2015-12-10 BaTMan Koordinatsättning och vägnätsanknytning av konstruktioner batman.trafikverket.local (internt TRV) batman.trafikverket.se (externt)
Koordinatsättning och vägnätsanknytning av konstruktioner i BaTMan Innehållsförteckning 1 Koordinatsättning av konstruktioner... 3 2 Genomförande... 4 2,1 Överfarter... 4 2,2 Underfarter m m... 5 2,3 Ange koordinater när en konstruktion skapas... 5 2,4 Koordinater för start- och slutpunkten för en konstruktion... 5 3 Vägnätsanknytning av en konstruktion... 8 3,1 Hur sker sökningen mot NVDB... 9 3,2 Utplaceringen av passagen på vägnätet/länken... 11 4 Ett exempel på en vägnätsanknytning av en bro... 12 Sida 2 av 13
1 Koordinatsättning av konstruktioner Alla konstruktioner som registreras i BaTMan ska/bör (ska för Trafikverkets del) ges ett geografiskt läge med hjälp av koordinater. Koordinatsättningen används framför allt vid knytningen av en konstruktion till ett ban- eller vägnät men även för att placera den på kartan. I det här dokumentet beskrivs såväl principerna för hur en koordinatsättning av en konstruktion går till som hur en vägnätsanknytning görs för ett Trafikverksobjekt. I BaTMan-kartan visas förvalt (default) byggda konstruktioner som är koordinatsatta. Kartan kan användas för att visa konstruktioner i en kommun, driftområde etc. eller för att välja en konstruktion att jobba vidare med i BaTMan. BaTMan använder SWEREF 99 TM för koordinatsättning av konstruktionerna. Kartunderlaget uppdateras flera gånger per år. Knytningen av koordinater i BaTMan sker i Process menyn och aktiviteten Passage under fliken Förvaltning och delen Enskild konstruktion. Med en passage avses trafikantens möjlighet att färdas över, under, genom eller längs med en konstruktion. Passagerna delas in i fyra grupper. Överfarter Underfarter Genomfarter Sidopassager En konstruktion kan ha en eller flera passager av olika typer. Överfarten är passagen över/på en konstruktion som belastas av trafiklaster i form av tåg-, bil- eller gångtrafik. Bron på bilden nedan har en överfart som trafikeras av järnvägen och en underfart som trafikeras av vägtrafiken. Sida 3 av 13
Underfarter m m är passager där trafikanten passerar under, genom eller längs med en konstruktion som t ex vägportar eller stödmurar, se bilden av en stödmur nedan. I BaTMans Handbok finns mera information om passager samt vad som ska registreras i IT-hjälpmedlet. 2 Genomförande För varje överfart, underfart m m ska uppgifter läggas in om var passagen är belägen, t ex på allmän eller enskild väg eller järnväg, eventuell begränsad fri höjd samt koordinater för start- och slutpunkten. Lägesuppgifterna för en konstruktion används t ex för att i BaTMan visa dess geografiska läge på en karta. Dessutom anges om passagen ska väganknytas eller inte (detta gäller tillsvidare endast Trafikverket). De flesta broar ligger efter något spår- eller vägnät men det finns även konstruktioner som inte gör det. Det kan t ex vara broar vid rastplatser eller parkeringsplatser, broar som inte längre trafikeras och inte heller har sin anslutande väg kvar. Dessa konstruktioner har givetvis inte heller något vägnät att knytas till. 2,1 Överfarter Överfarterna skapas med automatik i BaTMan när en vägtvärsektion registreras i aktiviteten bärighet. För konstruktioner av funktionstypen Båtbrygga, Damm, Faunabro, Färjeläge, Gatudäck, GC-bro, Järnvägsbro, Järnvägs/Vägbro, Kaj, Påldäck, Påldäck/Spårbunden trafik, Reservfärjeläge, Spårvägsbro, Tråg, Tunnelbanebro, Vattentunnel samt Vägbro sker detta utifrån vägtvärsektionens utseende. I princip skapas en överfart för varje vägbana. För gångoch cykelbroar, som saknar vägbanor, skapas en överfart där passagen kan beskrivas. Sida 4 av 13
För konstruktion med övriga funktionstyper går det att registrera, fastställa, återremittera och förkasta överfartsuppgifter utan att det tas hänsyn till eventuell bärighet. Observera att i samband med förändringar av vägtvärsektionen kan det även innebära att koordinatuppgifterna i BaTMan måste justeras eller kompletteras. Ett exempel på en åtgärd som ändrar en bros tvärsektion och antalet överfarter är uppsättning av stållineräcken för så kallade 2+1 vägar. I detta fall ska koordinaterna justeras för den befintliga överfarten samt kompletteras med koordinater för den nya överfarten. Det är viktigt att uppgifterna om antalet överfarter uppdateras i BaTMan och att respektive överfart knyts till rätt väglänk. Uppgifterna används främst vid dispensberäkningar för tunga transporter. I BaTMan kan bärighetsuppgifter kopplas till varje överfart (oavsett hur många överfarter som finns på konstruktionen). 2,2 Underfarter m m Övriga passager under, genom eller på sidan av en konstruktion, t ex järnvägar eller vägar under broar, tunnlar eller stödmurar, beskrivs i aktiviteterna Underfart, Genomfart samt Sidopassage i BaTMan. Koordinatsättningen för underfarter m.m. följer fullt ut de principer som gäller för överfarter. 2,3 Ange koordinater när en konstruktion skapas Redan när en konstruktion skapas i BaTMan kan koordinater knytas till konstruktionen. I aktiviteten Allmänna uppgifter, under fliken Förvaltning samt Enskild konstruktion och Grunduppgifter, kan man ange preliminära koordinater för en konstruktion. 2,4 Koordinater för start- och slutpunkten för en konstruktion För att underlätta kopplingen till vägnäten ska läget anges så exakt som möjligt. I första hand bör koordinaterna tas fram genom något av nedanstående tre sätt. 1. 2. 3. Utgå ifrån lägesangivning på ritning. Mäta med GPS mottagare i fält. Koordinatsätta ifrån ortofoto. De koordinater som ska registreras är X och Y för såväl startpunkten som slutpunkten för passagen. Punkternas läge anges med koordinater (x,y) i referenssystemet SWEREF 99 TM. Alla konstruktioner ska/bör (för Trafikverkets del gäller ska) ges koordinater för varje passage (för såväl över- som underfarter m.m.). Principen som gäller är att där väglinjen (i de flesta fall samma som konstruktionens mitt i tvärled) först träffar på konstruktionen ja där är startpunkten. För broar är detta nästan uteslutande baksidan av ramben, stöd eller ändskärmar, se bilden nedan. Och för slutpunkten gäller givetvis samma princip. Sida 5 av 13
Vy-bild Vägens framåt riktning Plan-bild Vägens framåt riktning Eventuellt utanför vägsektionen utstickande delar som vingmurar etc. ska inte tas hänsyn till när start- och slutpunkterna bestäms. Oavsett hur många vägbanor konstruktionen har så gäller ovan nämnda princip. Figurerna nedan visar samma bro som i bilden ovan men med två vägbanor. Vy-bild Vägens framåt riktning Plan-bild Stållinjeräcke Vägens framåt riktning För alla konstruktioner som knyts till ett ban-, vägnät eller motsvarande gäller en och samma princip för att bestämma koordinaterna för start- och slutpunkter. Detta gäller även för konstruktioner som har en geometri/linjeföring som är böjd etc. Sida 6 av 13
Valet av start och slutpunkt bör bestämmas av banans- eller vägens riktning. Framåtriktningen för en väg återfinns i bland annat länskungörelsen och går normalt från söder mot norr eller från väster till öster. För en järnväg gäller framåtriktning för banans huvudlängdmätning. Där ban/väglinjen (länken) träffar konstruktionen utgör startpunkten och punkten där länken lämnar denna utgör slutpunkten. För konstruktioner som inte ban- eller vägnäts anknyts sätts koordinater i riktning från söder till norr eller väster till öster. Detta blir aktuellt för t ex broar vid rastplatser eller broar som inte längre är anslutna till en väg men inte heller rivits ut, bland annat stenvalv som lämnats kvar av kulturhistoriska skäl. Tunnlar, stödmurar etc. koordinatsätts och vägnätsanknyts efter principerna ovan. Bilderna nedan visar en tunnel samt en stödmur och beskriver en Genomfart respektive en Sidopassage. Tunnel -sektion Väglinjen Stödmur Banan/vägen Underfarter, vägportar och liknande koordinatsätts även de efter de principer som angivits ovan, se bilden nedan. Sida 7 av 13
för underfarten för överfarten för överfarten för underfarten För vägnätsanknytningens del spelar det egentligen ingen roll vad som anges som start- eller slutpunkt, se avsnittet om vägnätsanknytning nedan. Det rekommenderas dock starkt att en konstruktions koordinater anges enligt ovan nämnda principer. 3 Vägnätsanknytning av en konstruktion En passage kopplas till vägnätet genom att klicka på knappen Vägnätsanknyt i något av BaTMans passageärenden - Överfart, Underfart, Genomfart eller Sidopassage. Vägnätsanknytningen görs när en konstruktion är byggd, d v s i samband med att första åtgärden registreras. Knytningen ska även göras när någon förändring sker som påverkar passagen t ex en uppsättning av stållineräcken. När konstruktionen tas i trafik för första gången finns oftast inte något vägnät i NVDB (Nationell Vägdatabas). Av denna anledning blir det inte heller någon träff på vägnätet. Av bland annat ovan nämnda orsak görs två automatiska kontroller för att stämma av eventuella förändrade förhållanden mellan BaTMans passager och NVDB s vägnät. Sida 8 av 13
1. Passager som saknar vägnätsanknytning kontrolleras kontinuerligt mot NVDB. Får BaTMan träff på någon länk så signaleras detta som ett fastställande ärende i Pågående ärenden. 2. Tillkommer det eller förändras några länkar som påverkar våra passager läggs även då ett ärende upp automatiskt i BaTMans Pågående ärenden. 3,1 Hur sker sökningen mot NVDB I BaTMan länkas passagerna mot VägNet/TNE som i sin tur hämtar länkarnas utbredning ifrån NVDB. Utifrån befintliga länkar/vägnät i NVDB, de svarta linjerna i bilden nedan, placeras passagen ut som en utbredning i BaTMan. Passagens utbredning illustreras som ett blått streck i bilden. För att minska påverkan av eventuella felmarginaler breddas utbredningen till en rektangel (den punktmarkerade blå rektangeln i bilden ovan). Systemet skapar även rektanglar runt alla NVDB s länkar. Dessa är rödstreckade i bilden nedan. För varje länk vars rektangel överlappar passagens rektangel skapas ett förslag i BaTMan till vägnätsanknytning. Den länk man fått träff på visas med röd färg medan övriga länkar visas svarta. Passagens utbredning visas som ett blått streck. När utbredning av passagen och en röd länk sammanfaller (är i princip parallella) kan man förmoda att passagen kopplas till rätt länk. Sida 9 av 13
Övriga träffbilder förkastas (markeras inte i bockrutan acceptera ). Detta förfarande beskrivs ytterligare i texten nedan. Givetvis måste man vara säker på att den länk som knyts till passagen verkligen är den rätta. Detta kräver säkerligen att man har god lokalkännedom om trafikförhållandena vid den aktuella konstruktionen. Bilden som användaren får upp är inte hela bilden över länken. Bilden skapas i förhållande till storleken på passagen. Om inte länkens placering visas tydligt i förhållande till passagen kan man med hjälp av zoomfunktionen i BaTMan ändra skalan på bilden. Genom att skriva in ett nytt värde i rutan Bildstorlek och klicka på knappen Vägnätsanknyt får du fram en ny bild i önskad skala. Ibland ser man inte alla länkar vid den första presentationsbilden i BaTMan. Den kan därför upplevas som felaktig, ingen av länkarna i bilden är rödmarkerad. Detta beror på att länken som gett just denna träff är lång och sökområdet blir därmed stort. Träffen är långt ifrån och man kan bortse från denna. Om man klickar på en detaljbild i BaTMan öppnas en översiktlig kartbild, se figuren till höger. Om du är osäker på konstruktionens placering hjälper dig denna översiktliga kartbild att placera passagen på rätt plats. Sida 10 av 13
3,2 Utplaceringen av passagen på vägnätet/länken När konstruktionen knyts till vägnätet skapas en utbredning längs med den aktuella länken. Start och slut bestäms genom att linjer dras ut vinkelrätt mot linjen som sammanbinder koordinatparen. Start- och slutpunkter blir då de snitt på vägnätet där dessa stödlinjer skär länken. Koordinatparen behandlas utan inbördes ordning. Vad som är start- och slutpunkt spelar alltså egentligen ingen roll. Se bilderna på nästa sida. Bild i BaTMan Resultat Sida 11 av 13
4 Ett exempel på en vägnätsanknytning av en bro Exemplet nedan beskriver vägnätsanknytningen av vägbron 5-969-1 på väg 50 (västra bron). Bro är belägen över E4:an i trafikplatsen vid Ödeshög. Konstruktionen har en överfart och två underfarter. Överfarten har följande lägesuppgifter. Vid väganknytning av överfarter får vi följande träffar: Här passar utbredningen ihop med länken - alltså OK att vägnätsanknyta. Här är länken som går tvärs bron, utbredningen, rödmarkerad. Den markerade länken är den södra länken som går under bron och ska följaktligen inte kopplas till överfarten. Inte heller denna länk, den norra under bron, ska kopplas till passagens överfart. Utifrån resultatet ifrån sökningen ska den översta träffen markeras, bockas i. De övriga träffarna lämnas obockade. Sida 12 av 13
Bron har även två underfartspassager som ska kopplas. Sökningen för Underfart 1 ger resultatet till höger. Här ser vi tydligt att det är den översta träffen som är OK. Vi går sedan vidare med passagen för Underfart 2. Även i detta fall ser vi att det är den översta träffen som är OK. Sida 13 av 13