Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012



Relevanta dokument
Vad räknas till frukt och grönt?

Tio steg till goda matvanor

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

Vad påverkar vår hälsa?

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Ämnesutbildning: Mat

En riktig må bra-kasse!

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Anette Jansson, Livsmedelsverket

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde

WHO = World Health Organization

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Bakom våra råd om bra matvanor

Mat. Mer information om mat. Gilla. Sjukvårdsupplysningen. Livsmedelsverket 1 1. nyckelhålet

Grönsaker och rotfrukter

Diabetesutbildning del 2 Maten

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Grönsaker och rotfrukter

Agenda. Näringslära Kosttillskott Frågor

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Läsa och förstå text på förpackningar

Vegankost - populär diet med nutritionella begränsningar

Bra mat för idrottande barn och ungdomar

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Råd för en god hälsa

Ämnesutbildning: Mat

Vegetarisk- och vegankost för idrottare

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

Aktuella kostrekommendationer för barn

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

För att veta vart du ska, måste du veta var du kommer ifrån

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

MAT LÄS MER OM MATVANOR. matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning

VEGETARISK MAT TILL BARN

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

Vattenlösliga vitaminer (tillföras genom kosten dagligen) B och C

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Kosten kort och gott

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Solveig Backström. Hushållslärare Projektledare Marthaförbundet

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Mat på vetenskaplig grund

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

Yvonne Wengström Leg. Dietist

Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken?

Matprat i primärvården

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Hälsosamma matvanor. Det här materialet innehåller lättillgänglig fakta, bilder och hemuppgifter angående hälsosamma matvanor.

Låt oss hållas starka!

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

På menyn idag MAT FÖR LIVET. Vad innebär sund livsstil? Matvanor spelar roll INDIVIDUELLA KOSTRÅD

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

En arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Prestationstriangeln

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

o m m at och m otion?

Näringsämnen. Vår kropp består av sex näringsämnen: Protein Kolhydrater Fett Mineraler Vitaminer Vatten

Vad är rätt fett i praktiken? Vad äter svenska folket? Fettskolan. Hanna Eneroth Åsa Brugård Konde. 19 mars 2013

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Kemiska ämnen som vi behöver

Fett fett. bränner. men välj rätt

Nya kostråd för barn. Vårstart för barnhälsovården i Västra Götalandsregionen. 17 januari Nutritionist Lena Björck Livsmedelsverket

Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

NÄRINGSLÄRA. Solutions with you in mind

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

RIKSMATEN VUXNA Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet

Råd om mat till dig som ammar

Fallprevention. Dietist Magnus Eriksson Tel:

God mat + Bra miljö = Sant

Kost vid diabetes. Kolhydrater och fett

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Transkript:

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg mat per år Under en livstid blir det runt 50 ton Vi äter oftast flera gånger varje dag

Ideal att inspireras av Hälsa är ett tillstånd av fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom (WHO 1948) Varje måltid en friskvårdsstund

FRISKfaktorer RISKfaktorer

Hälsan påverkas av vad och hur vi äter FRISKFAKTORER RISKFAKTORER LAGOM MYCKET MAT SKYDDANDE ÄMNEN BRA TILLAGNING Måttlig värme Lite luft BRA LAGRING/FÖRVARING MÅLTIDSGEMENSKAP MATGLÄDJE FÖR LITE MAT FÖR MYCKET MAT FEL MAT Brist på vissa näringsämnen För mycket av andra GIFTIGA ÄMNEN I MATEN Naturliga gifter Tillsatta ämnen Tillagning STRESSIGT ÄTANDE

Mat vi äter får effekter på kort och lång sikt Mat och hälsa på kort sikt Mat och hälsa på lång sikt Paltkoma Snart hungrig igen Matförgiftning Allergiska och andra överkänslighetsreaktioner Hjärt- kärlsjukdomar Diabetes Övervikt Cancer

Livsmedelsverkets 5 kostråd Ät mycket frukt och grönt gärna 500 g per dag! Välj i första hand fullkorn när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris! Välj gärna nyckelhålsmärkt! Ät fisk ofta, gärna 2-3 gånger i veckan Byt till flytande margarin eller olja när du lagar mat

Ät mycket frukt och grönt Vitaminer A, C, E, folater K Mineraler Kalium, Magnesium m fl Kolhydrater Sockerarter Fiber Antioxidanter Protein Baljväxter Fett Oliver, Avokado

Ät mycket frukt och grönt gärna 500 g om dagen Tre frukter Två rejäla portioner grönsaker Ger ungefär 250 kcal, d v s ca 10% av energibehovet om man är stillasittande

Välj i första hand fullkorn när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris Fullkornsprodukter innehåller: Järn, Kalium, Magnesium, m fl Folat Antioxidanter ( t ex E-vitamin, fenoler) Växtsteroler (minskar upptaget av kolesterol)

Välj i första hand fullkorn när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris En riktlinje kan vara 70 g fullkorn per dag 1 port havregrynsgröt + 1 port fullkornspasta 2 skivor knäckebröd + 1 port fullkornsbulgur 1 port fullkornsflingor + 1 skiva mjukt grövre bröd (nyckelhålsmärkt). 1 skiva knäckebröd + 1 port fullkornspasta Större tabell finns på www.slv.se under kostråd fullkorn

Välj gärna nyckelhålsmärkt! Mindre och/eller nyttigare fett Mindre socker Mindre salt! Mer kostfiber och fullkorn

Ät fisk ofta gärna 2-3 ggr/vecka Fisk och skaldjur innehåller: Jod, Selen D-vitamin Feta fiskar innehåller Omega-3 fettsyror En portion fisk beräknas som 100-150 g Miljösynpunkter påverkar vilka fiskar som kan rekommenderas. Odlad lax, makrill och inlagd sill bedöms gravida kvinnor kunna äta utan fara.

Byt till flytande margarin eller olja när du lagar mat Mängden fett spelar fortfarande roll Fettkvalité spelar stor roll Mättat fett Fast konsistens Enkelomättat fett Fleromättat fett Transfetter Industriellt härdat fett Vissa fetter bildade i kons våm

Byt till flytande margarin eller olja när du lagar mat Vår kropp kan bygga fett från kolhydrater men behöver tillföras Alfa-linolensyra (omega-3 fettsyra) Linolsyra (omega-6-fettsyra) 5-10 % av energin bör komma från fleromättat fett Ca 1 E% från Omega-3 (ca 2-3 g) En portion lax eller 1-2 msk rapsolja Vegetarianer o veganer kan behöva ha koll på Omega-6 fettsyror

Byt till flytande margarin eller olja när du lagar mat Enkelomättat fett Olivolja Rapsolja Fleromättat fett Feta fiskar, (lax, makrill m fl), vissa alger Raps- och linfröolja Valnötter Majs-, soja-, solros-, sesamfrö, rapsolja

Bakgrunden till kostråden Nordiska näringsrekommendationer Bygger på en samlad bedömning av en stor mängd vetenskapliga studier av samband mellan kost och hälsa, men också undersökningar av hur människor i Sverige äter. Kostråden är generella och utgår från folkhälsoproblem, d v s långsiktiga samband mellan kost och hälsa. Dessa kostråd ska inte jämställas med individuell rådgivning!!!

Medelhavsmaten en noga studerad kost Liten mängd kött Olja i stället för smör Mycket grönsaker Mer fullkornsbröd gärna med surdeg Ät måttligt med nötter och mandlar som mellanmål Män över 40, kvinnor över 50 kan dricka lite vin dagligen Ät frukt som efterrätt Fet fisk flera gånger i veckan

Utvecklingslärans grunder Ø Genetisk variation Ø Anpassning

Den enskilda mångfalden När man undersöker människor finner man många olika varianter. Två 70-kilos 50-åringar som äter samma mat kan ändå behöva olika doser Waran. En mindre grupp människor reagerar mycket starkt på acetylcalecylsyra och kan sova ett dygn efter en svag värktablett. Den enskilda människan kan vara värdens snabbaste maratonlöpare eller helt förlamad.

Miljön formar oss på lång sikt De som är bäst anpassade vid en viss tid och plats får, där och då flest överlevande barn. Sickle cell anemi En sjukdom hos den som har ett dubbelt arv, men den som har ett enkelt arv får visst skydd mot malaria. FTO-genen kopplas till övervikt men män med FTO-gen födda i Sverige på 1920-talet har inte blivit fetare än sina FTO-negativa kamrater. (På 30- talsbarn var godis och stillasittande mindre vanligt för barn.)

Kan stenåldersmänniskan lära oss vad bra mat är? Viltkött Fisk Rotfrukter Nötter Bär och frukt Spannmålsprodukter (vete, ris, råg, m fl) Mjölkprodukter, smör, Socker, Alkokohol

Går utvecklingen framåt? Hela korn mals till grovt mjöl Raffinerat, fint mjöl Vitt vetemjöl + Kosttillskott