Kompetensutveckling den sociala modellen

TEMA Kompetensutveckling den sociala modellen tema DELRAPPORT #4 2012: modern kompetensutveckling Modern kompetensutveckling handlar om att skapa möjligheter till lärande och utveckling för medarbetaren som individ. Vägen till produktivitet i en 2.0-värld går via samverkan, dialog, engagemang och socialt lärande. Detta skapar man dock inte ur tomma luften utan kräver processer och konkreta verktyg. Problemet är att det ofta finns ett glapp mellan individen och de fina målen med socialt lärande. Detta blir inte bättre av att appar och sociala medier går tretton på dussinet. Det gäller att ställa sig frågan vad man vill att tekniken ska åstadkomma snarare än att bländas av de rent tekniska möjligheterna. Andrew McAfee vid MIT har lanserat en modell kallad SLATES som beskriver vilka funktioner som krävs för kompetensutveckling i sociala nätverk. Sökningar (Search) Information som är lättillgänglig och sökbar driver återanvändning, lärande och produktivitet. Detta är en grundläggande faktor för all kompetensutveckling och än mer i sociala nätverk. Ställ dig frågan hur mycket den lärande måste arbeta för att få tillgång till information som stillar nyfikenhet och skapar nya utmaningar. Tänk i banor av sökmotoroptimering i ett lärande sammanhang. Länkar (Links) Innehåll ska inte bara vara tillgängligt, det måste också visa vägen till ytterligare innehåll för den lärande. En persons nyfikenhet är inte den andra lik och det måste finnas möjlighet att fånga upp den personliga kompetensutvecklingen. Egna bidrag (Authoring) Eftersom varje medarbetare har potential att skapa nya insikter ska de även ha möjligheten att dela med sig. Ju fler människor som skapar innehåll i wikis, bloggar, statusuppdateringar och andra forum desto mer aktivt blir det lärande sammanhanget. Detta driver ytterligare lärande och skapar engagemang. Etiketter (Tags) Data och innehåll som skapas inom organisationen måste kunna organiseras på ett öppet, självreglerande sätt. Användningen av etiketter och tags är ett effektivt sätt att strukturera innehåll som skapas av organisationen eller av användarna. Öppenhet i processen skapar förtroende för organisationens engagemang i kompetensutvecklingen. Feedback (Extensions) Utvidga kompetensarbetet genom att utforska användarnas användning av innehåll och interaktioner med varandra. Många plattformar har feedback inbyggd genom möjligheter att kommentera och gilla olika typer av aktiviteter. Denna information är en guldgruva för att följa upp användning och mönster i medarbetarnas lärande. Utbyte (Signals) Plattformen för kompetensutveckling bygger på effektiv kommunikation av förändringar och nyheter. Samtidigt måste det finnas kanaler för de rent sociala aspekterna av lärande. Det finns en inneboende vilja att berätta om insikter och prestationer vilket driver användarnas vilja att skapa och dela med sig. Källa: Andrew McAfee. Enterprise 2.0: New Collaborative Tools for Your Organization s Toughest Challenges. Harvard Business Publishing. 2009 12 2012 InsightLab

Kompetensutveckling 2.0 handlar mycket om eget ansvar Historiskt har kompetensutveckling i mångt och mycket handlat om att planera, genomföra och följa upp utbildningsinsatser kopplade till en fast plan. Ansvaret har legat centralt för att säkra kvaliteten i alla led. Utvecklingen går nu mot att individen själv behöver ta ett mer aktivt ansvar för sin egen utveckling. Orsakerna är bland annat att det blir allt svårare att centralt planera utveckling som till stor del behöver vara ett svar på vad som sker i omvärlden. Vidare är det individen själv som bäst vet i vilken riktning han eller hon vill utvecklas utifrån verksamhetens behov å ena sidan och de egna förmågorna och talangerna å den andra. Fundera på hur väl nedanstående påståenden stämmer med lärandet i din egen organisation och ställ dig sedan frågan vilken som passar bäst in för kunna möta utmaningarna i den löpande verksamheten. Matchar de? Om inte kan det vara på sin plats att se över strategierna för kompetensutveckling. TEMA Kompetensutveckling 1.0 Någon som vet något jag inte vet förklarar och beskriver det för mig Jag observerar en genomgång/demonstration Kompetensutveckling 2.0 Jag inleder en dialog, ställer frågor och diskuterar med någon som vet vad jag inte vet Jag engagerar mig och prövar Det som presenteras för mig är organiserat enligt innehållets logik Jag får förklarat hur saker och ting fungerar Källa: Harold Stolovitch. Telling Ain't Training 2nd Edition. AST&D, 2011 Idag lever vi i en värld som aldrig kommer förbi betastadiet. vi är alltid uppkopplade mot en ofärdig verklighet och lärande är sällan vad vi tror det är. Enligt kompetenskonsulten Charles Jennings kan kompetensutveckling beskrivas som en procentuell fördelning på 70-20-10 mellan egna upplevelser och erfarenheter, interaktion med andra människor respektive formellt lärande. Mycket data lite uppmärksamhet Betavärlden vi lever i beror till stor del på den teknologiska utvecklingen som skapat ett samhälle som är rikt på information men fattigt på uppmärksamhet. Ett exempel är att mer data produceras varje år än alla tidigare år tillsammans. Samtidigt är denna datamängd ostrukturerad med allt kortare bäst före datum. En följd av detta är att fler beslut måste fattas Det som presenteras för mig är organiserat enligt mitt lärandes logik Jag upplever hur saker och ting fungerar Modern kompetensutveckling är alltid en prototyp längre ut i organisationerna och kontinuerligt lärande blir mer och mer normen i kontrast till formellt lärande. Arbete och lärande är inga åtskilda processer som kan formaliseras i olika processer utan måste samsas där arbete är en form av kompetensutveckling och vice versa. Styr om budgeten för att möjliggöra reflektion Trampa dock inte i fällan att försöka formalisera betastadiet av kompetensutveckling. I grund och botten handlar det om att ge medarbetare stöd att reflektera kring sitt arbete och vägarna till egen utveckling. I praktiken kan det vara en idé att styra över delar av budgeten för kompetensutveckling från kurser och konferenser till coachning och dialog i nära anslutning till verksamheten. Källor: Charles Jennings. 70:20:10 It s not about the numbers, it s all about change. 6 june 2012, charles-jennings. blogspot.se Mats Frick, redaktör redaktionen@insightlab.se Inom geologi står det engelska ordet competence för hur motståndskraftig sten är mot erosion eller deformation. Kompetent sten står emot vind, vatten och temperaturförändringar. Inkompetenta bergarter bildar ofta lågland. I samma ådra är det intressant att ställa sig frågan om vilka tankefigurer som står pall emot passerande trender, generationsskiften eller förändrad konkurrens. Var finns berggrunden? Analogin kanske haltar, det är ju trots allt följsamhet som borgar för långsiktighet. Dock är det något av ett flytande läge just nu där nya utmaningar ställer krav på nya principer för kompetensutveckling. Var finns de kompetenta kompetensstrategierna? Vill man ha granit eller sandsten? 2012 InsightLab 13

TEMA MODERN KOMPETENSUTVECKLING KUNSKAP SOM Många chefer glömmer och det förlorar alla Många chefer är så inriktade på att utveckla sin personal att de glömmer bort sig själva och sin egen kompetensutveckling. Och det är naturligtvis något som inte bara cheferna själva, utan även företagen och medarbetarna förlorar på. Som chef måste du hålla dig uppdaterad, både inom ditt område och inom ledarskapet. Så snart du som chef slutar utvecklas så påbörjar du din avveckling, menar Johan Frisö som är ledarskapsexpert på chefsorganisationen Ledarna. Johan Frisö, ledarskapsexpert på chefsorganisationen Ledarna. Kort om Ledarna Ledarna är en organisation som ger chefer på den svenska arbetsmarknaden stöd, både i deras yrkesroll som chef och som anställda. Drygt 87 000 chefer är idag medlemmar i Ledarna. Ledarna driver också opinion inom områden som har relevans för medlemmarna. Centrala ämnen är lön, förutsättningar för chefsuppdrag och ledarskap samt attityder till chefer och chefsrollen. Via eget förlag ger Ledarna ut tidningen Chef, vilken även fungerar som medlemstidning. Ledarkompetensen mognar med tiden Idag hör man ofta att kunskap är färskvara. Det gäller kanske inte riktigt inom ledarskap. För ledarskap handlar om mänskliga beteenden, relationer och kommunikation och här gäller fortfarande gamla sanningar i hög grad. Men man kan ända inte slå sig till ro. För man måste skilja mellan kunskap och kompetens. Kunskap kan man läsa sig till. Kompetens är när man sedan kan använda sig av kunskapen i praktiken. Och att förvandla kunskap inom ledarskap till kompetens är ingen quick fix. Det tar tid och det kräver medvetenhet. Till stor del handlar det om att öka sin självkännedom och det är något som man aldrig blir färdig med, säger Johan Frisö. Krav på omvärldskunskap Förutom ledarskapskompetens behöver en chef också behärska sitt ansvarsområde och sin bransch. Och inom de flesta sektorer i samhället är förändringstakten så hög att man verkligen kan säga att branschkunskap är en färskvara. God omvärldsbevakning är en förutsättning för att kunna förutse behov och förändringar och kunna vara med och driva utvecklingen. Det ställs allt högre krav på att chefer på alla nivåer har god allmänkunskap om vad som händer i samhället och världen och dessutom ingående kännedom om branschen. Vad krävs idag och vad kommer att krävas i morgon? Vad gör konkurrenterna? Ägarstrukturer och ägarnas ställningstaganden är också viktiga områden, säger Johan. Men att cheferna själva hänger med i utvecklingen räcker inte. När förändringstakten är hög och arbetsuppgifterna komplexa kan inte chefen vara med och fatta alla beslut. Det måste medarbetarna kunna göra på egen hand. En allt viktigare uppgift för cheferna har därför blivit att förmedla utvecklingen i branschen och förklara de ofta komplexa sambanden för medarbetarna. God pedagogisk och kommunikativ förmåga blir därmed allt viktigare. Kommunikation en allt viktigare kompetens Även medarbetarnas allt högre utbildningsnivå ställer högre krav på chefernas kommunikativa kompetens. Förut kom många direkt från gymnasiet ut i arbetslivet. Idag är allt fler akademiker. Och de är självgående på ett helt annat sätt. De är vana att sätta sina egna mål, de tar reda på den information de behöver, de har tränat kritiskt tänkande och de ifrågasätter. Den generation som kommer ut på arbetsmarknaden idag befinner sig högst upp på Maslows behovstrappa och det ställer nya och höga krav på chefernas kommunikativa förmåga, menar Johan. Lärande nätverk När det gäller formen för kompetensutveckling så handlar det idag mindre om att läsa och gå traditionella utbildningar och mer om att utbyta erfarenheter med andra. Nätverk i olika former blir allt mer efterfrågat. Och man vill gärna byta erfarenheten mellan branscher. På Ledarna har vi sett en stor uppgång i efterfrågan på branschöverskridande nätverk bland våra medlemmar och vi är i full gång med att utbilda nätverksledare och starta upp nya nätverk, berättar Johan. Många av nätverken finns på nätet och man utbyter erfarenheter via frågeforum och webinarier. Johan påpekar att det inte räcker med att registrera sig och studera vad andra gör, utan att det är viktigt att man själv deltar med inlägg i debatterna. Genom att dela med sig av sina erfarenheter hjälper man andra, vilket gör att man själv har större chans att få hjälp när man behöver. De kommentarer man får på sina egna inlägg kan också ta tankarna och kunskapen ett steg vidare. Att delta aktivt i nätverk, som till exempel LinkedIn, är också viktigt för anställningsbarheten. 14 2012 InsightLab

FÄRSKVARA bort att utveckla sig själva på TEMA Det är ofta genom nätverken som man får jobb idag och då är det förstås bra om man visar upp vad man står för, vilken kompetens man har och vilka kurser man har gått, konstaterar Johan. Ömsesidigt mentorskap Nätverkande, teknikutveckling och digital kompetens är till stora delar en generationsfråga. Karriärplanering i 6 steg Att göra karriär behöver inte vara synonymt med att man får högre chefsbefattningar och mer betalt. Synen på karriär bör vara betydligt bredare och handla om behovet att utvecklas och få nya utmaningar, något som varierar över tiden. Att ta en stund för att fundera över riktningen och vad du faktiskt vill och har behov av, kan vara avgörande för att hamna rätt i arbetslivet. Ledarna har tagit fram nedanstående modell för karriärplanering, utifrån coachingmodellen UNDHRA, vilket står för de sex stegen; Utmaning, Nuläge, Drömläge, Hinder, Resurser och Aktiviteter. Modellen hjälper dig att tänka igenom din situation så som den är nu för att sedan reflektera över vilka utvecklingsvägar som är intressanta för dig. Utmaningen Steg 1 Formulera din utmaning utifrån svaren på frågorna nedan. Varför gör du en karriärplanering? Vad betyder ordet karriär för dig? Vilken eller vilka frågor återkommer ständigt när du funderar på din karriär? Vilken är din största utmaning i din karriär just nu? Vad skulle du utveckla hos dig själv för att skapa största möjliga personliga och professionella förändring? Nuläget Steg 2 Beskriv din situation utifrån fakta. Beskriv din situation utifrån känslor. Skriv tre saker som ger dig energi och motiverar dig i ditt arbete idag. Vad värderar du högt i ditt arbete? Här hoppas jag att man kan släppa all gammal prestige och ta vara på möjligheterna att lära av varandra mellan generationerna, säger Johan. En ny form av mentorskap som bygger på ömsesidigt lärande kan vara en väg. När man hör mentorskap tänker man sig gärna att en äldre kollega vägleder en yngre, men den äldre kan ha minst lika mycket att lära av den yngre kollegan, som är uppvuxen med internet och smartphone. Skriv tre saker som du gör regelbundet som inte utvecklar dig. Vad har du gjort hittills för att komma framåt? Drömläget Steg 3 Formulera ditt drömläge utifrån svaren på frågorna nedan. Vad skulle du pröva om du inte kunde misslyckas? Hur ser den perfekta arbetssituationen ut för dig just nu? Reflektera över faktorer som kollegor, chefer, arbetsplats, läge, ansvar, uppgifter, tider, lön och värderingar Vad skulle du vilja bli uppskattad för? Hinder Steg 4 Är det något som hindrar dig att ta dig till ditt drömläge? Är det du själv eller är det omgivningen? Skriv ner de hinder som du själv kan styra över. Det kan till exempel vara att du har svårt att säga nej, att du är rädd för att misslyckas eller lyssnar till andras åsikter i hög grad. Utveckla sedan hur du kan undvika dessa hinder. Resurser Steg 5 Vilka resurser har du? Vilka personliga egenskaper har du som du kan använda? Vem i din omgivning eller i dina nätverk kan hjälpa dig? Aktiviteter Steg 6 Vilka steg behöver du ta för att klara av din utmaning och komma närmre ditt drömläge? Vad ska du göra, när ska du börja, hur fast besluten är du att göra det, vilka är inblandade, när vet du att du har uppnått målet? Och sist men inte minst: Hur ska du fira att du har uppnått målet? Svenska chefer anser sig ha för lite tid för egen kompetensutveckling Ledarnas undersökningar visar att svenska chefer i genomsnitt lägger 9 procent av sin arbetstid på egen kompetensutveckling. Det tycker de själva är alldeles för lite och önskar att det var 16 procent. 2012 InsightLab 15

TEMA Digitala spel en väg mot organisatoriskt lärande En vanlig bild av spelande är att det främst utövas av tonåriga pojkar bakom fördragna persienner. Det är fel. Genomsnittsåldern är 37 år och 42 procent av de som spelar är kvinnor. Utövandet är mångfacetterat: man spelar ensam och i lag, använder teknologier som spelkonsoler, PC, mobiltelefoner och sociala medier, tar det på djupt allvar eller som tidsfördriv. Lagspel involverar människor från hela världen som aldrig skulle träffats och som kanske inte talar varandras språk. Spelvärlden man delar med varandra bryter barriärer och skapar starka upplevelser för generationer som nu är på väg in i ledningsfunktioner i många delar av samhället. Frågan är vilka dimensioner av spelande som är relevanta för lärande och motivation på arbetet. Dataspel och sociala medier har förändrat vår fritid och nu står arbetslivet på tur. Från en ganska blygsam nisch i vardagen är spel och spelande numera större än Hollywood. När spelet Call of Duty: Modern Warfare 3 lanserades i november 2011 drog det in 775 miljoner dollar på fem dagar vilket var 60 procent mer än Harry Potter and the Deadly Hallows Part 2 som är den film som sålt mest under sin premiärvecka. Spelet World of Warcraft har mer än tolv miljoner prenumeranter över hela världen. Utgåvan som kom under 2011 sålde 4,7 miljoner kopior på en månad vilket var rekord för PC-spel. Detta är bara två av de mest kända spelen och sammantaget tillbringar spelare uppemot tre miljarder timmar per vecka i parallella världar där man besegrar obarmhärtiga fiender och möter episka utmaningar. Nya arenor för digitala spel Spel och spelande har debatten till trots många positiva aspekter. Man kan dock fråga sig varför organisationer varit så långsamma att uppmärksamma potentialen för engagemang och lärande mot exempelvis kunder, medarbetare och kandidater. En anledning är helt enkelt att man har fördomar mot lekande i allvarliga sammanhang. En annan kan vara att man har svårt att se kopplingar till den egna verksamheten. Spel är ganska vanligt inom marknadsföring men nu kommer allt fler exempel på hur organisationer använder sig av spel för kompetensutveckling och lärande. Två exempel kommer från Siemens och IBM. Siemens PlantVille Siemens har lanserat ett spel som heter PlantVille vilket tar idén från det populära spelet FarmVille till ett nytt sammanhang. I detta spel får man lära sig om hur olika delar i tillverkning och logistik hänger ihop. En spelare får sköta en vitaminfabrik, en tågtillverkare och en buteljeringsfabrik med särskild vikt på nyckeltal som säkerhet, kvalitet och leverans. Spelet som sådant är relativt enkelt, men samtidigt mycket effektivt för att skapa förståelse för nyckeltalens betydelse för framgång. Poängen med spelet är att lära ut grundtänkandet inom processtyrning samtidigt som man slår ett slag för sitt arbetsgivarvarumärke. För att skapa engagemang får spelare olika typer av medaljer när man lyckats med vissa uppdrag och dessa kan man dela med sig på sociala medier. Det finns även en topp tio-lista över de som presterar bäst och prov som man kan ta för att testa spelarens kunskaper. 16 2012 InsightLab

ökat engagemang i TEMA IBM:s INNOV8 2.0 Ett annat exempel är IBM med sitt projekt INNOV8 2.0 som även det handlar om olika typer av processer men med ett mer direkt fokus på beslutsfattande och problemlösning. Man ska väga olika ståndpunkter från ett team i en virtuell värld för att lösa IT-problem som handlar om logistik eller kundhantering. Båda satsningarna tar avstamp i drivkrafterna för dagens spelkultur med syfte att locka till lärande och intresse för olika typer av problem. Drivkrafter för lärande och engagemang Om organisationer vill återskapa entusiasmen och engagemanget i spelande för ett formellt, kompetensutvecklande sammanhang måste man först förstå drivkrafterna i spelandets vardag. Detta har betydelse för hur man möter utmaningar inom kompetensutveckling främst för onlineformatet, men även för hur man kan tänka i nya banor inom traditionell träning och utbildning. Utbildning med formen av spel kommer nog aldrig att ha samma motiverande kraft som spel för rent nöjes skull eftersom inslaget av frivillighet inte är lika utpräglat, men tillämpning av spelandets drivkrafter är ett sätt att förnya kompetensutvecklingen i takt med en förändrad kultur för prestationer och lärande. Det finns sex principer för hur spel skapar och upprätthåller lärande motivation hos individen. Taktiskt engagemang. Detta handlar om hur spelaren fattar beslut och skapar strategier inom spelet i relation till regler, spelmiljö och andra spelare. Presterande engagemang. Denna dimension beror på hur spelaren utövar kontroll över de resurser som står till förfogande inom spelvärlden. Prestationerna är en följd av det taktiska engagemanget. Emotionellt engagemang. Detta handlar om hur spelarens känslor påverkas av spelet som en följd av feedback på dennes prestationer. Denna har kognitiva, kroppsliga och emotionella aspekter. En viktig aspekt för det emotionella engagemanget är hur väl grafik och ljud ger respons på spelarens handlingar. Delat engagemang. Spelare interagerar med karaktärer i spelet och framförallt andra spelare i den virtuella världen. Detta är starkt bidragande till motivation och engagemang för utmaningarna som möter spelaren. Berättande engagemang. Detta handlar om att spelaren skapar en berättelse om sitt engagemang i spelet som sätter de övriga dimensionerna i ett meningsfullt sammanhang. En växande personlig berättelse kan förstärka främst det emotionella och delade engagemanget i spelet men även övriga dimensioner. Man kan se det som en dialog med det egna jaget om spelsituationen. Rumsligt engagemang. Denna dimension relaterar till spelarens förmåga att finna sig tillrätta i spelvärlden. En större känsla av förtrogenhet leder till välbefinnande och tillhörighet vilket i sin tur påverkar spelarens övergripande engagemang. Var och en av dessa dimensioner varierar i intensitet från bekantskap till djupare kunskap. När alla dimensionerna är internaliserade hos individen har man uppnått en genuin interaktion med spelet, det som på engelska brukar kallas för immersion. Det kan beskrivas som en subjektiv upplevelse av att bebo den virtuella miljön genom att kunna agera meningsfullt i den och samtidigt vara tillgänglig för andra. Källor: Ioanna Iascovides et. al. Motivation, engagement and learning through digital games. International Journal of Virtual and Personal Learning Environments. Vol. 2, No. 2, 2011. Ian Brownhill. Sustaining employee engagement through gamification. hrbullets.co.uk, 10 April 2012 2012 InsightLab 17