Kvalitetsbarometern 08 Brukarnas upplevelser av kvalitet i vård och omsorg i Halmstad, Kristianstad, Växjö, Kalmar och Karlskrona kommun. Bo Engström April 2008
Kvalitetsbarometern 08 2008 Författaren och Blekinge FoU FÖRFATTAREN Bo Engström Omslag och layout Bo Engström KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som avtalats mellan upphovsrättsorganisationer och högskolor enligt avtalslicensen i 13 upphovsrättslagen. TRYCKNING Copy Graf AB, Bräkne-Hoby Printed in Sweden 2008 ISSN 1654-451X 2
Förord Denna rapport är den skriftliga dokumentationen av ett uppdrag till Blekinge FoU 1 från Halmstad, Kristianstad, Växjö, Kalmar och Karlskrona kommun i oktober 2007. Rapportförfattare och projektledare har varit Bo Engström, yrkesverksam som fristående konsult och utredningskonsult vid Blekinge FoU. Samarbetspartners och kontaktpersoner i kommunerna har varit Majed Shabo och Margareta Ivehammar, Halmstads kommun, Tommy Winberg och Maritha Nilsson, Kristianstads kommun, Freddy Lundqvist och Ann- Christin Norlander, Växjö kommun, Thomas Johansson, Kalmar kommun samt Birgitta Håkansson och Eva Herbertsson, Karlskrona kommun. Stansning av enkäter har utförts av Annelie Nedermo och medarbetare vid Backup AB, Stockholm. Statistiska underlagsbearbetningar har genomförts av Olle Asplund vid ILO Information Systems, Stockholm. Mårten Wirén, Eva Lena Strandberg och Lena Lennartsson vid Blekinge FoU har svarat för administrativt stöd under undersökningens genomförande. 1 Blekinge FoU är en nätverksbaserad sammanslutning av tidigare medarbetare och projektassocierade vid f.d. Blekinge Forsknings- och Utvecklingsenhet (Blekinge FoU-enhet). Målsättning med organisationen är att förvalta kunskaper och metoder från Blekinge FoU-enhet och göra väl beprövade utredningskoncept tillgängliga för kommuner och landsting i hela Sverige. Blekinge FoU genomför studier och utvecklingsarbeten i flera regioner i Sverige. Organisationens målgrupp är främst vård- och omsorgsförvaltningar. 3
4
Innehåll Sammanfattning 7 Bakgrund 11 Syfte 12 Metod Urval och avgränsningar 13 Undersökningsinstrumentet 14 Genomförande 16 Några synpunkter på den valda undersökningsmetoden och allmänt om brukarundersökningar bland äldre 17 Det specifika med målgruppen äldre 17 Andra faktorer som kan påverka svarsmönster 17 Enkätundersökningens begränsningar 18 Resultat 1. Personer med hemtjänst 19 Inledning 19 Svarsfrekvenser och bortfall 19 Representativitet 20 Sammanfattande kommentar 23 Jämförelse med svarandes sammansättning i tidigare undersökningar 24 Kvalitativa förändringar i nuvarande hemtjänst utfästelser om hjälp och förekomst av otillfredsställda hjälpbehov 26 Utfästelser om hjälp 26 Otillfredsställda hjälpbehov 28 Upplevd kvalitet i nuvarande hemtjänst kvalitetsindex samt positiv och negativ kvot 31 Kvalitetsindex 31 Positiv och negativ kvot 33 Kvalitetsindex år 2008 samtliga kommuner 34 Kvalitetsindex år 2008 enskilda kommuner 36 Jämförelser med kvalitetsindex år 2005, 2002 och 1999/98 44 Viktning av olika kvalitetsaspekter 48 Kvalitetsbristområden skillnad mellan kvalitetsindex och viktindex 53 Yngre personer med hjälp från hemtjänsten 56 2. Personer i särskilt boende 64 Inledning 64 Svarsfrekvenser 64 Representativitet 65 Sammanfattande kommentar 69 Jämförelse med de svarandes sammansättning i tidigare undersökningar 70 Kvalitativa förändringar i det särskilda boendet utfästelser om hjälp 71 Upplevd kvalitet i det särskilda boendet kvalitetsindex samt positiv och negativ kvot 74 Inledning 74 Kvalitetsindex år 2008 samtliga kommuner 74 Kvalitetsindex år 2008 enskilda kommuner 76 Jämförelser med tidigare kvalitetsindex år 2005, 2002 och 1999/98 81 Viktning av olika kvalitetsaspekter 86 Kvalitetsbristområden skillnad mellan kvalitetsindex och viktindex 91 De anhörigas/närståendes egna uppfattningar om det särskilda boendet 94 Kontakter med personalen 94 Helhetsomdöme om kvaliteten 96 3. Personer boende i s.k. demensboenden 97 Inledning 97 Svarsfrekvens 97 5
Representativitet 97 Vistelsetid i demensboendet 98 Anhörigas omdömen om kvaliteten i demensboendet 99 Anhörigas värdering av olika kvalitetsaspekter 102 Kvalitetsbristområden utifrån anhörigas värdering 103 De anhörigas/närståendes egna uppfattningar om demensboendet 104 Kontakter med personalen 104 Avslutande reflektioner 106 Kring undersökningsresultatet 106 Sammanfattande bedömning 110 Kring undersökningen 110 Referenser 112 Bilagor 114 1. Personer med hemtjänst 115 2. Personer i särskilt boende 127 3. Översikt över frågeområden och frågor 143 4. NKI-frågor och Nöjd-Kund-Index 145 6
Sammanfattning I följande rapport redovisas en undersökning av yngre och äldre personers upplevelser av kvalitet i vård och omsorg inom hemtjänst och särskilt boende. Undersökningen bygger på den metod för brukarundersökningar som utvecklats vid Blekinge FoU-enhet och tillämpats i rad kommuner sedan 1996 under namnet "Kvalitetsbarometern". I denna studie omfattar undersökningen vård och omsorg i Halmstad, Kristianstad, Växjö, Kalmar och Karlskrona kommun. I samtliga kommuner har brukarundersökningar tidigare genomförts enligt konceptet för Kvalitetsbarometern. I de fyra förstnämnda år 2005, 2002 och 1999 samt i Karlskrona år 2005, 2002 och 1998. Ambitionen i årets undersökning har varit att, så långt möjligt, genomföra en totalundersökning inkluderande samtliga brukare under februari månad 2008. Undersökningspopulationen omfattar närmare 9400 personer och undersökningen utgör därigenom en av de mest omfattande brukarundersökningarna i landet. Ett centralt syfte har varit att möjliggöra jämförelser mellan deltagande kommuner. Ett annat centralt syfte har varit att jämföra resultatet på kommunnivå med undersökningsresultatet från tidigare undersökningar. För att erhålla jämförbarhet har undersökningsmetodiken i allt väsentligt behållits oförändrad. Därav har också personer som bor i servicelägenheter eller serviceboenden och erhåller hemtjänst, liksom i tidigare undersökningar, räknats till den grupp som erhåller hemtjänst och bor i s k ordinärt boende. Bland personer med hemtjänst har ungefär två av tre personer besvarat det utdelade enkätformuläret. Närmare hälften av enkäterna har besvarats av brukarna själva, ungefär två femtedelar med hjälp av anhöriga/närstående och mindre än en tiondel med hjälp av personal. De personer för vilka svar erhållits är i stora drag representativa för samtliga personer med hemtjänst. Vissa smärre förskjutningar finns, främst gäller det en viss överrepresentation av personer med lite större omsorgsbehov, i någon mån även av mycket gamla personer och kvinnor. Jämfört med tidigare undersökningar är utfallet ungefär detsamma. I årets undersökning är dock svarsfrekvensen något högre, samtidigt har vissa smärre förskjutningar skett bland de svarande; en något lägre andel svar från brukare och anhöriga och något högre från personal. Sett över tid har andelen mycket gamla personer med stora hjälpbehov och sämre hälsa ökat i undersökningarna. Vad det gäller förvaltningarnas utfästelser om olika hjälpinsatser visar undersökningsresultatet att det stora flertalet brukare anser sig få den hjälp de blivit utlovade, ytterst få anser att så inte är fallet. Jämfört med tidigare undersökningar kan ingen entydig förändring utläsas. En något större andel, omkring var tionde brukare, anser sig behöva hjälp med fler uppgifter än de för närvarande får hjälp med. Jämfört med tidigare undersökningar är andelen marginellt lägre. Behoven av ytterligare hjälp kan gälla såväl hjälp i hushållet som sociala och omvårdnadsinsatser. I årets undersökning framträder behov av hjälp med personlig hygien som ett mer markant bristområde. Brukarnas omdömen om omsorgens kvalitet har, liksom i tidigare undersökningar, sammanställts i ett s.k. kvalitetsindex. Indexet kan sägas utgöra ett sammanfattande mått på de omdömen som brukarna givit. I årets undersökning inom hemtjänsten erhåller samtliga kommuner omdömen som sammanvägda med god marginal ligger över vad som här angivits som referensvärde för god kvalitet. Det innebär att de kvalitetsegenskaper som 7
undersökts oftast infrias och fungerar bra enligt brukarna och deras anhöriga. De kvalitetsindex som erhållits i årets undersökning är dessutom de högsta inom hemtjänsten sedan de gemensamma mätningarna inleddes år 1999/98 i tre av kommunerna; Kristianstad, Växjö och Karlskrona. I Halmstad och Kalmar är värdena högre än i den närmast föregående undersökningen år 2005. Relaterat till den närmast föregående undersökningen är det därför möjligt att tala om en positiv vändning (eller trend) i brukarnas och de anhörigas omdömen. Kvalitetsaspekter som fått positiva omdömen avser framförallt personalens bemötande, pålitlighet och kompetens. Likaså ges handläggarna ett gott betyg. Tidpassning och tidpunkter för hjälpinsatserna är inte heller områden där missnöje framskymtar i någon större utsträckning. En ny kvalitetsaspekt i årets undersökning handlade om upplevelserna av matens kvalitet och rutinerna kring måltider, t.ex. avseende matdistribution. Även här blev slutomdömet mycket positivt. När det gäller negativa omdömen gäller dessa framförallt personkontinuiteten i insatserna, möjligheterna till flexibilitet i hjälpen och möjligheterna att kunna påverka hur insatserna utförs i hemmet. Andelen svarande som uppgav att kvaliteten i nämnda aspekter sällan eller aldrig infriades låg, för undersökningen som helhet, inom intervallet 30,4 13,2 %. Liksom i tidigare undersökningar har brukarna tillfrågats om hur de värdesätter olika kvaliteter i omsorgen. Tidigare studier har visat att brukarna högst värderar de "personorienterade kvaliteterna", bland annat vad det gäller att personalen är ärlig och pålitlig och bemöter brukaren med respekt. Dessa två aspekter har därför inte ånyo blivit föremål för brukarnas värdering. Av årets undersökning framgår att därnäst högt värderade kvaliteter är desamma som framkommit i tidigare undersökningar: bemötandet från handläggare, personalens kunskap och kompetens, personalens tid för att utföra arbetsuppgifterna i hemmet samt personalens tillgänglighet. I årets undersökning tillkom även att mat och måltidsrutiner tillskrevs stor betydelse. Samtidigt framgick att flexibilitet i insatserna betraktas som mindre viktigt av brukarna vid en fristående värdering. I årets undersökning tillskrivs också olika kvalitetsaspekter större betydelse jämfört med tidigare. Om värderingen tolkas som ett uttryck för anspråksnivån kan samtidigt uteslutas att lägre anspråk skulle kunna förklara det mer positiva resultatet i årets undersökning. Sett över tid förefaller upplevelserna av kvaliteten i vård och omsorg, och den betydelse olika kvalitetsegenskaper tillskrivs, följas åt. Om kvalitetsupplevelsen blir mer positiv, ökar också förväntningarna om kvalitetsupplevelsen minskar, minskar också förväntningarna. Om upplevelsen av hur olika kvalitetsegenskaper infrias (kvalitetsindex) relateras till den betydelse samma kvalitetsegenskaper tillskrivs av brukarna och deras anhöriga (i ett s.k. viktindex), kan områden identifieras där betydelsen är stor men kvaliteten låg. Dessa områden benämns här för kvalitetsbristområden. I årets undersökning framstår personkontinuiteten som ett generellt kvalitetsbristområde inom hemtjänsten. När det gäller kvalitetsupplevelsen bland yngre personer (< 65 år) med hemtjänst, ligger det genomsnittliga omdömet över referensvärdet i samtliga kommuner i årets undersökning, undantaget i Växjö kommun. Ifråga om kvalitetsbristområden finns variationer mellan kommunerna, men som sådana områden framträder bland annat personalens tillgänglighet (i tre kommuner) och personkontinuiteten (i två kommuner). 8
Bland personer i särskilt boende har, totalt sett, två av tre personer besvarat enkäten. I Halmstad dock bara av dryg varannan person. Liksom i tidigare undersökningar inom det särskilda boendet har huvuddelen av enkäterna besvarats med hjälp av anhöriga. I årets undersökning kan, liksom inom hemtjänsten, noteras att personal medverkat i något högre grad, dock främst i två kommuner (Kristianstad och Karlskrona). De personer för vilka svar erhållits är i huvudsak är representativa för samtliga personer i särskilt boende med avseende på ålder och kön. Över tid kan konstateras att det finns en något större andel svar som gäller äldre äldre, personer över 80 år, undantaget Kalmar där andelen istället tenderar att minska. Beträffande skattningar av funktionsförmåga förefaller det som att de som medverkar i årets undersökning överlag har en mer nedsatt funktionsförmåga än den hos de medverkande i den närmast föregående undersökningen. Slutligen kan noteras att kommunerna, vid samtliga undersökningstillfällen, rangordnar sig på ett likartat sätt med avseende på funktionsförmåga, lägst verkar den vara bland de boende i Kalmar och Karlskrona samt därefter Växjö. Vad det gäller förvaltningarnas utfästelser om olika hjälpinsatser i det särskilda boendet pekar undersökningsresultatet, vid jämförelse med resultatet inom hemtjänsten, mot en marginellt större andel missnöjda. Denna grupp utgör dock även i det särskilda boendet en minoritet. Vid jämförelse med tidigare undersökningar intar klagomål på långa väntetider innan hjälpinsatser utförs en mer framskjuten position bland framförda klagomål. Även i det särskilda boendet har brukarnas omdömen om omsorgens kvalitet sammanställts i ett kvalitetsindex. Jämfört med tidigare undersökningar är omdömena i samtliga kommuner avsevärt mer positiva i årets undersökning och ligger med god marginal över vad som här angivits som referensvärde för god kvalitet. De kvalitetsindex som erhållits i årets undersökning inom det särskilda boendet är dessutom i samtliga kommuner de högsta sedan de gemensamma mätningarna inleddes år 1999/98. Kvalitetsaspekter som får positiva omdömen gäller framförallt personalens pålitlighet och bemötande samt möjligheterna att vid behov få hjälp med läkarkontakt. Mycket positiva omdömen får även personalens tillgänglighet, kompetens samt hemsjukvårdsinsatserna. När det gäller negativa omdömen är det framförallt det kvalitetsområde som rör social samvaro och aktiviteter som utmärker sig med låga omdömen. Här ligger omdömena om möjligheterna till utevistelse i särklass lägst. Ett annat område som också erhåller mycket låga omdömen avser möjligheterna att kunna påverka hur hjälpen utförs. Andelen som uppgav att kvaliteten i nämnda aspekter sällan eller aldrig infriades låg, för undersökningen som helhet, inom intervallet 28,1 11,9 %. Liksom i undersökningen inom hemtjänsten tillfrågades brukarna hur de värdesätter olika kvaliteter i det särskilda boendet. Vid sidan av de personorienterade aspekter som också exkluderades från värderingen inom hemtjänstundersökningen, framgår att de boende högst värderar möjligheten att vid behov få kontakt med läkare, kvaliteten i sjukvårdande insatser, personalens tillgänglighet, kunskap och kompetens och kvaliteten i den mat som serveras. Dessa aspekter var även högt rankade i tidigare undersökningar. I årets undersökning kan noteras att de boende, i likhet med brukarna inom hemtjänsten, tillskriver olika kvalitetsaspekter större betydelse. Om värderingen även här tolkas som ett uttryck för anspråksnivån, kan även inom det särskilda boendet uteslutas att lägre anspråk skulle kunna förklara det mer positiva resultatet i årets undersökning. Sett över tid förefaller upplevelserna av kvaliteten i vård och omsorg, och den betydelse olika kvalitetsegenskaper tillskrivs, istället följas åt. 9
Om uppgifterna om hur olika kvalitetsegenskaper upplevs (kvalitetsindex) relateras till den betydelse de tillskrivs av brukarna och deras anhöriga (i ett s.k. viktindex), identifieras följande områden som generella kvalitetsbristområden inom det särskilda boendet: samtalskontakten med personalen, möjligheten att påverka hur hjälpen utförs, möjligheterna till utevistelse och personkontinuiteten. Inom det särskilda boendet kan konstateras att det finns en uppåtgående trend i omdömena i samtliga kvalitetsaspekter jämfört med de tidigare undersökningar. Mest påtaglig är denna rörelse när det gäller möjligheterna till flexibilitet i hjälpinsatserna, framförallt vad det gäller att tillfälligt kunna få hjälp vid andra tider. Även ifråga om andra aspekter där kritiken över tid varit påtaglig finns en positiv trend, särskilt påtaglig vad det gäller samtalskontakten med personalen. Även ifråga om påverkansmöjligheter kan en positiv utveckling avläsas mellan undersökningstillfällena 2002-2008. En särskild studie har riktats mot anhöriga till personer boende i s.k. demensboenden; särskilda boenden avsedda specifikt för dementa personer. Anhöriga har besvarat enkäten som ombud för drygt tre fjärdedelar av de boende. I huvudsak har formuläret besvarats av den boendes barn eller make/maka. Flertalet svar rör förhållanden för personer som varit boende ett år eller mer i demensboendet. Utfallet är i ovannämnda avseenden ungefär detsamma som i tidigare undersökningar. De anhörigas värdering av kvaliteten i demensboendet ligger i samtliga kommuner över det som här valts som referensvärde för god kvalitet, t.o.m. långt över i Karlskrona, Växjö och Kalmar. De kvalitetsindex som erhållits i årets undersökning är dessutom i nämnda tre kommuner och därtill i Kristianstad, de högsta sedan de gemensamma mätningarna inleddes år 1999/98. Som gemensamt kvalitetsbristområde inom demensboendet identifieras dock möjligheterna till utevistelse. I tre av dem dessutom samtalskontakten med personalen. Huvudresultatet från årets undersökning är att brukarna och de anhöriga i samtliga kommuner ger omdömen om omsorgens kvalitet som, utifrån här valda referensvärden, med god marginal motsvarar god kvalitet. Det innebär att de kvalitetsegenskaper som undersökts oftast infrias och fungerar bra enligt brukarna och deras anhöriga. Om samtliga delundersökningar vägs in i bedömningen erhåller vård och omsorg i Karlskrona de högsta omdömena, tätt följd av verksamheten i Kristianstad och Halmstad. Samtidigt ligger också omdömena i Kalmar och Växjö sammanvägt på en hög nivå. Jämfört med utfallet i föregående undersökning kan en generell tendens till mer positiva omdömen konstateras. Tendensen återfinns i samtliga delverksamheter. Utanför faktorer som har med vården och omsorgen att göra, identifieras förändringar i svarandepopulationernas sammansättning och den högre svarsfrekvensen som omständigheter som kan förklara vissa förskjutningar i årets kvalitetsindex. Ingen av dessa omständigheter förklarar dock den generellt mer positiva trenden. 10
Bakgrund Intresset för att undersöka brukarnas uppfattningar om kvaliteten i de tjänster de mottar har tilltagit i Sveriges kommuner alltsedan 1990-talet. Så även i våra nordiska grannländer 2. Utvecklingen speglar en ökad fokusering på kvaliteten i tjänsteutbudet, vilken bl. a. vuxit fram som en reaktion mot den kritik som riktats mot offentlig verksamhet, i synnerhet under 90-talets första år 3. Det ökade intresset avspeglar sig också i den revidering som gjordes av socialtjänstlagen mot slutet av 90-talet, genom att en bestämmelse infördes om att verksamheten skall vara av "god kvalitet". Sedermera kom även Socialstyrelsen att ta fram ett allmänt råd vilket rekommenderar kommunerna att utveckla "kvalitetssystem inom omsorgerna om äldre och funktionshindrade", SOSFS 1998:8 (S). Under 2006 ersattes och kompletterades rådet med föreskrifter, SOSFS 2006:11 (S) 4. Den studie som presenteras i denna rapport kan i detta sammanhang ses som en del i arbetet med att utveckla kvalitet och kvalitetssystem i verksamheten. Den s.k. Kvalitetsbarometern som koncept för brukarundersökningar har utvecklats av Blekinge FoU-enhet i samarbete med kommuner i södra Sverige. Brukarundersökningar enligt detta koncept har genomförts sedan 1998 vid åtta tillfällen och i tre nätverk av kommuner i södra och mellersta Sverige. Ett nätverk utgörs av fem residensstäder (1) Halmstad, Kristianstad, Växjö, Kalmar och Karlskrona, ett annat av (2) övriga kommuner i Blekinge och ett tredje av (3) kommunerna Mariestad, Gullspång och Töreboda i f.d. Skaraborgs län. Sedan 2006 har undersökningen även genomförts i en rad enskilda kommuner: Sollentuna kommun (2006) och Tyresö kommun (2007), båda i Stockholms län, samt i Skövde kommun i f.d. Skaraborgs län (2007). Data från de två förstnämnda nätverken omfattar omdömen om kvaliteten i vård och omsorg från ca 12 000 brukare och anhöriga vid varje undersökningstillfälle (1998/99, 2002, 2004/2005). Materialet från dessa undersökningar har även bearbetats till en rapport för Socialstyrelsen (2006), bl.a. med anledning av bristen på uppgifter om brukarnas upplevelser av kvalitet i vård och omsorg på nationell nivå. Under senare tid har dock nationella initiativ tagits, från regering och Sveriges Kommuner och Landsting, för att samla in uppgifter om brukarnas och de anhörigas upplevelser av kvaliteten i vård och omsorg. Vid jämförelse med Kvalitetsbarometern rör sig dessa undersökningar dock på en mer övergripande nivå och tillhandahåller inte lika detaljerade uppgifter och analyser som underlag för lokalt utvecklingsarbete. Ett exempel är de s.k. nöjd-kund-index övergripande helhetsomdömen om vård och omsorg i respektive kommun som tagits fram i samband med denna undersökning efter förfrågan från Sveriges Kommuner och Landsting och på begäran av uppdragsgivarna. Nöjd-Kund-Index (NKI) för de aktuella kommunerna bifogas som bilaga till denna rapport. 2 Se t.ex. "Vad de nordiska länderna sade om brukarundersökningar våren 1995", Socialstyrelsen 1997. 3 Se bl.a. "New Public Management i Sverige" av Stig Montin, artikel i Politica nr 29 (3), 1997. 4 SOSFS 2006:11 (S): Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS. 11
Syfte Studiens övergripande syfte har varit att ge verksamhetsövergripande kollektiva bilder av brukarnas och de anhörigas upplevelser av kvalitet i vård och omsorg i Halmstads, Kristianstads, Växjö, Kalmar och Karlskrona kommun i februari 2008. Centralt har också varit att möjliggöra jämförelser mellan de deltagande kommunerna och därtill att jämföra resultatet på kommunnivå med undersökningsresultatet från de tidigare undersökningarna (februari 2005, mars 2002 och september 1999 samt i maj 1998 för Karlskrona). Ytterligare ambitioner har varit att identifiera förbättringsområden inom vård och omsorg i de aktuella kommunerna och att ge möjlighet till information om kvalitetsupplevelser på enhetsnivå. Studien syftar därutöver till att fungera som hjälpmedel för att stimulera till diskussion bland personalen i frågor kring kvalitet i verksamheten. 12
Metod Urval och avgränsningar Ambitionen har varit att genomföra Kvalitetsbarometern '08 som en totalundersökning, på samma sätt som i tidigare undersökningar. Målsättningen har varit att inkludera samtliga personer i deltagande kommuner med bistånd i form av hemtjänst eller särskilt boende i undersökningspopulationen. Beträffande undersökningen som riktats mot boende i särskilt boende begränsar sig denna till det särskilda boendets huvudsakliga population med avseende på ålder, personer 65 år och äldre. Efter överläggningar 5 med av kommunerna utsedda kontaktpersoner har ytterligare några avgränsningar genomförts, enligt följande: personer som enbart har matdistribution eller trygghetslarm eller endast deltar i dagverksamheter har exkluderats från undersökningspopulationen inom hemtjänsten. Likaså omfattas inte långvarigt psykiskt funktionshindrade 6. personer som bor i särskilda boenden och (1) enbart erhåller korttidsvård, t.ex. i form av s k avlastning/avlösning, växelvård eller rehabilitering eller vistas i boendet för utredning, (2) bor i gruppboenden avsedda för psykiskt funktionshindrade samt (3) personer som bor i gruppboenden avsedda för psykiskt utvecklingsstörda har exkluderats från undersökningspopulationen inom det särskilda boendet. Ovannämnda grupper har exkluderats i huvudsak med anledning av att det valda undersökningsinstrumentet, vad det gäller form och/eller innehåll, inte bedömts lämpligt för att fånga dessa personers upplevelser av omsorgens kvalitet. I undersökningen har en särskild definition använts för att särskilja undersökningens huvudkategorier personer med hemtjänst respektive personer boende i särskilt boende enligt följande: personer som bor i särskilda boenden som är organiserade som hemtjänst, med särskilt biståndsbedömda insatser och där de boende bor i egna lägenheter, t ex det som vanligtvis benämnes servicehus/serviceboende, har klassificerats som personer med hemtjänst. Till boende i särskilda boenden har endast hänförts personer som bor i boenden av mer kollektivt slag som ålderdomshem, gruppboenden och sjukhem, vid vilka det finns fast stationerad dygnet-runt-personal. Definitionen avviker från den gängse definitionen 7 av särskilt boende såtillvida att boende i servicehus här klassificerats som personer med hemtjänst. När det gäller personer som bor i gruppboenden eller sjukhemsavdelningar vilka enbart är avsedda för dementa personer, fortsättningsvis benämnda demensboenden, har en särskild undersökning genomförts. Denna undersökning särredovisas från undersökningen bland övriga boende i särskilt boende. Undersökningens genomförande har förutsatt en total inventering på enhetsnivå av respektive kommuns totala brukarpopulation i november 2007, i 5 Planeringsmöte i Växjö den 12 oktober 2007. 6 Med ledning från LSS preciserades målgruppen till Personer med varaktiga psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. I tidigare undersökningar har svarsfrekvensen varit mycket låg från denna grupp, i de fall de kunnat identifieras till en avgränsad enhet. 7 I den nationella socialtjänststatistiken från Socialstyrelsen/SCB. 13
vilken ovannämnda definitioner och avgränsningar beaktades. Inventeringen genomfördes på så vis att varje organisatorisk enhet i kommunerna inkom med uppgifter på ett särskilt formulär till central förvaltning, alternativt att uppgifterna sammanställdes utifrån centrala register. I samband med att enkätformulären delades ut i januari 2008 genomfördes en uppdatering av urvalspopulationen för att denna skulle vara så aktuell som möjligt. Sedan inventeringstillfället i november hade vissa personer avlidit, vissa flyttat och i andra fall hade hjälpen upphört av andra skäl. Urvalsförfarandet innebär att undersökningen inte inkluderar någon person som har mindre än ca ett par månaders erfarenhet av respektive kommuns äldreomsorg. Undersökningsinstrumentet Liksom i tidigare undersökningar har enkäter använts som undersökningsinstrument. I Kvalitetsbarometern utarbetades ursprungligen två frågeformulär, ett riktat till personer boende i särskilt boende respektive ett till personer med hemvård/hemtjänst. Så småningom 8 tillkom ytterligare ett formulär, vilket utvecklades i syfte att fånga omdömen om vård och omsorg från anhöriga till gravt dementa personer boende i s.k. demensboenden, vanligtvis i form av gruppboenden. 9 Utgångspunkten vid konstruktionen av de första formulären var att inkludera frågor kring aspekter som, utifrån forsknings- och utredningsarbeten 10, generellt sett framkommit som viktiga för äldre i vård och omsorg. De frågeställningar som blev aktuella visade sig också, till sin huvuddel, vara möjliga att gruppera i frågeområden under de vägledande principerna för insatser inom socialtjänsten (främst principerna om kontinuitet, flexibilitet, närhet, självbestämmande och integritet). Principer vilka formulerades i förarbetena till socialtjänstlagen i början av 80-talet och äger relevans än idag. Frågearsenalen kan därmed sägas ha två sidor, dels att spegla hur de äldre upplever vad som framkommit som generellt sett viktiga aspekter i vård och omsorg, dels att i vissa avseenden belysa hur lagstiftarens intentioner, i form av allmänna principer för det sociala arbetet, avspeglar sig i brukarnas upplevelser. I samarbetet med kommunföreträdare kring undersökningarna kom frågearsenalen successivt att utökas, främst avseende frågor kring tillgänglighet, inflytande, kommunal hälso- och sjukvård och frågor kring mat och måltidssituationer. De justeringar och kompletteringar som gjorts skedde framförallt i samband med undersökningarna år 1998 och 1999, därefter har frågeformulären i stort sett varit oförändrade. Vid sidan av syftet att fånga hur de som får hjälp upplever kvaliteten, med avseende på kvalitetsaspekter av generell angelägenhet, inkluderar frågeformuläret också frågor i vilka respondenterna ombeds värdera varje kvalitetsaspekt för sig. Oavsett vad som i andra sammanhang framkommit om de aktuella kvalitetsaspekternas relevans och giltighet, sker alltså en ny prövning av hur viktiga just dessa aspekter är i samband med varje undersökning. Därmed erhålls information om dessa aspekters relevans och vikt i varje lokalt sammanhang. Den informationen kan också användas för att bedöma hur angeläget det är att uppmärksamma en specifik kvalitetsaspekt, särskilt i det fall 8 I undersökningarna fr.o.m. år 1999 efter förfrågan från Halmstads och Växjö kommun. 9 Frågeformuläret som riktar sig till anhöriga i s.k. demensboenden utvecklades med utgångspunkt från frågeformuläret till de i särskilt boende. Ett urval av frågorna i det formuläret omformulerades med tanke på anhöriga som respondenter. 10 Vägledning och frågeställningar hämtades bl.a. från studier och undersökningar vid Socialhögskolan i Lund, Socialstyrelsen, SCB, Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE) m.fl. 14
kritik framkommer; om aspekten inte samtidigt värderas som särskilt viktig förefaller den givetvis vara mindre angelägen att uppmärksamma. Utöver frågor där de som får hjälp svarar på hur de upplever vissa kvalitetsaspekter, samt hur viktiga just dessa aspekter är för henne/honom, berör frågeformulären inom hemtjänst och särskilt boende ytterligare några aspekter. En handlar om respondenterna upplever att de får den hjälp de förespeglats att få. En annan om respondenterna anser sig vara i behov av mer eller andra former av hjälp. Enskilda personers föreställningar kring förhållandet mellan förespeglad hjälp och faktisk hjälp samt eventuella behov av ytterligare hjälp, har informationsvärde inte minst för bedömningar av hur hjälpen lokalt är organiserad i förvaltningarna, bl.a. med avseende på biståndshandläggningens utformning. 11 I enkätundersökningar som vänder sig till personer inom äldre- och handikappomsorgen är ofrånkomligt att många respondenter behöver ta hjälp från anhöriga, vanligtvis barn eller makar, för att besvara enkäterna. Att någon annan person är behjälplig vid besvarandet innebär naturligtvis att respondenten kan påverkas i sina svar av denna persons närvaro. Därför är av stor vikt att ställa frågor om någon varit behjälplig vid besvarandet och vem denna person är, i syfte att möjliggöra analyser kring eventuella skillnader i svarsmönster p.g.a. andra personers närvaro. I Kvalitetsbarometern innehåller det frågeformulär som vänder sig till boende i särskilt boende, där medverkan från anhöriga som regel är omfattande, särskilda uppmaningar till anhöriga att anstränga sig för att förmedla den boendes uppfattning, för att därefter i ett särskilt avsnitt redovisa sin egen uppfattning om vård och omsorg i det aktuella särskilda boendet. Även med denna uppmaning och konstruktion kan dock inte uteslutas att det framförallt blir den anhöriges uppfattning som avspeglar sig i svarsmönstret. 12 Enkätundersökningar kring upplevelser av hjälpens kvalitet till personer som är beroende av det offentligas hjälp, om än i varierande grad, rymmer flera dilemman. Det kanske mest påtagliga är den eventuella oro och osäkerhet som kan finnas hos de hjälpta kring konsekvenserna av att framföra kritik, med avseende på om framförd kritik kan få för dem personliga konsekvenser. Ett annat specifikt dilemma när det gäller många i den generation som idag får hjälp, är att de genomgående ger uttryck för en tacksam inställning och knappast har ett rättighetsperspektiv på hjälpen (Möller, 1996). Samtidigt kan inte uteslutas att förhållningssättet enbart skulle vara generationsbetingat. Det kan också vara resultatet av en process som kan komma att upprepa sig i senare generationer. Dessa omständigheter har åtminstone ett par implikationer för metodvalet vid undersökningar bland personer beroende av det offentligas hjälp. För det första är det mycket angeläget att säkerställa att respondenterna upplever att deras anonymitet är garanterad. I det avseendet kan det hjälpa till om det framgår att undersökningen genomförs av en från förvaltningen fristående organisation, i detta fall en extern konsultorganisation. För det andra bör undersökningsinstrumentet, liksom de databearbetningar som görs, värna om en känslighet för den kritik som väl artikuleras. Med de förutsättningar som finns; beroendeförhållandet och den tacksamma inställningen, är risken överhängande att kritik undanhålls. 11 I Kvalitetsbarometern sker återföring av respondenternas svar kring behov av ytterligare hjälp dels på aggregerad nivå, inom ett verksamhetsområde (hemtjänst respektive särskilt boende), i den generella rapporten, dels i de s.k. underlags- eller enhetsrapporterna, för att ge lokal vägledning till åtgärder. 12 I undersökningarna har granskats om skillnader funnits i svarsbilden mellan förmedlade svar och egna svar. 15
Genomförande Liksom i tidigare undersökningar genomfördes 2008:års undersökning i samarbete och dialog med uppdragsgivarna. I varje kommun har det funnits kontaktpersoner (planeringssekreterare, utvecklingsledare eller motsvarande befattningshavare), vilka lokalt tagit ett särskilt ansvar för genomförandet. I förberedelsefasen tog kontaktpersonerna aktiv del i vidareutveckling och anpassning av undersökningsinstrumentet och ansvarade för information kring undersökningen i den egna organisationen. Vidare ansvarade kontaktpersonerna för insamling av uppgifter om brukarna vid samtliga enheter. Liksom i tidigare undersökningar genomförde Blekinge FoU särskilda informationsträffar i samarbete med kontaktpersonen i respektive kommun. Informationsträffarna riktade sig i huvudsak till arbetsledare 13. Ett syfte med träffarna var att "ge huvudmannen för undersökningen ett ansikte", att informera och entusiasmera inför genomförandet av undersökningen. Ett annat syfte var att under kontrollerade former dela ut och stämma av mängden enkäter till respektive enhet. När det gäller distributionen av enkätformulären till hjälptagarna genomfördes den på samma sätt som i tidigare undersökningar; via respektive kommuns vårdbiträden/undersköterskor. Dessa distribuerade också, om så bedömdes vara motiverat, en skriftlig påminnelse till berörda brukare. Efter ifyllandet återsände svarspersonerna enkäterna med portofria svarskuvert direkt till Blekinge FoU. Enkäternas hemmahörighet med avseende på kommun och enhet identifierades genom att respektive enhets enkäter tilldelats ett kodnummer. 13 I Halmstad skedde dock utdelningen av enkäter i enskilda träffar med respektive arbetsledare då Bleking FoU:s representant även informerade om undersökningen. 16
Några synpunkter på den valda undersökningsmetoden och allmänt om brukarundersökningar bland äldre Det specifika med målgruppen äldre personer Liksom i tidigare rapporter finns här anledning att erinra om de särskilda svårigheter som föreligger när det gäller att fånga äldre personers upplevelser av omsorgens kvalitet. Enligt statsvetaren Tommy Möller färgas svarsbilden från flertalet äldre av en inställning av tacksamhet till tjänste-/omsorgsgivaren (Möller, 1996). Detta kan, annorlunda uttryckt, formuleras som att ett rättighetsperspektiv på omsorgen och dess kvalitet inte kan sägas ha fått fotfäste i den äldre generationen. Den tacksamma inställningen, tillsammans med det beroendeförhållande som föreligger mellan brukare och omsorgsgivare, torde därför vara ett par förklarande omständigheter till de mycket positiva omdömen som ofta återfinns i resultatredovisningar från brukarundersökningar bland äldre 14. Denna kunskap kan således motivera att man vid värdering av resultaten från brukarundersökningar bland äldre beaktar risken för en positiv överskattning och därmed i analysen fäster större vikt vid mindre nyanser i värdeomdömen än vad som skulle vara motiverat vid motsvarande undersökningar bland andra grupper. Som tidigare nämnts innebär valet av enkäter som metod ett visst risktagande med avseende på svarsfrekvensen då undersökningspopulationen är äldre, där många p.g.a. av t ex nedsatt syn, lässvårigheter eller rörelsehinder har svårigheter att fylla i ett frågeformulär. I denna undersökning har dock resursmässiga överväganden i kombination med önskemålet om att, primärt, erhålla resultat på kommunnivå avgjort metodvalet. En inte oviktig faktor för svarsfrekvensen och utfallet av undersökningen torde vara hur enkäten distribueras och presenteras för brukarna. I denna undersökning distribueras enkäterna av äldreomsorgens vårdbiträden. Vårdbiträdenas motivation och inställning till undersökningen torde därför vara en kritisk framgångsfaktor. Att de äldre garanteras anonymitet i undersökningen och att en utomstående uppdragstagare är huvudman för undersökningen kan, bl a med anledning av vad som ovan anförts (om beroendeförhållandet), verka i positiv riktning ifråga om svarsfrekvens och undersökningens tillförlitlighet. Andra faktorer som kan påverka svarsmönster Tidigare kvantitativt orienterade studier av kvalitetsupplevelser bland äldre har bland annat försökt studera hur olika svarsmönster kan samvariera med och påverkas av andra bakomliggande faktorer; exempelvis hjälpberoende, ålder och kön. I vissa fall har också statistiskt signifikanta (säkerställda) samband påträffats. I några fall har resultat erhållits som antyder att ett stort hjälpberoende kan samvariera med mer negativa omdömen om omsorgen (Samuelsson, 1998, Engström, 1996). En studie från Lund (Samuelsson, 1998) visade också på att kön kan ha betydelse för värderingen av hjälpen, då män var mindre kritiska än kvinnor i denna undersökning. I en undersökningspopulation där de svarande har högt hjälpberoende och där kvinnor är relativt sett överrepresenterade, skulle därför eventuellt förväntas ett mer negativt utfall. Av studien från Lund framgår även att dåligt hälsotillstånd och lågt allmänt välbefinnande (bedömt av brukaren själv) starkt påverkade värderingen av hemtjänsten i negativ riktning (a.a.). Av det skälet kompletterades också 1999:års Kvalitetsbarometer med en fråga som avsåg en självskattning av de äldres 14 Se bl.a. Socialstyrelsen: "Kvalitetsarbete i praktiken. Exempel från äldre- och handikappomsorgen", SoS-rapport 1997:21. 17
hälsotillstånd och allmänna välbefinnande. Undersökningen kom också att påvisa ett signifikant samband mellan hälsotillstånd och brukarnas omdöme om omsorgen. Annorlunda uttryckt föreföll upplevelsen av ett dåligt hälsotillstånd spilla över på ett lägre omdöme om kvaliteten i omsorgen (Engström, 1999). Det påvisade sambandet mellan hälsotillstånd och brukarnas omdöme om kvaliteten fick ytterligare stöd i en mycket omfattande intervjuundersökning av hemmaboende äldres hälsa och levnadsvillkor, den s k Äldre-ULF:en 15 (Socialstyrelsen, 2000). Även i senare Kvalitetsbarometrar från 2005-2007 erhölls stöd för ett samband mellan hälsotillstånd och brukarnas omdömen om kvaliteten i omsorgen (Engström 2005, 2006, 2007). Samtidigt kan tilläggas att lika entydiga resultat inte erhölls i undersökningarna 2002 och 2004 (Engström 2002, 2004). I en undersökningspopulation där de svarande skattar sitt hälsotillstånd lågt kan därför, med tämligen stor sannolikhet, förväntas mer negativa svarsmönster, än i en population där de svarande gör jämförelsevis mer positiva skattningar av sitt hälsotillstånd. Mycket väsentligt vid bedömning av svarsmönster i brukarundersökningar bland äldre är också att ha tillgång till information om vem som svarat. Då anhöriga svarar erhålls som regel mer negativa omdömen om hur hjälpen utförs, än då de gamla själva svarar (Engström 1996, 1998, 1999 & 2002, 2004, 2005, 2006, 2007, Karlsson 1999, PLS Rambøll, 2001). Vidare har de anhöriga som regel högre anspråk på hur hjälpen bör vara då de svarar som ombud för sina äldre föräldrar eller släktingar (Engström 1998, 1999, 2002, 2004, 2005, 2006, 2007). Väsentligt mer negativa svarsmönster skulle därmed till delar förklaras av att det jämförelsevis varit en högre andel anhöriga som besvarat formulären. Sammanfattningsvis finns således en rad faktorer vid sidan av faktorer som har med själva kvaliteten i omsorgen att göra som kan påverka svarsmönster i en brukarundersökning av föreliggande slag. Enkätundersökningens begränsningar I detta sammanhang kan slutligen tilläggas att en enkätundersökning som denna bör uppfattas som ett hjälpmedel bland andra, för att vinna kunskap om brukarnas upplevelser av kvalitet och därigenom vägledning för förbättring och utveckling av verksamheten. Undersökningsmetoden får dock inte uppfattas som ett exakt mätinstrument, utan snarast som en indikator på generellt kritiska aspekter. Enkätundersökningen ger möjlighet till indikatorer på mer generella kvalitetsbrister ifråga om de äldres kvalitetsupplevelser. Mer detaljerade och ingående kunskaper i det enskilda fallet och ifråga om subgrupper bör dock sökas med andra metoder. I det enskilda fallet torde samtidigt sådan kunskap vara svår att vinna utan att en nära, jämlik och förtroendefull relation etableras. 15 ULF = förkortning för Undersökning av levnadsförhållanden. 18
Resultat 1. Personer med hemtjänst Inledning I det följande redovisas resultaten från undersökningen bland personer med hemtjänst. Resultaten redovisas här för undersökningspopulationen som helhet samt kommunvisa resultat. Resultat på enhetsnivå i respektive kommun redovisas i särskilda underlagsrapporter. 16 Svarsfrekvenser och bortfall Samtliga kommuner Från det att urvalet av deltagare i undersökningen gjordes i november 2007 till det att undersökningen genomfördes i januari-februari, förflöt ca 2 månader. Under denna period kom hjälpen att upphöra för ett antal personer och ett antal personer kom att avlida. Dessa personer rapporterades på en särskilt framtagen s.k. bortfallsblankett, vilket gjort det möjligt att justera urvalet till att vara så aktuellt som möjligt vid undersökningstillfället. Antal och andel bland de svarande (svarandepopulationen), jämfört med urvalet (undersökningspopulationen), totalt och kommunvis, framgår av tabell 1 nedan. Tabell 1: Personer med hemtjänst; undersökningspopulation efter justering och svarandepopulation totalt och kommunvis i februari 2008. Undersökningspopulationen Svarandepopulationen TOTALT 6068 100 3959 65,2 Halmstad 1661 100 1048 63,1 Kristianstad 1208 100 838 69,4 Växjö 907 100 652 71,9 Kalmar 1136 100 672 59,2 Karlskrona 1156 100 749 64,8 För hela undersökningspopulationen är huvudresultatet att närmare två tredjedelar besvarat enkäten. Med tanke på vald undersökningsteknik; enkät, att målgruppen i huvudsak varit äldre personer samt att de svarande inte erhållit någon särskild belöning för besvarandet, är svarsfrekvensen att betrakta som god. Bland landets mer välrenommerade opinionsinstitut anses en svarsfrekvens av denna omfattning t o m infria höga krav i undersökningar av detta slag 17. Jämfört de närmast två föregående undersökningarna 2002 och 2005 är svarsfrekvensen också högre, däremot lägre än i 1999:års undersökning, då enkäterna besvarades av 70 % av de personer som då var aktuella med hemtjänst. 16 Underlagsrapporter med redovisning av resultat på enhetsnivå ägs av respektive kommun. 17 Uppgifter från TEMO i underlagsredovisning till den s k Äldre-ULF undersökningen vid Socialstyrelsen, 1994. Liknande bedömningar har gjordes av SCB m fl i anbudsunderlag till den s k Äldre-ULF-undersökningen vid Socialstyrelsen år 2000. 19
Kommunala variationer De kommunala variationerna ifråga om svarsfrekvens omfattar ett par avvikelser. I Kalmar ligger svarsfrekvensen lite lägre än genomsnittet för undersökningen, så även i Halmstad och Karlskrona, om än mindre påtagligt än i Kalmar. Samtidigt har Kalmar förbättrat sin svarsfrekvens jämfört med den föregående undersökningen år 2005. I Kristianstad och Växjö ligger svarsfrekvensen istället högre än genomsnittet. I Växjö är svarsfrekvensen högst och uppvisar en dramatisk förbättring jämfört med föregående undersökning år 2005, + 21.8 procentenheter. Representativitet Inledning Förutom svarsfrekvenser är väsentlig bakgrundsinformation också hur representativa de svarande är i förhållande till undersökningspopulationen. En sådan analys blir möjlig genom att jämföra uppgifter från svarandepopulationen med de uppgifter som lämnats om undersökningspopulationen av kommunerna (de uppgifter som lämnats om respektive enhet i kommunen). Ifråga om personer med hemtjänst är svarandepopulationens representativitet möjlig att undersöka med avseende på vem som svarat, ålder, kön och hjälpens omfattning (hjälpintervall). Vem har svarat? Helt grundläggande för representativiteten är naturligtvis om brukarna själva besvarat formulären eller om de besvarats med hjälp av någon annan. Genom instruktioner i formulären har poängterats att de i första hand vill fånga vad brukaren tycker och att personer som hjälper till med besvarandet formuläret ombeds anstränga sig att förmedla just brukarens uppfattning. Men även med sådana instruktioner kan inte bortses från eventuell påverkan av att det är någon annan som varit med vid besvarandet. Vilka som besvarat enkäterna i hela svarandepopulationen framgår av tabell 2. Tabell 2: Personer med hemtjänst svarandepopulationens fördelning på vem som besvarat enkäten i februari 2008. Svarandekategori Antal (N) Andel (%) Brukaren själv 1836 46,4 Anhörig/Närstående 1643 41,5 Personal 380 9,6 Uppgift saknas 100 2,5 Totalt 3959 100 Som framgår har huvuddelen av enkäterna besvarats av de gamla själva eller av de gamla med hjälp av deras anhöriga eller närstående. Det bör noteras att närmare hälften besvarats av omsorgstagarna själva, medan drygt två femtedelar fått hjälp av anhöriga eller närstående. Mindre än var tionde person har fått hjälp från äldreomsorgens personal. Det kan dock noteras att andelen som själv svarat är något lägre jämfört med föregående undersökning 2005 (-1.7 procentenheter). Samtidigt har personalens medverkan ökat (+1.7 procentenheter) jämfört med 2005. Jämfört med undersökningen år 1999 har andelen som svarat själv minskat med 2,9 procentenheter och andelen där anhöriga medverkat ökat med 1,3 procentenheter. 20
Kommunala variationer När det gäller resultatet i enskilda kommuner kan konstateras att mönstret från svarandepopulationen som helhet i stort sett går igen i samtliga kommuner, se bilaga 1. Vissa variationer finns dock; i Halmstad har en större andel av de gamla själva svarat (52,2 %), medan motsvarande andel är lägst i Karlskrona (40,1 %). I Växjö och Karlskrona har en större andel anhöriga/ närstående hjälpt till att besvara enkäterna (omkring 45 %), medan motsvarande andel är lägst i Halmstad (37,4 %). Ifråga om Halmstad och Växjö kan noteras att en mindre andel personal hjälpt till med besvarandet (omkring 8 %), medan motsatt förhållande råder i Karlskrona (12,1 %). Svarsmönstret i kommunerna är tämligen likartat med utfallet i föregående undersökning, dock kan några mer påtagliga förändringar gentemot undersökningen 2005 noteras: i Kristianstad och Växjö har andelen som själva besvarat formuläret minskat (- 5 respektive 3.7 procentenheter) och i Växjö har särskilt personalens medverkan ökat (+ 4.8 procentenheter). Ålder i hela svarandepopulationen Antal och andel personer i svarandepopulationen fördelat på ålder jämfört med fördelning i undersökningspopulationen framgår av tabell 3 nedan. Tabell 3: Personer med hemtjänst undersöknings- och svarandepopulationens fördelning på ålder i februari 2008. Ålder Totalt < 65 år 65-79 år 80-90 år > 90 år Undersökningspop. 6068 100 441 7,3 1473 24,3 3011 49,6 1143 18,8 Svarandepopulation 3875 1) 100 234 6,0 889 23,0 2000 51,6 752 19,4 Differens -1,3-1,3 +2,0 +0.6 1) Ytterligare 84 personer ingår i svarandepopulationen men har ej lämnat uppgift om ålder (2,1 % av svarandepopulationen). Som framgår av tabell 3 är avvikelserna i svarandepopulationen totalt sett marginella jämfört med åldersfördelningen i undersökningspopulationen. En något större andel äldre, jämfört med yngre, har dock svarat på enkäten. En delförklaring till det är att anhöriga bistått äldre personer med besvarandet av enkäten. I de yngre åldersgrupperna har närmare två av tre frågeformulär besvarats av brukarna själva. I den äldsta åldersgruppen har istället anhöriga/närstående hjälpt till med besvarandet i två av tre formulär och endast i knappt vart tredje fall har formulären besvarats av brukarna själva. Kommunala variationer När det gäller åldersspridningen i undersökningspopulationerna kan konstateras att det finns vissa variationer i kommunerna, se bilaga 1. I Halmstad och Karlskrona ligger andelen över 80 år över 70 %, medan den ligger lägre i övriga. Över tid har andelen över 80 år ökat i flertalet kommuner 18. När det gäller kommunala variationer i svarandepopulationerna, kan konstateras att samtliga kommuner, med undantag för Karlskrona, följer huvudtrenden med en viss överrepresentation av de äldsta personerna. I Karlskrona är avvikelserna marginella, om än med en svag och närmast motsatt tendens. 18 I Kalmar och Karlskrona finns dock en liten minskning av andelen över 80 år i årets undersökningspopulation. 21
Kön i hela svarandepopulationen Antal och andel svarande i svarandepopulationen fördelade på kön jämfört med fördelning i undersökningspopulationen framgår av tabell 4 nedan. Tabell 4: Personer med hemtjänst: undersöknings- och svarandepopulationens fördelning på kön i februari 2005. Kön Totalt Män Kvinnor Undersökningspopulationen 6068 100 1930 31,8 4138 68,2 Svarandepopulationen 3900 1) 100 1176 30,2 2724 69,8 Differens - -1.6 +1.6 1) Ytterligare 59 personer ingår i svarandepopulationen men har ej lämnat uppgift om kön (1,5 % av de svarande). Totalt sett har fler kvinnor varit mer svarsbenägna än män. Att fler kvinnor än män svarar följer mönstret från tidigare undersökningar (Engström 2005, 2002, 1999, 1998, 1996). Kommunala variationer När det gäller könsfördelningen i undersökningspopulationen är förhållandet ungefär 30 män respektive 70 kvinnor på 100 personer i samtliga kommuner, se bilaga 1. Om vi enbart ser till uppgifter från de två senaste undersökningstillfällena kan noteras att andelen män ökat något i flertalet kommuner. När det gäller kommunala variationer i svarandepopulationerna, kan konstateras att i samtliga kommuner återfinns huvudtendensen från svarandepopulationen som helhet fler kvinnor och färre män har svarat. I Kristianstad är det mindre påtagligt än i övriga. Hjälpens omfattning i hela svarandepopulationen Även hur svarandepopulationen förhåller sig till undersökningspopulationen vad gäller hjälpens omfattning har undersökts. Tillvägagångssättet har varit detsamma som i tidigare undersökningar. I enkäten har de svarande tillfrågats om vilka insatser de får hjälp med. Dessa uppgifter har vid databearbetningen översatts till tidsåtgång utifrån vad som är känt från olika tidsstudier inom hemtjänsten 19. Viss osäkerhet i uppgifterna följer naturligtvis av denna metod. Det försök som gjordes i 1999:års undersökning att stabilisera utfallet genom ytterligare en fråga, avseende "hur ofta" svaranden får hjälp från hemtjänsten, visade sig dock ge mindre precision ifråga om att skatta tidsåtgången än frågan om vilka insatser svaranden fick hjälp med Antal och andel svarande i svarandepopulationen jämfört med undersökningspopulationen, totalt sett, fördelat på olika hjälpintervall framgår av tabell 5. 19 För en utförlig förklaring av motiv och tillvägagångssätt kring vald metod se sid 86 f.f. i Engström, B: "Sparstrategier i äldre- och handikappomsorgen", rapport 1996:9, Blekinge FoU-enhet. 22