Catharina Sternudd Arkitektur Stadsbyggnad, Lunds Universitet. Trivsel som mål eller medel? Forskning om upplevelse av stadsmiljö

Relevanta dokument
Helhetssyn på blågröna lösningar CATHARINA STERNUDD, HÅLLBAR STADSGESTALTNING, LU

Färdvägsmiljöernas betydelse för ökad cykling. Peter Schantz dr med sc, professor

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Så kan färdvägsmiljöer stimulera till att gå eller cykla till arbetet eller skolan

Cykling och hälsa. vad borde vi göra för att nå cyklingens fulla potential och hur bra är bevisen?

Trafikdagen 2014: Planering som skulle gynna gång som transportmedel DAVID LINDELÖW INST. FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Forskning om naturkontaktens koppling till barn och ungas hälsa. Mare Lõhmus

Meta-analys av fysiska faktorers betydelse för cykling i städer

Forskningsresultat om gående som en transportform i Malmö DAVID LINDELÖW INST. FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Upplevelse av urban grönska

SnABbT, snyggt och hållbart

VINSTER OCH RISKER MED TÄTARE STÄDER

UTVECKLING AV STADSKÄRNOR. Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor

Slakthusområdet. Stadsstrukturanalys 6 november 2015

FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE. Ortofoto avgränsning

Underlag till nationell arkitekturpolicy nationell arkitekturpolicy 72

2. Arkitekturen bidrar

Så kan städer bättre utnyttja solenergi resultat från internationellt arbete

Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus

Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör

Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus

Kronan, en modern och centrumnära stadsdel med stark naturprofil i ett attraktivt Luleå.

Trafikbuller och upplevelser av grönområden i närmiljön

ARKITEKTURSTADENMALMÖ TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLAN FÖR MALMÖ. Samtalsguide november 2016

Hur du planerar och bygger äldreboenden och LSSboenden. integrerad del av samhället. Claes Rogander Planarkitekt Sundsvalls kommun

Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor. i Uppsala kommun

Politik för gestaltad livsmiljö

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050


Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal

Vilken är din bild av Kiruna?

Hållbar förtätning. - Att skapa nya värden utan att förstöra befintliga kvalitéer

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten

WP 2 Urban and Regional Planning and Infrastructure. Bengt Holmberg & Fredrik Pettersson

Stadsplanering för ökad hälsa

Kartlägga kulturella ekosystemtjänster från urban grönska

PLANLÖSNINGAR. Brf Askkronan

Tjänsteskrivelse. Yttrande över remiss angående Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag)

Sammanställning från medborgardialog 3 december Kulturpunkten, Gottsunda Centrum

Om äldres möjligheter till upplevelse i utemiljön. En fallstudie vid äldreboenden Anna Bengtsson

SAMHÄLLSBAROMETERN Om Projektengagemang

Hur många urbana nyanser av grönt vill du räkna till?

Hur en kommun fungerar. Vad vi gör. Våra utmaningar. Lunds kommun. Per Eneroth, gatuchef Från god standard till attraktiva ljusmiljöer

Cykelvänlig stad - betydelsen av stadsoch trafikplanering. Kerstin Robertson, VTI

STIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Workshop Norra Tyresö Centrum

Cyklingens värde för folkhälsan

Evidensbaserad design (EBD)

TRAFIKVERKETS ARKITEKTURPOLICY

FOTGÄNGARNAS FÖRENING; FOT

Stadsutveckling fysiska och sociala frågor. Arbete o utbildning

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg

I denna del visas hur läget är idag. Den tar upp bland annat infrastruktur och bebyggelse, samt mänskliga aspekter. DEL 3

BROTTSFÖREBYGGANDE GENOM STADSPLANERING OCH BYGGNADSUTFORMNING CPTED Crime Prevention Through Environmental Design

NOSACQ-50: Ett verktyg för att mäta säkerhetsklimat

Hållbar livsstil där natur, tradition och stad möts. Vackra byggnader i trä som kan stå i flera hundra år.

Skylten och dess belysning

Granne med fåglarna i parken och 10 minuter från centrum!

Jonna Ekholm Arkitekt Mölnlycke 24 augusti Staden i ögonhöjd planera för livet

Stadsledningskontoret. Medborgarundersökning 2013

Fakta om cykeltrafik. För många är cykeln enda sättet att få ihop vardagen (...med den motion de behöver för att må bra) 465 miljoner huvudresor/ år

UTVÄRDERING AV STADSRUM

Hållbar stadsutveckling Skeppsbron och Citylab. Henric Wahlgren

PROGRAM NYDAL, KNIVSTA KOMMUN

Reflektion från seminarium 5

Förtätning - folkhälsa Carl Welin Stadsbyggnadskontoret Malmö stad

Förtätad bebyggelse, miljö och hälsa

Där framtiden bor. Stadsbyggnadsprogram Nydal, Knivsta kommun Tema

Stadsrum och stadsutveckling. Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor

stadsklimatet värme och gröna strukturer

Göteborg - modig förebild inom arkitektur. Arkitekturpolicy för Göteborgs Stad

Meta-analysis of the relevance of the physical urban environment for bicycling

Indikatorer Hållbart resande. Henrik Markhede

Visioner för nya typer av grönska i förtätad stad Carola Wingren Landskapsarkitektur, SLU, Alnarp

Ett följsamt mini-manhattan på Västra Kungsholmen

Riktlinjer för offentlig belysning. Bilaga 1. Ljus och belysning

Skyltning för en vacker stadsmiljö i Landskrona EN SAMMANFATTNING FÖR DIG SOM VILL SKYLTA

Sammanställning från workshop

Barn och unga i samhällsplaneringen

Politik för arkitektur och offentliga miljöer

Integrerad Barnkonsekvensanalys - fokusområde Söderholmen

Information om Planprogram Eriksberg och Ekebydalen

Vision och mål för CentrumTorsvik. Centrum-Torsvik en spännande, attraktiv och miljösmart stadsdel.

INHERIT Intersectoral Health and Environment Research for Innovation

Öresundsvägens utvecklingsområde. Projektforum 2 juni

Fem utmaningar vid förtätning

VARFÖR SATSAS DET SÅ LITE PÅ CYKEL?

- kvarter 4, 5, 6 - parkering - Landvetter södra

HELA STADEN argument för en grönblå stadsbyggnad

Våra drömmars Stockholm

CONNECTING ÖREBRO. Tobias Nordström, Partner and planning architect UBC conference in Örebro ǀ URBAN RESEARCH & DESIGN SPACESCAPE

KOMPAKT STAD PROGRAM FÖR DET OFFENTLIGA RUMMET I NYA STADEN

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Väg och Broräcken ur ett arkitektoniskt perspektiv

Hur bygger vi en ny stad?

Om läsning. Om skrivande. PosterPresentation. Dagens föreläsning handlar om. Läsning i arkitekturteorikursen

Problemställningar, möjligheter och erfarenheter. Bo Grönlund, arkitekt maa, sa Kunstakademiets Arkitektskole, Köpenhamn

TROLLHÄTTANS PARKPROGRAM

Transkript:

Catharina Sternudd Arkitektur Stadsbyggnad, Lunds Universitet Trivsel som mål eller medel? Forskning om upplevelse av stadsmiljö

Presentationens innehåll Vad forskningen kan mena med trivsel Miljöfaktorer som verkar bidra till trivsel / uppskattning Trivsel som mål i sig eller medel för något annat? Miljörättvisa och problematisering trivsel för vem?

Vad kan forskningen mena med trivsel? Faktorer som påverkar upplevd miljökvalitet och platsanknytning Arkitektoniska förhållanden Byggnaders estetik Bebyggelsens täthet Byggnadsvolym /skala Framkomlighet / tillgänglighet Kontakt med omgivning Grönska och grönytor Sociala faktorer Trygghet/säkerhet Integritet / Sociala relationer Platsförankring (neighbourhood attachment) Funktioner Skolor Social service Sportanläggningar Kulturaktiviteter Kommersiell service Kollektivtrafik Miljöintryck Avslappnande /orolig Stimulerande /uttråkande Hälsosam miljö Ordning och reda Fornara et al, 2010

Miljöfaktorer som bidrar till gillande Natur och grönska Variation och komplexitet Underhåll och ordning Måttlig skala Sternudd, 2007

Natur och grönska Rik grönska i gatumiljön Sammanhängande grönstrukturer Välgestaltade gårdsrum och parker Nära till omgivande natur Gångstråk i och längs stora landskapsrum

Variation och komplexitet Varierat formspråk Varierad färgsättning Detaljrikedom, hantverk Personligt utförande Transparens och permeabilitet

Karlshamn, 2002 Landskrona, 2007

Karlshamn, 2002

Lund, 2007 Bo01 Malmö, 2012

Staffanstorp, 2011

Vauban i Freiburg, Tyskland Östra Torn i Lund, Sverige Östra Torn, Lund

Underhåll och ordning Välhållna byggnader och platser Inga tomma hus eller lokaler Välskötta parker och grönområden Fungerande renhållning

Karlshamn, 2002 Barcelona, 2012

Måttlig skala Korta tomtavsnitt längs gata Korta kvarter Måttligt breda gator Måttligt höga hus

Klostergården, Lund 2006

Miljöfaktorer som bidrar till gillande Natur och grönska Variation och komplexitet Underhåll och ordning Måttlig skala

Vad värderas som god boendemiljö? Fler än 78000 svarande i åtta kommuner tillfrågades om vad de var beredda att betala för. 1. Ett säkert och tryggt område 2. Nära till livsmedelsaffär 3. En vacker fastighet med trevlig utemiljö 4. Bra kommunikationer 5. Nära till park- eller grönområden SOU 2000:33 Bruksvärde, förhandling och hyra

Freiburg 2011 Freiburg 2011 Lorensborg, Malmö 2012

Miljökvalitet, hälsa och välbefinnande Skön och njutbar omgivning främjade fysisk aktivitet. När ett områdes estetiska kvalitet förbättrades ökade benägenheten att promenera i närmiljön. Parker med träd längs promenadstigarna stimulerade till fysisk aktivitet mer än vad stora, öppna parkytor gjorde. Gröna och vackra färdvägsmiljöer stimulerade till cykling. Motsatt verkan hade avgaser, trängsel i blandtrafik och färdvägar som kräver många riktningsändringar. Faskunger, 2007

Staffanstorp 2011 Glasgow 2008

Miljöstöd för hållbara vardagsvanor Miljöer som stöder hållbara färdmedelsval Miljöer som stöder barns fysiska aktivitet Miljöer som gör det lätt att göra rätt Gående undvek passagen på bilden Johansson et al, 2016

Miljöns utformning motverkar hållbara vardagsvanor

Något om miljörättvisa trivsel för vem?

Vardagsmiljö för de minst rörliga För barn, gamla, socioekonomiskt utsatta och andra mindre rörliga grupper behöver vardagens miljöer vara bra nog.

med risk för eko-gentrifiering? Förbättrad tillgänglighet och utformning av grönytor och parker har visat sig bidra till bortträngningseffekter (Wolch et al, 2014) Staffanstorp, 2011 Augustenborg, Malmö 2016

Miljö med ett budskap Gestaltning av stadsrum för priviligierade grupper (Kluvet land, 2016) Formgivningen i sig skickar signaler om vem som är välkommen Bo01, Malmö Lunds Centralstation

Tack för uppmärksamheten! catharina.sternudd@arkitektur.lth.se

Referenser Fornara, F., Bonaiuto, M. & Bonnes, M. (2010). 'Cross-Validation of Abbreviated Perceived Residential Environment Quality (PREQ) and Neighborhood Attachment (NA) Indicators', Environment And Behavior, 42, 2, pp. 171-196. Faskunger, J. (2007). Den byggda miljöns påverkan på fysisk aktivitet: en kunskapssammanställning för regeringsuppdraget "Byggd miljö och fysisk aktivitet". Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Gehl, J. Kaefer, L. & Reigstad, S. (2005). 'Close encounters with buildings', Town Planning And Architecture, 29, 2, p. 70-80 Johansson, M., Sternudd, C. & Kärrholm, M. (2016). 'Perceived urban design qualities and affective experiences of walking', Journal Of Urban Design, 21, 2, pp. 256-275 Kluvet land (2016) Vart tog pilsnergubbarna vägen? [Radioprogram] Producent: Sebastian Claesson, Sveriges Radio, P1, 29 september. SOU 2000:33 Utredningen om allmännyttan och bruksvärdet. Bruksvärde, förhandling och hyra: en utvärdering. Bilaga. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer Sternudd, C. (2007). Bilder av småstaden: om estetisk värdering av en stadstyp. Diss. Lund: Lunds universitet, 2007. Wolch, J., Byrne, J. & Newell, J. (2014). 'Research Paper: Urban green space, public health, and environmental justice: The challenge of making cities just green enough ', Landscape and Urban Planning, 125, pp. 234-244. Schantz, P. (2012). Om färdvägsmiljöers betydelse för gång, cykling, hälsa och välbefinnande. Borlänge: Trafikverket