Varför har vi en cafeteriapolicy?



Relevanta dokument
Varför har vi en cafeteriapolicy?

Varför har vi en cafeteriapolicy?

Det lilla extra Hur mycket kan du äta under en vecka?

Pedagogik kring mat och hälsa

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget.

Vad väljer du till mellanmål?

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Bra mellanmål på fritids

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010

KOSTPOLICY. i Gislaveds kommun

KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR

Kostpolicy för skola och förskola

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Kostpolicy. Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008

Råd om bra matvanor till barn och ungdomar

ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4. Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät

En arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.

ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4. Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät

Grunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

Målet med kostpolicyn är att genom måltiderna stärka hälsan och öka det socialal, fysiska och psykiska välbefinnandet.

HÄLSOENKÄT ÅK 4-6. Gör så här:

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

HÄLSOENKÄT ÅK 4-6. Gör så här:

LIV & HÄLSA UNG Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

HÄLSOENKÄT ÅK 4. Gör så här:

HÄLSOENKÄT ÅK 4-6. Gör så här:

Töreboda kommun. 43 Töreboda kommun

Till lärarna! Uppföljning i klasserna 6 och 9

-Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Mitt barn äter ingenting

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid!

Kraftsamling för en mer hälsosam livsmedelskonsumtion

WHO = World Health Organization

Smarta skolkaféer i Halland

Till vårdnadshavare 1

Riktlinjer för kost i förskola och skola

Bra mat för barn och ungdomar. Hur skall min matdag se ut? Frukost. Måltidsordning. Icke-energigivande näringsämnen

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN

Kost i skola och barnomsorg

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

FRÅGEFORMULÄR. Fysisk aktivitet och Hälsa

Arbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Örebro kommun

Tio steg till goda matvanor

Kost och näring för idrottande ungdomar

Kostpolicy för Haninge kommun

Måltidsenheten. Alla känner matglädje och mår bra av maten

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM

Syfte Syftet med dokumentet är att få ett styrande dokument i det dagliga arbetet och ett stöd för kvalitetssäkring

Måltider i förskolan i Huddinge kommun

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN

Hälsotest. Namn: Telefon: Datum: /

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

maten i grundskoleverksamheten MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Kraftsamling för en mer hälsosam livsmedelskonsumtion

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

Arbetsverktyg för skolsköterskor i arbetet med prevention av överviktiga barn och ungdomar

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Förutsättningar för god mun- och allmänhälsa hos barn och ungdomar Enkät till skolpersonal

Goda matvanor: Dags för befruktning! Magdalena Sundqvist Hälsoutvecklare och kostekonom FoUU-staben

Sockerutställning. För skolor

Formulär för BARN år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten.

ÄTA RÄTT. Träff 1, år. maten du äter. den energi din kropp gör av med

RIKSMATEN VUXNA Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Hej! Att tänka på innan du börjar:

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Testa dina vanor Hälsotest

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Hälsoenkät. Elevens namn: Klass: Datum:

Riksmaten ungdom

Längd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 2004

Testa dina vanor Hälsotest

Prevention före skolåldern riktad och generell

Anna-Karin Jälminger

Frågor: Brukar DU delta i skolidrotten? Samtliga elever deltar i gymnastiken om de är friska.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

HÄLSOENKÄT ÅK 7-9. Gör så här:

Vad påverkar vår hälsa?

HÄLSOENKÄT ÅK 1-3 gymnasiet

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Hälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan.

Riktlinjer för mat och måltid i förskola och skola Beslutad av barn och bildningsnämnden

Bra mat - lika viktigt för det väntade barnet som för tonåringen. Erfarenheter från Salut-satsningens hälsofrämjade arbete

Matris för mätning av prevention och behandling av övervikt och fetma Daglig fysisk aktivitet Processmål Hur ska det gå till? Vad ska mätas?

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa

Riktlinjer för kosthållning

Energidrycker-vad är det och hur påverkar de barn och unga? Linda Hongisto 2013

DAGBOK FÖR MATSVINN SAKER ATT TÄNKA PÅ NÄR DU FYLLER I DAGBOKEN

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/ Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd

Transkript:

Varför har vi en cafeteriapolicy?

Varför har vi en cafeteriapolicy? Godiset och mellanmålet på bilden innehåller lika mycket kalorier (cirka 280 kcal). Godiset ger kortvarig energi. Mellanmålets energi räcker längre och gör att du orkar mer. För 75 gram godis får du mjölk, smörgås och frukt. Vi vill att det ska vara lätt att göra hälsosamma och bra val också i cafeterian. Det som säljs har betydelse och därför är ett varierat utbud viktigt. Du som personal är också viktig, både som förebild och ansvarig för en verksamhet riktad till barn och unga. Det finns starka samband mellan socioekonomi, matvanor och hälsa. Till exempel är övervikt och fetma mycket vanligare hos barn i resurssvaga områden. De äter mer sällan grönsaker och deltar i mindre utsträckning i organiserade fritidsaktiviteter. Det finns också tydliga socioekonomiska samband mellan karies och matvanor. Allt fler barn får allt bättre tänder men de barn som får karies får också allt fler hål. I en undersökning om barns matvanor konstaterades att barnen i genomsnitt åt godis, läsk, glass, snacks eller bakverk 3 gånger per dag, att jämföra med frukt och grönsaker 2 gånger per dag. En fjärdedel av barnens totala energiintag kom från godis, läsk, snacks, bakverk och liknande det lilla extra. (Livsmedelsverket 2003) Vi anser att det inte ska vara ett lotteri mellan vilka barn som får bra och näringsriktiga mellanmål och vilka som drar nitlotten......därför har vi antagit en policy för cafeterior!

Du som ansvarar för cafeterian är en viktig nyckelperson i det hälsofrämjande arbetet Dina kunskaper om, och attityder till, vikten av bra mellanmål är värdefulla för att ge ungdomar bra matvanor. Känner du igen dessa frågor och argument? Varför har vi en policy? Vi ska ge alla unga möjligheten att prestera bra inom skolan, fritiden och idrotten. Vi vill få det enkelt att göra hälsosamma val. En liten chokladboll spelar väl ingen roll? Det lilla extra per vecka är begränsat. Familjen vill säkert gärna bestämma när, var och vad som ska ätas. Låt dem få det nöjet och den stunden tillsammans! Helgerna är ofta mystid med familjen och kompisar. Eleven har varken frätskador på tänderna eller fetma! Matvanor grundläggs tidigt och är svåra att bryta. Problem med tänder eller vikt kan ta olika lång tid att utveckla, men leder till sämre livskvalité. Framtiden är viktig redan nu! Kraven på livsmedelshygien kan vara ett hinder Samarbete med skolkökspersonalen kan vara en lösning, upprättande av bra rutiner i samråd med miljöinspektören en annan. Det är praktiskt och bekvämt att fortsätta som förut Tillsammans kan vi hitta nya lösningar som fungerar bra. Alla cafeterior kan få hjälp och tips samt stöd för att förbättra verksamheten (se sista sidan). Fritiden ska inte vara så reglerad som skoltiden Barn och unga behöver bra mellanmål oavsett var de befinner sig. (Rökförbudet ändras ju inte heller mellan skoltid och fritid!) Om inte vi säljer så går ungdomarna någon annanstans Godis, snacks och läsk är varje familjs och individs ansvar, inget som skolan, fritidsgården eller föreningen ska tillhandahålla. Det finns krav på ekonomisk lönsamhet Förhandla bort kravet eller ersätt med annan motprestation. Prisjusteringar där hälsosamma alternativ är billigare kan vara ett sätt att styra försäljningen, om vinstintresset väger tyngre än hälsoperspektivet. Demokratiperspektivet påverkar försäljningsutbudet Självklart är en dialog viktig, men cafeterian ska inte tillhandahålla skadliga livsmedel. Den kunskapen ska förmedlas till de unga.

Hur mycket av det lilla extra är okej under en vecka? Flickor 12 år Barn och ungdomar behöver, förutom de tre huvudmålen, bra mellanmål för att orka med skolarbete och fritidsaktiviteter. Ett bra mellanmål kan exempelvis vara mjölk, smörgås och en frukt. Men ibland är suget stort efter något onyttigt som glass, godis, dricka och chips - det lilla extra. Hur mycket av detta barn och ungdomar kan äta och dricka beror på kön, ålder, och hur mycket personen rör på sig. Här är några exempel på hur mycket av det lilla extra som pojkar och flickor maximalt kan äta och dricka under en hel vecka, om de äter hälsosamt för övrigt. Flickor 12 år 1 läsk (33cl) 1 kanelbulle 100g lösgodis 1 glass (GB Sandwich) 50 g chips Flickor 15 år 1 läsk (33cl) 1 chokladboll 100g lösgodis 1 glass (Magnum classic) 100 g chips Pojkar 12 år 2 läsk (66cl) 2 kanelbullar 1 chokladrulle 1 glass (Piggelin) 150 g chips Pojkar 15 år 2 läsk (66cl) 1 dammsugare /punchrulle 1 chokladrulle 150 g chips 60 g salta jordnötter Flickor 15 år Pojkar 12 år Pojkar 15 år

Vill du ha hjälp med att skapa en ännu bättre cafeteria? Kontakta oss! Askersunds kommun - Kristina Budfors, hälsopedagog kristina.budfors@askersund.se, tfn 0583-811 51 Hallsbergs kommun - Malin Sunesson, hälsopedagog malin.sunesson@hallsberg.se, tfn 0582-68 60 53 Kumla kommun - Christina Lundin, hälsopedagog christina.lundin@kumla.se, tfn 019-58 81 30 Laxå kommun - Siv Karlsson, hälsopedagog siv.karlsson@laxa.se, tfn 0584-47 31 00 Lekebergs kommun - Ingegerd Olsson, hälsopedagog ingegerd.olsson@lekeberg.se, tfn 0585-813 08 Örebro läns Idrottsförbund - Anna Lena Hellgren, hälsoutvecklare annalena.hellgren@kumla.se, tfn 019-58 86 80 Samhällsmedicinska enheten, ÖLL - Marie Nybäck, nutritionist marie.nyback@orebroll.se, tfn 019-602 74 86