del av Svalan 20, del av Malmen 2:2, samt Svanen 3

Relevanta dokument
Handläggare Datum Ärendebeteckning Peter Skarpnord Upprättad (5)

Datum Krokoms kommun Detaljplan för Täng 2:28 samt 2:46, Ås, Krokoms kommun.

Detaljplanen upprättad jan 2008 av samhällsbyggnadskontoret Oskarshamns kommun. Detaljplan för del av Figeholm 3:1 Högskulla gård

Datum Dnr 2014/320

Samhällsbyggnadsnämndens ledamöter och ersättare kallas till sammanträde

Ändring, genom tillägg, av detaljplan nr 405, avseende Höstsådden 1, 11, 12 och 13, Helenelund

UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING 2

Detaljplan för kvarteret Berg, samt fastigheterna Vattumannen 20 m fl i Hallsberg, Hallsbergs kommun

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun

Detaljplan för Fjugesta 5:2 m.fl, Lekebergs kommun, Örebro län.

SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Detaljplan för Fjugesta 2:74 m.fl. Lekebergs kommun, Örebro län

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården.

Detaljplan för Grönsiskan 35 i Köpings tätort, Köpings kommun

GRANSKNINGSUTLÅTANDE Upprättat av samhällsbyggnadskontoret april 2015

SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Detaljplan för del av Flässjum 4:97 ODINSLUND

Detaljplan för del av kvarteret Kofoten

Samrådsredogörelse för detaljplan för bostäder inom fastigheten Malevik 1:6

Samrådsredogörelse. Detaljplan för del av Ludvika 7:10 Stationsområdet Ludvika GRANSKNINGSHANDLING

Dnr P 414 PLANBESKRIVNING. Antagandehandling Detaljplan för KV DANMARK 2 M.FL. Tillskapande av parkeringsplatser.

Granskningsutlåtande för

Underlag för planuppdrag

Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning

Samrådsredogörelse för detaljplan för kvarteret Moroten samt del av Älvsbyn 25:1 inom Grekland Älvsbyns kommun, Norrbottens län

SAMRÅDSREDOGÖRELSE tillhörande detaljplan för fastigheten Odlingslotten 2, Tyresö kommun.

BEHOVSBEDÖMNING (FÖR MKB)

GRANSKNINGSUTLÅTANDE. Loviselund Skolgärdet del av Bofors 1:19 m.fl. Granskningsutlåtande upprättat

Planbesked för fastighet Falken 4, Malmen

Planbesked för fastigheten Falken 4, Malmen

Antagande av förslag till detaljplan för fastigheten Apeln 13 i stadsdelen Norrmalm, Dp (23 studentbostäder)

GRANSKNINGSHANDLING

Underlag för planuppdrag

Samhällsbyggnadsförvaltningen Plankontoret

Samrådsredogörelse. Detaljplan för Södra vägen, etapp 2. Nässjö stad och kommun

Detaljplan för del av kv Kopparslagaren i Sävsjö Sävsjö kommun

Detaljplan för BACKEN VÄSTRA, HÄSTEN M FL. Norsjö kommun Västerbottens län SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Planområdet. Översiktskarta. Källa: Lantmäteriet

Del av Brunnsäng 1:1 (Bovieran)

Detaljplan för Varpet 1:17

Antagande av förslag till detaljplan för fastigheterna Kämpinge 1 och Neglinge 1 i stadsdelen Tensta

Planbesked för fastighet Bofinken 3, Malmen

Antagande av förslag till detaljplan för Dalen 9 i stadsdelen Gamla Enskede (48 lägenheter)

SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR

Ändring av detaljplan(1283k-15950) för del av fastigheten. Pålsjö 3:1 m fl, norr om Senderödsvägen, Mariastaden

Björkskatan1:764 och del av 1:3

Detaljplan för Björnen 7 Utökad byggrätt för flerbostadshus Östersunds kommun

Antagande av förslag till detaljplan för Kometen 3 i stadsdelen Vasastaden (bekräfta befintlig användning)

Detaljplan för kv Zinken (Stallsiken)

Detaljplan för Kv. Indien 1 FASTIGHETEN Indien 1 och del av Sölvesborg 4:5 Sölvesborgs kommun, Blekinge län

DETALJPLAN FÖR SURAHAMMAR 9:292 & 9:343 SURAHAMMARS KOMMUN

Planbesked för fastigheten Tranan 4

Ändring av detaljplan för fastigheten Björkholmen 24,

Startpromemoria för planläggning av del av fastigheten Örby 4:1 mm i stadsdelen Bandhagen (35 lägenheter och bollplan)

Ändring av detaljplan för del av Sälven 1:35, Lanna Golf Resort, Lekebergs kommun, Örebro län.

Detaljplan för fastigheterna Fjugesta 1:2 & Fjugesta 5:24 (Äventyrets förskola) Lekebergs kommun, Örebro län.

GRANSKNINGSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV STRÖVELSTORP 6:27, STRÖVELSTORP, ÄNGELHOLMS KOMMUN SAMRÅDSREDOGÖRELSE

Planbesked för fastighet Kastanjen 3, Sandås

ÅSEN 1 i Älmhult, Älmhults kommun, Kronobergs län

Detaljplan för fastigheten Valthornet 1 och 2, Perstorps kommun, Skåne län

Samhällsbyggnadskontoret SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Dnr: SBN Detaljplan för. Hyvlaren 14. inom Östertälje i Södertälje. Upprättad

Ändring av detaljplan D154, Eldaren 1

Detaljplan för del av Norr 3:59, ny utfart mot Sveavägen

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR Gården 1 m fl, i Höganäs HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN

LAGA KRAFT. Grotorp 10:5 Vretstorp, Hallsbergs kommun, Örebro län. Ändring av detaljplan 18-VRE-50 för fastigheten /KS/31

Från berörda sakägare har inga skrivelser inkommit under granskningsskedet. Däremot kvarstår synpunkter från samrådsskedet.

ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN. för. del av Rensbo 1:30. Hedemora kommun, Dalarnas län

Detaljplanens syfte Planläggningen syftar till att pröva möjligheten att uppföra flerbostadshus i den norra delen av kvarteret Fältläkaren.

Detaljplan för Björnhovda 3:15

Inkomna synpunkter. Dnr KS/2015:180. Hur samrådet har bedrivits Plansamrådet har pågått under tiden

Tillägg till PLANBESKRIVNING

Samrådsredogörelse. Genomförande. Sammanfattning. Samrådsredogörelse. Distrikt Söder, Plangruppen

BEHOVSBEDÖMNING (FÖR MKB)

Startpromemoria för planläggning av del av Farsta 2:1 m fl. vid Nykroppagatan i stadsdelen Farsta (ca lägenheter)

ANTAGANDEHANDLING. Enkelt planförfarande. 1(10) Planbeskrivning. tillhörande detaljplan för fastigheten Frukten 9. inom Pryssgården i Norrköping

Samrådsredogörelse. Ändring av detaljplan för fasigheten Fasanen 6. Emmaboda tätort, Emmaboda kommun, Kalmar län

Samrådsmöte Södra stanstad

Startpromemoria för planläggning av Mullvaden andra 30 i stadsdelen Södermalm (7 lägenheter)

Granskningsutlåtande Detaljplan för område vid Cirkelvägen, del av Gubbängen 1:1, i stadsdelen Gubbängen Dp,

GRANSKNINGSUTLÅTANDE

SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Detaljplan för del av Tivedstorp 2:47 Laxå kommun, Örebro län

Detaljplan för ÖSTRA KVARNBERGET DEL AV KVARNBERG 2:1 (nytt verksamhetsområde) Degerfors kommun Örebro län

Detaljplan för BOSTÄDER VID ULVÅSVÄGEN, MELLBY 2:165 GRANSKNINGSUTLÅTANDE - detaljplan

Detaljplan för Hissmoböle 2:281, Krokom, Krokoms kommun

Planbeskrivning Detaljplan för Sangis 38:1

SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Utställningshandling. Detaljplan för ARVIDSJAUR 6:1, del av Kv Hinden. Arvidsjaurs kommun Norrbottens län.

Planbesked för fastigheterna Ripan 1 och 2, Norrgårdsgärdet

Detaljplan för SJÖBY 3:40. Horred, Marks kommun, Västra Götalands län LAGA KRAFT Diarienummer PBN 2010/ Upprättad

Detaljplan för Laxåskogen 18:1, Hemgården. Laxå kommun, Örebro län. SAMRÅDSREDOGÖRELSE

Bjurbäcken 1:27 m fl i Karlsborg, Karlsborgs kommun. Granskningshandling. Detaljplan för. Samrådsredogörelse

DETALJPLAN FÖR KV BJÖRNEN FILIPSTADS KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE

Samhällsbyggnadskontoret GRANSKNINGSHANDLING 1(5) Erika Svensson DNR: MSN/2019:77. Samrådsredogörelse

Detaljplan för Häradsvallen 1:133 m.fl, Mantorp, Mjölby kommun. Upprättad av byggnadskontoret reviderad

Detaljplan för Fjugesta 2:74 m.fl. Lekebergs kommun, Örebro län.

Detaljplan för fastigheten Loke 7, Perstorps kommun, Skåne län

Ändring av Stadsplan för Gärsnäs stationssamhälle avseende Granskningsutlåtande 2

Samrådsredogörelse tillhörande detaljplan för Hantverksgården, Tomelilla kommun, Skåne län.

Sammanfattning av styrelsens yttrande

GRANSKNINGSHANDLING

Raus Södra, Ättekulla

Detaljplan för Hissmoböle 2:281, 2:334 och 2:20, Krokom, Krokoms kommun

Totalt kom det in 11 skriftliga synpunkter som redovisas på nästföljande sidor.

Transkript:

Handläggare Datum Ärendebeteckning Emil Stille Upprättad 2012-2917 1(24) 0480-450359 SAMRÅDSREDOGÖRELSE (PUL-version) Detaljplan för del av Svalan 20, del av Malmen 2:2, samt Svanen 3 Kalmar kommun Planförslaget har varit på samråd under tiden 2014-04-07 till 2014-05-05. Förslaget har sänts till myndigheter, förvaltningar och föreningar enligt sändlista och till fastighetsägare enligt fastighetsförteckning. Nedan sammanfattas och kommenteras inkomna skriftliga synpunkter. Sammanfattning Delning av planområdet Efter samrådet genomfördes granskning av ett planförslag för hela kv Svalan m fl fastigheter, daterat 2014-10-22, efter denna har förhållanden uppkommit som gör det lämpligt att minska planområdet. Granskningen görs därför om och de som har kvarstående synpunkter som lämnades in under föregående granskning uppmanas därför att lämna in dessa synpunkter på nytt för att dessa ska komma med i planhandlingarna. De synpunkter som lämnats under samrådet behöver inte skickas in igen. Minskningen av planområdet kan betyda att vissa inte längre är sakägare i planärendet. I slutet av detta dokument finns en lista på berörda sakägare som lämnat synpunkter som inte helt har blivit tillgodosedda i aktuellt planförslag. Planområdet innefattar nu bebyggelse vid korsningen Biskopsgatan Norrgårdsgatan, gång- och cykelväg därifrån till Erik Dahlbergs väg, byggnaden Monte Cavallo och en parkyta söder om denna. Kommunen får återkomma kring hur resten av parken ska utformas och kring övrig bebyggelse i kv Svalan. Samrådssynpunkter Flera synpunkter har kommit in från boende och andra remissinstanser med kritik mot bebyggelsens skala, höjd och placering och att en grön yta tas i Planenheten Adress Box 611, 391 26 KALMAR Besök Storgatan 35 A Tel 0480-45 00 00 vx Fax 0480-45 04 29 E-post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

2(24) anspråk. Man önskar att föreslagen bebyggelse i högre grad ska ansluta till befintlig bebyggelses karaktär. Några yttranden tar upp frågan hur långt det kulturhistoriska skyddet ska sträcka sig. Parkeringssituationen i stadsdelen lyfts fram som problematisk, och flera boende motsätter sig att parkering tas i anspråk. Biskopsgatan nämns särskilt som en rörig trafikmiljö. Några fastighetsägare kräver att en miljökonsekvensbeskrivning upprättas eftersom boendemiljön i stadsdelen påverkas. Ett antal ledningsdragande verk har inkommit med förtydliganden om vilka omdragningar som krävs. Bebyggelse Kontrasterna mellan föreslagen och befintlig bebyggelse tas upp i flera yttranden och finns även redovisat i kommunens planhandlingar. Så är det alldeles uppenbart. Däremot ser inte kommunen denna del av staden som färdigplanerad, en stad förändras och anpassas ständigt utifrån nya tekniska, sociala och ekonomiska omständigheter, vilket även påverkar avvägningar kring den fysiska miljön. När Norrgårdsgärdet planerades behövde man inte ta samma hänsyn till ett effektivt markutnyttjande vilket möjliggjorde ett generöst byggande där kvaliteter som ljus och stora gårdar kunde maximeras. I dag är detta en del av innerstaden och vi vill använda marken intensivare, växa inåt istället för utåt, skapa starka stråk och levande stadsrum, i linje med översiktsplanen, och något som Kalmar City också knyter an till när de ser området som en del av sitt intresseområde. I en ny planeringssituation görs nya avvägningar mellan det som i yttranden lyfts fram som stora boendekvaliteter, vilket de förvisso är, och intresset att förtäta staden och lyfta fram stadsgatan som ett socialt rum. En tätare stad ger också nya värden till denna del av staden med möjligheter till en större social och ekonomisk dynamik, kommersiella verksamheter och befolkade stadsrum. Och att människor ska kunna få en bostad i centrala staden, inte minst. Detta betyder inte att ljus- och ljudförhållanden, gröna gårdar mm är ointressanta, bara att vägningen mot andra värden inte görs på samma sätt som på femtiotalet. En stor ekonomisk skillnad jämfört med femtiotalet är också hisskravet från tre våningar och uppåt. Oro för minskade fastighetsvärden tas upp i en del yttranden. Ljusförhållanden är en del som kan påverka fastighetsvärden, men ökad byggnation kan också driva upp fastighetsvärden när det byggs nytt i en stadsdel och prisläget höjs. Skapandet av en park kan, om denna får en tydlig och känd identitet och attraktiv karaktär, också höja kringliggande bebyggelses värde. I planbeskrivningen finns illustrerat konsekvenser för ljusförhållanden under olika tider på året, men i en tät stadsmiljö kan man inte förvänta sig att inte påverkas av bebyggelseskuggor, särskilt vinter- och i någon mån även hösttid. Kommunen har i behovsbedömningen under samrådsskedet motiverat varför man inte anser en miljökonsekvensbeskrivning som nödvändig. Den påverkan som planförslaget medför är inte sådan att det kan anses utgöra en betydande miljöpåverkan.

3(24) Trafik Vissa förtydliganden efterfrågas om hur infart till Kvarnholmen påverkas, samtidigt som tex Polismyndigheten ser positivt på en fartsänkning för att undvika allvarliga olyckor. Trafikmängderna på Erik Dahlbergs väg bedöms bli ungefär konstanta, en generell trafikökning pga större befolkning motverkas av att genomfartstrafik leds undan. Gatan ska ha en robust sektion som medger att stillastående fordon kan passeras, även om det bara finns ett körfält i vardera riktning. Den förändrade utformningen bör leda till sänkta hastigheter på gatan och därmed en lugnare gatu- och boendemiljö. Ny bebyggelse kommer skärma det inre av stadsdelen från en del av trafikbullret. Bullerutredning är gjord och kompletterad utifrån föreslagen bebyggelseutformning. De boende lyfter framförallt fram situationen på Norrgårdsgärdets inre gator, med en stökig situation och svårigheter att hitta parkering. Det är angeläget att ta fram en mer omfattande parkeringsplan och -norm för innerstaden där situationen i stadsdelen kan tacklas. Däremot så kan den föreslagna bebyggelsen försörjas med ny parkering inom fastigheten, och vad gäller allmänna parkeringar så är planförslaget positivt vad gäller antalet platser, medan det sker viss omfördelning till Erik Dahlbergs väg. I partiet mellan Stagneliusgatan och Smålandsgatan tillkommer ca 50 platser i kantstensparkering (totalt för bägge sidor gatan), medan den återstående sträckan till Norra vägen erbjuder ytterligare platser (förprojektering är inte gjord ännu). Biskopsgatan behöver få en annan utformning för att bli en lugnare trafikmiljö. Kommunen föreslår att gatan får enkelsidig parkering på norra sidan, för att ge mer utrymme för blandtrafik på körbanan. Med befintlig utformning är utrymmet mellan bilarna så litet att trottoarerna gärna används för cykling. Förutsättningarna för sophämtning redovisas i planbeskrivning. KSRR kommer i framtiden kunna samla in avfall från underjordiska behållare, vilket öppnar nya möjligheter. Natur- och kulturvärden En förstudie av parkutformning kring Monte Cavallo är framtagen och planhandlingarna justeras utifrån denna. Parkens hjärta ligger framför Monte Cavallo, användningsgränser är därför noggrant satta för att bevara byggnadens koppling till parken. Egenskapsbestämmelse som förhindrar förvanskning av utemiljön är tillagd. En prioritet i utformningsarbetet har varit att öka tillgängligheten till området, som är bristfällig idag.

4(24) Sektion genom ny park (Cedervall arkitekter) Skiss på parkens utformning Cedervall Arkitekter), utformning av östra delen kommer ingå i kommande planarbete (blå skraffering) Flera yttranden hänvisar till grönstrukturplanen och dess inriktning mot en grannskapspark för Svalan 20 och angränsande grönyta i korsningen Norra vägen Erik Dahlbergs väg. Man måste i det sammanhanget komma ihåg att grönstrukturplanen är ett av flera planeringsunderlag, i den har inte avvägning mot andra intressen som förtätning gjorts. Detta sker istället i detta planärende. Kommunen ser det som missvisande att kalla Svalan 20, Monte Cavallos tomt, för park idag. Enligt gällande plan är det kvartersmark med en byggrätt för allmän bebyggelse, så även om fastigheten idag är oanvänd så kan den

5(24) bebyggas för allmänna ändamål med stöd av gällande plan. Några yttranden ställer frågan om kommunen tillämpar en grönytenorm per invånare, vilket inte görs. I Grönstrukturplanen finns en ambition att kommunens olika stadsdelar ska ha ett komplement av parker och grönytor i olika storlekar och av olika karaktär. Länsmuseet och länsstyrelsen lyfter båda behovet av frirum kring Monte Cavallo. Utifrån byggnadens karaktär hade det varit arkitektoniskt önskvärt med en friare kontext, men detta ska vägas mot den önskade omvandlingen av stadsdelen och Erik Dahlbergs väg, vilket är en tydlig målsättning i översiktsplanen. Planens skyddsbestämmelser belyses i några yttranden, länsmuseet önskar några detaljändringar och att även Monte Cavallos trädgård ska värnas i bestämmelser. För trädgården så har kommunen tagit fram en förstudie för den nya fickparken, och kompletterar med en skyddsbestämmelse för utemiljöer utifrån denna. En fastighetsägare i kv Svalan kritiserar omfattningen av det kulturhistoriska skyddet på deras fastighet, bland annat för befintligt garage och önskar även möjlighet till avstyckning och utökade användningsområden. Dessutom har fastighetsägaren kompletterat efter samrådet med några andra önskemål. I och med att planområdet begränsas så är inte längre denna fastighet med i planförslaget. Förändringar efter samråd Utifrån att kommunen önskar en genomgripande omvandling av området kring Erik Dahlbergs väg så står kommunen fast vid förslaget om en tät exploatering längs gatan och skapandet av en fickpark kring Monte Cavallo. Det är en övergripande ambition i översiktsplanen att ge området mer karaktär av innerstad. Det handlar också om den ekonomiska genomförbarheten av investeringar i gator och park. Detaljjusteringar görs utifrån förprojektering av park och gator. Det västra punkthuset ska ha maximalt sex våningar mot Norrgårdsgatan och sen trappa upp till åtta våningar mot Erik Dahlbergs väg. Några bestämmelser har förtydligats i sin innebörd och sådant som är ett generellt lagkrav, tex lovkrav vid fasadförändring, har tagits bort. Lovplikt för för vissa förändringar i utemiljön kring Monte Cavallo har tillförts. Kommunen avser inte upprätta en miljökonsekvensbeskrivning, eftersom planförslagets miljöpåverkan inte bedöms vara betydande. Inkomna synpunkter Länsstyrelsen i Kalmar län, yttrande bifogas Kontroll enligt kap 11 PBL Planområdet ligger i direkt anslutning till Erik Dahlbergs väg och Norra vägen som är väl trafikerade leder. Detta innebär att trafikbuller måste hanteras i kommande planskeden och en förutsättning för planens genomförande måste vara att gällande riktvärden inte överskrids. Planen måste även tillgodose att en tyst sida erbjuds både för inomhus- och utomhusvistelse.

6(24) I övrigt aktualiserar den föreslagna detaljplanen sannolikt inga frågor som kan föranleda prövning enligt plan- och bygglagen 11 kap lo vad gäller mellankommunala frågor, miljökvalitetsnormer, strandskydd samt hälsa och säkerhet eller risken för olyckor, översvämning eller erosion. Behovsbedömning Länsstyrelsen instämmer i kommunens bedömning att genomförandet av planen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan och att en miljöbedömning därför inte behöver upprättas. Samråd har härmed skett. Övrigt Infrastruktur Kalmar stadskärna har tre större tillfarter från E22, alla med något varierande funktion - Södra vägen, som även utgör riksintresse för kommunikationer och är rekommenderad farligt gods led och viktig för hamnen, Norra vägen vilken är viktig för trafik till l från Öland och de norra stadsdelarna samt Erik Dahlbergs väg som är högt trafikerad, omgärdad av handel och verksamheter samt leder till Guldfågel arena, IKEA m.m. När Kalmar Brandkår flyttar ut till ny brandstation kommer Erik Dahlbergs väg att bli en viktig utryckningsväg mot Kvarnholmen. Det är därför synnerligen viktigt att god framkomlighet för räddningstjänsten kan säkras även om vägen ges en tydligare karaktär av stadsgata. Räddningstjänstens synpunkter gällande tillgänglighet och framkomlighet längs vägen är viktig att bevaka i fortsatta planeringsskeden. Målsättningar om ökad stadsgatekaraktär på såväl Södra som Norra vägen och Erik Dahlbergs väg bör ses i ett större perspektiv och med beaktande av tillgängligheten till Kvarnholmen. Kulturmiljö Korsningen Norra vägen- Erik Dahlbergs väg kännetecknas att ett öppet rum, där befintlig bebyggelse medvetet ligger indragen från korsningen. Genom planförslaget förlängs gaturummet till en förtätad stadsgata med byggnader mot korsningen på ett sätt som inte förhåller sig till den ursprungliga tanken. Volymer bör anpassas till befintliga volymer och höjder på de lägre husen för att få en bra övergång från de högre byggnader som nu byggs Bevarandet av kulturhistoriskt värdefulla byggnader i området bland annat Monte Cavallo med skyddsbestämmelser är bra men respektavståndet får sägas vara i minsta laget för att byggnaderna skall kunna uppfattas som fristående. I kommande planskeden bör planförslaget utvecklas på ett tydligare sätt utifrån områdets kulturhistoriska kontext. Kommentar: Se sammanfattningen under rubrikerna Bebyggelse, Trafik och Natur- och kulturvärden. Infartsvägarnas framkomlighet för bland annat räddningsfordon är beaktad, en brandbil ska kunna passera en stillastående personbil i körbanan för Erik Dahlbergs väg. Norra vägens utformning av körbanan förändras inte väsentligt, även om en cykelbana ska kunna

7(24) anordnas på västra sidan gatan. Kommunen anser att den valda utformningen för Erik Dahlbergs väg balanserar olika behov och intressen i gatan, om framkomlighet i alla lägen ska maximeras kan man inte skapa en trafiksäker eller attraktiv karaktär där man främjar till exempel gång- och cykeltrafik. Lantmäterimyndigheten, yttrande bifogas: Vid genomgång av planens samrådshandlingar (daterade 2014-03-26) har följande noterats. Plankarta med bestämmelser Bestämmelsen om gemensamhetsanläggning bör delas upp i två. Den ena gäller att marken ska vara tillgänglig för gemensamhetsanläggning, som det står nu. Den andra gäller att utrymmet under mark ska vara tillgängligt för gemensamhetsanläggning (nedfart). Bestämmelsen q3 verkar inte finnas med på plankartan. Svalan 6 och Monte Cavallo fastigheten kan ev. behöva förses med en egenskapsbestämmelse om högsta byggnadshöjd. I annat fall får en ny byggnad uppföras hur hög som helst vid en nybyggnation efter exempelvis en brand. Grundkartan kan behöva uppdateras (Upprättad 2013-04-02). Planbeskrivning Stycket om detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden behöver kompletteras med att även plan 0880K-P08/01 gäller inom planområdet. I texten Bebyggelseområden beskrivs antal våningar för ny bebyggelse. Eftersom det inte finns någon bestämmelse på plankartan som reglerar antal våningar bör texten justeras för att inte skapa förvirring. I stycket om Gemensamhetsanläggningar m.m. beskrivs att en gemensamhetsanläggning kan bildas för fotgängares tillgänglighet från kommunal fastighet mot Erik Dahlbergsväg. Om passagen ska användas även för allmänheten borde den vara allmän platsmark istället. Under rubriken Tekniska anläggningar anges att ett antal ledningar (fjärrvärme-, VA-, el och teleledningar) berörs när kvartersmark läggs ut på vad som idag är allmän plats. Det beskrivs dock inte om ledningarna ska flyttas eller vara kvar. Om ledningarna ska vara kvar bör de tryggas med markreservat (uområde). Konsekvensbeskrivningen och fastighetskonsekvenskartorna är tydliga och redovisar detaljplanens konsekvenser på ett bra sätt. Några mindre justering är dock behövliga. Lantmäterimyndigheten kan lämna förslag och diskutera saken med planförfattaren. I texten om markförvärv och på en av fastighetskonsekvenskartorna framgår att kommunen ev. vill detaljplanelägga del av Svalan 6 som allmän plats. Detta måste klargöras inför granskningen av detaljplanen så att det tydligt framgår om området ska vara kvartersmark eller allmän plats. Synpunkter och tips på redaktionella ändringar Ytterligare synpunkter och tips på redaktionella ändringar i planbeskrivningen lämnas direkt till planförfattaren. Kommentar: Plankarta och -beskrivning ändras utifrån förslag, inom det justerade planområdet. Byggnadshöjdsbestämmelse för de kulturhistoriskt skyddade

8(24) fastigheterna kompletteras. Några av synpunkterna rör sådant som inte längre ingår i planområdet. Boende och fastighetsägare Boende, Norrgårdsgatan, yttrande bifogas: Ang. planerade bostäder i kv Svalan Enligt en artikel i Östra Småland av den 28 mars 2014 framkommer att det planeras nya bostäder i området kring Monte Cavallo. Där skall inrymmas ett 14 våningshus, samt ett seniorboende i ett lägre hus. Höghuset, 44 meter högt, skall tillhandahålla hyresrätter. Det planeras byggas i hörnet Erik Dahlbergs Väg/Norra vägen. Monte Cavallo skall fungera som samlingslokal för de boende, vilka då?. Man räknar med ett 30-tal seniorlägenheter. Det står dock ingenting om vilken typ av bebyggelse som kommer att ske i hörnet Norrgårdsgatan / Biskopsgatan. Just där läggs ett hus i Norrgårdsgatans riktning. Hur högt är det? Ett annat hus läggs på tvären längs med Erik Dalbergs väg. Hur högt är det? Kommunen gör bedömningen att det inte behövs göras någon miljökonsekvensutredning i området, motiveringen är att planen inte medför någon betydande påverkan på miljö. Som boende på Norrgårdsgatan, sedan lång tid tillbaka, hävdar jag motsatsen. Det som planeras av Kommunen innebär en väsentlig förändring i vår boendemiljö varför jag begär att en miljökonsekvensutredning görs. Området är redan tätt bebyggt. Hur många kvadratmeter parkmark per lägenhet anser kommunen vara rimlig som jag som boende på Norrgårdsgatan kan kräva? Jag anser att den i nuvarande läge är noll. Anser Kommunen att det är den standarden som ni eftersträvar? Kommer det till ytterligare bebyggelse blir det inte bättre. Hur tillgodoser man utemiljön (balkonger) för de boende på Norrgårdsgatan med balkonger åt gatan med tillräckligt låg bullernivå i anslutning till närområdet? Kommer Biskopsgatan att blockeras? Det är en av de färdvägar (utrymningsvägar) vi har som bor på Norrgårdsgatan? Norrgårdsgatan är smal. Den har bilparkering på båda sidor av vägen. Två bilar kan inte mötas i mitten. Det blir för trångt. Någon måste backa. Det måste finnas en vändzon någonstans, annars uppstår kaos som det är fallet på fredagarna och lördagarna. Var tänker ni att de som bor på gatan och deras besökare skall parkera sina bilar? Det är en veritabel kamp om parkeringsplatser som det är nu? Det som hörs mest numera ur bullersynvinkel är bilar som kör förbi, alla tider på dygnet, bilar som stannar och bilar som parkerar särskilt på nätter. Jag skulle gärna vilja veta hur stora avgasmängder som egentligen förekommer på gatan och i dess omedelbara närhet (min balkong ). För att inte tala om det buller

9(24) som uppstår kvälls- och nattetid av förfriskade hemvandrande människor på väg till Oxhagen och andra områden och som använder Norrgårdsgatan som en genväg hem. När jag kommer hem från arbetet är jag trött. Jag behöver få vila hjärnan och kunna koppla av utan att störas av buller. Det är nog av detta i det huset jag bor. Det gäller väl för de flesta människor, men kommunens förtätningsplaner i redan bostadstäta områden är inte människovänliga. Hur ser Er ideella boendemiljö egentligen ut? Att det behövs bostäder i staden förstår jag mer än väl. Det som ni behöver fundera över är var dessa bostäder skall byggas. Att förtäta redan trånga boendeytor utgör inte någon god boendemiljö för någon. Det är många frågor som jag begär vederhäftiga svar på. Kommentar: Planförslaget innebär att man i korsningen Norrgårdsgatan och Biskopsgatan kan bygga åtta våningar mot Erik Dahlbergs väg, och trappar ner till sex våningar mot Norrgårdsgatan. Se sammanfattningen under rubrikerna Trafik, Natur- och kulturvärden och Bebyggelse. En förändrad utformning av Biskopsgatan med enkelsidig parkering kommer ge den en lugnare karaktär. Boende och fastighetsägare, Biskopsgatan, yttrande bifogas: Som boende och ägare av en fastighet inom planområdet så har jag synpunkter på detaljplanen gällande kvarteret Svalan. Det gäller byggnaden längst västerut utefter Erik Dahlbergs väg märkt med nummer VI och VIII på Illustrationsplan dnr: 2012-2917. Jag tycker att byggnaden är för hög, då det kommer att innebära enligt den solstudie som beskrivs inte bli någon sol alls på min tomt under vintern. Att bygga en så högt hus 8 och 6 våningar kommer att störa våran utsikt söderut också. Varför inte nöja sig med 3 våningar som det redan är på de hus Riksbyggen har på Norrgårdsgatan. Jag vill dessutom att huset om det byggs kommer att förskjutas västerut som finns som förslag på ovan nämnda illustrationsplan. Om det byggs enligt planen så kommer det att bara vara 12 meter från vårt hus och det nya. Jag godkänner alltså inte förslaget. Kommentar: Se sammanfattningen under rubriken Bebyggelse. Boende och fastighetsägare, Norrgårdsgatan, yttrande bifogas: Viss förtätning av området har jag respekt för. Jag vill dock påpeka att trafiken runt Biskopsgatan och Norrgårdsgatan redan idag är besvärlig med bl.a parkering på bägge sidor av gatorna. Situationen lär inte bli bättre med garagebyggnationen till de nya husen. Var ska bilarna stå som idag står i svängen Biskopsgatan och Norrgårdsgatan? Erik Dahlbergsväg kan ev avlasta något med tidsbegränsad parkering.

10(24) Estetiska värden borde beaktas vad gäller husens antal våningar. Låt de nya husen få tre våningar. Trivseleffekten att vistas i min trädgård kommer att minska avsevärt om det byggs i förlängningen av Biskopsgatan och Norrgårdsgatan med så många våningar. Dessutom kommer skuggeffekterna samt insynen förlora villornas attraktionsvärden. Jag inser att vi ska välkomna fler invånare till området, men vi som redan bor där borde få ha en fortsatt trevnad. Kommentar: Se sammanfattningen under rubrikerna Trafik och Bebyggelse. En förändrad utformning av Biskopsgatan med enkelsidig parkering kommer ge den en lugnare karaktär. Två boende och fastighetsägare, Biskopsgatan Kommunen har en lovvärd grön satsning med grönstrukturplanen som tagits med bred politisk majoritet. Nu åsidosätter man den i stort sett helt. I grönstrukturplanen står det uttryckligen att Monte Cavalloparken ska bevaras som den grönyta som finns i detta annars avskurna område i Kalmar (s 24). Den lilla grönyta som beskriv i detaljplanen uppfyller inte till närmelsevis samma krav. Dessutom att ta ner en uppvuxen (sedan över 100 år) park med för staden unika träd är ju ett kulturellt övertramp. Vi ifrågasätter också tillfartsvägen till parkeringsgaraget som är tänkt att gå via den lilla befintliga vägen/parkeringen som är till övriga hus på fastigheten. Vi tycker att man måste hitta alternativa lösningar. Om man ändå vidhåller denna tillfart så behöver fastighetsägaren sätta upp bullerplank mot vår tomt. Vi anser också att den fastställda höjden på husen inte harmoniserar med övriga stadsbilden. Där finns ett 7 våningshus mitt emot på andra sidan norra vägen, som idag är områdets högsta hus, vars höjd man inte bör avvika så drastiskt ifrån vad gäller punkthuset i hörnet. Om man nu trots allt bygger i parken så bör dessa hus inte bli högre än de trevåningshus som finns närmast. Husen i väster från oss på lilla parkeringen bör inte heller överstiga de 3 våningshus som blir grannar. Om man trots allt kommer att godkänna detaljplanen så har vi velat ha möjlighet att avstycka och uppföra en byggnad (byggyta 160m2 i 2 plan) på vår tomt förutom ett garage. Varför ska man få bygga 12 våningshus på ena sidan staketet och inte alls på andra? Vi vill också att Q märkningen av vår fastighet upphävs så vi kan riva och använda platsen för befintligt garage till nybyggnation/avstyckning. Vi anser också att Q märkning av vårt boningshus för med sig för stora begränsningar.

11(24) Här vill vi också få inskrivet möjlighet att använda delar av/hela fastigheten till annat än bostäder tex läkarmottagning eller kontor. Om vår tomt ska delvis bli tomtmark så är kravet att det enbart sker på frivillig basis. Höjderna på husen i detaljplanen medför en allt för stor insyn, förutom nedsatt ljusinsläpp på vår fastighet ffa 7 våningshuset i parken. Vinterhalvåret kommer inte ljuset att nå ner på vår fastighet. Insynen blir också total och därmed oacceptabel. Vi föreslår 3 våningshus om man nu godkänner att bygga i parken. Husen fram till nuvarande stenmur kan vi acceptera en något högre byggnation 4 vån. Kommentar: Se sammanfattningen under Bebyggelse och Natur- och kulturvärden. Många av synpunkterna rör sådant som inte längre ingår i planområdet. Boende i området Ang. "oattraktiv'' detaljplan för kv Svalan m flera fastigheter Som boende på Norrgårdsgatan 10 har jag tagit del av innehållet i den ovan nämnda detaljplanen då den påverkar boendemiljön på ett för mig synnerligen negativt sätt. Den innehåller motsägelser, värderingar och önsketänkande snarare än förankring i verkligheten. Den är skriven av någon eller några som inte känner området och dess karaktär i detalj från insidan. Det speglar snarare någons vision. Bakgrund Husen i området mellan Norra vägen och östra delen av Norrgårdsgatan är till stora delar byggda mellan 1930 talen och 1950-talen. Det är i allmänhet 2-3 våningshus. Det är enligt min åsikt färdigplanerat av duktiga arkitekter för decennier sedan som tycks ha brytt sig om människors boendemiljö när de ritade husen, kanske som ett led i folkhemstanken med drömmen om det goda livet som ett bärande inslag och där standarden på boendet för folket (alla inte bara några) även spelade roll för de styrande. Vad har hänt med dessa tankar i det socialdemokratiskt dominerade Kalmar? Vad har hänt med ideologin? (För att citera Tage Danielsson: Vad blev ni av ljuva drömmar och en rimligare jord...?) För oss 800 (sid 21) som enligt era beräkningar bor på berört område behövs definitivt inte någon förtätning av bebyggelsen upp till de av er planerade 1000 boende (sid 21). Det räcker som det är och blir över. Alla kan inte bo centralt. Jag förstår att det behövs byggas nya bostäder. Dock inte i ett färdigplanerat område. Höghus kan byggas på områden som inte tidigare varit bebyggda. Det vilar en desperation över sådana tankar. Att få in så många människor som möjligt på så liten yta som möjligt, vilket påminner om den franska kulturteoretikern Pierre Bourdieus teorier om kampen om makten på fältet, där de som har makten (kommunen) sätter sig på folket (de

12(24) dominerade) (Bourdieu 1992). Det är. så långt ifrån demokrati man kan komma. Motiveringen från Er sida är att förtäta bebyggelsen, göra Erik Dahlbergs väg till en stadsgata och möjliggöra skapandet av "attraktiva offentliga rum"? (sid 2) samt "identitetsskapande offentligt rum" (sid 4). Vad menar ni? Vem definierar vad som är attraktivt? Begreppet identitet för mig som etnolog är knutet till människor som bärare av olika identiteter. Erik Dahlbergsväg är redan en stadsgata för mig.problemet är kanske att vi ser olika på vad definitionen av en stadsgata är. (Jag upplever inte att jag bor på landet). Vad det innebär för Er framgår inte. Att förstöra befintliga gröna ytor bidrar inte till att vidmakthålla ett s.k. "attraktivt offentligt rum" vad det nu innebär. Natur och kulturmiljö Hur många kvadratmeter parkyta/lägenhet anser kommunen är rimlig? Ni motsäger Er själva när grönstrukturplanen {sid 4) bedömer parkytan vid korsningen Erik Dahlbergsväg och Norra vägen som "särskilt betydelsefull" samtidigt som ni tar bort den genom föreslagen nybyggnation (sid 16} av ett 12 våningshus i hörnet Norra vägen/erik Dahlbergsväg och 5 våningar höga lamellhus därtill, inalles skall1751ägenheter skapas (sid 15). Monte Cavallo med dess "fina trädgård" {sid 4) {värdering) har ett högt kulturhistoriskt värde (sid 5). l den rapport som Liselott Jumme har tagit fram betonas vikten av Monte Cavallos fristående läge och parkkaraktären som ni själva hänvisar till (sid 6). Upplevelsen av Monte Cavallos med dess kulturhistoriska värde såsom det är idag kommer att försvinna helt bredvid de nya husen enligt Er plan (sid 16). l detaljplanen står att: "Parken är ett mycket viktigt element för att väga upp den ökade tätheten med ett grönt element..." (sid 15). Att de boende skall få tillgång till parken kompenserar inte på långa vägar förlusten av parkytan i korsningen av Norra Vägen /Erik Dahlbergs väg. Det är ont om parkyta redan nu med den förtätning som skett. Att kombinera en tät stadskärnekaraktär och ta tillvara områdets kulturhistoria går dåligt ihop (sid 15). Därutöver planerar Ni att ta bort grönområdet mellan Monte Cavallo och kv Ripan och bygga ett 6-8 våningar högt hus där (sid 15). Detta hus kommer att kasta långa skuggor över Norrgårdsgatan vintertid. Det blir som ni själva konstaterar "en kraftig kontrast ur statsbildssynpunkt" (sid 21}. Ändå driver ni ärendet vidare! Det vill vi inte ha. Det vore klokare att utvidga Monte Cavallos park åt vänster, där det idag "finns en yta med parkeringsplats, gångstråk och överblivna? gräsmattor (sid 5) och göra det mer parklikt samt stoppa planerna på ett höghus. Vad vi behöver är mer parkyta inte mindre. Kalmar är inte Stockholm, Göteborg, Malmö eller som ni kanske önskar Paris eller New York.

13(24) I den hörnlägenhet vi bor på Norrgårdsgatan upplever vi oss redan som djur i bur med insyn. Vi har dessutom vår öppna balkong mot den starkt trafikerade Norrgårdsgatan. Jag har inte lust att bli betittad vare sig när jag solar eller äter på balkongen av människor från ett tredje håll. Det finns inte någon lugn vrå någonstans för oss, vilket vi har rätt att kräva. När Ni planerar nya boenden i befintlig miljö borde Ni ha ett ansvar även för oss som redan bor i området. Gatumiljö Enligt detaljplanen vill ni lägga entreer till de nybygga husen längs med Erik Dahlbergs väg, om än sekundära. Det stämmer illa med att det är en gata som enligt Era egna beräkningar redan har dålig luftkvalitet. {Vill ni att människor skall få kroniska luftvägssjukdomar?). Dessutom skriver ni att det är svårt att angöra utfart både mot Norra vägen och Erik Dahlbergs väg utan att de skall orienteras mot de mindre omgivande gatorna som redan är hårt belastade trafikmässigt sett. Ni preciserar inte heller hur ni tänker er att mötet Biskopsgatan och Norrgårdsgatan skall se ut. Dessa båda gator har parkering på båda sidor. Biskopsgatan är en utfart för oss som bor på Norrgårdsgatan. Parkering Efter det att Glebe byggde ett soprum längs med Norrgårdsgatan 10 har flera parkeringsplatser försvunnit, då det finns en skylt uppsatt på byggnaden att det är parkeringsförbud på ett 20-tal meter, troligtvis för att sophämtningen skall fungera. Med långtidsparkeringens borttagande (14 platser) mellan Monte Cavallo och kv Ripan blir befintliga parkeringsproblem värre. Det stämmer inte som ni skriver att det i västra Norrgårdsgärdet som helhet finns en delledig kapacitet för parkering. När gjordes parkeringsräkningen som ni hänvisar till (sid 23)? Ni skriver också att de flesta fastigheterna har egna parkeringar. Det är inte heller sant. Riksbyggen har tagit egen mark i anspråk för att förbättra parkeringssituationen för sina boenden, men det har inte hjälpt särskilt mycket. Vare sig för dem eller oss andra. Den parkeringsnorm som Ni hänvisar till på sid 24 stämmer inte heller för de boende på Norrgårdsgatan 10. Huset innehåller 2 trerumslägenheter, 2 tvårumslägenheter och 4 enrumslägenheter, där finns 8 bilar (t o m kanske fler). Försök hitta en plats på Norrgårdsgatan att parkera en bil efter klockan 18 om ni kan. Sociala konsekvenser Den förtätning som redan har skett (bl. a. i Oxhagen med byggandet av studentbostäder) har bidragit till en ökad vandalisering av parkerade bilar

14(24) på Norrgårdsgatan de senare åren av människor som nattetid är på väg hem till sina bostäder. Grannen under oss har fått lämna in sin bil på verkstad vid ett flertal tillfällen i år. Det som hände sist var att någon hoppade på hans bil. Sammantaget instämmer jag inte med ert konstaterande att det inte krävs någon Miljökonsekvensutredning innan nybyggnation sker. Det är precis vad det gör eftersom det är en så omfattande förändring i befintlig miljö. Jag kräver en. Den skall ta hänsyn både till hur situationen ser ut idag för oss som bor i området och hur den kommer att bli med era planer. Enligt detaljplanen ökar förtätningen av stadskärnan mängden människor som har del av stadskärnans faciliteter? och bidrar till dess stadsliv på ett för mig negativt sätt. Är det så ni vill ha det? Det vill inte jag. Kommentar: Se sammanfattningen. Grundprincipen när det gäller parkering är att denna ska anordnas på egen fastighet, vilket gäller både nya och befintliga bostadsfastigheter. I äldre områden har bilinnehavet förändrats jämfört med när stadsdelen byggdes vilket leder till trängsel på gatorna. En del kan också välja gatuparkering av kostnadsskäl. Kommunen ser dock inte att den i centrala staden har ett ansvar att tillhandahålla den typ av långtidsparkering som finns i korsningen Biskopsgatan och Norrgårdsgatan. Parkeringsmätning är gjordes dag- och kvällstid i maj 2013. Kommunen förnekar inte att det ofta finns intressekonflikter i samhällsplanering. Att redogöra för dem är inte att motsäga sig själv, utan en planbeskrivning bör innehålla både för- och nackdelar med ett visst utvecklingsförslag. Kommunen måste i sin planering väga in intresset av att människor kan få en bostad överhuvudtaget, och utifrån det beakta boendekvaliteter för både befintliga och framtida boende. Två boende och fastighetsägare, Norrgårdsgatan, yttrande bifogas: Vi har tagit del av planbeskrivning och tillhörande plankarta och illustrationsplan förslaget. Vi deltog även i informationsmötet på Lars Kaggskolan. Föreslaget innebär att höga byggnader uppförs på område som dels är ett grönområde enl. gällande plan och dels på del av Monte Cavallotomten. Vi vill inte att detta grönområde skall förstöras på detta sätt. Monte Cavallo med sin trädgård är också idag ett grönområde och har ett stort kulturvärde. Hur Monte Cavallotomten ska kompensera att grönytan enl gällande stadsplan tas bort är obegripligt och inte rimligt. Föreslagna höga byggnader och de bilinfarter och utfarter mot Biskopsgatan kommer att beröra den vackraste delen av trädgården med följd att denna oas tappar mycket av sin charm. Trädgården kommer även att under stora delar av dagen att ligga i skugga från dessa byggkolosser som ni nu planerar. Svalan 19 och 9 kommer belastas och störas av in- och utfartstrafik.

15(24) I grönstrukturplanen betonas att denna grönyta är viktig för området. Ni ska förstöra grönområdet och att dessutom göra Monte Cavallo mindre attraktivt. Att påstå att man miljömässigt kan ersätta grönområdet med den nu befintliga grönytan Monte Cavallo som görs i beskrivningen kan inte en ärlig stadsplanerare stå för. Motivet att göra Erik Dahlbergs väg till en"stadsgata" och att det måste byggas bostäder i denna utformning just här är inte något fullgott skäl. Även det västra punkthuset motiverar ni med att Monte Cavallo finns att utnyttja. En blivande bostadsrättsförening för huset skall nyttja Monte Cavallo för gemensamhetslokal. Området Norrgårdsgärdet behöver ha kvar de få grönytor som finns! Den byggnad 6-8 våningar som planeras på grönområdet mellan Monte Cavallo och kv Ripan kommer att skugga husen och trädgårdarna i delar av Kv Ripan, stor del av kv Svanen, kv Svalan, Norrgårdsgatan och Biskopsgatan. Säkerligen påverkar detta fastighetsvärdena negativt. Ni skriver att placera ett punkthus här bidrar till att avsluta gaturummet för Norrgårdsgatan och Biskopsgatan på ett bra sätt. Vi anser att detta istället förfular, avskärmar och döljer området. Vi vill ha kvar denna vy som finns mot söder. Området kommer att utestängas från ljus och den öppna vyn som vi har idag. Absolut inget höghus i detta läge Det nämnda gaturummet kan inom ramen för gällande stadsplan kan på ett trevligare sätt genom att ta bort den onödiga vändplanen och göra en ordentlig gång- och cykelväg- kanske även knyta ihop detta grönområde Monte Cavallo. I samband med en sådan åtgärd kan man fånga upp trafikföringen från Erik Dahlbergs väg över Biskopsgatan mot Norra vägen. Trafikutformning och parkering på Biskopsgatan måste ändå snarast åtgärdas. Parkeringssituationen på Biskopsgatan påverkas ochså mycket av verksamheterna i "Röda ugglan". Parkeringssituationen på Norrgårdsgatan lider vi inte personligen av p g a att vi ordnat parkeringsmöjligheten på egen fastighet, men vi ser dagligen hur felparkeringar förekommer för att det inte finns platser att ställa bilarna på. Detta naturligtvis att förvärras av det nya behov som förslaget medför. Ni minskade ner det grönområde vid Lagmansgatan -för "Wollinska"-, som innehöll en bollplan som även ungdomar från vårt område ofta använde. Bollplaner i bostadsområden behövs för att ge Kalmars pojkar och flickor möjlighet till spontana aktiviteter. Bygg inte höghus i ett väl- och färdigplanerat område. Inte ens med motiveringen att göra Erik Dahlbergs väg till en " stadsgata". Innebär stadsgata det att om man skymmer ett vackert och välplanerat område med höga hus är det en stadsgata?

16(24) Höghuset som planeras på grönområdet vid korsningen Norra vägen och Erik Dahlbergs väg har placerats så att det måste vara svårt att få möjlighet till några bra lägen för uteplatser eller balkonger för de boende. Balkonger mot Erik Dahlbergs väg är olämpligt med hänsyn till alla avgaser vid korsningen. Uteplatser eller balkonger mot norr är inget bra alternativ. Miljonprogrammet på sextio- och sjuttiotalet innebar ju att politikerna i Sverige så snabbt som möjligt skulle bygga bort bostadsbristen. Stadsplanerama fick inte tid att planera på rätt sätt för bl a miljön. Detta drabbade oss även i Kalmar. Låt oss inte nu få ett 2010-talssyndrom i Kalmar som innebär att man måste tillskapa en stadsgata kantad med höghus utan att ta hänsyn till miljön, för att politikerna snabbt vill komma tillrätta med bostadsbristen. Höghus kan säkert få att passa in i Oxhagen, - Rifafastigheten - ett ännu ej färdigplanerat område som kan planeras för högbebyggelse. Ett grönområde med bollplan närmast Arlatomten. När vi nu satt oss in i förslaget och kan se konsekvenserna för de boende i området ser vi det som självklart att ni innan ni driver det vidare genomför en fullständig miljökonsekvensbeskrivning. Planhandligama genomsyras av känslan att det är ett hastverk av handläggarna. Förslaget visar inte alls den känsla för Kalmar som stadsplanerarna under ledning av stadsarkitekterna Liedström, Carlgren, Fred Olson m. fl på sin tid formade och vårdade Kalmar. Även politikerna i samhällsbyggnadsnämnden har ett ansvar att vägleda och ge handläggarna information om vad Kalmars invånare vill bevara och hur de vill bo. Beställaren ska inte tillåtas att ta fram bostäder till vilket pris som helst för de boende. Ett exempel i planbeskrivningen att lokal kunskap hos handläggarna och av politikerna i samhällsbyggnadsnämnden saknas, är att i handlingama placeras den av både kalmarbor och kalmariter så välkända Spännarebacken på helt fel plats både kart- och textmässigt. Sammanfattning. Bygg inte höghus i detta olämpliga läge. Bevara våra grönområden. Försämra inte parkeringssituationen ytterligare Vi kräver en miljökonsekvensbeskrivning innan ni fortsätter planarbetet. Kommentar: Se sammanfattningen under Bebyggelse, Trafik och Natur- och kulturvärden. I yttrandet hänvisas till utfarten på Svalan 19 och 9, möjligtvis avses Svanen 17 och 19. Svalan 9 som nämns i yttrandet finns inte längre som fastighet.

17(24) Dessa utfarter mot Norrgårdsgatan bedömer inte kommunen kommer att påverkas i någon större omfattning, trafikökningen på Norrgårdsgatan av exploateringen blir marginell, främst är det de knappt 30 lägenheterna i sydväst som kan antas använda Norrgårdsgatan. Om Svalan 19 avses så är dess funktionalitet en angelägenhet för fastighsägaren inne på den egna fastigheten. En del av synpunkterna rör sådant som inte längre ingår i planområdet. Planbeskrivningen är rättad vad gäller Spännarebackens lokalisering. Riksbyggen Kalmarhus nr 14, yttrande bifogas: Inledningsvis tycker vi att kommunens stora satsning på byggandet av bostäder de närmaste åren är mycket positivt. Vår förening som omfattar 9 hus och 252 lägenheter ligger väster om planområdet. Husen är tre våningar höga liksom övrig bostadsbebyggelse inom berörda kvarter, men även lägre hushöjder förekommer. Vi anser att man inte tagit miljö- och kulturmässiga hänsyn avseende förslaget att bygga två hus, med höjden 6 resp. 8 våningar i planområdets västra del. Vårt närmaste hus, Norrgårdsgatan 1-3, hamnar på endast 26 m avstånd alt. 16 m från närmast planerat höghus. Även kulturhuset Monte Cavallo och huset på Svanen 3 hamnar på liknande avstånd. Härmed förorsakas även en alltför kraftig kontrast ur stadsbildssynpunkt Förutom skuggbildning blir även den visuella påverka oacceptabel inte bara för boende i vårt närmaste hus utan även för vissa övriga inom kv Ripan. Vidare anser vi att de nya höghusens egna "tomt- och uppehållsområden" blir alltför små. När det gäller parkeringssituationen inom Norrgårdsgärdets västra del, kan vi konstatera att den redan nu är mycket ansträngd. Vi har i ett tidigare planeringsskede tillfrågats om RB K-hus14 har tillgängliga parkeringsytor för planerad bebyggelse. På nytt får vi meddela att de parkeringsplatser som finns inom Ripan 1 och 2 behövs för vårt interna behov. Med hänvisning till ovanstående kan vi inte godkänna planförslagets utformning i dess västra del. För övrigt ifrågasätts den boendekvalitet som uppnås genom att i dagens läge placera bostadshus i omedelbar närhet av en trafikled som är belastad med 11200 fordon/dygn. Kommentar: Se sammanfattningen under Bebyggelse, Trafik och Natur- och kulturvärden. Påverkan på kv Ripan bedömer kommunen som liten i förhållande till värdet av att skapa nya bostäder. Det nya punkthuset hamnar sydöst om befintlig bebyggelse i kvarteret Ripan och har en marginell skymmande effekt för fönsterutsikt. Den sida av huset närmast till ny

18(24) bebyggelse har främst köks- och sovrumsfönster utöver trapphusen åt det hållet, balkonger är orienterade åt sydväst och påverkas inte av ny bebyggelse. Den nya exploateringen har små egna uppehållsområden, men istället har kommunen prioriterat att skapa en allmän park vilket kan ersätta en del av det egna behovet av gårdsmiljö, och dessutom kan vara en kvalitet för övriga boende och verksamma i stadsdelen. Kommunala nämnder, förvaltningar och bolag Kalmar brandkårs yttrande bifogas: Åtkomlighet för räddningstjänsten: 1. För att underlätta släckangrepp och minimera insatstiden bör räddningsfordon komma så nära byggnadernas entreer att man inte behöver dra slang och transportera material mer än 50 meter. 2. Räddningsväg ska anordnas om det befintliga gatunätet inte ger tillräcklig åtkomlighet för räddningsinsats eller för utrymning med räddnings tjänstens stegutrustning. En räddningsväg: a. Ska ha en fri höjd på minst 4 meter b. Ska ha bärighet motsvarande angränsande vägnät eller tåla ett axeltryck av 100 kn c. Bör vara försedd med ett hårdgjort ytlager av grus, asfalt eller motsvarande. Hårdgjorda gräsmattor rekommenderas inte. d. Ska ha en körbanebredd på minst 3 meter på raksträckor e. Ska ha en längslutning på max 8 %, tvärfall 2 % och vertikalradien (konkav eller konvex) minst 50 meter. f. Ska ha en inre radie i kurvor på minst 7 meter och det bör finnas sådan breddökning och hinderfritt sidaområde före, genom och efter kurvan så att stegfordon kan framföras. g. Ska markeras med standardiserad skylt h. Ska underhållas och snöröjas. Exempel på underhåll är skötsel av träd som kan hindra stegresning. i. Bör ha angöringen i anslutning till byggnadens adress 3. För de utrymmen där alternativ utrymningsväg utgörs av fönster med hjälp av räddningstjänsten och där avståndet mellan mark och fönsterkarm överstiger 11 m krävs maskinstege. I dessa fall ska uppställningsplats för stegfordon anordnas enligt nedan: En uppställningsplats för stegfordon: a. Ska inte luta mer än 8,5 % i någon riktning b. Ska ha samma bärighet som räddningsväg c. Ska vara förlagd utanför ytterkant av balkonger som ska kunna nås med maskinstege, dock högst 9 meter från husväggen.

19(24) d. Ska vara minst 5 meter bred och 12 meter lång e. Underhållas och snöröjas på samma sätt som räddningsvägen 4. Observera att det i de allmänna råden till BBR 5:323 anges att möjligheten till utrymning från fönster med hjälp av räddningstjänst endast bör användas i byggnader där fönsteröppningens underkant ligger högst 23 meter över mark. Detta bör beaktas i planarbetet för att i ett tidigt skede planera för säker utrymning. Brandposter: 5. Brandpostnätet ska uppfylla gällande normer. Kommentar: Noteras. Ledningsdragande verk, andra företag och myndigheter Skanova Skanova har flera markförlagda teleanläggningar inom detaljplaneområdet, se bifogad karta Skanova ser att vi i ett tidigt skede medverkar inför eventuellt kommande detaljplanarbete, det vill säga när detaljplanarbete påbörjas för att få med befintliga ledningar i kommunens planeringsunderlag. På så sätt kan risken för oförutsedda hinder och kostnader i planeringen som berör Skanovas nät undvikas eller minimeras. Det underlättar även för en smidigare och snabbare detaljplaneprocess. Omfattande konsekvenser för telenätet beskrivs i planhandlingarna. Avtal om ledningsflytt/-ombyggnad som exploatör/annan part ska bekosta, ska utarbetas innan detaljplanen antas. Beräknad kostnad för flytt av befintligt kabelstråk beräknas till ca: 8-900 000sek Om så önskas kan ledningarna skickas digitalt i dwg-format för att infogas på planeringsunderlaget. Kontakta https://www.ledningskollen.se Kommentar: Noteras, beskrivningen av planens genomförande kompletteras med dessa uppgifter. Polismyndigheten har inget att erinra mot den föreslagna detaljplanen, men vill särskilt poängtera vikten av det brottsförebyggande arbetet genom bland annat belysningsarrangemang. Vidare ser polismyndigheten positivt på de åtgärder som syftar till att sänka hastigheten på Erik Dahlbergs väg som idag kan upplevas som riskfylld för korsande oskyddade trafikanter. Kommentar: Noteras.

20(24) Kalmarsundsregionens Renhållare (KSRR) KSRR har tagit del av förslag på detaljplan för kv. Svalan m.fl. Förslaget innehåller inte tillräckligt med uppgifter för att vi skall kunna avgöra om vi kommer att kunna angöra och komma fram med våra fordon till miljörum för avfall. I planen framgår inte var avfallsutrymmena är placerade eller om det finns gårdsgator med vändmöjlighet. KSRR förrutsätter att i den framtida planeringen följer man KSRR:s Råd och rekommendationer som bifogas. Enligt samtal med Emil Stille skulle kontakt tas med KSRR för att vi tillsammans skall hitta en bra lösning inom avfallsområdet för detaljplanerat område Kommentar: Noteras, planbeskrivningen kompletteras med en illustration om avfallshanteringens principer. Kalmar Energi På detaljplanen för kv. Svalan m.fl. fastigheter finns två ledningsgravar i sydöstra hörnet av kvarteret samt två ledningsgravar i sydvästra hörnet dokumenterade. Vad jag kan se finns det ingen symbol under Grundkartans beteckningar som förklarar att det är elkablar. Har ni uppmärksammat att det är elkablar som ligger i de ledningsgravarna? Det är flera högspänningskablar som går genom området i det sydöstra hörnet. Dessa kablar kan inte ligga kvar eftersom det ska byggas nya hus där enligt planen. Vår bedömning är att kablarna inte kan flyttas ut i trottoaren utan att skarvas. De här högspänningskablarna försörjer delar av centrala Kalmar. För att minimera risker för att alla kablarna skadas samtidigt t.ex. vid schakt, behöver de ligga i en bredare schakt, eller två separata, som idag. Det ställer krav på val av nytt läge. Beroende på att vi inte vet hur långt ut i trottoaren man gräver vid uppförande av de nya husen, går det inte att säga vilken sträcka vi behöver gräva för att lägga nya kablar. Därför är kostnaderna för att lägga ner nya kablar svåra att bedöma i dagsläget. I det sydvästra hörnet ligger två lågspänningskablar i olika ledningsgravar. De måste också flyttas till nytt läge.

21(24) För att kunna planera och genomföra flytt av kablar måste vi få veta det i mycket god tid. Eventuell flytt av ledningar bekostas av beställaren. Kommentar: Noteras, beskrivningen av planens genomförande kompletteras med detta. Några av ledningarna behöver flyttas, andra ligger inte längre inom planområdet. En särskild ledningsägarträff har hållits för underlätta ett gott genomförande av planen. Trafikverket Trafikverket har mottagit rubricerad detaljplan för samråd. Fastigheten ligger utmed kommunala gator och berör inte Trafikverkets vägar eller anläggningar. Trafikverket har därmed inget att erinra. Kommentar: Noteras. Intresseorganisationer och övriga Kalmar City, Björn Kalmar City har för avsikt att införliva dessa områden i det som idag i allmänhet omnämns City. Kommentar: Noteras, se sammanfattningen under Bebyggelse. Hyresgästföreningen i Kalmar-Torsås-Öland saknar i förslaget till detaljplan för kv Svalan m fl fastigheter en tydlig uttalad vilja från kommunen vad gäller andelen/antalet hyreslägenheter i aktuellt område. Vi vill också uttala vår oro för begränsat ljusinsläpp i vissa av bostäderna. Kommentar: Noteras. Eftersom upplåtelseform inte kan regleras i detaljplan så kan det vara missvisande att i planbeskrivningen skriva något om detta. Det företag som har markreservation på sydöstra kvarteret avser att bygga mer än hundra hyreslägenheter. Ljusinsläpp i lägenheter får studeras vidare i bygglovsskedet då den detaljerade utformningen av husen avgörs. Kalmar läns museum har följande synpunkter: Planen syftar till att möjliggöra en förtätning längs med Erik Dahlbergs väg som ges en stadsgatukaraktär, samtidigt som en offentligt park skapas kring Monte Cavallo som tar tillvara platsens kulturhistoriska värden. Förslaget ger ett genomarbetat intryck och har en tydlig riktlinje.