Skurup är en liten kommun med 14 000 invånare. Den ligger på skånska slätten, vid Skånes sydkust, mitt emellan Malmö och Ystad. Många av invånarna pendlar till jobb i andra kommuner, inte minst till Malmö. Skurup har en grundläggande struktur som liknar Farums, så till vida att kommunen är liten och kan dra nytta av arbetsmarknaden i en storstad som ligger på pendelavstånd. Skurup är en utpräglad jordbrukskommun och har relativt hög andel marknadsförsörjning. Lönerna ligger under riksgenomsnittet i både privat och offentlig sektor, det är ont om småföretag. Enligt SAF:s rapport om företagsklimatet i Skånes kommuner har Skurup en relativt svag position. På SAF:s index över klimatet för småföretag i Skåne kommer Skurup på plats 27 av 33. Under mitten av 1990-talet led kommunen också av hög arbetslöshet. 5 Att vända en trend Sven Rosengren är folkpartistisk fritidspolitiker i Skurup och en av initiativtagarna till den nya arbetsmarknadspolitiken. Han berättar att kommunen inte tyckte att arbetsförmedlingen gjorde tillräckligt för de arbetslösa. Man hade haft många års diskussioner med arbetsförmedlingen utan att detta hade resulterat i något bra samarbete mellan kommun och arbetsförmedling. Socialbidrag betalades vid denna tid ofta ut under långa perioder till personer som var fullt arbetsföra men inte kunde hitta något jobb, berättar Sven Rosengren. Det gick på tvärs emot avsikten med socialbidraget, som var att det skulle betalas ut under korta perioder som tillfällig och kompletterande hjälp i särskilda situationer. 5 SAF Skåne, Rapport om företagsklimat och tillväxt i de skånska kommunerna, 1999. 23
Vid mitten av 1990-talet var arbetslösheten hög i kommunen berättar kommunstyrelsens ordförande, socialdemokraten Torbjörn Thorsson: Många människor som bara gick sysslolösa bröts ner. Samtidigt gick de sociala kostnaderna i taket på grund av arbetslösheten. Vi var tvungna att ta pengar från skola och äldreomsorg för att betala socialbidrag. Tekniska nämnden hade vi redan bantat med 70 procent. Vi skulle bli ruinerade om vi inte gjorde något åt detta och bröt trenden. Samtidigt visste vi att det fanns mycket slentrian i socialbidragen, vi betalade ut stora summor utan att tänka på hur de arbetslösa skulle få försörjning, vi satt passivt och väntade på att problemen skulle lösas. Sven Rosengrens motion visade att man kanske kunde göra något åt situationen, fortsätter Torbjörn Thorsson. För oss var det viktiga att hitta lösningar, inte om idéerna kom från ett annat parti. Vi åkte några stycken till Farum och träffade Lars Bjerregaard, chefen för Produktionshuset, d v s Farums arbetsmarknadsenhet. När vi kom hem skrev jag ett förslag till ny organisation och nytt arbetssätt där den del av socialbidraget som gick till arbetslösa flyttades över till ett utskott under kommunstyrelsen, en ny förvaltning som skulle vara liten och obyråkratisk, Arbete och försörjning, tog över verksamheten. Syftet var att förmedla jobb till de arbetslösa så att de kunde försörja sig själva. Så gör Skurup När tanken väcktes att man skulle använda Farum som modell för att sätta socialbidragstagarna i arbete, fanns det bland politikerna en öppenhet för nya lösningar. En grupp från kommunen gjorde studiebesök i Farum och blev väldigt entusiastisk. Kommunen började genast jobba med att införa de nya idéerna i Skurup. Resultatet kom mycket snabbt när den nya politiken infördes 24
efter årsskiftet 1998. Redan efter någon månad kunde man se att socialbidragskostnaderna för arbetslösa sjönk. Under de senaste tre åren har man kunnat ge jobb till ett stort antal personer som inte blev hjälpta av den tidigare politiken. Utgifterna för arbetsmarknadsersättning/socialbidrag till arbetslösa var 2000 nere i 46 procent av vad de hade varit 1997. Under samma period har socialbidragen som betalas ut på grund av sociala problem legat i stort sett stilla. Torbjörn Thorsson berättar att socialdemokraterna leder ett minoritetsstyre i kommunen. Före valet 1998 regerade socialdemokraterna tillsammans med centern och tidigare har det suttit borgerliga minoritetsregeringar i kommunen: De osäkra majoritetsförhållandena har lärt oss att lyssna på andra. Skall vi kunna göra något här måste vi hjälpas åt. Det flyktingfientliga partiet Kommunens väl är stort i Skurup, då måste vi andra vara beredda att bjuda till för att hålla dem utanför det direkta inflytande. Kommunstyrelsens vice ordförande, moderaten Kent Olsson, har samma bild av Skurups arbetsmarknadspolitik som Torbjörn Thorsson. Olsson menar att en viktig anledning till att Skurup har lyckats få ner arbetslösheten bland socialbidragstagare är att politikerna varit överens över partigränserna. Målet har hela tiden varit viktigare än att misstänkliggöra förslag som kommit från motståndarsidan. Det första Skurup gjorde var att dela upp socialbidragstagarna i två kategorier. 70 procent av socialbidragstagarna fick socialbidrag enbart för att de inte hade något arbete. Ansvaret för dessa kommunmedborgare lyfte man ut och gav till enheten Arbete och försörjning under kommunstyrelsen. Arbetsmarknad, 25
försörjning och utbildning är på detta sätt samordnat i en gemensam organisation. Som chef anställde man Göran Fredriksson. Att enheten ligger direkt under kommunstyrelsen visar den politiska prioriteringen. Detta är viktigt när man går ifrån ett invant arbetssätt. Tjänstemännen måste känna att de har stöd från sina politiker. Den som nu på grund av arbetslöshet kommer in till kommunens enhet Arbete och försörjning får omgående hjälp med att söka jobb. Fredriksson, eller någon av de andra anställda, sätter sig direkt ned med personen och går igenom de jobb de känner till och skickar personen dit. Inom 5 dagar garanterar man jobb, praktik eller vuxenstudier. Utbildningen är direkt yrkesinriktad, ingen placeras där för utbildningens egen skull. Farummodellen anpassades efter det arbetssätt man valde för Skurup. Bland annat gav man större möjlighet för utbildning än man gör i Farum. Men i stort arbetar man på samma sätt som i Farum: Man ställer krav på dem som får socialbidrag för att de inte har ett arbete. Om en person vägrar ta det jobb som erbjuds dras socialbidraget in. Då tar man själv ansvar för sin försörjning. Men det är ett ovanligt bekymmer, säger Göran Fredriksson. Kommunen försöker hitta rätt jobb till den arbetslöse som behöver hjälp. Men ingen kan gå och vänta på att rätt jobb skall dyka upp om det finns andra jobb lediga. Grundinställningen är att ett jobb är ett jobb. Det är individens egen sak att hitta rätt jobb, kommunen skall hjälpa till att lösa det akuta problemet, att man inte har arbetsinkomst till sin försörjning. 26
Med den nya politiken flyttades fokus alltså från att sätta folk i åtgärder till att hitta jobb åt dem. Till skillnad mot Farum och även Eslöv och Osby förmedlar man också jobb till arbetslösa på A-kassa, även om man i första hand arbetar med dem som uppbär socialbidrag. De praktikplatser på privata företag som kommunen erbjuder är oftast tidsbegränsade till en månad. Den undanträngningseffekt som subventionerad praktik kan ha undviks genom den korta praktiktiden och genom den personliga kontakten mellan Arbete och försörjning och arbetsgivaren. I en liten kommun som Skurup kan arbetsgivaren inte utan att detta uppmärksammas komma undan med att byta praktikant när den subventionerade tiden gått ut. Någon enstaka arbetsgivare har ingivit oss oro för att de möjligen försökt utnyttja systemet, men det är inte något stort problem, säger Göran Fredriksson. I första hand skall alla praktikplatser vara på privata arbetsplatser. Framför allt är det större företag som tillhandahåller praktikplatser. Först om detta inte går tar man till praktikplatser hos offentliga arbetsgivare. Nu för tiden letar man praktikplatser i samarbete med arbetsförmedlingen. För den lilla rest oftast äldre personer eller personer med språkproblem som man inte kan få ut på praktikplatser får det bli egna projekt. Dessa projekt kan sträcka sig längre än till en månad. De krav som ställdes med den nya politiken var på sin tid långtgående. Torbjörn Thorsson berättar: 27
Vi krävde att de som blev erbjudna ett jobb skulle ta det, annars stängdes kassan. Även av dem som fick en praktikplats krävdes att man ställde upp om man ville få pengar från kommunen. Vi lever i ett fritt land. De som inte vill ha jobb slipper, men då skall de inte leva på oss andra. Dock påpekar Torbjörn Thorsson att man inte får tillämpa detta för fyrkantigt, man måste bedöma varje människa individuellt. Den nya politiken bemöttes i huvudsak positivt av både arbetslösa och personal, berättar han: Vi hade räknat med en hel del överklaganden, men så blev det inte. Många arbetslösa var i stället glada över att få hjälp att hitta jobb. Och den arbetsträning som en praktikplats innebär, utöver möjligheten att få jobb, kom också väl till pass. Särskilt arbetslösa ungdomar hade ofta skapat sociala mönster t ex att vända på dygnet som gjorde att de hade svårare att få jobb. Vi har inte heller fått negativa kommentarer från andra socialdemokrater eller från SSU. I dag är det inte lika fult att kräva att folk tar eget ansvar som det var tidigare. En annan sida av motprestationskravet var att de som hade satt i system att skoja med socialtjänsten inte längre kunde göra detta. Det gick inte att köra taxi i Malmö och få socialbidrag i Skurup när man förväntades ställa upp på en praktikplats. Sammantaget fick vi socialbidraget att sjunka relativt snabbt. Länsarbetsnämnden hävdade revir Vad gäller samarbetet med arbetsförmedlingen gick vi direkt på pumpen, berättar Torbjörn Thorsson. Vi ville ha dem med oss, men de visade sig mycket negativa. Fortfarande är förhållandet 28
frostigt, förtroendet för arbetsförmedlingen är lågt hos kommunen och det saknas kontakt mellan politikerna i Skurup och arbetsförmedlingen. Jag kan inte heller tänka mig att sitta i en arbetsmarknadsnämnd och administrera deras byråkratiska regelverk. Det är helt skilt från vårt sätt att arbeta, eftersom vi kräver lösningar inom fem dagar. På basplanet finns det dock ett samarbete som fungerar någorlunda, eftersom kommunens tjänstemän har kontakt med arbetsförmedlingen även om kommunledningen inte har det. Sven Rosengren, som sitter i kommunstyrelsens utskott för arbete, instämmer i att arbetsförmedlingen i början var mycket negativ, de till och med motarbetade kommunen. Länsarbetsnämnden gick ut i tidningarna med att Skurup slog in öppna dörrar genom att göra det som arbetsförmedlingen redan gjorde. Kritik mot Farum Även om Farum har varit den stora inspirationskällan för Skurup är Torbjörn Thorsson kritisk till delar av deras arbetsmarknadspolitik. Skurup har också valt att göra lite annorlunda. Kommunen har lagt in möjlighet till utbildning genom komvux i systemet. Det förvånar mig, säger Torbjörn Thorsson, att Farum inte tror på utbildning. I framtiden krävs goda baskunskaper för de flesta jobb, inte minst i matematik och språk. Kunskap, och förmågan att tillgodogöra sig kunskap, är avgörande för möjligheten att komma ut på arbetsmarknaden. Konkurrensutsättning Vad gäller de andra skånska kommuner som tillämpar Farummodellen menar Torbjörn Thorsson att Eslövs försök med att konkur- 29
rensutsätta sitt arbetsmarknadskontor är mycket intressant. Han ser gärna att Skurup provar detta om Eslöv får det att fungera: Vårt utgångsläge är att människor vill försörja sig själva och att vi bara skapar förutsättningarna för detta. Då finns det ingenting som säger att det måste vara vi som driver förmedlingen av jobb och praktikplatser. De icke anställningsbara Hur ser då Skurup på de grupper som har svårast att klara sig på arbetsmarknaden? Vad gäller invandrare är det tyvärr så att även de som pratar svenska och har en bra utbildning ofta har svårt att få jobb, säger Torbjörn Thorsson: Här är problemet den gömda rasismen; de som har ett konstigt namn har nekats arbete under lågkonjunkturen även om de varit lämpade för jobbet. Detta börjar lossna nu, inte för att den dolda rasismen har försvunnit utan på grund av arbetsmarknadsläget. Sen finns det en grupp invandrare som inte kan svenska än, eller som har väldigt dålig utbildning med sig. Vi har en liten grupp kosovoalbaner i Skurup som har haft svårt att få jobb. Allra värst är det för invandrarkvinnor med dålig utbildning, de har ofta mycket svårt att komma ut på arbetsmarknaden. De riskerar att bli mycket isolerade om de inte lär sig språket. Det finns också en grupp av gamla och utslitna som inte får några nya jobb. De går ofta på A-kassa, men vi hjälper dem ändå till meningsfull sysselsättning av sociala skäl, naturligtvis helt frivilligt utan motprestationskrav. För den här gruppen har vi en lägre målsättning och accepterar längre praktiktider. 30
Resultat De direkta effekterna av Farummodellens införande blev större och kom snabbare än någon hade trott. Vid årsskiftet 1997/1998 började kommunen förmedla arbete. Redan under första året lyckades man hitta arbete till ungefär 200 personer utöver dem som normalt skulle ha fått jobb under perioden. En direkt effekt blev att missbruket av socialbidrag mycket snabbt försvann, genom kravet på motprestation. Det gick inte att jobba svart samtidigt som man fick socialbidrag, om man var tvungen att gå till sin praktikplats på ett företag. Figur 2: Skurups kommun minskade kostnaderna för socialbidrag till arbetslösa med 19 procent 1998, med 23 procent 1999 och 26 procent 2000. Socialbidrag till arbetslšsa, Skurup Miljoner kronor 12 10 8 6 4 2 0 1997 1998 1999 2000 Genom att sätta folk i arbete sparade kommunen årligen 20 25 procent av socialbidragskostnaderna för denna grupp, förutom att man också fick större skatteintäkter. Detta är över förväntan, eftersom man från kommunen inte trodde att man skulle lyckas hålla denna förändringstakt när väl de arbetslösa som lättast borde kunna hitta arbete hade hjälpts. Mycket, men långtifrån 31
allt, av denna förändring beror på den förbättrade konjunkturen under dessa år. Jämför gärna med figur 1. 32