Yttrande beträffande förslag till LRIC pricing methodology

Post- och telestyrelsen Torsten Löfvenholm Box 5398 102 49 STOCKHOLM 1 (5) Handläggare Åke Danielsson ake.danielsson@teliasonera.com Tel: 08-713 62 14 Tillhör objekt Ert datum Er referens 2003-11-07, 2003-11-14 02-2257 Yttrande beträffande förslag till LRIC pricing methodology TeliaSonera lämnar härmed synpunkter på konsultationsdokument Public Consultation on LRIC Pricing Methodology av den 7 november 2003, inkl PTS tillägg av den 14 november 2003 avseende delad ledning. Inledning PTS tar sin utgångspunkt i att prissättning av tillträde och samtrafik utgår från i LRICprocessen framtagen kostnadsberäkningsmetod. TeliaSonera välkomnar att PTS inledningsvis markerar en skillnad mellan den kostnad som räknas fram genom tillämpning av hybridmodellen och faktiskt utrymme för en SMP-operatörs prissättning. TeliaSonera efterlyser emellertid en närmare beskrivning av om och i så fall hur modellen skall användas av SMP-operatörer för att visa att prissättningen är rättvis och skälig mht kostnaden, såsom föreskrivs i telelagen. Det vore även värdefullt att få en beskrivning av om och hur modellen är tänkt att användas vid eventuella framtida SMP-skyldigheter rörande priskontroll under LEK. Sådana skyldigheter kan endast införas om det föreligger risk för överprissättning (se 4 kap. 11, lagen om elektronisk kommunikation (LEK). Därvid är det väsentligt att förstå hur en eventuell användning av hybridmodellen förhåller sig till konkurrensrättens definition av överpriser. Det bör också erinras om att, enligt förarbetena, förekomsten av dessa regler syftar till att skapa incitament för en SMP-operatör att träffa frivilliga avtal med andra operatörer och tjänsteleverantörer om marknadsmässig ersättning för samtrafik och andra former av tillträde. TeliaSonera är positivt till många av huvuddragen i dokumentet av den 7 november men anser att tilläggsförslaget betr. kostnadsberäkning av delad ledning bör tänkas över ytterligare. Förslaget förefaller inte genomarbetat då det saknar både motiverade syften sett utifrån de krav som ställs enligt LEK och även en närmare redovisning av hur det är tänkt att genomföras. TeliaSonera föreslår ett alternativ med separat nätanslutning istället. TeliaSonera vill i sammanhanget ifrågasätta om PTS på sin hemsida ska publicera LRIC-beräknade kostnader för alla reglerade produkter. Kalkylen är, som TeliaSonera har förstått saken, enbart ett led i tillsynen under telelagen av om priser som är rättvisa ORGANISATIONSUPPGIFTER BESÖKS- OCH POSTADRESS KONTAKTINFORMATION TeliaSonera Sverige AB (publ) Regulatoriska frågor Fax: 08-713 36 36 www.teliasonera.se Säte: Stockholm Box 7754 Org.nr: 556 430-0142 103 96 STOCKHOLM

2 (5) och skäliga m.h.t. kostnaden tillämpas. En publicering av detta delunderlag skapar missförstånd på marknaden om vilka priser som gäller. TeliaSonera lämnar i det följande sina detaljerade synpunkter av generell och specifik räckvidd på PTS förslag. Tillämpning av takprisgränser TeliaSoneras uppfattning är att kostnadsorienterad prissättning endast ska tillämpas där sådan visat sig vara en sista utväg för att komma tillrätta med ett konstaterat marknadsproblem. Detta synsätt har stöd i författningskommentaren till 4 kap. 11 LEK där det framhålls att krav på kostnadsorientering är betydligt mer ingripande än övriga tänkbara skyldigheter rörande priskontroll. Sådana alternativa skyldigheter som berör olika grader eller typer av marknadsproblem har över huvudtaget inte diskuterats i konsultationsdokumentet. Vilka dessa möjliga skyldigheter är förutom kostnadsorienterad prissättning bör klargöras i den fortsatta SMP-processen. Hybridmodellen är i sin nuvarande utformning under ny lagstiftning inte någon generell nyckel till hur prissättning stimulerar till konkurrens. Det ingår element av produktivitetsstyrning i modellen som ska simulera konkurrensstyrd prissättning, men frågan om gemensamma fasta kostnaders behandling är godtyckligt löst genom påläggskalkylering och bidrar inte till att utveckla konkurrensen i någon önskad riktning. Sådan den utformats, framstår hybridmodellen som en traditionell självkostnadsbaserad förkalkyl enligt den kalkylering som normalt förekommer inom industrin. LRIC-begreppet beskrivs sedan länge i svensk kalkyllitteratur såsom stegkalkyl, men självkostnadsinriktningen förändrar inte konkurrenssituationen utan kan riskera att konservera den. Prissättningsdiskussionen bör enligt TeliaSoneras uppfattning istället börja i hur konkurrensen kan ökas. Hybridmodellen ska enligt PTS leda till kostnader som ger marknadens aktörer rätt investeringssignaler för att investera i egen infrastruktur eller att köpa från andra. Om denna målsättning ska vara uppfylld måste priserna sättas så att dessa är subsidiefria enligt konkurrensrättens definition. Detta är uppfyllt om priset ligger i ett intervall där undre gräns är LRIC i samdrift, där den aktuella produkten eller produkterna produceras tillsammans med andra produkter; och den övre gränsen är LRIC i en stand-alone kalkyl (SAC) för den aktuella produkten eller produkterna. Den senare är att betrakta som en utmanarekalkyl för en aktör som vill inträda på marknaden. Hybridmodellen är en utmanarkalkyl i så måtto att den utgår från nyanläggning av ett nät, men den modellerar hela TeliaSoneras produktomfång i samdrift, vilket i enlighet med konkurrensrättens test på subsidiefria priser leder till en prisnivå som tar sikte på den undre gränsen för prissättning.

3 (5) För att värdera risken för överprissättning för enskilda produkter så måste en utmanarkalkyl baserat på SAC tas fram. Någon sådan kalkylmodell har PTS inte aviserat i konsultationsprocessen. Om priserna för enskilda produkter sätts med utgångspunkt från hybridmodellen så riskerar dessa att hamna för lågt och leda till inlåsningseffekter på marknaden. En prissättning som utgår från hybridmodellens kostnader kan således inte med automatik omsättas till ett pris för den aktuella produkten. Flera priser kan vara kostnadsorienterade och målsättningen borde vara att ta fram det intervall inom vilket priset ska ligga för att vara kostnadsorienterat. Det framgår inte av PTS förslag till pricing methodology hur detta ska lösas. TeliaSonera förväntar sig att hanteringen av prissättningens gränser samordnas med konkurrensrätten så att inte en särskild bedömningsordning utvecklas under LEK. General principles TeliaSonera har följande kommentarer till de olika punkterna i avsnittet. 1. TeliaSonera stöder inte förslaget att intäkterna ska motsvara kostnaden i hybridmodellen vid kostnadsorienterad prissättning eller vid annan reglerad prisstyrning. Intäkterna ska istället motsvara en kostnad som ligger i intervallet som ges av konkurrensrättens subsidiefria priser, inte av en punkt som ges av hybridmodellen. 2. TeliaSonera välkomnar angivna frihetsgrader men förstår inte hur PTS tillsyn ska gå till. Frihetsgraden, som sedan ska granskas av PTS, får inte vara godtycklig, utan måste granskas mot en deklarerad och konsulterad regleringspolicy, för att ge förutsägbarhet och rättssäkerhet. 3. Effekter av en SMP-operatörs prisförslag ska inte bedömas utifrån om den skadar en enskild konkurrent, utan utifrån om den skadar konkurrensen på sikt, såsom i konkurrensrätten och utifrån de övriga mål som uttryckligen anges i Tillträdesdirektivet, art. 13.2. 4. TeliaSonera ställer sig frågande till hur en tillämpning av den nya framåtsyftande LRIC-modellen ska kunna sammanfalla med eller överensstämma med den tidigare på historiskt utfall tillämpade modellen. Specific pricing issues Peak versus off-peak TeliaSonera stöder förslaget.

4 (5) Access versus termination TeliaSonera ser f.n. inget behov av att differentiera priset mellan access och terminering men accepterar förslaget och möjligheten att göra detta i framtiden om behov skulle uppstå. Per minut charges versus set-up charges Ringtiden för obesvarade samtal bör belasta call set-up som TeliaSonera framfört i TD-modellen. Transition period TeliaSonera accepterar övergångsperiod om stora avvikelser till dagens pris skulle uppstå som en följd av införande av ny kalkylmodell men vill påpeka att den nya lagstiftningen inte automatiskt leder till kostnadsorientering för samma produkter som idag är kostnadsorienterade, baserat på den gamla lagstiftningen. Marknadsanalys, konstaterande av ett bestämt marknadsproblem samt SMP-utpekande ska först fastläggas på rättslig grund. Därefter ska en proportionell åtgärd vidtagas där kostnadsorientering kan motiveras först om risk för överprissättning föreligger. Hur risken för överprissättning ska värderas blir då den avgörande frågan. Se även de synpunkter som TeliaSonera framför i inledningen till detta yttrande. Shared access TeliaSonera konstaterar att PTS förslag att dela kopparkostnaden på olika tjänster kan få stor påverkan på prissättningen i slutkundsled. Detta belyses inte i PTS förslag och formerna för delning är inte heller utformade så att dessa konsekvenser kan utvärderas. TeliaSonera vill särskilt framhålla att effekterna av förslaget måste värderas i ljuset av en eventuell reglering på abonnemangsområdet. TeliaSonera vill därför redan i detta yttrande redovisa sin övergripande syn på dessa frågor och kan komma att återkomma till frågorna inom ramen för den pågående SMP-processen. För att få en bra lösning på accessen som delad resurs för flera tjänster föreslår TeliaSonera att en separat nätanslutning som motsvarar kopparkostnaden i accessnätet införs. Den blir en generell access som alla aktörer får tillgång till och från vilken olika abonnemangslösningar till kund kan byggas. Detta stimulerar utveckling av nya abonnemangspaket och blir en mer dynamisk lösning än den återförsäljning av abonnemang som tillämpas i en del andra länder. Kostnaden för nätanslutning kan bli densamma som för LLUB men med den skillnaden att nätanslutning kopplas till TeliaSoneras växlar och därmed kan nyttjas av andra operatörer utan krav på att den andra operatören samlokaliserar egen växelutrustning i TeliaSoneras stationer. Tillsammans med samtrafik kan då andra operatörer erbjuda kompletta telefonilösningar för slutkund.

5 (5) Nätanslutning fungerar därmed som en gemensam infrastruktur för flera tjänster. För varje tjänst, telefoni eller ADSL, som nyttjar nätanslutning så tillkommer en tjänstespecifik kostnad. Att introducera nya former för delning av kopparkostnaden är inte trivialt. Det konstaterade Oftel redan år 2000 i sin utredning Determining charges for shared loops 1. Varje delningssiffra ansågs vara helt godtycklig och man föredrog en metod, exact offset, som skulle tillämpas individuellt per delad ledning för att inte snedvrida förutsättningarna. PTS förslag om delning grundas inte på någon utredning av PTS och har inte presenterats såsom ett prissättningsförslag utifrån ett konstaterat marknadsproblem. TeliaSonera kan inte se att något stort hänt i Sverige som föranleder en godtycklig delning utifrån efterfrågeförhållandena. TeliaSonera bedömer vidare att risken är stor för att underliga effekter uppstår om andra metoder än exact offset per delad ledning skulle tillämpas. För TeliaSonera framstår det som långsiktigt bättre att angripa produktpaketeringen av kopparaccess istället för att godtyckligt kostnadsfördela den till tjänsterna, såsom vore den ena bandbredden huvudtjänst och den andra en biprodukt ena dagen för att sedan dessa roller växlas utan att något egentligen hänt ur efterfrågesynpunkt hos enskilda kunder. PTS förslag för shared access avvisas därför utifrån argumenten i Oftels analys från år 2000. Med hänsyn till att TeliaSonera inte finner att återförsäljningslösningar för abonnemang fungerar tillfredsställande i länder där de genomförts föreslås införande av en separat nätanslutning. Stockholm dag som ovan Åke Danielsson 1 Se Oftels hemsida (under avveckling fr o m 21 nov 2003): http://www.oftel.gov.uk/publications/broadband/llu/shac1000.htm#chapter%203