Finns inte som akademiskt ämne olika samhällsvetenskaper: (Historia, Socialantropologi, Kulturgeografi, Statistik)

Relevanta dokument
Vad är ekonomi mänskligt beteende relaterat till knappa resurser med alternativ användning

Ekonomi behandlar beteende i förhållande till mål och knapphet på resurser som har en alternativ användning.

National- och företagsekonomi HT Läsanvisningar till Frank, Microeconomics and Behavior

Nationalekonomi för tolkar och översättare

NEGA01, Mikroekonomi 12 hp

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132)

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens

Nationalekonomi för tolkar och översättare (7,5 hp)

a) Beskriv Bos val och värderingar m h a budget- och indifferenskurvor. Rita kurvorna någorlunda skalenligt. (2p)

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson

Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132)

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori

Att tänka som en ekonom


Svar till övning 8, Frank kap Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare och säljare)

Skatter och offentliga ingrepp. Åsa Hansson Docent i nationalekonomi

Nationalekonomi för aktuarier

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Del 1: Flervalsfrågor (10 p) För varje fråga välj ett alternativ genom att tydligt ringa in bokstaven framför ditt valda svarsalternativ.

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Marknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson

MARGINALISM mikroteorins framväxt KLASSIKER: MAKRO, SAMHÄLLET I STORT, FÖRDELNING MELLAN KLASSER, MARGINALISM: MIKRO, MARKNAD, JÄMVIKT, PRISBILDNING

Fråga 3: Följande tabell nedan visar kvantiteterna av efterfrågan och utbud på en viss vara vid olika prisnivåer:

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum

Imperfektioner. 1 December () Lektion 7 1/12 1 / 10

Lektionsplan med övningsuppgifter LÄRARHANDLEDNING

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Fördjupning i mikroteori genom tillämpningar. Förståelse och förmåga, (mikro-)ekonomisk analys. Marknad, produktion, konsumtion i vid bemärkelse

Tentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till!

Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden

FACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1

Matematik och grafik i mikroekonomiska modeller

TENTAMEN A/MIKROTEORI MED TILLÄMPNINGAR Delkurs 1, 7,5hp VT2011. Examinator: Dr. Petre Badulescu 30 april 2011

NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori)

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp)

E D C B. F alt. F(x) 80% 40p. 70% 35p

MONOPOLISTISK KONKURRENS

E D C B. F alt. F(x) 80% 40p. 70% 35p

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Prisbildning på elmarknader. EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!

SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET

Lokal examensbeskrivning

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Lösningsförslag, mikroekonomi vt11, tenta 1. Fråga 1. Fråga 1. a) K. 10 isokost. isokvant. Lc La 20 L

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Fredagen den 27 mars 2009

Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Föreläsning 1 och 2 Emelie Heintz

Samhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap

Samhällskunskap. Ämnets syfte

Tentamen i Nationalekonomi för Aktuarier ht2011 Onsdag 20 december 2011 Mårten Larsson

Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING

Omtentamen Nationalekonomi Grk HT

Högskolan Dalarna Mats Landström Telefon: 01 :m.. 11:- Tentamenstid är 4 timmar. Miniräknare (icke-programmerbar) är tillåtet men behövs inte.

Utbildningsplan. för. Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram

3. Härled marginalprodukten och genomsnittsprodukten från en totalproduktionskurva med nedanstående (typiska) utseende.

Det nya konsumtionssamhället, den nya ekonomin.. Den nya ekonomiska teorin? Enkla, okomplicerade val (jmfr Robinson, Robinson/Fredag )

E2 E1 U MC P2 P1 X2 X1 Y1 Y2 MI2 E1 E2

Det nya konsumtionssamhället, den nya ekonomin.. Den nya ekonomiska teorin? Enkla, okomplicerade val (jmfr Robinson, Robinson/Fredag )

Geografi. Klasserna 7-8

Marknadsekonomins grunder

Företag och marknad. Marknad och marknadsföring (10 och 17 april)

Nationalekonomi GR (A), 30 hp

Kursplanen är fastställd av Sociologiska institutionens styrelse att gälla från och med , höstterminen 2019.

c) Antag att man i stället för prisreglering ger en subvention per producerad enhet av X. Hur kommer detta att påverka de båda marknaderna?

Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I

Monopol. Monopolets vinstmaximering

MIKROTEORI N \: ~ 1-ou

SOCA20, Sociologi: Grundkurs, 30 högskolepoäng Sociology: First Level, 30 credits Grundnivå / First Cycle

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september

Differentierade produkter, många företag/märken, inga (stora) etableringshinder

KONKURRENS OCH MONOPOL (S.53-66)

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Momentguide: Nationalekonomiska teorier


Det centrala innehållet i samhällskunskap i gymnasieskolan en översikt

Lär Lätt! Mikroekonomi - Kompendium

Tentamen i Nationalekonomi för Aktuarier ht2011 Onsdag 19 oktober 2011 Mårten Larsson

F1-2: Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Upplägg

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!

Spelteori: Att studera strategisk interaktion. Grundkurs i nationalekonomi för jurister HT 2014 Jesper Roine, SITE, Handelshögskolan i Stockholm

Strategier för att öka market power för att höja vinsten. Hur påverkas strategival av marknadsstrukturen?

ARBETSMARKNADEN OCH ARBETSLÖSHETEN (S.67-83)

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS

Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132)

F alt. F(x) E D C B. 80% 40p. 70% 35p

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

PRISMEKANISMEN (S.40-52)

a) Rita budgetlinjen och pricka in varukombinationerna som ger samma nytta, så får man dessutom två indifferenskurvor:

Utbildningsplan. Samhällsvetarprogrammet. 180 högskolepoäng. Social Science Programme. 180 Higher Education Credits *)

Helsingfors universitet Urvalsprovet Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

SKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI. 14 maj Sätt ut skrivningsnummer, ej namn eller födelsenummer, på alla sidor.

1-90 hp: Alt. 1) inriktning 1-90 hp. Alt. 2) Alt. 3) inriktning 1-90 hp 30 hp samt teaterpedagogik 1-30 hp eller teatervetenskap 1-30 hp. Alt.

Transkript:

Introduktion: Kursens och terminens uppläggning, lärare, ämnesteori och didaktik, litteratur Vad är samhällskunskap, vad innebär olika perspektiv Vad är kunskap, vad är vetenskap, vad är sanning Samhälls- kontra naturvetenskap Vad innebär begreppet samhälle Individer och samhälle, samhälle och omvärld Olika samhällsvetenskapliga perspektiv och vetenskapliga metoder Ekonomi som samhällsvetenskap thinking like an economist Robinson och Fredag, mikro och makro

VAD ÄR SAMHÄLLSKUNSKAP? Finns inte som akademiskt ämne olika samhällsvetenskaper: Nationalekonomi - Sociologi Statsvetenskap (Historia, Socialantropologi, Kulturgeografi, Statistik) Nationalekonomi analyserar samhälle, organisationer, individer m h a ekonomisk teori/metod. Utgångspunkt är knappa resurser och val kring dessa. Disciplinen sociologi ger en grundläggande förståelse för samhällets karaktär och förändringssätt och dess betydelse för människan som samhällsvarelse. Sociologin är både en samhällsvetenskap och en beteendevetenskap. Den innefattar teorier och verktyg för att studera, beskriva, analysera och förklara samhällsförhållanden och människors handlingar. Sociologin intresserar sig för både formella och informella institutioner och organisationer. Statsvetenskap: det politiska systemet och den offentliga förvaltningen i Sverige och andra länder, internationell politik och internationella organisationer, politisk teori och politiska ideologier samt om det vetenskapliga förhållningssättet vid studiet av politik. Svenska samhällsförhållanden I-II ger Systematiserad beskrivning av vissa sakförhållanden ekonomiska, politiska, sociala Förmåga att själv ta reda på, systematisera och tolka samhällsrelevanta data Inblick i olika samhällsvetenskapliga perspektiv/förhållningssätt gemensamt och särskiljande Samhället/samhällsförhållanden är föränderliga viktigt ha förmåga att urskilja, tolka (förutsäga) förändringar en vetenskaplig beredskap Kunskap känna till fakta Vetenskap finna, systematisera, förklara fakta Sanning -?

OLIKA PERSPEKTIV Samhälle antal individer i någon form av gemenskap Gemensamma intressen Individuella intressen Intressekonflikter Någon sorts system, regler, organisationsform o Gemensamma angelägenheter o Fördelningsregler o Kollektivets intressen vs individens INDIVIDER A B C D E F G INDIVIDUELLA VAL REGLER, NORMER SAMHÄLLE INSTITUTIONER MARKNADER Olika beteendeantaganden: HE: individen fattar överlagda/medvetna beslut utifrån egenintresse och förutsättningar. Individuella beslut samhällseffekter Samhällsförhållanden påverkar individens förutsättningar

HS: Individens beteende styrs av sociala normer, olika roller/normer för olika typer av individer Samhället, sociala normer individuellt beteende Normalitet och avvikande Är HE o HS oförenliga? Det ekonomiska perspektivet på människor och samhälle Samhället består av individer som gör val när det gäller knappa resurser med alternativ användning. Individuella val resultat (förändringar, effekter) på samhällsnivå Valen styrs av: Nytta behovstillfredsställelse, välmående, lycka Restriktioner resurstillgångar o Inkomst o Tid o Information, kunskap o Fysik o Omgivning Beslut/val aktivitet nytta och alternativkostnad lönsamhet

Ekonomisk metod: Deduktion: Grundläggande antaganden förväntat resultat (hypotes så borde det vara ) Testa mot empiriska observationer Induktion: Observera empiri (anomalier) hur kan de förklaras av någon teori Ex: Economic naturalist, Freakonomics Läsk o mjölk Felparkerare Brudklänningar Knarklangare bor kvar hos mamma Internetanvändning Logiska resonemang, detektivarbete, förstå varför

Bär Individ Robinson ekonomiska val "tekniska" (alternativkostnader) Fisk Mer fisk färre bär = alternativkostnaden för fisk Fredag fler individer utbyte, transaktioner, priser samarbete specialiseringar, komparativa fördelar förhandlingar, fördelningsfrågor -transaktionskostnader -kollektiva nyttigheter exkluderbarhet, rivalitet opportunistiskt beteende För att hantera detta krävs institutioner "En ekonomi" EU, Sv, fam Svensson, grupp 3.behövs system, institutioner (formella el informella) RESURSER PRODUKTION KONSUMTION VÄLFÄRD

Vad, Hur, För vem Centraliserat, decentraliserat Centraliserat: planekonomi: Hushåll CPM Företag Önskemål Tillgångar, prodkapacitet CPM gör produktions o konsplan informationsbehov värdegemenskap/kontroll Decentraliserat marknader Efterrfrågan Marknad Utbud Smiths osynliga hand egennyttan max "kollektiv" nytta Pj

JÄMVIKT: VID Pj ÄR Eq = Uq U-ÖVERSKOTT FÖR HÖGT PRIS, Uq>Eq E-ÖVERSKOTT FÖR LÅGT P, Eq>Uq E PÅVERKAS AV: ÖVR PRISER SUBST/KOMPLEMENT INKOMSTER FÖRVÄNTNINGAR SMAK ANTAL KONSUMENTER, DEMOGRAFI. SOC NORMER ÖVR KONSUMTIONSKOSTNADER (OPERATIONALISERAD KOSTNAD) FÖRÄNDRINGAR I NÅGOT AV OVANSTÅENDE E-kurvan FÖRSKJUTS U PÅVERKAS AV: ÖVR PRISER FAKTORPRISER FAKTORÅTGÅNG PRODKOSTNADER FÖRVÄNTNINGAR ANTAL PRODUCENTER EFFEKTER AV FÖRÄNDRINGAR DEN OSYNLIGA HANDEN Om E (E-kurvan förskjuts utåt) P Uq, Q PRISTAK bestående E-överskott hur ska varan fördelas? P har en ransoneringsfunktion (allokeringsfunktion)

Förutsättningar för bra resultat: Exkluderbarhet, rivalitet, information, inga externa effekter Exkl möjligt utestänga indivder fr användning Rivalitet går ej använda samma enhet av flera samtidigt R full Full rivalitet, noll exkluderbarhet allmänningens tragedi Full exkluderbarhet, noll rivalitet underutnyttjande Bristande information: adverse selection, signalering Externa effekter: andra (än köpare o säljare) påverkas utan att medverka vid beslutet Eklund kap 2,4 Beslut om förändringar avvägningar på marginalen Nyttan av vattenkonsumtion > nyttan av CD-konsumtion Nyttan av ytterligare en liter vatten < nyttan av ytterligare en CD MUv < MUcd full E

Marginalkostnad, marginalintäkt, marginalprodukt, marginalnytta bestämmer optimal mängd kr MC MI I skärningspunkten(mc=mi) maximeras det totala överskottet (vinsten) antal Olika kostnadsslag: TotalKostnad = fasta kostnader + rörliga kostnader Styckkostnad = TK/Q Marginalkostnad (MC) = Förändr i TK/ förändr i Q EX Q Rörl Fast kstn kostn Tot kstn MC Styckkstn Rörl stkstn 0 100 0 100 1 100 20 120 20 120 20 2 100 38 138 18 69 19 3 100 54 154 16 51 18 4 100 68 168 14 42 17 5 100 79 179 11 36 16 6 100 89 189 10 32 15 7 100 97 197 8 28 14 8 100 103 203 6 25 13 9 100 111 211 8 23 12 10 100 121 221 10 22 12 11 100 133 233 12 21 12 12 100 148 248 15 21 12 13 100 166 266 18 20 13 14 100 186 286 20 20 13 15 100 220 320 34 21 15 16 100 260 360 40 23 16 17 100 303 403 43 24 18 18 100 351 451 48 25 20

19 100 411 511 60 27 22 20 100 496 596 85 30 25 Typiska kurvor : Fig 4.1 Företaget bjuder ut om ersättning > kostnad, dvs om MI > MC Marknadsutbud = summa företag Fullst konkurrens företaget pristagare P = MI P=MC (fig 4.4) Fig 4.5, 4.6: anpassning till förändringar Monopol företaget prissättare MI < P, fig 4.7 P > MC Oligopol Monopolistisk konkurrens