Catharina Sternudd Arkitektur Stadsbyggnad, Lunds Universitet Trivsel som mål eller medel? Forskning om upplevelse av stadsmiljö
Presentationens innehåll Vad forskningen kan mena med trivsel Miljöfaktorer som verkar bidra till trivsel / uppskattning Trivsel som mål i sig eller medel för något annat? Miljörättvisa och problematisering trivsel för vem?
Vad kan forskningen mena med trivsel? Faktorer som påverkar upplevd miljökvalitet och platsanknytning Arkitektoniska förhållanden Byggnaders estetik Bebyggelsens täthet Byggnadsvolym /skala Framkomlighet / tillgänglighet Kontakt med omgivning Grönska och grönytor Sociala faktorer Trygghet/säkerhet Integritet / Sociala relationer Platsförankring (neighbourhood attachment) Funktioner Skolor Social service Sportanläggningar Kulturaktiviteter Kommersiell service Kollektivtrafik Miljöintryck Avslappnande /orolig Stimulerande /uttråkande Hälsosam miljö Ordning och reda Fornara et al, 2010
Miljöfaktorer som bidrar till gillande Natur och grönska Variation och komplexitet Underhåll och ordning Måttlig skala Sternudd, 2007
Natur och grönska Rik grönska i gatumiljön Sammanhängande grönstrukturer Välgestaltade gårdsrum och parker Nära till omgivande natur Gångstråk i och längs stora landskapsrum
Variation och komplexitet Varierat formspråk Varierad färgsättning Detaljrikedom, hantverk Personligt utförande Transparens och permeabilitet
Karlshamn, 2002 Landskrona, 2007
Karlshamn, 2002
Lund, 2007 Bo01 Malmö, 2012
Staffanstorp, 2011
Vauban i Freiburg, Tyskland Östra Torn i Lund, Sverige Östra Torn, Lund
Underhåll och ordning Välhållna byggnader och platser Inga tomma hus eller lokaler Välskötta parker och grönområden Fungerande renhållning
Karlshamn, 2002 Barcelona, 2012
Måttlig skala Korta tomtavsnitt längs gata Korta kvarter Måttligt breda gator Måttligt höga hus
Klostergården, Lund 2006
Miljöfaktorer som bidrar till gillande Natur och grönska Variation och komplexitet Underhåll och ordning Måttlig skala
Vad värderas som god boendemiljö? Fler än 78000 svarande i åtta kommuner tillfrågades om vad de var beredda att betala för. 1. Ett säkert och tryggt område 2. Nära till livsmedelsaffär 3. En vacker fastighet med trevlig utemiljö 4. Bra kommunikationer 5. Nära till park- eller grönområden SOU 2000:33 Bruksvärde, förhandling och hyra
Freiburg 2011 Freiburg 2011 Lorensborg, Malmö 2012
Miljökvalitet, hälsa och välbefinnande Skön och njutbar omgivning främjade fysisk aktivitet. När ett områdes estetiska kvalitet förbättrades ökade benägenheten att promenera i närmiljön. Parker med träd längs promenadstigarna stimulerade till fysisk aktivitet mer än vad stora, öppna parkytor gjorde. Gröna och vackra färdvägsmiljöer stimulerade till cykling. Motsatt verkan hade avgaser, trängsel i blandtrafik och färdvägar som kräver många riktningsändringar. Faskunger, 2007
Staffanstorp 2011 Glasgow 2008
Miljöstöd för hållbara vardagsvanor Miljöer som stöder hållbara färdmedelsval Miljöer som stöder barns fysiska aktivitet Miljöer som gör det lätt att göra rätt Gående undvek passagen på bilden Johansson et al, 2016
Miljöns utformning motverkar hållbara vardagsvanor
Något om miljörättvisa trivsel för vem?
Vardagsmiljö för de minst rörliga För barn, gamla, socioekonomiskt utsatta och andra mindre rörliga grupper behöver vardagens miljöer vara bra nog.
med risk för eko-gentrifiering? Förbättrad tillgänglighet och utformning av grönytor och parker har visat sig bidra till bortträngningseffekter (Wolch et al, 2014) Staffanstorp, 2011 Augustenborg, Malmö 2016
Miljö med ett budskap Gestaltning av stadsrum för priviligierade grupper (Kluvet land, 2016) Formgivningen i sig skickar signaler om vem som är välkommen Bo01, Malmö Lunds Centralstation
Tack för uppmärksamheten! catharina.sternudd@arkitektur.lth.se
Referenser Fornara, F., Bonaiuto, M. & Bonnes, M. (2010). 'Cross-Validation of Abbreviated Perceived Residential Environment Quality (PREQ) and Neighborhood Attachment (NA) Indicators', Environment And Behavior, 42, 2, pp. 171-196. Faskunger, J. (2007). Den byggda miljöns påverkan på fysisk aktivitet: en kunskapssammanställning för regeringsuppdraget "Byggd miljö och fysisk aktivitet". Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Gehl, J. Kaefer, L. & Reigstad, S. (2005). 'Close encounters with buildings', Town Planning And Architecture, 29, 2, p. 70-80 Johansson, M., Sternudd, C. & Kärrholm, M. (2016). 'Perceived urban design qualities and affective experiences of walking', Journal Of Urban Design, 21, 2, pp. 256-275 Kluvet land (2016) Vart tog pilsnergubbarna vägen? [Radioprogram] Producent: Sebastian Claesson, Sveriges Radio, P1, 29 september. SOU 2000:33 Utredningen om allmännyttan och bruksvärdet. Bruksvärde, förhandling och hyra: en utvärdering. Bilaga. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer Sternudd, C. (2007). Bilder av småstaden: om estetisk värdering av en stadstyp. Diss. Lund: Lunds universitet, 2007. Wolch, J., Byrne, J. & Newell, J. (2014). 'Research Paper: Urban green space, public health, and environmental justice: The challenge of making cities just green enough ', Landscape and Urban Planning, 125, pp. 234-244. Schantz, P. (2012). Om färdvägsmiljöers betydelse för gång, cykling, hälsa och välbefinnande. Borlänge: Trafikverket