PROGRAM NYDAL, KNIVSTA KOMMUN
|
|
- Nils Fransson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PROGRAM NYDAL, KNIVSTA KOMMUN 1 Stadsbyggnadsvision Vision där framtiden bor
2 2 INNEHÅLL INLEDNING PROGRAM DEL I PROGRAM DEL II PLANERINGSPROCESSEN Knivsta C De mänskliga behoven och den mänskliga skalan Stadsbyggnad Knivsta kommun, vision Den Mänskliga skalan 1. Stadsbyggnadsidé Planeringsvarv 1 Nydal Stadsbyggnadsvision 2. Upplevelse, karaktär och identitet 2. Exploateringsgrad Planeringsvarv 2 3. Det offentliga rummets betydelse 3. Bebyggelse och arkitektur Planeringsvarv 3 4. Länkar, kopplingar och samband 4. Den yttre miljön Beslut 5. Gaturummens utformning och parkering Detaljplaneprocess UTREDNINGSOMRÅDE 6. Transporter 7. Entréernas betydelse 8. Tekniska system
3 3 KNIVSTA KOMMUN, VISION 2025 Den moderna och kunskapsintensiva småstaden med förankring i en aktiv och levande landsbygd mitt i tillväxtregionen Stockholm- Uppsala skapar attraktionskraft både för boende och företag och befäster Knivsta som en föregångskommun för det hållbara samhället Visionen innebär bland annat att Knivsta ska växa till uppemot invånare år En ökande andel av kommunens befolkning ska också arbeta i Knivsta. Som en grön tråd löper tanken om det hållbara samhället och målsättningen att utveckla Knivsta till en föregångare vad gäller ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter.
4 4 KNIVSTA KOMMUN, VISION 2025 Hållbarhet ska styra planeringen av Nydal Hållbar utveckling Ekologiskt Ekonomiskt Socialt EKONOMISK HÅLLBARHET SOCIAL HÅLLBARHET EKOLOGISK HÅLLBARHET Genom ett långsiktigt hållbart stadsbyggande blir Nydal en förebild som alla i Knivsta kan vara stolta över. Nydal ska vara socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart där det är attraktivt att bo, verka och vistas året runt. Arbete Energi och miljö Fler jobb i Knivsta Utvecklad infrastruktur Bra kommunikationer Entreprenörskap Lokal energi produktion Landsbygd i utveckling Besöksnäring och närturism Knivsta kommun har beslutat att arbeta aktivt och målmedvetet mot en hållbar samhällsutveckling. Hållbar utveckling består av tre delar som är ömsesidigt beroende av varandra: Lärande Livslångt lärande Hög kvalitet på skolans utbildning Lära ut och lära in - Ekologisk hållbarhet, som handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och att minska den mänskliga påverkan på naturen. Livskvalitet Folkhälsa Fungerande kollektivtrafik Närodlad mat Delaktighet Aktivt föreningsliv Mångfald av boendeformer Demokrati Livspussel Boendemiljö Fritid och kultur Valfrihet - Social hållbarhet, som handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt samhälle där de grundläggande mänskliga behoven uppfylls. - Ekonomisk hållbarhet, som handlar om att långsiktigt hushålla med mänskliga och materiella resurser. UTDRAG FRÅN KNIVSTA KOMMUN, VISION 2025
5 5 STADSBYGGNADSVISION Stadsbyggnadsvisionen du håller i din hand, visar vägen för Nydals utveckling. I Nydal satsar Knivsta kommun för framtiden. Det ska vara attraktivt att bo, vistas och verka i Nydal. SYFTE Syftet är att tidigt i planeringen säkerställa en stadsdel av hög kvalitet. Visionen är ett ramverk för kommande detaljplaner, markanvisningar och exploateringsavtal. MÅL De övergripande målen är att: - skapa en hållbar stadsdel där människor kan bo, vistas och verka på lång sikt JAG VILL OCKSÅ FLYTTA TILL NYDAL! - forma en stadsdel där det offentliga rummet och arkitekturen håller en hög kvalitet - samla målpunkter och flöden av människor för att skapa möjlighet till möten och aktivitet - erbjuda närhet till natur och rekreation tillgängligt för alla - erbjuda en variation av olika boendemöjligheter och service - skapa förutsättningar för näringslivet att blomstra NÄRHET TILL PARK OCH NATUR
6 6 PROGRAM; DEL I -De mänskliga behoven och den mänskliga skalan JAG VILL TA TÅGET TILL JOBBET! JAG VILL BO SJÄLV! VI VILL HA NÄRA TILL LEKPLATSEN! JAG VILL GÅ UT MED HUNDEN I MITT KVARTER! VI VILL SPELA BOULE I PARKEN VARJE FREDAG! JAG ORKAR INTE GÅ SÅ LÅNGT! VI VILL TITTA PÅ MÄNNISKOR, LIV OCH RÖRELSE! JAG VILL ÖVA FÖR VASALOPPET! När Knivsta växer under tiden fram till 2025 är det främst i den nya stadsdelen Nydal och i Alsike som befolkningen ökar. Knivsta ska uppskattas av människor i alla åldrar, oavsett om de bor, arbetar eller bara vistas här. De nya miljöerna planeras i en mänsklig skala, med utgångspunkt i vad människor behöver för att må bra. VI VILL BO NÄRA NATUREN! JAG VILL KUNNA FIKA MED MINA KOMPISAR! JAG VILL HA NÄRA TILL GYMMET! JAG VILL KUNNA CYKLA SJÄLV TILL SKOLAN!
7 1. DEN MÄNSKLIGA SKALAN Det bästa människan vet är att titta på andra människor. 7 Det ska vara attraktivt att bo, vistas och verka i Knivsta och Nydal. Det kan låta självklart men planeringen ska utgå från den mänskliga skalan och tillgodose alla människors olika behov för att trivas och må bra. De tekniska systemen och kraven ska, inom rimliga ekonomiska ramar, underordna sig de mänskliga behoven vid planeringen av framtidens Nydal. SAMLADE GRÖNA STRÅK LEDER TILL VIKTIGA MÅLPUNKTER FÖR EN SOCIALT HÅLLBAR OCH ENKEL VARDAG UTERUM SOM LOCKAR TILL MÖTEN ANLAGDA PARKER FÖR STORA OCH SMÅ MÖTESPLATSER FÖR OLIKA ÅLDRAR OCH INTRESSEN TORG OCH SMÅ PLATSER ATT MÖTAS ATTRAKTIV OCH HÅLLBAR STAD - DET SKA VARA LÄTT ATT CYKLA
8 2. UPPLEVELSE, KARAKTÄR OCH IDENTITET Vad får människor att känna sig stolta över sin stad? Hur planerar vi för att det ska kännas hemtrevligt? Vi tror på att planera utifrån platsens unika kvalitéer. Knivsta och Nydal är en plats med en mängd goda förutsättningar för ett attraktivt boende. Här finns möjlighet till ett boende med närhet till natur, rekreation, avkoppling och aktivitet. Ett stenkast från järnvägen, skolan och caféet. Det ska vi bygga vidare på. Platser med tydlig karaktär skapar identitet. Isbanan med festbelysning, den lilla pocketparken eller vattentorget. Här kan du känna dig hemma. 8 UPPLYSTA MÖTESPLATSER SKAPAR IDENTITET OCH KARAKTÄR TILL OMRÅDET OCH FÖR ALLA ÅRSTIDER NÄRHETEN TILL NATUR, MOTION OCH REKREATION ÄR EN SJÄLVKLARHET DET FINNS HÄR REDAN IDAG HÄR BOR JAG :) ALLA SOM BOR ELLER ARBETAR I NYDAL SKA KUNNA VARA STOLTA ÖVER SITT OMRÅDE UPPLEVELSER OCH AKTIVITETER ÅRET RUNT KULTUR OCH MUSIK PÅ TORGET LEK MED VÄNNERNA ELLER BARA SITTA OCH HÄNGA
9 3. DET OFFENTLIGA RUMMETS BETYDELSE HEMTREVLIGA GATURUM 9 UPPLEVELSER FÖR OLIKA ÅLDRAR Våra gemensamma rum ska inspirera till spännande möten eller bara en avkopplande hundpromenad OFFENTLIG KONST SPELAR EN CENTRAL ROLL OCH KAN VARIERA FRÅN EN TID TILL EN ANNAN Våra gemensamma rum ska hålla hög kvalité och skapa plats för en rad aktiviteter, natt som dag. SYNLIGT DAGVATEN LEK OCH AKTIVITET Om natten eller under den mörka årstiden blir belysningen extra viktig. Du ska känna dig trygg och säker i din stad. En nattlampa på torget får alla att stanna upp. GRÖNA RUM OCH GATOR UPPLYSTA MÖTESPLATSER - NATTLAMPA PÅ TORGET DAGVATTEN EN HÅLLBAR DEL AV STADEN VILA OCH AVKOPPLING
10 4. LÄNKAR, KOPPLINGAR OCH SAMBAND Kan planeringen av Nydal underlätta människors vardag? Nydal ska kopplas på ett naturligt sätt till platsen med naturen, järnvägen och till de andra delarna av Knivsta och Knivsta centrum. Då blir Nydal en del av ett sammanhang, en helhet. Det ska också vara lätt för människorna att röra sig - en enkel vardag. Målpunkter placeras strategiskt längs centrala stråk. Skola och förskola placeras mitt i byn, på väg till stationen eller affären. Det underlättar i vardagen och vi skapar förutsättningar för människor att mötas. Det ger en levande stadsdel. 10 STRATEGISKT PLACERADE MÅLPUNKTER OCH EN NATURLIG KOPPLING TILL ÖVRIGA KNIVSTA SKAPAR EN ENKLARE VARDAG ATTRAKTIVA RÖRELSESTRÅK FÖR EN ENKLARE OCH TREVLIGARE VARDAG TILLGÄNGLIGA STRÅK FÖR ALLA BIDRAR TILL SOCIAL HÅLLBARHET KOPPLINGAR TILL NATUR SITTPLATTSER OCH GRÖNA OASER VID KOMMUNIKATIONSPUNKTER KOLLEKTIVTRAFIKEN EN VIKTIG MÅLPUNKT
11 11 PROGRAM; DEL II -Stadsbyggnad
12 1. STADSBYGGNADSIDÉ 12 EKOLOGISK HÅLLBAR DAGVATTEN HANTERING SKAPAR IDENTITET OCH ATTRAKTIVA STRÅK STORA OCH SMÅ TORG OCH PARKER UTFORMAS MED OMSORG STRATEGISKA STRÅK SKOLA MITT I BYN MED MED NÄRA STRÅK TILL NATUREN HÅLLBARA TRANSPORTSYSTEM SOM GÅNG-OCH CYKEL PRIORITERAS I Nydal finns alla förutsättningar för en attraktiv och hållbar stadsdel med boende, service och verksamheter. Stadsbygnadsidén bygger vidare på de kvalitéer som redan finns på platsen. Nydal ska inrymma lägenheter. Utvecklingen av Nydal ska ta tillvara de viktigaste kvaliteterna som redan finns på platsen med närheten till naturen, stationen och Knivsta centrum. Stråk och flöden med människor samlas strategiskt vilket skapar förutsättningar för en levande stad. Nydal ska präglas av en småskalig stadsmässighet med en variation i täthet och höjd på bebyggelse. Utemiljön med allmänna gator, torg, parker och platser ska ägnas stor omsorg. Förutsättningar ska skapas för en varierad arkitektur. Genom att engagera många byggherrar och blanda olika typer av boende skapas variation. SAMLA ISTÄLLET FÖR ATT SPRIDA - SOCIALT OCH EKONOMISKT HÅLLBART CAFÉ RUNT HÖRNET
13 KVARTERSSTAD E-TAL 1,0-2,3 RÄTVINKLIGA SLUTNA KVARTER HÖGRE EXPLOATERINGSGRAD, KVARTERSSTAD EXPLOATERINGSGRAD ÖPPNA STORGÅR- DAR I PARK E-TAL 0,6-1,2 LÄGRE EXPLOATERINGSGRAD VARIERAD EXPLOATERINGSGRAD HÖGRE EXPLOATERINGSTAL VID STATIONEN FÖR EN SMÅSKALIG STADSKÄRNA Nydal utnyttjar det goda läget intill stationen och Knivsta centrum. Närmast stationen planeras för högre hus och en tätare bebyggelse. Goda kommunikationer för hållbart resande. I Nydal varierar höjden på husen, typ av hus och hur tätt de står. Intill stationen, torg och viktiga platser är det lite tätare och lite högre. Närmare naturen och landsbygden kan bebyggelsen bli lägre och glesare. Exploateringstalet kommer att variera över området. På planerna till höger ser du olika exempel på hur det kan bli med en varierad täthet. PARHUS I PARK OCH KVARTER E-TAL 0,5-0,8 LÅG EXPLOATERINGSGRAD, RADHUS OCH SMÅHUS
14 3. BEBYGGELSE OCH ARKITEKTUR LOKALER I BOTTENVÅNINGARNA SKAPAR LIV OCH RÖRELSE I STADEN 14 VARIATION I BEBYGGELSE OCH GRÖNA GATOR FÄRGVARIATION Hur skapar vi en variation utan att tappa helheten? Översiktliga miljö- och gestaltningsprogram tas fram. I programmen styrs bland annat kvalitén både i utemiljön och i bebyggelsen vad det gäller hållbarhet och gestaltning. Arkitektonisk utformning, material, färg och form styrs på kvartersmark och på allmän mark. Mindre kvarter och flera byggherrar skapar också en variation. En blandning av bostäder och mindre verksamheter i strategiska lägen kan uppnås genom högre bjälklagshöjd i bottenvåningarna. Bostäder i bottenvåningarna får en förhöjd sockel för att undvika insyn från gatan. Byggnader ska vara moderna av hållbara material och med låg energiförbrukning. MÖJLIGHET TILL LOKALER I STRATEGISKA LÄGEN SMÅ KVARTER SKAPAR INNERGÅRDAR I MÄNNSKLIG SKALA
15 4. DEN YTTRE MILJÖN 15 PRIVAT HALVPRIVAT OFFENTLIGT ODLING PÅ BOSTADSGÅRDEN ELLER I PARKEN - HÖG GRÖNYTEFAKTOR OCH GOD SOCIAL HÅLLBARHET Den upplysta staden är en uttalad ambition som hjälper till att skapa både trygghet och upplevelser i den yttre miljön. Utemiljö av hög kvalitet och variation skapar förutsättningar för social hållbarhet i staden. En miljö för människor att bara mötas eller för avkoppling, rekreation, upplevelser, lek och olika aktiviteter. Behovet av idrottsplatser, bollplaner och platser för olika aktiviteter ska tillgodoses i strategiska lägen. Alla ska trivas i det offentliga rummet men det är särskilt viktigt att det finns utrymme för vuxna. Det är viktigt för att skapa en trygg miljö där även barn och unga trivs. I Nydal ska zonering uppmärksammas. Zoneringen innebär tydliga gränser mellan de tre zonerna; privat, halvprivat och offentlig zon. Förgårdsmark är ett exempel på halvprivat ZONINDELNING zon som ger plats för möten och umgänge. Vikten av den halvprivata zonen kan inte nog understrykas för ett socialt hållbart boende. Hela Nydal planeras med en sammanhängande struktur av vatten och grönska. Här finns stora parker, natur, små parker, dagvatten, platser och gårdar i olika skalor. Allt i en sammanhängande struktur med stråk till den omgivande naturen. Grönytefaktorn styrs till minst 0,5 för att skapa en grön stadsdel där omhändertagande av dagvatten blir en naturlig del. I Nydal blir dagvattnet en tillgång i utemiljön. Vattnet lyfts fram och blir ett vackert inslag i det offentliga rummet. Årummet vid järnvägen omvandlas till ett parkstråk för bland annat pedagogiskt omhändertagande av dagvatten. Parken förstärker ekologiska värden och planeras med en hög biologisk mångfald. Ett utflyktsmål för alla Knivstabor. GRÖNSTRUKTUR FRÅN DEN EGNA UTEPLATSEN TILL NÄRA NTUR IDROTT, LEK OCH AKTIVITET TAR PLATS I DET OFFENTLIGA RUMMET NÄRHET TILL IDROTT OCH AKTIVITET SOCIALT HÅLLBART NÄR DE VUXNA TRIVS, TRIVS BARN OCH UNGDOMAR
16 5. GATURUMMENS UTFORMNING OCH PARKERING 16 CYKELMOTORVÄG SKAPAR MÖJLIGHET TILL HÅLLBAR TRANSPORT TRÄD GER GATAN KARAKTÄR DET SKA VARA LÄTT ATT TA CYKELN, CYKELPARKERINGAR VID STRATEGISKT LÄGEN - NÄRA OCH ENKELT DET SKA VARA TRYGGT ATT LÄRA SIG CYKLA GRÖN GATA Det ska vara lätt att gå, cykla och att åka kollektivt. Gaturummen i Nydal utformas för att gynna gående, cyklister och kollektivtrafik. Gatorna ska vara säkra och trygga främst för alla oskyddade trafikanter. Gång- och cykelvägar ska göras vackra, gena och snabba. Det ska vara smidigt att ta sig till och från målpunkter i vardagen. Gatubredder ska vara väl tilltagna för prioriterade trafikslag. När gatorna utformas ska Upplands vinterklimat beaktas. I Nydal är det tryggt och enkelt att vara gående, cyklist eller resa kollektivt året runt. Parkeringsnormen för bilar ska vara låg och kan variera i området, kvarter för kvarter. Bilar placeras under mark i garage där det är möjligt, för att slippa stora otrygga parkeringsytor. Parkeringsnormen för cyklar ska vara hög i hela området. I syfte att stödja en hållbar livsstil ska plats för bilpooler skapas. Bilpooler har speciella nära p-platser. Parkering på gatan ska främst vara till för besökande och korta stopp. Gator som endast är avsedda för kollektivtrafik ska prövas. BILPOOL
17 6. TRANSPORTER Transporter underordnar sig den övriga planeringen. Alla transporter regleras tidsmässigt och tydliga krav ställas på transportörens fordon vad gäller miljö och svängningsradier. I större delen av området tillåts endast lätt lastbil med små svängradier. Backningsrörelser får inte förekomma. BOSTADSOMRÅDEN ÄR FRIA FRÅN TUNGTRAFIK MILJÖVÄNLIG TRANSPORT 17 KÄLLA: HÅLLBARA TRANSPORTMEDEL ATT TRANSPORTERA SIG MED CYKEL SKA VARA ENKELT OCH KUL
18 7. ENTRÉERNAS BETYDELSE ENTRÉ MOT GATAN 18 GRÖN FÖRGÅRDSMARK VID ENTRÉN GÅRD OCH GENOMSIKTLIGT TRAPPHUS Små och stora entréer gör skillnad i Nydal Du ska vara välkommen till Knivsta. Oavsett om du kommer med tåg, gåendes, cyklar eller kommer med bil. Alla entréer är viktigt att markera oavsett varifrån du kommer. Entréerna vid järnvägen ska speciellt uppmärksammas och utformas med omsorg. De mindre entréerna, de du möter varje dag ska också utformas med omsorg. Huvudentréer ska ligga mot gatan. Det ska finnas ett direkt genomgående trapphus till den gemensamma gröna gården. ENTRÉ FRÅN GATAN OCH GENOMGÅENDE TRAPPHUS TILL GRÖN INNERGÅRD Välkommen till Nydal!
19 8. TEKNISKA SYSTEM I Nydal är det lätt för de boende och besökare att göra hållbara val. De tekniska systemen ska understödja och förenkla en hållbar livsstil och vara kretsloppsanpassade. Kretsloppen kan vara synliga och verka som ett pedagogiskt inslag. Energiförsörjningen, transportsystemen, vatten- och avloppssystem och byggnader innehåller det bästa av beprövad teknik. Byggnaderna i Nydal byggs med långsiktighet, kvalitet och hållbarhet i fokus. Energiprestandan är hög och hållbar energiproduktionen sker till stor del lokalt med t.ex. solceller. Då storskaliga energisystem används ska dessa vara miljövänliga. Dagvatten och avfall ses som en resurs i Nydal. Källsorteringsgraden hålls hög genom nära och enkla system. Sopsugssystem kan vara ett alternativ. KNIVSTAÅN BLIR EN PEDAGOGISK OCH EKOLOGISK DAGVATTENPARK ALTERNATIVA EKONOMIISKT OCH EKOLOGISKT HÅLLBARA SYSTEM SKA UTREDAS Bytak.se ENERGI FRÅN SOLEN 19 DAGVATTENGESTALTNING OCH ESTETIK SOM EN DEL I DE TEKNISKA SYSTEMEN GRÖNA TAK OCH ELLER SOLCELLER AVFALSHANTERING NÄRA OCH ENKELT
20 PLANERINGSPROCESSEN 20 HÄR KAN MEDBORGARNA TYCKA TILL OM VISIONEN FÖR NYDAL. HÄR KAN MEDBORGARNA TYCKA TILL OM SKISSERNA PÅ DEN NYA STADSDELEN. HÄR KAN MEDBORGARNA TYCKA TILL OM DET SLUTGILTIGA FÖRSLAGET. Planeringsvarv 1 Kommunen kartlägger de grundläggande värden som ska prägla Nydal. Planeringsvarv 2 Visionen får en fysisk gestaltning i form av skisser. Planeringsvarv 3 Ett slutgiltigt förslag till stadsbyggnadsprogram tas fram. Beslut Kommunfullmäktige fastställer stadsbyggnadsprogrammet. Detaljplaneprocess Programmet ligger som grund för detaljplaneprocessen. Detaljplanerna för Nydal är juridiskt bindande när de vunnit laga kraft. Medborgardialog 1 - utställning av vision - workshop - enkät Medborgardialog 2 - utställning av skisser - workshop Medborgardialog 3 - utställning av förslag - workshop Den framtida stadsdelen Nydal är strategiskt viktig och kommer att få stor betydelse för Knivstas identitet. För att ge boende i Knivsta kommun möjlighet att reflektera och ge sina synpunkter bjuder kommunen in till medborgardialog under varje planeringsvarv. Det är kommunstyrelsens planutskott som i varje planeringsvarv beslutar när materialet är färdigt för medborgardialog. Under hela processen kan medborgarna ställa frågor, föra fram idéer och förslag samt lämna synpunkter. Under tre olika perioder för medborgardialog (se ovan) kommer kommunen mer aktivt efterfråga medborgarnas synpunkter. Markägarna i området kommer att bjudas in till ett särskilt informationsmöte. MEDBORGARDIALOG FÖRS BLAND ANNAT GENOM WORKSHOPS
Där framtiden bor. Stadsbyggnadsprogram Nydal, Knivsta kommun Tema
STADSBYGGNADSProgram Nydal, Knivsta kommun 1 Där framtiden bor 2 Innehåll inledning del I del II planeringsprocessen Knivsta C De mänskliga behoven och den mänskliga skalan Stadsbyggnad Vision 2025 Knivsta
Läs merF Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till
Läs merKronan, en modern och centrumnära stadsdel med stark naturprofil i ett attraktivt Luleå.
BAKGRUND VISION 2050 Luleå kommun befinner sig i en expansionsfas. Vision 2050 definierar ett mål om 10 000 nya Luleåbor fram tills 2050, varav hälften av dessa beräknas bo i Kronandalen. Vision 2050 blir
Läs merDen goda kommunen med invånare Antagen av kommunfullmäktige
Den goda kommunen med 13000 invånare 2027 Antagen av kommunfullmäktige 2015-10-14 137 Den goda kommunen Den goda kommunen är du och jag. Och alla andra förstås. Den goda kommunen är ett uttryck för vår
Läs merTrygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA
En sammanfattning 2 (12) Januari 2019. Kortversion av rapporten Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA. Författare: Kenneth Berglund, utredare Stadsutveckling, Hyresgästföreningen, kenneth.berglund@hyresgastforeningen.se
Läs merFÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE. Ortofoto avgränsning
FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE Gävle kommun 2018-11-08 1 Ortofoto avgränsning FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE FOKUSOMRÅDEN Norra Brynäs en stadsdel vid vatten och grönska Norra Brynäs
Läs merVästerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan
Läs merStrategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör
Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör SUNDBYBERGS STAD Så här utvecklar vi Hallonbergen och Ör DET HÄR ÄR ETT DOKUMENT som anger hur stadsutvecklingen i Hallonbergen
Läs merDÄR FRAMTIDEN BOR STADSBYGGNADSVISION NYDAL, KNIVSTA KOMMUN
1 DÄR FRAMTIDEN BOR STADSBYGGNADSVISION NYDAL, KNIVSTA KOMMUN SLUTRAPPORT 2015-02-10 2 FÖRORD Att planera för en utveckling av framtidens Knivsta är ett ansvarsfullt och viktigt arbete. När det gäller
Läs merVästerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 lägger grunden för den fortsatta fysiska planeringen på kort och lång sikt. Planen sätter ramarna för mer
Läs merÅret är Håbo år 2030 är en kommun för framtiden.
vårt håbo 2030 Året är 2030 Året är 2030 och Håbo kommun i hjärtat av Mälardalen är en plats för hela livet. Det bor 25 000 invånare i vår växande kommun och vi har hög kvalitet i alla våra verksamheter.
Läs merStadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap
Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för
Läs merProgram för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar
DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,
Läs merFlYGVY över NYA ERIKSBERG
FlYGVY över NYA ERIKSBERG individuellt utformade tjänster. 2030 är det en självklarhet att inte behöva äga en bil. 8/ En stadsdel med mänsklig skala Nya Eriksberg planeras utifrån människans perspektiv
Läs merHållbar stadsutveckling Skeppsbron och Citylab. Henric Wahlgren
Hållbar stadsutveckling Skeppsbron och Citylab Henric Wahlgren 0725-749327 Henric.wahlgren@sodramunksjon.se Filmtajm! https://youtu.be/1az2ge5mcvi Vi bygger knutpunkten i framtidens Jönköping Södra
Läs merRiktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor. i Uppsala kommun
Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor i Uppsala kommun Ett normerande dokument som kommunstyrelsen fattade beslut om den 14 december 2016 Dokumentnamn Fastställd av Gäller från Sida Riktlinjer
Läs merGottsundaområdet Planprogram
Kortversion av förslag till Gottsundaområdet Planprogram 2018 Samrådshandling 23 april 2018 till 4 juni 2018 Visionsbild som visar hur området kring Gottsunda centrum skulle kunna se ut. Kommunstyrelsen,
Läs merFörslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera
Läs merBo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden
Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden
Läs merSTRATEGISKT PROGRAM. Gäller från och med budgetåret Antaget av kommunfullmäktige
STRATEGISKT PROGRAM Gäller från och med budgetåret 2017 Antaget av kommunfullmäktige 2015-12-14 PÅ VÄG MOT 2030 Vision Hammarö 2030 antogs enhälligt av kommunfullmäktige i juni 2013. Det strategiska programmet
Läs merGestaltningsprogram för detaljplan Tungelsta, Lillgården del av Stav 1:38
Gestaltningsprogram för detaljplan Tungelsta, Lillgården del av Stav 1:38 Laga kraft 2014-04-11 Sara Eriksdotter Planchef Rikard Lundin Planarkitekt 1 Syfte Gestaltningsprogrammets syfte är att illustrera
Läs merPubika & halvprivata stråk och platser
Pubika & halvprivata stråk och platser Följadne text beskriver stråken och vad som karaktäriserar dem. De publika platserna beskrivs i generellt i detta kapitel för att studeras närmare i det sista kapitlet.
Läs merSTIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark
Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal nya möten på historisk mark 1 STIFTELSEN STOR A SKÖNDAL VISION FÖR STADSBYGGANDE I STOR A SKÖNDAL GULLMARSPLAN GLOBEN Ett nytt område med nya möjligheter Innehåll
Läs merPlanprogram för Södra Ryd oktober 2018
Kortversion av samrådsförslag Planprogram för Södra Ryd oktober 2018 Södra Ryds framtid i dina händer Södra Ryd är Skövdes största stadsdel och byggdes ut på 70-talet. Stadsdelen var en del av miljonprogrammet
Läs merANPASSAT FÖRSLAG I SIFFROR. BTA: ca 3640 m 2 (varav 390m 2 mörk) BOA: ca 2380 m 2 LOA/GEMENSAMHETSLOKAL: ca m 2 ANTAL LÄGENHETER: 35
PLAN 4 PLAN 5 PLAN 6 KAN TILLHÖRA LGH TYP F ELLER TYP D ENTRÉPLAN PLAN 2 PLAN 3 MÖJLIGT LÄGE FÖR LOKALER 20-80 m 2 KAN TILLSKAPAS. ANPASSAT FÖRSLAG I SIFFROR BTA: ca 3640 m 2 (varav 390m 2 mörk) BOA: ca
Läs merFRAMTIDENS SELMA. Tillsammans bygger vi Framtidens Selma: KEYWE
FRAMTIDENS SELMA Det goda vardagslivet En gåvänlig stadsdel. En mötesplats för alla åldrar. Allt du behöver i vardagen. Goda förbindelser och gröna områden. Vi talar om det nya Selma Lagerlöfs Torg. Tillsammans
Läs merUlleråker. Möte om detaljplan för centrala Ulleråker
Ulleråker Möte om detaljplan för centrala Ulleråker 2016-08-24 Ulleråker en del av ett växande Uppsala Ny översiktsplan för Uppsala kommun Prioriteringar En drivande kraft i världen En kommun för alla
Läs merSocial konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys
Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys för Detaljplan Västra Forsa, Bollebygd kommun 2018-05-08 2018-06-01 SKA/BKA Västra Forsa 1 Inventering Hur fungerar området idag? Hur fungerar platsen för
Läs merVi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner
Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors
Läs merBO- OCH SAMHÄLLSEXPO 2 24 SEPTEMBER 2017 LINKÖPING VALLASTADEN 2017 BO- OCH SAMHÄLLSEXPO I LINKÖPING 2 24 SEPTEMBER 2017
BO- OCH SAMHÄLLSEXPO 2 24 SEPTEMBER 2017 LINKÖPING VALLASTADEN 2017 BO- OCH SAMHÄLLSEXPO I LINKÖPING 2 24 SEPTEMBER 2017 LINKÖPING DÄR IDÉER BLIR VERKLIGHET Linköping är en av landets snabbast växande
Läs merSundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas.
Information till närboende Katrinehill En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas Ett projekt inom Sundsvalls Sundsvalls kommun kommun Vad är det som är på gång i skogen
Läs merSTADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv
Utgångspunkter för stadsliv Utveckla centrala staden med attraktiva och flexibla mötesplatser för alla Prioritera centrala staden för gående och vistelse Sammankoppla stadens centrala delar i ett mer finmaskigt
Läs merSOCIAL HÅLLBARHET EN FRÅGA FÖR OCH UTANFÖR SAMHÄLLSPLANERINGEN
SOCIAL HÅLLBARHET EN FRÅGA FÖR OCH UTANFÖR SAMHÄLLSPLANERINGEN 2019-04-04 Av: Ekologigruppen Den fysiska planeringen kan inte ensam skapa ett socialt hållbart och inkluderande samhälle. Men den kan bidra
Läs merÅterbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!
Vision 2.1 Denna Vision är ett levande dokument och ett arbetsredskap för att utveckla en ny attraktiv stadsdel. Det innebär att Visionen kommer uppdateras allt eftersom utvecklingsprocessen fortsätter.
Läs mer"VÄSBYS VERTIKALA TRÄDGÅRDAR"
"VÄSBYS VERTIKALA TRÄDGÅRDAR" 1 DRAGONVÄGEN - HALVERA MERA Ett samarbete mellan White arkitekter och Väsbyhem FOKUS: KLIMATSKAL 2 DRAGONVÄGEN - HUR SER DET UT IDAG? 1 Miljonprogramshus. 8st på rad 2 Typexempel
Läs merFramtidens Österåker. Sammanställning av tidig dialog underlag till översiktsplan Hösten 2015
Framtidens Österåker Sammanställning av tidig dialog underlag till översiktsplan Hösten 2015 Österåker 2040 Österåkers kommun tar fram en ny översiktsplan som är en långsiktig plan för mark- och vattenanvändning
Läs merKnivsta kommun PM framtida utvecklingspotential
2017-06-18 Knivsta kommun PM framtida utvecklingspotential Sveriges snabbast växande kommun (2015), en kommun i omvandling från ett småstadssamhälle till en stad i Sveriges starkaste tillväxtregion. En
Läs merANTAGANDEHANDLING 2008-02-06
HMXW ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 Gestaltningsprogram etapp II regler etapp II Följande generella regler gäller för gestaltning av bebyggelsen i Gävle Strand etapp II. Dessa regler ska följas, men är skrivna
Läs merSammanställning från medborgardialog 3 december Kulturpunkten, Gottsunda Centrum
Sammanställning från medborgardialog 3 december 2016. Kulturpunkten, Gottsunda Centrum Planprogram för Gottsundaområdet med fokus på social hållbarhet Fyra stationer Ansvariga politiker, polis, fastighetsägare
Läs merSTRATEGISKT PROGRAM FÖR HAMMARÖ KOMMUN
STRATEGISKT PROGRAM FÖR HAMMARÖ KOMMUN BOENDE Antaget av kommunfullmäktige 2013-10-21 Vision Hammarö 2030 antogs enhälligt av kommunfullmäktige i juni 2013. Ett strategiskt program som anger riktningen
Läs merSTRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~
STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik
Läs merAntagen av KF , 145. Vision 2030
Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet
Läs merTomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut.
2 Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut. Stadsdelen ska växa fram i unik samverkan och bli en internationell
Läs merRegional, översiktlig och strategisk planering
Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och
Läs merUtvecklingsstrategi Vision 2025
Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,
Läs meratt överlämna ärendet till samhällsutvecklingsnämnden utan eget ställningstagande.
Samhällsutvecklingsnämndens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2015-08-17 62 TrähusEtt.se SUN-2015/529 Beslut Arbetsutskottet beslutar att överlämna ärendet till samhällsutvecklingsnämnden utan eget ställningstagande.
Läs merMå alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.
Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa
Läs merGå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN
Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver
Läs merVästra Ingelstad Dialogworkshop. Sammanställning
Västra Ingelstad Dialogworkshop Sammanställning 19060 Bakgrund Bymiljöprogram Vellinge kommun har tagit fram stadsmiljöprogram och bymiljöprogram för flera orter i Vellinge. Syftet är att fånga upp karaktären
Läs merVISION och strategisk plan. grunden till varför vi gör det vi gör...
VISION och strategisk plan grunden till varför vi gör det vi gör... VISION Tranemo kommun är vårt naturskön naturliga val av bostadsort. Här bor vi i en kommun i storstadens närhet. Här finns ett boende
Läs merRiksbyggenmodellen. Eftertänksamhet för en bättre framtid
Riksbyggenmodellen Eftertänksamhet för en bättre framtid Vi tänker efter, före I handen håller du en idéskrift om Riksbyggen- Modellen. Materialet har arbetats fram av Riksbyggen i samarbete med danska
Läs merIndikatorer Hållbart resande. Henrik Markhede
Indikatorer Hållbart resande Henrik Markhede 2 3 4 5 6 7 https://eastasiabybike.wordpress.com HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 8 Arkitekturprogrammet HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 9 10 11 12 13 Göteborgs
Läs merINBJUDAN MARKANVISNING DEL AV NOTVIKEN 4:40
INBJUDAN MARKANVISNING DEL AV NOTVIKEN 4:40 Luleå kommun avser att sälja delar av fastigheten Notviken 4:40 i anslutning till Hyvelgränd och Stickvägen. Syftet är att bygga prisvärda bostadsrätter för
Läs merKänn dig som. hemma. på Östra Lugnet
Känn dig som hemma på Östra Lugnet Välplanerade bostäder och Gott om gång- och cykelstråk genom området. lummig småstadskänsla Härliga lek- och mötesplatser för hela familjen. Nu finns drömboendet inom
Läs merSkanska och de globala målen
Skanska och de globala målen Skanska bygger ett bättre samhälle Bygg verksamhet Remonthagen och Tallåsen, Östersund Citadellskajen, Malmö Kommersiell Utveckling Klippona, Malmö Bostadsutveckling Infrastrukturutveckling
Läs merUtvecklingsprogram för stadsdelen Vallås. - Framtid Vallås
Utvecklingsprogram för stadsdelen Vallås - Framtid Vallås Utvecklingsprogrammet beskriver den gemensamma framtidsbilden och viljeinriktningen för Vallås. Programmet har tagits fram i dialog med invånare,
Läs merLandsbygdsutveckling i ÖP
Översiktsplan Sundsvall 2021 Landsbygdsutveckling i ÖP 1. Riktlinjer på olika nivåer 2. Tankar med planeringen 3. Utpekade områden 4. Nästa steg Ulrika Edlund, 2015-09-04 Mål och prioriteringar Attraktiva
Läs merSOCIAL KONSEKVENSANALYS FÖR GRÅBERGET Stadsbyggnadskontoret
SOCIAL KONSEKVENSANALYS FÖR GRÅBERGET Stadsbyggnadskontoret 2011-02-11 SAMMANFATTNING Identitet Nivåskillnaden och de många grönytorna gör att Gråberget upplevs som en avskild del i Majorna och enligt
Läs merStadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg
Välkommen hem Äppelträdgården är inget vanligt bostadsområde, hastigt hoprafsat för att tjäna snabba pengar. Så vill vi inte jobba. Därför började vi med att verkligen tänka efter: hur ser ett optimalt
Läs merDANDERYDS KOMMUN. Centrala Danderyd. Dialog om centrala Danderyd Bilaga 7: Sammanställning av referensgruppsträff 1 + 2
DANDERYDS KOMMUN Centrala Danderyd Dialog om centrala Danderyd Bilaga 7: Sammanställning av referensgruppsträff 1 + 2 Tisdag 8 oktober träffades 32 engagerade Danderydsbor i Kevingeskolans matsal för att
Läs merVision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.
Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut
Läs merAtt skapa en strategisk och levande översiktsplan och säkra kvalité i byggandet. Sven Andersson Översiktsplanerare, Nacka kommun
Att skapa en strategisk och levande översiktsplan och säkra kvalité i byggandet Sven Andersson Översiktsplanerare, Nacka kommun Föredragets frågeställningar Så blir översiktsplanen ett mer strategiskt
Läs merNORRTÄLJE HAMN GESTALTNINGSKONCEPT STOCKHOLM Gestaltningskoncept
NORRTÄLJE HAMN GESTALTNINGSKONCEPT STOCKHOLM 2017-03-17 1 Gestaltningskoncept NORRTÄLJE HAMN GESTALTNINGSKONCEPT STOCKHOLM 2017-03-17 2 35 m² SEKTION A-A Förslag blockplan Normalplan 1:500 NORRTÄLJE HAMN
Läs merProgram för bostadsförsörjningen Mål och indikatorer
Diarienr 2017/00043 Program för bostadsförsörjningen 2018-2021 Mål och indikatorer Antaget av kommunfullmäktige datum XX 2017 Reviderad XXXX Remisshandling 2017-04-19 program policy handlingsplan riktlinje
Läs merSamhällsutvecklingsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Samhällsutvecklingsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 2018-11-05 143 Motion 2018:05 från Peter Evansson (S) Reservera plats för en stadspark i centrumplaneringen SUN-2018/522 Beslut Samhällsutvecklingsnämnden
Läs merIntegrerad Barnkonsekvensanalys - fokusområde Söderholmen
Sida 1 (9) Syftet med Stockholms stads metod Integrerad barnkonsekvensanalys, är att kartlägga barnens perspektiv på utemiljön genom dialoger för att sedan formulera mål i projekten som ska bidra till
Läs merFem förslag har blivit ett
Fem förslag har blivit ett Minskat geografiskt område Fokus på centrum med fördubblad handelsyta och fler arbetstillfällen Ingen tunnel, men överdäckning vid Torsviks torg Bullerdämpande åtgärder längs
Läs merDokumentet är framtaget i syftet att ligga som underlag för utformning av bebyggelse och gaturum för Kärnekulla.
Dokumentet är framtaget i syftet att ligga som underlag för utformning av bebyggelse och gaturum för Kärnekulla. De öppna ytorna söder om Bränningeleden omvandlas till en helt ny stadsdel i Habo. Visionen
Läs merStrategiska planen
Strategiska planen 2015 2020 Strategisk plan Datum för beslut: 2015-04-08 Kommunledningskontoret Reviderad: Beslutsinstans: Giltig till: 2020 Innehållsförteckning 1. Så styrs Vännäs kommun... 4 2. Vad
Läs merMedborgardialog med unga
10 Medborgardialog med unga Västsverige växer och nya byggen är ständigt på gång. Det kan handla om att bygga för ett hållbart resande med resor som ger låga koldioxidutsläpp och samtidigt sker på ett
Läs merTrygghetsvandring tankar på vägen
Trygghetsvandring tankar på vägen 1 LÄTT SVENSKA Innehåll Sätt ner foten för ett tryggt, jämställt och mer demokratiskt samhälle... 3 Din kunskap behövs!... 4 Förmöte... 5 Andra mötet vandringen... 5 Avslutande
Läs merHelsingborg och Malmö. Bygg tätt och grönt
Helsingborg och Malmö Bygg tätt och grönt Två stadsträdgårdsmästare! Oh no Martin Hadmyr Helsingborg Ola Melin - Malmö Gemensam utmaning - Pågående urbanisering. 85% av befolkningen bor på 1,3% av Sveriges
Läs merVatten. Natur. Bad. Kultur. Friluftsliv. Båtliv. Turism. Gemenskap
Vatten Bad Kultur Turism Gemenskap Friluftsliv Båtliv Natur Vänersborgs identiteter idag Bilder och ord valda av hundratalet deltagare vid dialogträ en på Folkets Hus 2 oktober 2014. Storleken varierar
Läs merPROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11
Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?
Läs merFramtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium
2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium Innehåll 1 Inledning 4 2 Framtidsbilder för klimat och miljö 5 3 Framtidsbilder för infrastruktur och boende 6 4 Framtidsbilder för näringsliv och turism
Läs merPM Integrerad barnkonsekvensanalys för Stockholmshems huvudkontor. Del av kv Måsholmen 21 steg 2
Iterio AB Östgötagatan 12 116 25 Stockholm 08 410 363 00 info@iterio.se www.iterio.se PM Integrerad barnkonsekvensanalys för Stockholmshems huvudkontor. Del av kv Måsholmen 21 Beställare: Stockholmshem,
Läs merÖresundsvägens utvecklingsområde. Projektforum 2 juni
Öresundsvägens utvecklingsområde Projektforum 2 juni Agenda 13.00 Start. Välkommen, presentation 13.15 Knäckfrågor just nu i projektet 13.30 Tema-WS Disposition grön-blå infrastruktur Inledning om vad
Läs merLINGHEM - MANSTORP MANSTORPS ÄNGAR. Markanvisning Februari 2016. Manstorps ängar
MANSTORPS ÄNGAR Manstorps ängar 1 Markanvisning Februari 2016 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Förutsättningar i området i Linghem... 4 Kvaitéer och siktstråk... 5 Det offentliga och privata rummet... 5 Gårdsgatan,
Läs merFörslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad. Frukostmöte 23/ Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun
Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad Frukostmöte 23/9-2014 Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun Upplägg Uppdraget och processen Sammanfattning av planförslaget Större ställningstaganden
Läs merNYA GÄLLIVARE EN ARKTISK SMÅSTAD I VÄRLDSKLASS
NYA GÄLLIVARE EN ARKTISK SMÅSTAD I VÄRLDSKLASS Gällivare idag Befolkningens beskrivning av hur de vill använda Gällivare Arkitekternas visioner av befolkningens beskrivningar och dagens Gällivare
Läs merIdéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11
HÅLLBART? Frågan om stationsområdet i Höör handlar Frågan om tillgänglighet till platsen rör sig på flera nivåer. Det handlar både om hur man kommer till och från, men också om hur man kan röra sig på
Läs merSE-151
activitybasedcity.se Låt oss forma framtidens stadsutveckling tillsammans På politikernas agenda står 700 000 bostäder och fossilfria transporter inom 15 år. ABC-staden 2.0 är ett konkret exempel på hur
Läs merFÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR JÄRNA TÄTORT MED OMGIVNING
FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR JÄRNA TÄTORT MED OMGIVNING B A R N, U N G D O M A R O C H D E T O F F E N T L I G A R U M M E T En undersökning i samband med arbetet med den fördjupade översiktsplanen B A
Läs mer2019 Strategisk plan
2019 Strategisk plan Styrmodell Styrmodellen beskriver övergripande hur den kommunala verksamheten i kommunen ska styras, följas upp och utvärderas. Syftet är att vi skall nå de mål som kommunfullmäktige
Läs merWorkshop Norra Tyresö Centrum
8 1 2 1 3 1 0 2 Workshop ställning Samman Workshop Norra Tyresö Centrum Workshopen genomfördes den 18 december 2013 i Tyresö centrum. Frågan som ställdes i inbjudan till de femtiontal exploatörer och berörda
Läs merVision 2030 för Jönköpings kommun
Vision 2030 för Jönköpings kommun 2016:482 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Vision 2030 för Jönköpings kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2018-02-22 41 1 2 Vision 2030 Vision
Läs merTillsammans har vi mod att skapa livskraft i hela vår kommun.
Vision 2031 Vad är en vision? Visionen är vår gemensamma önskan om hur det ska vara att leva, arbeta och besöka Kramfors kommun i framtiden. Ett läge som utmanar, inspirerar och ger energi. Med visionen
Läs merimagine tomorrow create for the future
Question today imagine tomorrow create for the future Sandåkern analyser och rekommendationer Social hållbarhet idag och imorgon WSP har tillsammans med Umeå kommun utvecklat ett analysverktyg för social
Läs merMILJÖMÅL: GOD BEBYGGD MILJÖ
MILJÖMÅL: GOD BEBYGGD MILJÖ Lektionsupplägg: Det här är vårt kvarter om vi får bestämma! Hur skulle det se ut där ni bor om ni fick bestämma? Här är en uppgift där klassen utifrån medborgardialogskonceptet
Läs merAnsökan om planbesked för Ängby 2:1, Särsta 3:467, 3:380, 3:438, Rosendal Fastigheter AB KS-2015/689
Kommunstyrelsens arbetsutskott 20 Utdrag ur PROTOKOLL OJUSTERAT 2016-01-18 Ansökan om planbesked för Ängby 2:1, Särsta 3:467, 3:380, 3:438, Rosendal Fastigheter AB KS-2015/689 Arbetsutskottets förslag
Läs merKommunalt Handlingsprogram Lilla Edet Kommunen som växer och utvecklas
Kommunalt Handlingsprogram 2014-2018 Lilla Edet Kommunen som växer och utvecklas Socialdemokraterna Framtidspartiet Lilla Edets kommun har med oss i majoritet utvecklats till en tillväxtkommun. Detta är
Läs merVALMANIFEST CENTERPARTIET STRÖMSTAD. FRAMÅT med
VALMANIFEST 2018 FRAMÅT med CENTERPARTIET STRÖMSTAD Med kärlek till hembygden och vision för framtiden skapar vi, tillsammans med dig, positiv utveckling i hela Strömstad Vision FRAMÅT 2035 med Centerpartiet
Läs merVid dessa övningar skriver du in dina tankar och åsikter i den personliga arbetsboken.
Samtal för Täby Inledning Välkommen till samtal för Täby! Du väljer en grupp att delta i baserat på vad du är intresserad av, och tilldelas en personlig arbetsbok som guidar dig genom mötet. Vid mötets
Läs merParkeringsstrategi 1(5)
1(5) Parkeringsstrategi Diarienummer Fastställt av Datum för fastställande KS 2018/345 Kommunfullmäktige 2018-08-28 Dokumenttyp Dokumentet gäller för Giltighetstid Strategi Tillsvidare Revideringsansvarig
Läs merTillsammans. Vår väg mot visionen
Vision 2031 Vad är en vision? Visionen är vår gemensamma önskan om hur det ska vara att leva, arbeta och besöka Kramfors kommun i framtiden. Ett läge som utmanar, inspirerar och ger energi. Med visionen
Läs merTrafikplan Hässleholms stad, remiss. Remiss mars 2017 Drygt 20 inkomna synpunkter Sammanställning och kommentarer
Trafikplan Hässleholms stad, remiss Remiss mars 2017 Drygt 20 inkomna synpunkter Sammanställning och kommentarer Synpunkter Länsstyrelsen ingen formell roll Positivt att arbeta kontinuerligt med översiktlig
Läs merKvarter 1:8. Byggnadsutformning. Bebyggelse mot Stadsparken/Boulevarden. Bebyggelse mot mot gata 3. Bebyggelse mot kvartersgata/gata 4b
Kvarter 1:8 Kvarteret ligger i den västra delen av detaljplanen i ett av de mest centrala l ägena inom hela utbyggnadsområdet Täby park. ARBETSMATERIAL BYGGHERRE: JM AB ARKITEKT: Erséus Arkitekter AB ca
Läs merFÖRDJUPADE STADSBYGGNADSPRINCIPER. Årstafältet - en plats för möten
STADSBYGGNADSKONTORET STADSBYGGNADSPRINCIPER, ETAPP 4 PLANAVDELNINGEN SID 1 (9) 2016-05-23 FÖRDJUPADE STADSBYGGNADSPRINCIPER UNDERLAG ETAPP 4 Årstafältet - en plats för möten Illustration Archi5 Box 8314,
Läs merPlanering:en process, som innebär att nå ett framtida mål genom ett systematiskt och målinriktat handlande från givna utgångspunkter.
Planering:en process, som innebär att nå ett framtida mål genom ett systematiskt och målinriktat handlande från givna utgångspunkter. Vilket mål? Vilka utgångspunkter? Vilken systematik? Vilket mål? att
Läs merAtt bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20
Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. Mia Söderberg Arkitekt SAR/MSA och Civilekonom Arbetar med samhällsplanering: Social och ekonomisk hållbarhet i stadsutveckling Hållbar och värdebaserad stadsplanering
Läs mer