Uppstartsdokument. Vallmon & Kungabarns Förskolor

Relevanta dokument
Guldgruvans förskola 2007

Uppstartsdokument. Dalkulla förskola 2008

Uppstartsdokument. Blåkullaområdet

Uppstartsdokument. Våxtorpsområdet

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Hälsofrämjande skolutveckling

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

För Dig som vill veta mer om

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Arbetsplan. Killingens förskola

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Arbetsplan för Ängen,

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

hälsofrämjande skolutveckling

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

hälsofrämjande förskoleutveckling

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Arbetsplan för Regnbågen Stockslycke förskola Ängabo enheten Läsåret 2014/2015

Verksamhetsplan Förskolan Bränningevägen 2015

Stockholm Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19. Nykroppa förskola

Arbetsplan för Långareds förskola Läsåret 2014/2015

Verksamhetsplan Förskolan 2017

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

Hälsofrämjande Skolutveckling. Uppstartsdokument

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Arbetsplan/ Verksamhetsplan 2018/2019

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Västerhejde skolas fritidshems verksamhetsplan

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Handlingsplan för Logen, Båset och Spiltan

Min förskoleresa. Norrbyområdet

för Havgårdens förskola

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Verksamhetsplan. Förskolorna område Öst

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

VERKSAMHETSPLAN Gnistan

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola

Blåkulla föräldrakooperativs plan mot diskriminering och kränkande behandling HT VT 2018 Blåkullas värdegrund

Arbetsplan för Långareds fritidshem Läsåret 2014/2015

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

Vår verksamhet under läsåret

Likabehandlingsplan Åsebro förskola 2017

Eskilstuna Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne

Verksamhetsplan för förskola i Trångsund

för förskolechefer Hur säkerställer du att din nyanställda förskolechef utvecklar ledarskapet och verksamheten?

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

Arbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Förskolan Garnets pedagogiska grundsyn

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan 2010 Klossdammens förskola Sydöstra området

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Ängsgården

Arbetsplan för Norrby förskolor 2017/2018

Årsplan Förskolan Bergmansgården 2014/15

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/2019. Förskolan Hyttan HYTTAN/ TROLLEBO

Hälsofrämjande skolutveckling. Uppstartsdokument. Parkskolan

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk.

Salutogent förhållningssätt och ledarskap

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

2.1 Normer och värden

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Västra Vrams strategi för

Transkript:

Uppstartsdokument Vallmon & Kungabarns Förskolor 2007

En hälsofrämjande förskola/skola Är en förskola/skola där barn och vuxna: Upplever tillvaron och verksamheten som meningsfull. Förstår vad som händer och varför. Ser sammanhang. Känner att de har möjlighet att påverka sin tillvaro och utveckling. Tar hänsyn till varandras olikheter. Känner sig trygga och uppskattade. Medverkar till att stärka elevernas självkänsla och ansvarstagande. Tillsammans skapar en positiv inlärningsmiljö. Utvecklar goda relationer. Upplever trygghet och gemenskap. Gemensamt skapar en inbjudande och trivsam atmosfär. 5-stegs modellen i Hälsofrämjande förskola/skola 1. Vision (skapa en gemensam vision om en hälsoskola). 2. Prioritering (välj något eller ett par uppslag att börja arbeta med). 3. Handlingsplan (upprätta en realistisk och konkret handlingsplan). 4. Genomförande (verkställ planen). 5. Utvärdering/firande (reflektera, utvärdera och celebrera insatserna). Den röda tråden Kan användas som diskussionsunderlag vid t ex arbetslagsträffar: Hur kan vi jobba vidare med en gemensam värdegrund på skolan? utvecklar vi KASAM med våra insatser? delger vi varandra vad vi gör? skall vi utvärdera och dokumentera? skapar vi barn/elevmedverkan? skapar vi föräldramedverkan? när och hur skall vi fira det vi gjort? Detta kan hälsopedagogen hjälpa till med: Erbjuda fortsatt stöd genom att: handleda och fungera som bollplank i det hälsofrämjande arbetet ge tips och idéer på material och metoder Vi lånar även ut vårt Upplevelserum på Folkhälsoenheten för hälsoaktiviteter med klassen/förskolegruppen (max 15 personer). Välkomna att kontakta mig! Linda Jacobsson Hälsopedagog, Folkhälsoenheten Tel. 0430-153 89 linda.jacobson@laholm.se

Dokumentation - uppstart Vallmon och Kungabarns förskolor 4-5/10 2007 Bakgrund I din hand håller Du nu minnesanteckningar från uppstarten av Hälsofrämjande skolutveckling för Vallmon och Kungabarns förskolor den 4-5/10 2007. Arbetet fördelades på en kväll och en hel dag. Kvällsarbetet var förlagt till Folkhälsoenhetens upplevelserum. Dagen efter bedrevs arbetet på Kungabarns förskola i Knäred. Deltagarna bestod av personal och rektor från de båda förskolorna samt Folkhälsoenhetens hälsopedagog och folkhälsoutvecklare. Aktiviteterna under dagarna dokumenterades skriftligen och med hjälp av digitalkamera. Syftet med dagarna var att Vallmon och Kungabarns personal i samarbete med Folkhälsoenheten skulle utveckla sitt hälsofrämjande arbete genom att börja arbeta enligt modellen Hälsofrämjande skolutveckling. Dag 1 Inledning/presentation Kvällen inleddes med en gemensam middag i upplevelserummet på Folkhälsoenheten. Därefter placerades stolarna i en cirkel och i mitten stod ett fat med stenar och tända ljus som en symbol för lägerelden. På varje stol fanns en mapp som bl.a. innehöll fakta om Hälsofrämjande skolutveckling, Laholms folkhälsopolicy, Folkhälsocentrums broschyr och litteraturlistor. Deltagarna placerade sig fritt på platserna kring lägerelden. Linda Jacobsson, hälsopedagog och Janet Harrysson, folkhälsoutvecklare, från Folkhälsoenheten hälsade välkomna och därefter påbörjades kvällens arbete. Deltagarna fick information om kvällen, mappens innehåll samt att deltagarna fick skriva varsin namnskylt. Janet beskrev Folkhälsocentrum, Folkhälsoenhetens funktion, bemanning och uppdrag samt Folkhälsopolicyns fem mål och arenor.

Genom att visa skissen nedan berättade Janet om syftet med dagarnas arbete, arbetsgång och metoden Metaplan. Denna metod leder deltagarna från vision till konkret handlingsplan. Konkret Resultat Målgrupp Personal handlingsplan Rektor Hälso- Kök Förutsättningar främjande -Personal förskola -Barn Kungabarn -Föräldrar Vallmon -5-stegs modellen -Friskfaktorer -Delaktighet Frågeställningar -Vilka är vi? -Vad är hälsa? -Vad är hälsofrämjande skolutveckling? -Vad vill vi jobba vidare med? Presentationsövning Därefter fick gruppen göra en presentationsövning och eftersom deltagarna var från två förskolor skulle de få möjlighet att lära känna varandra lite bättre. De parades ihop två och två och fick prata om saker som de hade gemensamt. Följande framkom vid redovisningen: Annika & Linda Helene & Ingela Greta & Helene Catrin & Marielle Båda tycker om hundar, resor, båda har varit i Australien, båda bor i Halmstad. Båda har arbetat som dagbarnvårdare, bor och arbetar i Laholm, 3 barn (2 flickor 1 pojke), tycker om naturen, båda är födda på landet. Musik och sång, båda är förskolelärare. Båda är barnskötare och tycker om barn, natur och musik. Birgitta & Villemo Båda hade jobbat på Randerslund. En av dem bor i Knäred, en av dem är född där. Sara & Carina Janet Friluftsliv, skogen, springa, plocka svamp, jobbar ej på samma ort som de bor på, gillar rejäl vinter. Tycker om att resa, musik och naturen.

Hälsa är ett av begreppen som är viktiga att belysa i det hälsofrämjande arbetet. Hälsa kan vara många olika saker och det är individuellt. Vi arbetade med en övning om hur man kan beskriva hälsa genom att göra en staty med sig själva som modeller. Följande aspekter på hälsa visades: Vad är hälsa för oss? Gemenskap, Lust, Glädje, Hjärta, Motion, Tänkare, Trygghet, Livsnjutare Hälsa kan ses som en helhet. Statyn illustrerar Tänkaren, hjärtat som symboliserar kärlek, motion och livsnjutaren. Hälsa kan också var gemenskap och glädje. Statyn illustrerar vi för hälsobudskapet vidare

Teoriavsnitt Linda berättade om Hälsofrämjande skolutveckling som modell. 1. Bakgrunden till Hälsofrämjande skolutveckling globalt, nationellt och lokalt i Laholm 2. Femstegsmodellen som Hälsofrämjande skolutveckling bygger på: - skapa en gemensam vision - välj och prioritera bland goda idéer - upprätta handlingsplan - verkställ planen - utvärdera och celebrera 3. Framgångsfaktorer/konkret om Hälsofrämjande skolutveckling: - starta där vi är - delaktighet - elever, personal, föräldrar - helhetstänkande - enkelt, konkret, roligt - satsa på det friska och positiva 4. Salutogena (hälsofrämjande) perspektivet - är grundat av Aaron Antonovsky, medicinsk sociolog - utgår från att satsa på det friska och positiva så att det vidareutvecklas. 5. Känsla av sammanhang (KASAM), myntat av Antonovsky och består följande tre komponenter: - begriplighet Antonovsky såg i sin forskning att de som har - hanterbarhet - meningsfullhet dessa tre komponenter kan stå emot livets påfrestningar i högre grad än andra. 6. Friskfaktorer I arbetet med modellen utgår man från friskfaktorer istället för riskfaktorer. Exempel på friskfaktorer kan vara : goda nätverk, stabil miljö, bli sedd, familj vänner, bar mat och fysisk aktivitet. 7. Hälsa i läroplanerna - Lpfö 98. 8. Folkhälsoenhetens stöd i form av handledning, hjälp vid uppstart, material m.m. 9. Erfarenheter från arbetet med andra hälsofrämjande skolor Janet berättade därefter om erfarenheter från utvärderingar som genomförts i samband med hälsofrämjande skolor i Laholm. Här fick deltagarna en presentation av delar från den rapport som sammanställts och nyligen kommit ut i tryck. http://www.laholm.se/upload/hälsofrämjande%20skola.pdf

En av frågeställningarna i rapporten löd: Givande eftersom det funnits en respons från eleverna och att det upplevs som viktigt att arbeta med. Modellen har gett möjlighet att göra saker strukturerat, sådana som tidigare gjordes mera oorganiserat och ogenomtänkt. Vi är så stressade och vi har så oroliga barn idag att inlärningen inte fungerar utan att jobba med detta. Praktisk övning Deltagarna fick sedan göra en linjeövning med en skala från 1-6 för att testa av hur hälsofrämjande de arbetar idag. 1= i mycket liten grad och 6= i mycket stor grad. Gruppen placerade sig på 3,4 och 5. I vilken grad arbetar vi hälsofrämjande idag? 1 2 3 (2 st) 4 (7 st) 5 (2 st) 6 Är ny men är Bra arbete men Vi är ute mycket. på väg framåt. vi kan bättre. Bra på att dela upp oss Jag arbetar i köket Bra på vardags- i mindre grupper. så det är svårt att nära saker. påverka. Tillitsfulla relationer till barnen föräldrar Guldsitsen Guldsitsen är ett förhållningssätt i hur man kan skapar tillitsfulla relationer mellan förskolan/skolan och barnens föräldrar. Gruppen fick börja med att diskutera två och två hur tillitsfulla relationer mellan förskolan och föräldrarna kan se ut i deras verksamhet. Guldsitsen Många är överens om att barns och elevers möjligheter att lyckas och må bra i skolan hänger ihop med hur pedagoger och föräldrar förhåller sig till varandra. Med ett förtroendefullt och tydligt mandat från föräldrarna kan vi förverkliga det vi alla vill, att barn/elever trivs och mår bra samt når kunskapsmålen. Ett nära samarbete och dialog mellan skolan/förskolan och föräldrar är nyckeln till framgång och det är då man kan hamna i en guldsits som lärare och pedagog. Källa: Magnus Waller, Precens, Stockholm.

Vad kan en tillitsfull relation mellan förskolan och föräldrarna vara? Följande förslag framkom: - Föräldrarna skall känna sig välkomna, - Tamburkontakten är viktig, de skall känna sig hemma hos oss. att det här finns möjlighet för samtal - Att föräldrarna vågar prata med personalen, - Att det finns en öppen relation, inget skall kännas främmande att ta upp, de om något har hänt tar man upp det skall känna tillit och respekt. direkt. - Att våga lyssna på föräldrarna och ge - Att ta föräldrarna på allvar. utrymme för det. Att skapa parkeringsfickor. Konkreta exempel på hur man kan arbeta med föräldrar enligt Guldsitsen: Träffa föräldrarna innan förskolan/skolan börja, påbörja en bra dialog och ställ frågor Ha träffar i andra lokaler än klassrummet/arbetsrum, vuxna kan känna sig som barn i små bänkar och stolar För en dialog med föräldrarna, mycket information kan delas ut innan Be föräldrarna om hjälp Arbeta med föräldrarna på träffar med övningar och metoder Mandat, har jag som pedagog mandat att tillrättavisa/undervisa ditt barn, skriv eventuellt kontrakt Källa: Guldsitsen

Praktisk övning Deltagarna fick sedan röra lite på sig och prova på olika beröringslekar. Material för utlåning om beröringslekar, massage och avslappning finns på Folkhälsoenheten. Här provar Greta är Vinden och Carina är trädet. Gruppen masserar varandra till sången Imse vimse spindel Avslutning av kvällen Kvällen avslutades med praktiskt information inför nästa dag samt att deltagarna fick titta på ett bildspel om självkänsla till låten Gabriellas sång med Helene Sjöholm.

Dag 2 Inledning Den andra dagen välkomnades deltagarna till Kungabarns förskola i Knäred och dagen inleddes med en gemensam frukost. Reflektionsrunda Ett hjärta av bergskristall skickades runt och alla deltagare fick reflektera utifrån följande: Detta tar jag med mig från gårdagen: Linda: Mötet mellan två förskolor Catrin: Roligt, intressant och lärorikt Villemo: Försöker lyssna in, kan bli bättre på det Helene: (Kungabarn) Alla kreativa människor, att vi tror på oss själva Ingela: Bildspelet om självkänsla, det satt kvar efteråt Marielle: Tilliten och vikten av att se hälsa mer brett, det psykiska är också viktigt Helene: (Vallmon) Viktigt med tillitsfulla relationer, kan bli ännu bättre. Hälsa är brett Carina: Bildspelet om självkänsla gav tankar om självförtroende, att barn visar vem dem är och att man blir bemött för den man är Jessica: Jag var inte med igår Birgitta: Roligt att jag får vara med, tyckte om bildspelet om självkänsla och att göra statyer. Annica: Att skapa tillitsfulla relationer mellan förskolan och föräldrarna är viktigt att vi förmedla vidare. Hälsa är så mycket mer än kost och motion. Sara: Jag tar med mig texten Heal the world, sträva efter att göra det bättre. Viktigt att börja med sig själv Greta: Att se hälsa som helhet, man reflektera över den egna verksamheten och att få in hälsan på alla plan Janet: Spännande möte med nya människor, jag lär mig mycket KASAM Dagen fortsatte med att vi tittade på filmen, När självkänslan växer. En film som handlar om hälsofrämjande arbete på olika individuella program i Sverige. Efter filmen fördes diskussion och följande kommentarer kom fram: Jag tänker att det bra att börja dagen med att äta frukost tillsammans. Det blir en bra start på dagen. Att lunchen kan var en del av undervisningen för att få eleverna att äta. De flesta skolor är inte anpassade för olika inlärningsstilar. Skolan kan ha svårt att möta barnen på deras nivå. Det händer något på vägen, från förskola och upp genom skolåren. Det är viktigt att se barnens utveckling. Det är en konst att göra skolan rolig.

Efter den diskussionen fick deltagarna sitta i grupper och diskutera utifrån följande frågeställning: Hur kan vi skapa meningsfullhet i vår verksamhet? Som stöd för diskussionen använde vi oss av följande nyckelord. Känsla av sammanhang (KASAM) Begriplighet Förutsägbarhet Förståelse Insikt Förklaring Information Upplysning Tydlighet Struktur o regler Tydlighet Benämningar Regelbundenhet Hanterbarhet Resurser Möjligheter Kontroll Bemästra Behärska Tillgångar Kunskap Påverka Optimism Tillit Trygghet Meningsfullhet Framtidstro Delaktighet Positiva illusioner Engagemang Gemenskap Tillhörighet Sammanhang Lust & Glädje Intresse Motivation Vi arbetar med att öka tryggheten, att barn och föräldrar skall lita på oss Att vår verksamhet är meningsfull hela dagen och man följer en röd tråd Att det finns delaktighet och intresse Att vi är lyhörda mot barnen att vi lyssnar på vad dem vill Även om vi har teman i verksamheten så skall det finnas flexibilitet Se varje barn som unikt och som en individ

Praktisk övning Så var det dags att röra lite på kroppen och Janet höll i en övning som gick ut på att man skulle skriva sitt namn med olika kroppsdelar, höger häl, vänster knä, rumpan, naveln och näsan. Idégenerering Janet introducerade metoden Metaplan, där man arbetar från en idé till konkret handlingsplan. Metoden börjar med en visionsdel. Som uppvärmning genomfördes övningen med Colaflaskan. Instruktionen löd: Du befinner dig på en öde ö och enda tecknet på liv är en coca-cola flaska. Skriv ner så många idéer som möjligt om vad man kan använda flaskan till. Gruppen fick tre minuter på sig att skriva ner sina idéer och följande förslag framkom: dricka upp innehållet hämta vatten prata med tända eld snurra flaskan använda som mugg flaskpost regnvatten korken som flöte gräva med massagerulle puffar fylla den med sand skramla för vilda djur prata med den samla regnvatten huvudkudde läsa på den Visionsfas Så var det dags för visionsfasen som inleddes med frågeställningen: Vad kännetecknar en hälsofrämjande förskola/skola? Grupperna fick följande instruktioner: - arbeta 2 i varje grupp - skriv 7-9 kort/par - skriv en kort mening - skriv endast ett förslag per kort - texta stort och läsbart

När grupperna var klara samlades alla kort in, lästes upp och fästes på tre skärmar som ställts upp. Deltagarnas uppgift var att göra grupperingar av korten efterhand som de kom upp på skärmarna. De kort som hade en gemensam innebörd hamnade i en grupp och kort som inte hörde ihop med något annat fick stå för sig själv tillsvidare. När alla kort satts upp fick gruppen frågan om de ville byta plats på något kort och det skedde en viss omorganisering bland korten. Därefter formulerade deltagarna tillsammans med Janet en rubrik över varje grupp med kort, se bilga 1-3 Följande rubriker framkom: Vad kännetecknar en hälsofrämjande förskola? Respekt Samspel Arbetsklimat Värme och glädje Bli lyssnad på Utemiljö Inspirerande arbetssätt Ta vara på ögonblicket Öppenhet Avslappning Dagsrytm Rörelse Tillit Innemiljö Bra mat Prioriteringsfas Utifrån följande frågeställning var det så dags för prioriteringsfasen: Vilka av dessa områden är viktigast att arbeta vidare med? Varje deltagare fick 5 klistermärken var att fördela på de olika områdena och varje person fick placera max två av dessa klistermärken på samma område. Personalen från Vallmon hade röda klistermärken och Kungabarn hade gröna. Följande områden prioriterades som viktigast att arbeta vidare med: Inomhusmiljö Kungabarn Samspel Vallmon Handlingsplan Sedan var det dags att påbörja arbetet med den konkreta handlingsplanen utifrån de områden som respektive förskola hade valt. Vallmon och Kungabarn består av ett varsitt arbetslag.

Vallmons arbete med handlingsplan Kungabarns arbete med handlingsplan Instruktionerna för arbetet med att göra en konkret handlingsplan utgick från följande rubriker: Välj område Formulera mål för området Enas om konkreta insatser/aktiviteter under läsåret Formulera syfte med insatsen Utse ansvarig Tillsammans med När skall aktiviteten genomföras? Hur skall vi utvärdera vårt arbete? Hur involverar vi eleverna? Hur involverar vi föräldrarna? Hur involverar vi nyanställda?

Lunch + promenad Innan det var dags att gå och äta lunch introducerade Linda en promenad fråga som gruppen skulle diskutera. Redovisning från diskussionerna kommer att vara en del av uppföljningsarbetet. Vilken tid har vi till förfogande för: - planering - genomförande - uppföljning Promenad och diskussion i det vackra höstvädret Redovisning handlingsplaner När så arbetet med handlingsplanerna var klara redovisades de av respektive grupp, se samtliga handlingsplaner i bilaga 4-5. Carina redovisar Vallmons handlingsplan om Samspel

Roller och ansvar Nu gäller det att jobba vidare på hemmaplan. Linda redogjorde för våra olika roller och ansvarsområden. På förskolan är det rektor/föreståndare som leder arbetet. Hälsopedagogens roll är att vara ett stöd i processen och hjälpa till med material och metoder. Vallmon och Kungabarn skall boka en tid för uppföljning genom att höra av sig till Linda på Folkhälsoenheten. Förskolorna tillsammans med hälsopedagogen skall också gemensamt lägga upp ett arbete kring kommande föräldramöte. Om det finns frågor, tankar och funderingar går det bra att besöka eller kontakta Linda (info om uppgifter finns i början av dokumentet). Besök gärna vår hemsida också för mer information om Hälsofrämjande skolutveckling, gå in på www.laholm.se, klicka på A-Ö listan och gå in under H, och där hittar du Hälsofrämjande skolutveckling. Praktisk övning Alla i gruppen fick sätta sig ner och sluta ögonen. Alla skulle i tanken bege sig ut i skogen och tänka på en sak som symboliserades med skog. Sedan berättade alla vad det tänkte på och dessa ord skrevs upp på blädderblock. Därefter improviserade Linda en saga med orden och när man hörde sitt ord skulle man visa hur det såg ut. Det finns bra material på Folkhälsoenheten med övningar som denna. Det finns även tips på bra mat i skogen och ett annat tips som gavs var att besöka skogen i skolans hemsida (www.skogeniskolan.se). Avslut Linda visade bilder på hur barnen tänker att de vill ha det på sin förskola och hur de vill bli behandlade av personalen: Hälsningar från barnen Var bestämd mot mig, klara gränser gör mig trygg Var inte inkonsekvent, det förvirrar mig och försvagar min tilltro till dig Gör inte saker för mig som jag klarar själv, det hindrar mig i min självständighet och lockar mig att utnyttja dig Ha tilltro till mina förmågor, det uppmuntrar mig att försöka själv och stärker mitt självförtroende Förväxla inte vad jag gör med vem jag är, gör jag något dumt är det för att jag mår dåligt, inte för att jag är dålig Ge mig positiv uppmärksamhet, då känner jag mig betydelsefull Låt inte min rädsla göra dig orolig, ditt lugn ger mig styrka Var en auktoritet utan att vara auktoritär, jag lär mig mer av en förebild än av en kritiker Ha tilltro till mitt högre jag och din vision om mig skall bli verklighet Det finns två bestående gåvor som du kan ge ett barn. Det ena är rötter och det andra är vingar

Reflektion Dagen avrundades med en ny reflektionsrunda då deltagare fick säga vad de tog med sig från dagarna. Följande framkom: Carina: Jag tar med mig kraft och kreativitet, ni har varit som nycklar till att öppna upp. Jessica: Har tänkt på mycket som jag kan ta med mig tillbaka till jobbet. Birgitta: Detta kan hjälpa mig att läsa in och veta vad barnen tycker och tänker. Greta: Roligt att få diskutera med andra och det blir så mycket positivt tänk. Sara: Ni inspirerar så och jag har känt mycket glädje och skratt. Janet: Jag tar med mig begreppet att skapa parkeringsplatser för att lyssna. Linda: Mycket glädje och samarbete, man har inte märkt att vi arbetat med två förskolor, en god gemenskap Villemo: Det är en förmån för mig att få vara med om detta, jag känner en tillförsikt och ett positivt tänk. Catrin: Det skall bli kul att börja jobba med detta. Helene: (Kungabarn) Det blir som en adrenalinkick och jag tycker mycket om arbetssättet och metoden. Hur vi kom fram till det färdiga resultatet. Ingela: Känner en känsla av positivitet och tar med mig ordet friskfaktorer. Annika: Många bra diskussioner och idéer. Här finns ett stort engagemang. Helene: (Vallmon) Ni är som vitaminsprutor och det är lätt koncept att ta till sig. Det har varit så positivt och inte alls jobbigt. Kul att arbeta ihop med kungabarn. Marielle: Det finns mycket kunskap i gruppen och det är viktigt att få möjlighet att stanna upp och reflektera över var vi är och tänka till. Alla fick också fylla i en skriftlig utvärdering, se bilaga 6. Janet och Linda tackade för två härliga dagar och fick en varsin underbart vacker höstbukett av deltagarna.

Bilaga 1

Bilaga 2

Bilaga 3

Bilaga 4 Handlingsplan för arbetslag: Vallmon Namn: Helene, Birgitta, Jessica, Carina, Marielle Område: Samspel Mål: Goda Relationer Konkreta insatser under läsåret: Beröringslekar känna på varandras ansikte, massage Temaarbete JAG o DU, labbadoo, kroppen på insida, utsida, känslor Föräldrakontakt måndasblad, föräldramöte, föräldracafé, grillkvällar Dela upp barnen i små grupper vid olika aktiviteter se möjligheterna och ta tillfällena Syfte: Lära barnen att känna på varandra positivt Att förstå och förstärka barnens kroppsuppfattning Att få föräldrarna med delaktiga och informerade Att respektera barnens behov och se dem blomma ut Ansvarig: Carina Ingela Carina Ingela Carina (måndasblad) Alla Arbetande personal Tills. med: Helene Marielle Jessica Anders Johansson Jessica Linda Jacobsson Alla Arbetande personal När/den: HT-07 HT-07 Vid olika tillfällen När det ges möjlighet Påverka näringsinnehållet (fett) Bättre hälsa och mindre övervikt Birgitta Jennie HT-07

Hur utvärderar vi? Gruppvis och delger varandra terminsvis På planeringsdag, planering och AP-träffar Hur involverar vi eleverna? Lyssnar intervjuar arbetar i smågrupper Hur involverar vi föräldrarna? Genom daglig kontakt Föräldramöte dialog/diskussioner Dokumentation Hur involverar vi nyanställda? Väl inarbetade arbetsrutiner Visa handlingsplanen ansvarig informerar

Bilaga 5 Namn: Helene, Catrin, Sara, Greta. Handlingsplan för arbetslag: Kungabarn Område: Inomhusmiljö Mål: Lugnare och mer praktisk miljö för vuxna och barn Konkreta insatser under läsåret: Att skapa ett upplevelserum/ateljé Att skapa ett mys och vilrum Att förändra matplatser/miljö Utforma en ergonomisk arbetsmiljö för personalen Skapa bra entréer Syfte: Att ge utrymme för fantasi, kreativitet och sinnen Att ge utrymme för vila, bokläsning, musik och massage Få lugnare matsituation, bättre samtal, lyssna mer Minska arbetsskador, få bra arbetsställningar och metoder Välkomnande, praktiska entréer med info. Ansvarig: Greta Tills. med: Sara När/den: Våren-08 Sara Catrin Våren-08 Helene Arb.laget Februari-08 Helene Greta Arb.laget Miljö och säkerhets grupp Arb.laget Hösten-08 Våren-08 Skapa nya lokaler för fritids på ovanvåningen Ge utrymme för olika slags verksamhet Sara Fritidsbarn Hösten-08

Hur utvärderar vi? Diskussion Enkäter Hur involverar vi eleverna? Sara informera om nya fritids tillsammans med fritidsbarnen Intervjua barnen om önskemål Hur involverar vi föräldrarna? Göra dem delaktiga i föräldramöte Fixardagar Daglig kontakt Miljö och säkerhetsgrupp Enkät Praktisk hjälp vid flytt Hur involverar vi nyanställda? Information vid introduktion

Utvärdering Kungabarn och Vallmon Uppstart 4-5/10 2007 Antal enkäter 12 st Bilaga 6 1. Jag upplevde att mål, syfte och upplägget för uppstartsdagarna var Oklart/otydligt klart/tydligt 1 2 3 4 5 6 1 st 11st Kommentarer: Mycket bra upplägg God mat Allt har varit lätt att ta in Mycket roligt Ju bättre struktur ju lättare att komma igång Väl inarbetad struktur Suverän arbetsmetod Ni har varit pedagogiska och tydliga Härligt med bildspelen 2. Jag upplevde att jag kände mig delaktig under uppstartsdagarna i mkt liten grad mkt stor grad 1 2 3 4 5 6 2 st 5 st 5 st Kommentarer: Alla var engagerade och delaktiga Ni har fått igång oss alla Bra att ni blandade info med praktik Det skapades utrymme för alla att yttra sig Kände mig som en viktig person Det vara bra med aktiviteter efter en hel arbetsdag Entusiastiska ledare 3. Uppstartsdagarna har gett mig nya infallsvinklar i mkt liten grad mkt stor grad 1 2 3 4 5 6 1 st 7 st 4 st 6. För att komma vidare med Kommentarer: Hälsofrämjande arbete - miljö Jag har fått en annan syn på hälsa Mycket saker man kan bli bättre på Blivit påmind om mycket kunskap Nya idéer och diskussioner I det ämne vi valt att arbeta vidare med Vad hälsofrämjande är Att vi mer skall förmedla glädje 4. Jag upplever att jag har fått med mig konkreta verktyg om hur vi kan arbeta vidare på hemmaplan i mkt liten grad mkt stor grad 1 2 3 4 5 6 1 st 5 st 6 st Kommentarer: Metoder Hur arbetslaget skall nå sina mål Massageövningar, lekar Att bygga på det positiva och friska Man blir inspirerad Mycket stor hjälp med verktyg som är greppbara Mycket värdefullt att ni dokumenterar, det tar tid och vi kan bara släppa det 5. I sin helhet upplevde jag uppstartsdagarna som givande och stimulerande i mkt liten grad mkt stor grad 1 2 3 4 5 6 1 st 11 st Kommentarer: Positivt att starta upp med en annan förskola Trevligt och givande i alla dess former Bildspelen var jättefina och tänkvärda Bra övningar, diskussioner, metoder Positiv och inspirerande ledare Vi har ett sug efter fortbildning Bra upplägg och genomförande Fick många nya tankar som man kan ta med till barngrupperna En fantastisk helhetsupplevelse Er positiva utstrålning smittar av handlingsplanen ser jag det som viktigt att: Att utvärdering och uppföljning fungerar Att jag tänker efter och tar kontakt med närmsta chef Att vi tar tid till detta och alla tar ansvar Går tillbaka till handlingsplanen Engagerar föräldrarna Att Linda finns med och stöttar Att det blir regelbundna avstämningar av handlingsplanen Att barn och föräldrar blir delaktiga Att vi samarbetar i gruppen och har den röda tråden med oss

Texterna från Lindas bildspel Självkänsla är något vi föds med Var rädd om den känslan! Självförtroende och självkänsla är olika begrepp. Självkänsla handlar om vem jag är. Självförtroende handlar om mina prestationer. Livet mäts inte i sekunder utan i ögonblick som tar andan ur en! Njut av livet! Var bara här och nu Våga bara vara Vänner kan hjälpa dig att se det positiva när det inte går så bra... Självkänsla handlar om att: vara medveten om sina behov kunna be om hjälp ha tillit till sina känslor kunna ge och ta bekräftelse Våga visa känslor! Alla känslor är likvärdiga och bra Gör saker med känsla! När intellekt och känsla möts kommer vi ihåg Sätt ord på dina behov: Våga be om något Ge något tillbaka Var inte rädd för att känna sorg, vi behöver den känslan för att kunna känna glädje Det är bra att lära sig att förlora, först då kan vi bli bra på att vinna För att stärka barns självkänsla är det viktigt att vi vuxna hjälper barnet att hitta sitt JAG Människan är egoistisk, vi måste ta hand om oss själva för att kunna hjälpa andra Det är helt ok att vara en sund egoist och glöm inte att du är unik!