och bistå med information i olika frågor. Under året har ett antal träffar genomförts med statsråd, statssekreterare och handläggare på olika departement. Dessutom har träffar genomförts med enskilda riksdagsledamöter, utskottsgrupper och politiska tjänstemän. Socialdemokratiska partikongressen Tillsammans med några andra LO-förbund deltog SEKO i en gemensam monter på den socialdemokratiska partikongressen. Placeringen intill kongressalen gjorde att många deltagare och åhörare sökte sig till montern för samtal. Ett urval av SEKOs informationsmaterial fanns tillgängligt. SEKO hade tillsammans med de fackliga samhällsbyggarna ett seminarium med titeln Ordning och reda på arbetsmarknaden. Ett fyrtiotal åhörare deltog vid den en timmes långa paneldiskussionen där Janne Rudén gav SEKOs syn på kollektivavtalets värde. Kultur Sång för alla Sång för alla projektet har nu drygt 100 deltagare i Göteborg, Karlstad, Stockholm och Gävle. Under året har man arbetat med sång/teaterföreställningen Det kom ett brev som SEKO skänker som 100-årsgåva vid Brunnsviks folkhögskola. 60 av våra sångare deltar, men samtliga arbetar med föreställningen då det är tänkt att vi ska kunna utnyttja nummer och scener på olika sätt under flera år framöver. Föreställningen har hedersplats och fungerar som öppningsspel vid den officiella Jubileumsmottagningen på Brunnsvik den 22 juni 2006. Ett samarbete har startat med AOF Köpenhamn där tanken är att arbeta över sundet. Sång för alla är ett av de största kulturprojekt som någonsin genomförts inom svensk fackföreningsrörelse. SEKO har ekonomiskt bidragit till Boken Järnvägsliv som skrivits av Åke Johansson. I Läs för mig pappa -projektet har 68 pappor med barn deltagit. Sju nya arbetsplatsbibliotek har tillkommit under året. Den positiva trenden håller i sig när det gäller körer, Läs för mig pappa och arbetsplatsbibliotek. Fackliga studier Centrala SEKO utbildningar Under året har vi genomfört utbildningar inom områdena GFU (Grundläggande förtroendevalda utbild- 18 Verksamhetsberättelse 2005
Avtal Tabell 10 Avtalsområde Totalt antal Antal kvinnor Antal män Avtalsområde 0 0 19 124 7 246 11 878 RALS 101 20 597 6 171 14 426 RALB 102 256 127 129 Städentreprenadföretag 104 227 184 43 Bemanningsföretag 105 83 23 60 Nordiska institutioner 106 8 5 3 Multiservice 107 63 42 21 Spårtrafik 111 9 921 2 447 7 474 KFS-Flygplatser 112 80 14 66 Väg & banavtalet 121 6 372 76 6 296 Maskinföraravtalet 122 2 979 31 2 948 AB Götakanalbolag 123 15 15 Dalslands kanal 124 9 3 6 Avtal för utländska företag 126 2 2 Bygg och Anläggning KFS 127 62 1 61 Blåa avtalet Karlskronavarvet 131 514 3 511 Gröna avtalet 132 209 44 165 LERNIA-Utbildningsföretag 141 44 30 14 Fastigheter 142 308 34 274 Värdepapper 143 163 64 99 Kommunikation 161 24 165 9 569 14 596 Postföretag 163 574 216 358 Telecom 171 9 345 2 803 6 542 Data- Teleteknik 172 96 4 92 IT-Data ITA 173 459 98 361 Energiavtal E 181 2 644 151 2 493 Energiavtalet KFS 182 2 106 98 2 008 Storsjöavtalet 191 1 362 202 1 160 Färjeavtalet 192 3 194 1 332 1 862 Bogseravtalet 193 29 29 Skärgårdsavtal 195 16 3 13 105 026 31 021 74 005 ning), ARG (arbetsrätt grund), förhandlingsteknik, lokala löneförhandlare, rehabiliteringsutbildning, försäkringsutbildning och ett antal branschkurser. utbildningskommitté) samt representerat SEKO i ITskolans ägargrupp och Brunnsvik Folkhögskolas styrelse. Regionala utbildningar Utbildningar har genomförts i bland annat informationsteknik, mötesteknik, samverkan/budget och för valberedning, jämställdhetsansvarig, kassör och revisor. LO-utbildningar LOs utbildningssystem har erbjudit utbildningar inom områdena arbetsmiljö, arbetsliv, arbetsrätt, ekonomi, opinion, organisation och pedagogik. Under året har SEKO haft 97 deltagare på utbildningen Fackets Grunder och 48 deltagare på utbildningen Facket och Politiken. LO övrigt SEKO har under året deltagit i LCU (LOs centrala Studieorganisationen Studiekonferenser har genomförts i varje studieregion (norr, mellan och södra). Under året påbörjades en central utbildningssatsning för studieansvariga på avdelningsnivå. Innehållet under de tre internaten har varit bland annat varit Min roll som studieansvarig, Att vara idébärare, Fackliga arbetssätt, Behovsanalys, Handlingsplaner, Pedagogik, Metoder och Resurser. Den centrala utbildningen avslutas våren 2006, då utbildningssatsningen fortsätter på lokal nivå i respektive avdelning. Den centrala samordningsgruppen för studier (Cesam) har sammanträtt sex gånger under året. Studieenheten har producerat Studieguiden som distribuerats ut i organisationen. Verksamhetsberättelse 2005 19
Skyddsombud Tabell 11 Skyddsombud Huvudskyddsombud Antal % Antal % Trafik Kvinnor 39 11,27 7 15,22 Män 307 88,73 39 84,78 Totalt 346 46 Väg & ban Kvinnor 15 1,97 1 1,79 Män 746 98,03 55 98,21 Totalt 761 56 Försvar Kvinnor 51 16,83 1 3,23 Män 252 83,17 30 96,77 Totalt 303 31 Civil Kvinnor 68 38,86 5 29,41 Män 107 61,14 12 70,59 Totalt 175 17 Vård Kvinnor 53 31,74 4 13,79 Män 114 68,26 25 86,21 Totalt 167 29 Post Kvinnor 193 31,18 16 19,05 Män 426 68,82 68 80,95 Totalt 619 84 Tele Kvinnor 53 19,63 0,00 Män 217 80,37 12 100,00 Totalt 270 12 Energi Kvinnor 8 2,35 0,00 Män 333 97,65 55 100,00 Totalt 341 55 Sjö Kvinnor 0 0,00 0 0,00 Män 0 0,00 0 0,00 Totalt 0 0 Totalt Kvinnor 499 16,41 35 10,48 Män 2 542 83,59 299 89,52 Totalt 3 041 334 IT-skolan Innehållet i IT-skolan har utvecklats under året. Nya webbutbildningar har byggts som vänder sig till både medlemmar och förtroendevalda. Under hösten 2005 påbörjades också en processutbildning i arbetsmiljö med viss distansstudie i IT-skolan. Medlemsutbildning Satsning på medlemsutbildning har skett även detta år. Under året har 1 014 medlemmar gått någon form av medlemsutbildning. För att öka antal deltagare till fackliga studier har förbundet även i år ställt 10 dagar/ per geografisk avdelning för förlorad arbetsförtjänst till förfogande för uppsökande verksamhet. Översyn av GFU Under året genomfördes en översyn och förändring av förbundets GFU (Grundläggande förtroendevalda utbildning). Folkbildning för bättre arbetsmiljö Under perioden 2005 2007 har LCU (LOs centrala utbildningskommitté) beslutat om en ny studiesatsning tillsammans med ABF. Målet är att 10 000 skyddsombud, personer i arbetsledande ställning samt fackliga förtroendevalda i övrigt ska få grundutbildning inom arbetsmiljö. 1 800 handledare kommer att utbildas under en treårsperiod. Varje förbund har uppmanats att utse fyra till fem handledare som ska utgöra ett centralt handledarlag. Dessa ska i sin tur ska utbilda regionala/lokala cirkel- och handledare till grundläggande arbetsmiljöutbildningar. SEKO har under året låtit utbilda fyra centrala handledare. Information och media Förbundet fortsatte under året opinionsbildningen av de program som fastställdes på förbundsmötet 2003. Informations- och pressenheten är förutom en stabsresurs för förbundsledningen en serviceorganisation för förbundets olika avdelningar och enheter. 20 Verksamhetsberättelse 2005