108-029 SKÅR 1:6, KÅLLEKÄRR NYBYGGNATION AV FÖRSKOLA OCH GRUPPBOENDE TJÖRNS KOMMUN ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING 1. ORIENTERING 2. RAPPORT ÖVER GEOTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR 2.1 Nu utförda undersökningar 2.2 Redovisning 3. BESKRIVNING AV GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN 3.1 Topografi m.m. 3.2 Geotekniska förhållanden 3.3 Geohydrologi 3.4 Sättningar 3.5 Släntstabilitet 4. GEOTEKNISKA PROBLEM OCH REKOMMENDATIONER 4.1 Planerad byggnation 4.2 Grundläggning av byggnad m.m. 5. MARKRADON 6. SCHAKTNING Göteborg 2008-08-11 TELLSTEDT I GÖTEBORG AB Avd geoteknik och mätteknik Varbergsgatan 12 A 412 65 GÖTEBORG Tel 031-723 73 00 Fax 031-335 81 09 Handläggare: Fredrik Nyström Tel 031-723 73 22 fredrik.nystrom@tellstedt.se Granskare: Thomas Östergren Tel 031-723 73 21 thomas.ostergren@tellstedt.se Org nr 55 64 54-0861 G:\Projekt\2008\108-029 Skår 1_6\G\Rapport\Omdaterad rapport 080811\Försät 108-029.doc
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ORIENTERING... 2 2 RAPPORT ÖVER GEOTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR... 2 2.1 Nu utförda undersökningar... 2 2.2 Redovisning... 2 3 BESKRIVNING AV GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN... 3 3.1 Topografi mm... 3 3.2 Geotekniska förhållanden... 3 3.3 Geohydrologi... 5 3.4 Sättningar... 5 3.5 Släntstabilitet... 5 4 GEOTEKNISKA PROBLEM OCH REKOMMENDATIONER... 5 4.1 Planerad byggnation... 5 4.2 Grundläggning av byggnad m.m.... 5 5 MARKRADON... 6 6 SCHAKTNING... 6 1(6) G:\Projekt\2008\108-029 Skår 1_6\G\Rapport\Omdaterad rapport 080811\Rapport 108-029.doc
108-029 SKÅR 1:6, KÅLLEKÄRR NYBYGGNATION AV FÖRSKOLA OCH GRUPPBOENDE TJÖRNS KOMMUN GEOTEKNISK UNDERSÖKNING 1 ORIENTERING På uppdrag av Tjörns Kommun Fastighet/TBAB har Tellstedt i Göteborg AB utfört en geoteknisk utredning för rubricerat projekt. Syftet med undersökningen har varit att bestämma geotekniska egenskaper och att översiktligt beskriva lämpligt grundläggningsförfarande för planerad byggnation inom två delområden av detaljplaneområdet (i denna handling benämnda A och B). 2 RAPPORT ÖVER GEOTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR 2.1 Nu utförda undersökningar Den geotekniska undersökningen utfördes under februari 2008 med borrbandvagn Geotech 604 och bestod i: Tr Slb Vb Skr -Trycksondering i 7 punkter, varav 4 i område A och 3 i område B -Slagsondering i 2 punkter, varav 1 i område A och 1 i område B -Vingsondering i 2 punkter, varav 1 i område A och 1 i område B -Skruvprovtagning i 3 punkter, varav 2 i område A och 1 i område B Sonderingspunkterna har mätts in med GPS understödd av SWEPO:s fasta referensstationer. Höjderna redovisas i Göteborgs höjdsystem. Förutom den geotekniska undersökningen har Geosigma AB under juni månad 2008 utfört en markradonundersökning inom området. 2.2 Redovisning Den geotekniska undersökningen redovisas, förutom i denna rapport på: bilaga 1 Provtabell bilaga 2 Markradonundersökning ritning G-1 Sonderingsplan, skala 1:1000, 1:400 ritning G-2 Sonderingsresultat, enstaka borrhål, skala 1:100 2(6) G:\Projekt\2008\108-029 Skår 1_6\G\Rapport\Omdaterad rapport 080811\Rapport 108-029.doc
3 BESKRIVNING AV GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN 3.1 Topografi mm Undersökningsområdet utgörs huvudsakligen av relativt flack ängsmark och är beläget norr och söder om ett bergsparti öster om väg 710 i Kållekärr, Tjörns kommun. Markytan i uppmätta borrhål varierar mellan +7,8 och 8,3 i område A och mellan +8,7 och +10,2 i område B. Ungefärligt undersökningsområde Omr. A Omr. B Fig. 1. Ungefärligt läge för det undersökta området i Kållekärr, Tjörns kommun. 3.2 Geotekniska förhållanden De redovisade jordmäktigheterna är uppmätta i provtagningspunkterna och gäller i de specifika punkterna, således kan mäktigheterna variera mellan punkterna och inom undersökningsområdet. 3(6) G:\Projekt\2008\108-029 Skår 1_6\G\Rapport\Omdaterad rapport 080811\Rapport 108-029.doc
Område A: Sonderingsstopp har nåtts ca 5-27 meter under markytan med trycksondering (stopp i morän). I punkt 1 har den utförda slagsonderingen nått ungefär lika djupt som trycksonderingen (stopp mot berg eller block på 25 meters djup). Se sonderingsresultat, ritning G-2. Fast botten är starkt sidolutande. Djupet till fast botten är som minst i områdets södra del där berg ansluter och ökar sedan mot norr. Jordlagren inom de undersökta punkterna 1-4 utgörs överst av torrskorpelera till 1-1,8 meters djup. Härunder följer en lös lera till fast botten. Leran underlagras av friktionsjord med knappt 1 meters mäktighet. I punkt 4 finns ett lager med gyttja på 1-1,7 meters djup. Vattenkvoten har i leran mätts upp till 54-88% och i gyttjan till 174%. Konflytgränsen har mätts upp på en nivå i punkt 7, område B (se nedan). Lerans odränerade skjuvhållfasthet har bestämts med vingsondering i punkt 1 (till 22 meters djup under markytan). Skjuvhållfasthetsvärden (okorrigerade m a p konflytgränsen) uppgår, under torrskorpan, till ca 13 kpa på 2 meters djup. Härunder sker en tillväxt med ca 1 kpa/meter till 14 meters djup varunder tillväxten ökar till 1,7 kpa/meter. Område B: Sonderingsstopp har nåtts ca 3,5-16,5 meter under markytan med trycksondering (stopp i morän). I punkt 7 har den utförda slagsonderingen nått ungefär lika djupt som trycksonderingen (stopp mot berg eller block på 16,5 meters djup). Se sonderingsresultat, ritning G-2. Liksom i område A lutar botten starkt från bergspartiet, mot sydväst. Jordlagren inom de undersökta punkterna 5-7 utgörs överst av torrskorpelera till ca 1,4-2 meters djup. Härunder följer en lös lera till fast botten. Leran är gyttjig till minst 4 meters djup i punkt 7. Leran underlagras av friktionsjord med som mest ca 2 meters mäktighet. Vattenkvoten i leran har mätts upp till 74-98%. Konflytgränsen uppgår till 106% på 3 meters djup i punkt 7. Lerans odränerade skjuvhållfasthet har bestämts med vingsondering i punkt 7 (till 14 meters djup under markytan). Skjuvhållfasthetsvärden (okorrigerade m a p konflytgränsen) uppgår, under torrskorpan, till ca 20 kpa mellan 2 och 4 meters djup. Härunder minskar skjuvhållfastheten lokalt till 10 kpa på 5 meters djup och ökar sedan till 14 kpa på 6 meters djup. Under detta djup är skjuvhållfastheten sedan konstant (14 kpa). 4(6) G:\Projekt\2008\108-029 Skår 1_6\G\Rapport\Omdaterad rapport 080811\Rapport 108-029.doc
3.3 Geohydrologi Område A: Vid undersökningstillfället 2008-02-26 registrerades en fri vattenyta 0,1 meter under markytan i borrhål 1 och 4. Grundvattenytan kan antas fluktuera med årstiderna. Område B: Vid undersökningstillfället 2008-02-26 registrerades en fri vattenyta 0,1 meter under markytan i borrhål 7. Grundvattenytan kan antas fluktuera med årstiderna. 3.4 Sättningar Jordarternas sättningsegenskaper har ej undersökts men leran kan med ledning av uppmätta skjuvhållfastheter bedömas vara normalkonsoliderad eller svagt överkonsoliderad. Detta innebär att varje lastökning ger upphov till sättningar. Vid grundläggning enligt föreslagen metod kommer dock endast marginella sättningar att uppstå. 3.5 Släntstabilitet Några stabilitetsproblem föreligger inte inom varken område A eller B. 4 GEOTEKNISKA PROBLEM OCH REKOMMENDATIONER 4.1 Planerad byggnation Område A: En förskola planeras inom området. Redovisat läge på ritning G-1 är hämtat från den illustrationskarta som tillsänts oss från Tjörns kommun. Läget är endast schematiskt. Område B: Ett gruppboende planeras inom området med fastställt läge enligt ritning G-1. 4.2 Grundläggning av byggnad m.m. Område A: Till följd av den lösa leran och de ojämna jorddjupen rekommenderas att byggnaderna stödgrundläggs på pålar och plintar. Pålarna skall föras ned till fast botten och slås till godkänt stopp i friktionsmaterialet (morän) eller till berg. Eftersom djupet till fast botten ökar mot norr är det en fördel att så långt möjligt placera förskolan i väst-östlig riktning och så nära berget som möjligt. Grundläggning kan även ske enligt ovan i kombination med grundläggning direkt på berg om djupen till berg är tillräckligt små. Innan grundläggningsarbetet påbörjas skall all mulljord samt eventuellt övrigt otjänligt material först schaktas bort. Det bör eftersträvas att så mycket som möjligt av den lastfördelande torrskorpeleran bevaras. Om fyllnadsmassor används för att uppnå 5(6) G:\Projekt\2008\108-029 Skår 1_6\G\Rapport\Omdaterad rapport 080811\Rapport 108-029.doc
önskad grundläggningsnivå skall dessa utgöras av material från tabell CE/1 och packas enligt tabell CE/4, Anläggnings AMA 98. Bottenbjälklagen utföres fribärande vid pålgrundläggning. Inom området och runt byggnaderna är det mycket viktigt att det sörjs för en rätt dimensionerad och utformad dränering då mycket avrinning sker från intilliggande berg. Dräneringen får dock inte placeras på en för låg nivå med hänsyn till sättningsrisken. I samband med att förskolan projekteras skall en kompletterande geoteknisk undersökning utföras. Område B: Till följd av den lösa leran och de ojämna jorddjupen rekommenderas att byggnaderna stödgrundläggs på pålar. Pålarna skall föras ned till fast botten och slås till godkänt stopp i friktionsmaterialet (morän) eller till berg. Innan grundläggningsarbetet påbörjas skall all mulljord samt eventuellt övrigt otjänligt material först schaktas bort. Det bör eftersträvas att så mycket som möjligt av den lastfördelande torrskorpeleran bevaras. Om fyllnadsmassor används för att uppnå önskad grundläggningsnivå skall dessa utgöras av material från tabell CE/1 och packas enligt tabell CE/4, Anläggnings AMA 98. Inom området och runt byggnaderna är det mycket viktigt att det sörjs för en rätt dimensionerad och utformad dränering då mycket avrinning sker från intilliggande berg. Dräneringen får dock inte placeras på en för låg nivå med hänsyn till sättningsrisken. Bottenbjälklagen utföres fribärande. 5 MARKRADON Baserat på uppmätta nivåer av total gammastrålning samt en bedömning av de geologiska förutsättningarna kan undersökningsområdet klassificeras som ett lågriskområde. Med det avses mark som huvudsakligen består av lågradonmark. Vid byggnation på fastigheten kommer troligen det största strålningsbidraget från marken att vara från det material som används för uppfyllnad och grundläggning. Det är därför av vikt att dittransporterat fyllnadsmaterial uppfyller rekommenderade gränsvärden för byggnadsmaterialets radioaktivitet. Se vidare, bilaga 2. 6 SCHAKTNING Befintliga jordmassor är flytbenägna och alla schaktarbeten utförs därför under perioder med lite nederbörd och låga grundvattennivåer. Göteborg 2008-08-11 TELLSTEDT I GÖTEBORG AB Avd Geoteknik och Mätteknik Fredrik Nyström handl 6(6) G:\Projekt\2008\108-029 Skår 1_6\G\Rapport\Omdaterad rapport 080811\Rapport 108-029.doc
Projekt: Skår 1:6, Kållekärr Bilaga 1 Projektnummer: 108-029 Datum: Utförd av: 2008-03-10 Fredrik Nyström Borrhål Provtagn.- nivå Provtag.- metod Jordart Vattenyta mumy Vattenkvot % 1 0002 0,0-0,2 Skr MULLJORD 0,1 01 0,2-1,2 Grå TORRSKORPELERA 33 1,2-1,8 Brungrå siltig LERA med torrskorpekaraktär 54 1,8-3,0 Grå siltig LERA, skal 84 3,0-4,0 Grå siltig LERA, skal 77 Tjälfarlig.- klass Konflytgräns (%) 4 0,0-0,2 Skr MULLJORD 0,1 0,2-0,8 TORRSKORPELERA 0,8-1,0 0 LERA med torrskorpekaraktär 1,0-1,7 GYTTJA 174 1,7-3,0 Grå siltig LERA 88 3,0-4,0 Grå LERA 84 7 0,0-0,2 Skr MULLJORD 0,1 0,2-1,4 Grå TORRSKORPELERA 32 1,4-2,0 Grå siltig LERA, skal 74 2,0-3,0 0 Grå gyttjig siltig LERA, skal 98 106 3,0-4,0 Grå gyttjig LERA, växtdelar, skal 87 TELLSTEDT I GÖTEBORG AB Varbergsgatan 12A 412 65 GÖTEBORG Tel 031-723 73 00 Fax 031-335 81 09 E-post info@tellstedt se
GEOSIGMA Grap 08154 Tellstedt i Göteborg AB Strålningsmätning Fastigheten Skår 1:6, Kållekärr, Tjörns kommun Christian Carlsson Geosigma AB Göteborg, juli 2008
GEOSIGMA Grapnummer 08154 Uppdragsnummer 601214 Version 1.0 Sammanfattning På uppdrag av Tellstedt i Göteborg AB har Geosigma AB utfört strålningsmätningar vid fastigheten Skår 1:6 i Kållekärr, Tjörns kommun. På fastigheten skall det ske nybyggnation av en förskola och ett gruppboende. Syftet med undersökningen är att genom översiktliga mätningar tillsammans med studier av de geologiska förutsättningarna bedöma radonrisken inom området. Slutsatser och rekommendationer mot bakgrund av genomförd undersökning: Baserat på uppmätta nivåer av total gammastrålning samt en bedömning av de geologiska förutsättningarna kan undersökningsområdet klassificeras som ett lågriskområde. Med det avses mark som huvudsakligen består av lågradonmark. Vid byggnation på fastigheten kommer troligen det största strålningsbidraget från marken att vara från det material som används för uppfyllnad och grundläggning. Det är därför av vikt att dittransporterat fyllnadsmaterial uppfyller rekommenderade gränsvärden för byggnadsmaterials radioaktivitet. Sidan 3 (7)
GEOSIGMA Grapnummer 08154 Uppdragsnummer 601214 Version 1.0 Innehåll Sammanfattning... 3 1 Bakgrund och syfte... 5 2 Områdets geologi... 5 3 Mätutrustning och metod... 5 4 Resultat... 5 5 Slutsatser och rekommendationer... 7 6 Referenser... 7 Sidan 4 (7)
GEOSIGMA Grapnummer 08154 Uppdragsnummer 601214 Version 1.0 1 Bakgrund och syfte På uppdrag av Tellstedt i Göteborg AB har Geosigma AB utfört strålningsmätningar vid fastigheten Skår 1:6 i Kållekärr, Tjörns kommun. På fastigheten skall det ske nybyggnation av en förskola och ett gruppboende. Syftet med undersökningen är att genom översiktliga mätningar tillsammans med studier av de geologiska förutsättningarna bedöma radonrisken inom området. 2 Områdets geologi Jordlagren på ängarna som skall bebyggas består överst av ca 1-2 m torrskorpelera följt av lera med (med inslag av gyttja) med varierande mäktighet till fast botten av friktionsmaterial på berg (Tellstedt, 2008). Berggrunden framträder som hällar och i en vägskärning i anslutning till området som skall bebyggas. Bergarten är gnejsig granodiorit och ljus tonalit (SGU Ser. Af nr 146). (Granodioriten gränsar enligt berggrundskartan i närheten till granit men det påträffades inte någon granit inom undersökningsområdet vid strålningsmätningarna). 3 Mätutrustning och metod Mätningarna utfördes med en Scintrex BGS-3, scintillometer. Scintillometern mäter total gammastrålning och är ett lämpligt instrument för översiktliga undersökningar av markradonförhållanden. Mätning utfördes dels genom att placera instrumentet på markytan innan avläsning men även genom att gående täcka området med en kontinuerlig mätning för att kunna upptäcka eventuella områden med förhöjda strålningsnivåer. 4 Resultat Mätningarna genomfördes 2008-07-01. Mätning över fastighetens jordlager gav strålningsnivåer i storleksordningen < 0.10 µsv/h. Mätning över berghällar och bergskärningar gav strålningsnivåer i storleksordningen 0.08-0.13 µsv/h. Se även figur 1 för mätresultat. Sidan 5 (7)
GEOSIGMA Grapnummer 08154 Uppdragsnummer 601214 Version 1.0 Radonriskklassificering Med avseende på mätresultat samt förekommande geologi görs bedömningen att fastigheten kan klassificeras som ett lågriskområde. Med det avses mark som huvudsakligen består av lågradonmark. Berggrunden gav generellt låga strålningsnivåer med något högre värden i vägskärningen (normala). Mätning över jordlager säger inget om den faktiska radonavgången men när det gäller naturliga jordar kan lera och silt med minst 2 m mäktighet bedömas vara ett lågriskområde. Klassificeringsgrunder har hämtats från Radonboken (2004). Jordlager <0.10 µsv/h Bergskärningar 0.11-0.13 µsv/h Berghällar 0.08-0.10 µsv/h Jordlager <0.10 µsv/h Gräns för undersökningsområde Figur 1. Undersökt område med uppmätta gammastrålningsnivåer (Kartunderlag från Tellstedt i Göteborg AB). Sidan 6 (7)
GEOSIGMA Grapnummer 08154 Uppdragsnummer 601214 Version 1.0 Tabell 1. Ungefärligt samband mellan radonrisk, berggrund och gammastrålning. Observera att inte hög gammastrålning automatiskt innebär klassificering som högradonmark. En stor del av strålningen kan komma från torium vilket inte kan urskiljas med enbart mätning av total gammastrålning. Källa: Radonboken (2004). Radonrisk Gammastrålning Högriskområde (Huvudsakligen högradonmark) Berggrund med uranrika bergarter > ca 0.15 µsv/h Normalriskområde (Huvudsakligen normalradonmark) Berggrund med normal uranhalt ca 0.10-0.15 µsv/h Lågriskområde (Huvudsakligen lågradonmark) Berggrund med låg uranhalt < ca 0.10 µsv/h 5 Slutsatser och rekommendationer Baserat på uppmätta nivåer av total gammastrålning samt en bedömning av de geologiska förutsättningarna kan undersökningsområdet klassificeras som ett lågriskområde. Med det avses mark som huvudsakligen består av lågradonmark. Vid byggnation på fastigheten kommer troligen det största strålningsbidraget från marken att vara från det material som används för uppfyllnad och grundläggning. Det är därför av vikt att dittransporterat fyllnadsmaterial uppfyller rekommenderade gränsvärden för byggnadsmaterials radioaktivitet. 6 Referenser Radonboken (2004). Clavensjö och Åkerblom, Formas, Stockholm. SGU Ser. Af nr 146. Berggrundskartan 7A Marstrand NO/7B Göteborg NV. Tellstedt (2008). Översiktlig geoteknisk undersökning. Nybyggnation av förskola och gruppboende, Skår 1:6, Kållekärr, Tjörns kommun. Sidan 7 (7)