Arbetsplan förskoleklass skola fritids 2012-2013
SID 2 (11) Inledning Den lilla skolan i den stora staden! Så fort man kliver in blir man sedd och möts av en varm miljö brukar besökare säga. Karlbergs skola, som är en F-3 skola med elever från sex till nio år, har ca 260 elever och 46 anställda. Skolan har ett kompetent och sammansvetsat personalteam där alla känner varandra väl och tycker om att arbeta tillsammans. Undervisningsresultaten är goda. Eleverna får en bra grund för fortsatta studier. Ett koncept kallat "Det Pedagogiska Skolåret" genomsyrar verksamheten. Det ger tydliga ramar till all personal. Undervisningen blir mer likvärdig, förutsägbar och inflytandet blir större för elever och föräldrar. För bättre planering av undervisning, särskilda insatser m.m. är utvecklingssamtalet förlagt till början av varje termin. Vid utvecklingssamtalet formas den individuella utvecklingsplanen, IUP. Från första klass finns möjlighet till påverkan i olika samverkansgrupper. Karlbergs skola finns på flera adresser runt en park som är skolans skolgård. Parken, som är en allmän park, är omgärdat av flerfamiljshus vilket ger en lugn och trygg miljö. Här finns ytor att leka på, bollplan, gungor, klätterställningar och även trädgårdsodlingar. Verksamheten på Norrbackagatan 31-33 består av tre klassrum, bibliotek, målarverkstad, slöjdsal och en större samlingslokal, tillika matsal. Den stora öppna samlingslokalen är navet kring vilken verksamheten kretsar. Här samlas man, äter, samtalar, diskuterar, leker och umgås. Förskoleklasserna har separata adresser. Verksamheten som ligger på Karlbergsvägen 86 är inrymd i Stiftelsen Birkagårdens fastighet och håller till på nedre, första och tredje plan. Flera lekutrymmen finns tillgängliga, t ex dramarum/sångrum, bibliotek, målarverkstad samt en gemensam matsal. Birka är närmsta granne med Norra Stationsområdet där nya Stockholm växer fram. I eget tillagningskök lagas näringsriktig god mat. Vid tillagning används ekologisk mat så långt som möjligt. Eleverna bjuds varje vecka på färskt nybakat bröd till maten. Fritids är lokal- och verksamhetsintegrerat med skolan. Med detta menas att fritids använder samma lokaler samt att undervisning och fritidsverksamhet fungerar som en helhet. All verksamhet samordnas mellan de olika adresserna så det blir ett likvärdigt fritids för alla elever. Samarbetet mellan skola och fritids är stabilt och välfungerande vilket bidrar till trygghet och trivsel hos eleverna, samt stärker både undervisningen och rasternas kvalitet.
SID 3 (11) Vision och värdegrund Skolans vision är den lilla skolan i den stora staden". Fördelarna med att vara en liten enhet ska tas tillvara. På motsvarande sätt ska storstadens möjligheter utnyttjas på bästa sätt. Vår skola ska uppfattas som en skola: där ingen elev skall bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för annan kränkande behandling där eleverna känner trygghet där elever går till skolan med glädje varje dag All verksamhet på skolan ska präglas av goda värden. Detta betyder bland annat att alla som är verksamma i skolan ska visa varandra respekt och medkänsla. Värden som hänsyn, kamratskap och respekt ska hållas levande genom ständig diskussion och reflektion. Skolan ska kännas trygg och trivsam. Genom att ingå i ett sammanhang där gemenskap, deltagande och öppenhet är centrala element kan elevernas självkänsla stärkas. Alla människors lika värde Principen om alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen är självklar men behöver ändå en påminnelse. Alla människor är olika och olikheter är att betrakta som en tillgång. Genom att möta det som är annorlunda får eleverna möjlighet att utvecklas. Brukaren i centrum Skolan är till för elever och föräldrar vilka kallas brukare. Verksamheten ska så långt som möjligt uppfylla brukarnas behov och önskemål. Detta sker genom samverkan mellan skola och brukare i så många frågor som möjligt. Forum för samverkan är bland annat klassråd, elevråd och förvaltningsråd. Utveckling genom delaktighet och ansvar Skolans verksamhet behöver utvecklas och förbättras i takt med samhällets förändringar. Utvecklingsarbetet är en utmaning för alla som är verksamma inom skolan. För att idéer och kreativitet ska frigöras krävs ett öppet och tillåtande klimat. Alla ska uppmuntras till delaktighet och en känsla av personligt ansvar för de utmaningar som ligger framöver. Det systematiska kvalitetsarbetet Arbetet i skolan har systematiserats genom återkommande planering, utförande, utvärdering, analys och förbättring. Allt finns beskrivet i ett årshjul som finns utlagt på vår hemsida. Åtgärder för utveckling Skolan kommer under läsåret 2012-2013 att arbeta med följande förbättringsområden: Öka arbetsron i samtliga verksamheter, förskoleklass, skola och fritids.
SID 4 (11) Arbetet med likabehandlingsplanen ska fortsätta. Sammanställning och analys av diagnoserna som speciallärarna genomför i samtliga klasser ska utvecklas för att bli ett stöd i arbetet med att höja måluppfyllelsen. Utvecklingssamtalen ska utvecklas tydligare till ett trepartssamtal. Fritids ska förbättra arbetet kring elevernas trygghet och trivsel. Fritids ska utveckla former för elevernas inflytande. Fritids ska utveckla dialogen med föräldrarna om fritids verksamhet och elevernas utveckling. Förskoleklasserna ska bli tydligare med vad eleverna behöver kunna för att lära och utvecklas. Förskoleklasserna behöver arbeta för att föräldrarna ska känna ökad trygghet. Skolan kommer att söka bidrag för inköp av Ipads för att möta dagens IT utveckling. Mål/Åtaganden Normer och värden NÄMNDMÅL: 2.2.3 Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö Indikator Årsmål Period Ogiltig frånvaro i grundskolan 0 % 2013 Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Alla elever på Karlbergs skola ska uppleva arbetsro i sin lärandesituation. Alla i skolan känner sig trygga och har goda förutsättningar att kunna fokusera på sina arbetsuppgifter i lärmiljön. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar.
SID 5 (11) Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis. Personalen har gemensamt ansvar för elevernas hela dag utifrån skolans värdegrund. Likabehandlingsplanen förankras hos både elever, personal och föräldrar. Tydliga rutiner finns vid behov av åtgärder. All skolpersonal ska arbeta förebyggande för att förhindra kränkande behandling. Lärarna ska stimulera elevernas motivation för skolarbetet. Hänsyn ska tas till elevers olika behov. Elever som snabbt når målen ska få ytterligare stimulans och fördjupade arbetsuppgifter. Eleverna ska erbjudas stimulerande aktiviteter under fritidstid och hänsyn ska tas till elevers olika behov. Arbetet med skolans sociala mål i "våra hjärtan" fortgår under hela läsåret. Schemalagt rastansvar både ute och inne finns. Rastverksamhet erbjuds under raster. Kartläggning Enkät - Trygghet och trivsel Utvecklingssamtal Arbetsplatsträffar, klassråd och elevråd Stadens brukarundersökning Kunskap/Bedömning och betyg NÄMNDMÅL: 2.2.2 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen Indikator Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i matematik i årskurs 3 Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i svenska i årskurs 3 Årsmål Period Andel elever som läser med flyt i årskurs 3 Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera mitt barns fritidshem (åk 2) Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera mitt barns skola (F-klass) Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera mitt barns skola (åk 2)
SID 6 (11) Skolan åtar sig att eleverna ska nå uppsatta kunskapskrav. Lärare har höga förväntningar på eleverna, utgår alltid från läroplanens mål och kunskapskrav och arbetar utifrån beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Lärarna planerar gemensamt och eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. I det systematiska kvalitetsarbetet runt Lgr 11 har skolan sammanställt "Kunskapens år". Utifrån "Kunskapens år" planerar personal veckans arbete med eleverna. I den lokala pedagogiska planeringen säkerställs mål och delmål i Lgr 11, vilka förmågor eleven ska utveckla, kunskapskraven, arbetssätt, uppföljningar och vad som bedöms. Eleverna arbetar utifrån sina individuella utvecklingsplaner. Eleverna blir delaktiga i sitt lärande, t.ex. genom veckoplanering. Bibliotekets handlingsplan används. Varje elev får tid att läsa 20-30 minuter varje dag, enskilt och med vuxen. Elever med behov av särskilt stöd ges individuell hjälp. Eleverna förbereder och håller i sitt eget utvecklingssamtal. Fritids stöttar eleverna i utvecklandet av olika förmågor genom olika aktiviteter. Integrationen skola och fritids möjliggör fler personal runt eleverna under lektionerna. Lärarna har gemensam planeringstid varje vecka. Genom skolans koncept "Det Pedagogiska Skolåret" skapas struktur för arbetet med eleverna. Kompetensutveckling genomförs inom läsförståelse. Läsutvecklingsschema används. Speciallärarna, i samarbete med klasslärarna, genomför diagnoser i svenska och matematik. Lässtandarder för gemensamt bedömningsunderlag för årskurs 3 används. Nationella prov i årskurs 3 genomförs och analyseras. Individuella utvecklingsplaner skrivs. genomförs efter varje genomförd LPP.
SID 7 (11) Skolans ska säkerställa att matematikundervisningen ska hålla hög kvalitet och att samtliga elever får bättre resultat än föregående år. Resultaten på 2013 års nationella prov ska höjas jämfört med tidigare år. Detta bygger vi på att åk 2 vt 2012 visade på mycket goda resultat i UiM. Lärarna arbetar problembaserat och använder laborativt material. Stor vikt läggs vid automatisering av olika matematiska grundläggande färdigheter och skriftliga räknemetoder. Cleverboard används som ett verktyg och hjälpmedel vid inlärningen. På fritidstid tränar eleverna matematik genom att t.ex. baka, sy och spela olika spel. Matematikundervisning sker varje dag. Skolan har ämnesansvariga lärare i matematik. Vi avsätter mötestid för internutbildning samt uppföljning av skolans resultat. Lärarna har tid avsatt varje vecka för parallellplanering av undervisningen. Personalen på fritids erbjuds kompetensutveckling i matematik. Fritids bidrar till elevernas måluppfyllelse genom integrationen med skolan. Detta möjliggör att eleverna kan arbeta i mindre grupper. Nationella prov ska sammanställas och analyseras. Diagnoser genomförs i samtliga klasser. Elevens ansvar och inflytande NÄMNDMÅL: 2.2.4 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande Indikator Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen i fritidshem är nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Årsmål Period 2013
SID 8 (11) Skolan åtar sig att tydliggöra och förbättra elevernas möjligheter till eget ansvar och inflytande i sitt eget lärande. Lärarna formulerar varje termin, tillsammans med elev och dess vårdnadshavare, en framåtsyftande individuell utvecklingsplan (IUP) som baseras på de skriftliga omdömena. Inför varje arbetsområde formuleras i grundskolan en planering där det tydligt framgår vilka förmågor eleven ska få möjlighet att utveckla inom ramen för undervisningen samt hur bedömningen ska gå till. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback, kamratbedömning och bedömningsmatriser. Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Detta leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Vi har elevledda utvecklingssamtal. Eleven planerar och utvärderar sitt arbete fortlöpande. Eleven använder sig både av egen- och kamratbedömning. Bedömningsmatriser används. I porfolion sparas elevens arbeten fortlöpande för att visa progressionen i lärandet. Individuellt arbete, gemensamma uppgifter t.ex. parövningar eller grupparbete, samtal, diskussioner och retorikövningar genomförs. Under temaveckorna när IUP-året genomförs, med planering och utvecklingssamtal, samverkar skola och fritids. Fritids är en stor resurs för genomförandet av temaarbetet. Veckoutvärdering sker med eleverna t.ex. genom skoldagbok, klassråd, elevråd, samtal, ämnesutvärderingar, temautvärderingar. Utvecklingssamtal hålls en gång per termin. Lärarmöten med utvärdering hålls regelbundet. Utvärdering av lokal pedagogisk planering tillsammans med eleverna genomförs. Brukarundersökningen analyseras.
SID 9 (11) Samverkan NÄMNDMÅL: 2.2.5 a Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt Skolan åtar sig att bjuda in representanter för föräldrarna till utvärdering av likabehandlingsplanen och arbetsplanen. Samverkan mellan socialtjänst, förskola, skola, polis och föräldrar stärker barns och elevers möjligheter att tidigt få adekvat stöd som bidrar till utveckling och lärande. Möten med föräldrar och personal sker i olika forum. Föräldrar bjuds in till samarbetet runt likabehandlingsplan och arbetsplan. Tid avsätts för olika möten. Utvärdering sker på föräldramöte, personalmöte och förvaltningsråd. Skolan åtar sig att ge fortlöpande information på hemsidan. Ny hemsida med tydlig information. Information om skolan och kalendarium läggs ut på hemsidan. Hemsidan uppdateras fortlöpande med aktuell information. Skolans representanter i IKT gruppen kommer att avsätta tid för detta. Fortlöpande uppföljning genom kontakter med föräldrar och personal. Utveckling Våren 2013 ska skolan utforma en ny hemsida.
SID 10 (11) Skolan åtar sig att samarbeta med förskolorna i närområdet vid övergång till förskoleklass. Övergången från förskolan till förskoleklass ska upplevas trygg och smidig för elever och föräldrar. Förskoleklassernas pedagoger kan besöka närområdets förskolor. Det finns rutiner för övergång mellan förskolan och förskoleklass. Gemensamma studie- och planeringsdagar för skola/förskola kan hållas. Pedagogiska caféer hålls tillsammans med förskolorna. Skolans speciallärare besöker förskolor vid behov. Elevhälsoteamets representanter besöker förskolor vid behov. Tid avsätts för att bjuda in elever och föräldrar. Tid avsätts för information och förberedelse inför ett nytt läsår. sker på lärarmöten. Utveckling En utvecklingsgrupp har bildats på Norrmalm med förskolechefer och representanter från skolledningarna. En policy skrivs för att tydliggöra samverkan och övergång förskola och skola. Skolan åtar sig att samverka med mottagande skolor vid elevers övergång till årskurs 4. Samarbetet medför en smidig övergång för eleverna inför årskurs fyra. Möten med mottagande skolors personal. Elevhälsoteamet avsätter tid för att träffa mottagande skolors representanter. smöten sker om behov finns.
SID 11 (11) Skolan åtar sig inbjuda socialtjänsten till fortsatt samarbete. Representant för socialtjänsten inbjuds en gång per termin till möte med skolans elevhälsoteam. Utvärdering sker direkt vid mötet med socialtjänsten. NÄMNDMÅL: 2.2.5 b Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt Skolan åtar sig att samverka med olika aktörer i närområde. Samverkan med aktörer utanför skolan ska bidra till kunskap om närsamhället. Skolan samarbetar med olika föreningar, t.ex. Stockholms schackklubb och simskolan. Eleverna får besöka stadens olika kulturella utbud. Skolan samarbetar med naturskolan Eggeby gård. Tid avsätts under fritidstid och skoltid för samverkan med de olika aktörerna. Fortlöpande på Apt.